s eta tostete och ee SC Torsdagen den 27-okiober 1968”. XT. "Torsdagen den 17 oktober 1968 ' LIT = = | Regeringen Wilson fortsätter att regera vidare, och - den kom- mer inte:att vika en tum. från . den linje man dragit upp för att vid 1970 års val kunna möta väl- ” jarna med ett ekonomiskt kon- soliderat England, Och detta trots ok Harold. Wilson och 15 fackföreningstörelsen .. ie + Barbara "Castle, som i sitt tal frankt klargjorde att hon inte äm- nade acceptera någon som helst » kritik mot inkomstpolitiken och lyckades vinna auditoriets synner- liga .bevågenhet genom - att som ” bevis, för den förda inkorhstpoli- att regeringen vid den: "partikongressen i Blackpool fick vidkännas ett svid rö lag med fem miljoner röster mot drygt én miljon för ett fullföljan- de av den restriktiva : löne-' och prispolitik, som syftar till att un- der ”två år av hårt 'knog” vända den Brittiska betalningsbalansen från minus till plus. Röstneder-'" "laget blev större än vid den bri' tiska LO-kongressens motsvaran-. de omröstning i september . och -inriebär siffermässigt det allvarli- gaste bakslag en Jabourregering någonsin fått vidkännas vid en partikongress: ' Kongressen 1 Blackpool formå- de sig till en 'allmän utvädring av fackförbundens och vänsterfly- gelns missnöje med 'den inkomst- politik, som gjort varje löneök>-. - olvetydigt gav vid handeri”att de ning för, de stora löntagargrup- perna olaglig, Redan före. kon- , gressen -hade fackföreningslolket ' under ledning av transportordfö- randen Frank Cousins bestämt sig för att' rikta” ett frontalangrepp mot regeringen och att vädra sin bitterhet, imot den lönepolitik, som i praktiken. "berövat fackförenin- garna rätten att sluta kollektivav-' tal för sina medlemmar. Allt var således bäddat för en konfronta- . tion mellan ' regering "och fack- förbund, och premiärminister Wil- " son måste som sin 'angelägnaste , uppgift ha sett att till. varje .pris . undvika en formlig” partispräng= > ning. va Kritiken blev eméllertid - an= ” märkningsvärt tafatt, De 1.200 de- legaterna ' lyssnade andäktigt till" : pressade sammanhållning" tål: av” MN tikens välsi i = anföra att de engelska bryggarna : gått med på att frysa ölpriserna under ytterligare ett år. ' ;.,' - Den väntade kollisioner; mellan = . regeringen och fackföreningsfolket uteblev således helt och det kom. inte ens till en. dialog.- Wilsons taktik att med berått mod ta tju- ren vid hornen redan från början -visade sig framgångsrik, och” re-' dan dagen efter inledningens röst-' förlust "kunde - premiärministern ” övergå till att elda sina, skaror, inför 1970 årfval. Som 'så många gånger - förr gällde det för Wil- son att skaffa 'sig ett nytt råd- rum för att. låta restriktionerna slå igenom med full kraft, och han ' kunde därvid åberopa ett färskt statistiskt material, 1 som . första tecknen på en' begynnan-". de ljusning redan börjat avteck-', N na sig vid horisonten. : Även om”. - det > aldrig : sades . rent ut. vid ' konceressen, torde samtliga närva=. rande ha varit nogsamt medvet- na om, att England till varje pris måste skaffa sig ett uppskov med” avbetalningarna på sina skulder. för 'att uppnå den "eftersträvade stabiliteten .och att landet en gång ' för "alla nu. måste erkänna, att ' "det inte längre kan fungera som; världens bankir, >> 35004 Det var på denna grundval Ha-. : rold Wilson byggde. sin överty-, gande seger i Blackpool, Qtviyel "aktigt lyckades han ' vända, vin-, . den till sin -förgel och hos sina >. skäror. ingjuta optimism. och till-'. "försikt, Hur mycket dennd: fram- ;, fråm "till: 1969." Opponenterna s de "mycket | litet att sätta mot " klaringarna, från. Tegeringshåll — "Jenkins" >.änförander tiosm mota” togs med. ovationsartade applåder. , - Det: I! gällde arbe tsministi sig ».redan" om Englånd" hotas” av en total! strejk" års förhandlingar får”central.bt : ning. Omplacering och omskol- STRUKTUROMVÄNDLIN AR ÖN inte i "det här: å hening är ätt.det, än. skall,sKe, än det, de I mäste slå av. på sina” anspråk: givetvis”. Svår lämpa - 'generellt: ”verkander«: ningar: som. är: tillämpliga s:för alla "kommer; dan. nä hetsfrågörna att tillgripas” kan 'Onstatera i och ämeds>1969 tydelse.”.En. framskjuten.;;'pl i denna - negativa mening har naturligt issa ”ickeördinarie « lärargrupper..som. verkär amder mycket sto trygghet i anställ- ningen, , En -åtgärd son från SACO:s - sida-mycket ' snabbt . vidtagits är utarbetandet av ett förslag till arbetslöshetskassa,. för akademi- ker, Förslaget har redan” varit på remiss hos SACO:s. primäror-|]-. ganisationer och arbetet. är: allt- så långt framme, SACO'har som bekant också fastställt ett hand- Ungsprogiam : mot "arbetslöshe- ten" blånd:<akademiker med:'en rad förslag till arbetsmarknads: » myndigheten, Vidare framträder - Kravet att den som'inte kan bibehålla sin]. anställning . av : arbetsgivaren skall hjälpas till en ny anställ- : ning äv. hjälpmedel: härvidlag och det förslag som i dagarna lagts fram om "inrättande av en särskild. statlig nämnd 'för om- placeringsvérksamheten X är ..en- ligt. LR:s mening ett. positivt grepp. i 10” KRÄVER S. AMORDN ING : LO hävdar. nu; att "det' mäste bli någon form - av -samordning av » avtalsrörelsen; "om inte på annat, sätt 'så genom att. alla förhandlingar slutförs samtidigt, skriver" LO:s . officiella : organ :FackföreWingsrörelsen "(nr 211968) och fortsätter ar- gumenteringen så här: — Det går helt enkelt inte att lämna fältet. fritt. för. den ..sed-|. tade grupper. av. hög- avlönade ute och. talar om att det varit .”magra år” och att man ”släpar efter”, ' man 'tålar | om tjänstemännens : ”fasta "lö ner” och ' hävdar nödvändighe- ten. av: "att tjänstemännen får ' samma ”"löneutveekling"”. - andra. grupper, Det är hela den arsenal: av. traditionella — argu- .ment, sony':så: väl -känns igen från tidigare. -De-. är ingenting annat än en förevändning för att slå vakt: om- bestående löne- relationer; Det talas från många håll så; vackert om behovet av - särskilda insatser för de lågav- lönade. '' När "det ' kommer - till kritan är det emellertid LO som får göra :grovarbetet.. På andra håll har; man lätt för att ta. till undanflykter. 'LO bör klara. den inbördes utjämningen inom sitt "arbetsmarknadessektorere]. , Men; oavsett. vilka lösningar som |. som |- "Det har. under "den: nyss" ge- z :talats mycket. om'-jämlikhet"”och,.. ut- "Jämhing,. . men. r.:i parollerna skall.: örverkligas serr entusias- men, ut'.att svalna. ”Avtalsrörel- en! är, just. etta de itillfällen, samhällssolid :prow,.-men 'då är, det plöts- igb: Många" som ”inte” vill vara --med, När man frår fackligt håll sut:på att riva ned gamla. pri ' re 'samlhäle har. LO inget emot satt. gå i spetsen. : TALSRÖRELSEN TCO- >tidningeny, ..sitt- senaste "nummer ; upp 10 påståendet att tjänstemannaför. ” bunden ' träffar sina -löneuppgö- "relser- efter . LO-sidan” "och ' då | passar på att ta'ut mer än vad Löneutvecklingen bes ms som bekant i vårt. land av två lika > betydelsefulla — faktorer; -avtals- ökningarna : och löneglidningen. :-Den som enbart nöjer sig med avtalsökningen, får finna sig i Len .reallöneutveckling: som. bara är hälften av den. som kommer de löneglidande till del. Här lig- ger tjänstemannasid: i stora problem. - >». > "den lägga löneglidningen till si- "na avtalsökningar blir de'"starkt en; Det; är detta ' förhållande, att tjänstemännen "vill: plussa en, som ligger till grund för nen tar ut mer”, Vad tjänste- : männen" försöker göra” är alltså att ta ut lika mycket "som den - genomsnittliga löneglidningen "På arbetarsidan. [ ” Om LO-företrädare iinte' vill att. tjänstemännen skall få en . med arbetarna - likartad 'löneut- veckling, bör de i gtället gå -fram under det mera rättvisan- de — fältropet ”tjänstemännen skall ta utb mindre än arbetar- pa gora MINDRE RÖK: Cigarrettkonsuimtionen: i USA minskade från: 1959 till. 1965 12,4 procent bland kv innor lä- ser vi i Fri Köpenskap. X Medan 45,8 procent av alla män över 30. år. var rökare 1959, a var siffran 1965 35,8. För kvin- nor i samma ålder var procent- talen 25,8 resp 22,6. ' Undersök: ågra ; iveckot, då ds allet. :Det |7. reagerar. mot:.detta,. finns. det del. . Vilegier .och ' skapa ' ett -rättvisa-]- Får inte tjänstemarinaförbun- : "på efterkälken i-löneutveckling-|. löneglidningen' till avtalsökning- |. beskyllningen, att '”tjänstemän-]|” lympiska. "spelen riktade | uppmärksamheten på. Mexico: Det rika: landet med. det: fattiga fol- ket: Blodiga" kravaller utspelades i OS-staden Mexico. city och hund- ratals.. människor” "rapporterades dödade när polis: och militär bru- talt gav eld mot demonstranterna, Mexico, är och förblir; kontraster- nas: land.” Fattigdomen är 'enorm. En: procent — <ca' 400 000: mexika- ner —' svarar: för hälften av lan- dets inkomster, Då :är det: inte svårt att föreställa sig hur de arid- ra 99. procenten framlever ; vardar Sedan 1940 — alltså” efter presi- åent Cardenas — har man”inte ge- nomfört : några : ; större ..reformer. Det. är. främst jordens "uppdelning; i De bi: Olympiastadion i Mexico r eagerade Eur pa, utropade, .det..ö ity med plats AV ARNE ölJEN : stär, till 90: procent ' av indianer och blandfolk av indianer "och vi- ta: Dessa har föga eller ingen nyt- ta' av sitt rika-land.. Orsakerna? Delvis får” de förklaras” med" det forna spanska: förtrycket, en: poli tisk. oreda av' sällan skådade mätt och flera våldsamma 'revolutioner. . .Cortez; lade. grunden -för : det spanska väldet 'som ” skulle. vara ända "till. 1821 ;då.- Mexico; under generalen Iturbide och upprorsle- daren 'Guerraro proklamerade: sin | Mexico— — det. rika landet et med de fattiga folken självständighet. Efter detta följde |” revolutionernas mångfald och klas- siska namn i sammanhanget är ge- neral Santa" Anna: :(diktator och | president) som störtades 1856 och efterträddes av" fullblodsindianen Benito. Juare : Denne; inledde :en 000 människor, 'stagnationen "varit total, "vilket. ut- löst de nuvarande, oroligheterna. Mexicos: befolktiing har på senare tid allt mer koncentrerats fill stä- derna.” Så' sent som ' 1960 bodde 58 procent” på ländsorten. Nu r siff- ran nere i 28 procent! "=, 5: Nu: under. detta år har” sakerna ställts: på" sin spets, "(Som i Nige- ria): Det >. fråmstegsvänliga "och ”stabila” landet har blivit en-oros- härd med gatukravaller och: de- mönstrationer:= os Kanské; kommer Cecil Rhodes —" den. brittiske - imperiebyggaren i Sydafrika: — ord likväl. att. en gång : besannas? :' - Han": ytträde: ”Mexico' är. den" skattmästare vars guld, "silver, koppar. öch ädla 'ste- nar: ”koramer. att bygga upp mor- ch skapa zz blivande hat ;allt "som "Skulle" kunna” göra dess” invånare till.ett. av "världens; ti om. redan'har..det. -hyggligt.som |! öv Jarder- 1907, n TYSK? RABATT NIER SR: "Rabattvaruhus på 'självbetjä- ningsbasis; (Verbraucher-Märk- "te) växer. upp: över hela Tys] - "land. Det” lär nu enligt” Fri "Köpenskap finnas + 200-270 av dessa :större ”detal; andelsför «retag med. livsmedel och icke " livs: under” ett täk; En. 'uppskatt: - niäg säger. att de tyska. rabatt- firmorna. har:en: marknadsandel av-5 procent av. den totala :'de- täljhandeln, vilket skulle mot- svara 7 miljarder : mark , (eller den sammanlagda ” försäljnings- summan : för 35 000 små butiker med”.genomsnittlig. ärlig försälj- ” ning. av: 200 000. DM). I Sverige här -ratbattvarihusen: cal pro: cent” av. marknaden,” Ne ' HÖGERNS SK SAMLIN Nu har. högern talat: om "att den tänker byta namn ocK”kalla sig samlingspartiet. Om avsikten vore. att ' byta: bort” Högerpoliti- ken, så- kunde det vara någon mening med. det, Men så skall " gerpolitik som” förut, sägs det. Det gör inte så mycket vad hö- gern heter, Det väsentliga är att högerpolitiken kommer bort: : Högerledningen har skickat en. bruksanvisning med -sitt nya! namnförslag. Man vill heta sam- lingspartiet, därför att man skul- le främja trepartiblock och tre- partiprogram. Man säger, att ing- en som högern kan ha rätt till samlingspartiets "namn. "Ty en har så mycket som högern ta Jat om borgerlig trepartisamling. Det är sant, att: högern :talat om trepartiblock och trepartipro- gram. Men det är också sant, att det är högerpolitiken, som gör en trepartisamling omöjlig, Ett högerparti kan inte gärna kalla sig -samlingsparti, .I . värt ' land kan man inte samlas kring hö- ningen har gjorts bland en mil- område, innan - man - begär” att jon män och kvinnor..av Ha-. gerpolitikk Svensk Politik (cp). . . inte vara fallet: Det skall bli hö-;j. hertigen 'Maxjmiliami som: kejsare Jav Mexico, Krigét rasade £främ och. . Han” 'greps. av. mexicarlarna och”. av: rättades. 1867." Juarez- återtog mak: di ätt” han : "regerade "med ”prödet :och käppen”;: Diaz vär en FR 2 N fruktodlingar ” — v allt: rycktes. upp "med. hjälp av .ameri- Fanska' dollar.” Diaz :störtades 1911 m.] och "smet i iväg till: Paris i ”Jands- erna blossäde upp. Revolu- tion följde på revolution. "De ame; rikanska och engelska investering- ar i-gruv- o. ”oljebolagen stöddes av sina” hemländer:' Diaz 'efterträ- dare, 'en idealistisk och rik gods- sl ägare vid-namn - Fraricisco' Made-” ro, startade en 'rad' expropriering- ar. av. utländska: tillgårgar. Han ville de. fattiga. bänderna. och in dianernas bästa. Det gick som - det gick:' Bara två: år senare- (1913) mördades statsmannen. : Nästa. diktator," general Huertz, införde .rena .skräckväldet: fängel- serna, fylldes, "avrättningar hörde till: (0)ordningen' för dagen, bön- derna sögs ut ytterligare. Det. är från denna tid som vi möter nam- nen på två 'av.. Mexicos: mest be- römda: revolutionärer; Pancho Vi la -'o,' Emiliano. Zapata. : (Båda :tfö- |: remål' för -legendbildning och: ota- liga amerikanska ' äventyrsfilmer.” Svensk TV gav nyligen en roman- "]tiserad . film. om: Pancho Villa). Båda dessa ”skjufskickliga. herrar | eftersträvade " en". genomgripande jordreform; Storgodsägarväldet måste brytas. Och 1917 kom ock- så den författning som till stor del gick i Francisco Maderos anda; ”FRAMSTEGSVÄNLIG oc STAT” EE VR Det är: med -Mexico som : med den unga afrikanska staten Nige- ria. . Båda beskrevs' till helt nyli- gen :som ”mogna- och framstegs- vänliga stater”. Men visst har äet mäktiga. .”nationella" .revolutions- partiet” (även kallat ”Institutiona- liserade revolutionspartiet”) tagit upp och bitvis förvaltat revolu- tionsarvet, Man strävade målmed- vetet :mot en radikal demokrati- sering .av samhället. Och lancera: de sitt fältrop: ”Vi önskar färre - lindianer och fler mexicaner”. Med friskt mod angrep man ekonomis- ka och sociala problem, Ekonomin förbättrades... Silverproduktionen och oljefälten gav -stabilitet utåt. Men i det inre fick fortfarande den urgamla frågan om . jordfördel- ningen förbli olöst, Bondeklassens sociala och ekonomiska frigörelse fortsatte att vara en utopisk dröm. Fram . till 1940 'under president Cardenas gick det dock framåt om än- långsamt. Men. därefter har|- fri -översätthing å e' vice: för ; Granstedt Per. Olof: Ekström målar i.sin-ar-' möt : förtryck i: der gör det” antingen ett offer; för PR. FJäg RE faktum. att i hegrerna i USA, :Rhode- trycksän vi:och' att invånarna” i :Portugal, Ungern, och öÖsttysk- land -m fl vet: mer om åsiktstör-; tryck: Han : misstänker ockSå 'att det. inte:är: vi som lidér: mest. av den..indiska hungern: eller av:na- palmbomberna.'Det är så sant som det: är "sagt. Men innebär det” att negrerna 'sköta. 'det' där -med. ras- östtyskar. avskaffa” åsiktsförtryc-. ket. "Låt "indianerna själva skaffa gir, mat” och "låt" vietnameserna . sätta stopp för: USA:s bombande. Det är uppenbarligen Ekströms re- ror "det - alltså på-missanpassning eller PR-jakt. Han vill inte" inse "latt -.det är, ganska 'självklart för USA att vietnameserna inte gillar att man: släpper "ned bomber "på dem, . men. att "det ' kan: bli” pin- samt för landet i längden om res: ten 'av världen inte ;heller gillar det.:Och detsamma gäller alla and- ra länder. som utövar någon form äv. förtryck; tex. Sovjetunionen. ” Att 'de..som -utsätts för förtryc: ket -tycker illa”om .det-är ju bara att räkna med, men om resten av "världen också är kritisk, då är det genast 'obéhagligare; Det: är helt | klart att: USA :skulle ha det lätta- re i Vietnam. och Sovjet I Tjecko- slövakien om. det' inte fanns" nå- gon världsopinion. Och vad gäller svälten 'i Indien så vet säkert Ek- ström. lika. bra:som jag, att skall det. bli något slut på' den, så är det bl a vi som måste hjälpa till, och jälpa till ordentligt, ' Visst mäste vi råda bot på alla de ruskigheter som förekommer i vårt eget land,- Visst rhäste vi på allvar, ta i tv med de minoritets- problerå som vi har här hemma. Det är riktigt som Ekström säger, att många: eftersatta grupper upp- märksammas alldeles för litet, Men det är farligt att tro-att omsorgen om de lidande här hemma är en orsak att tiga om de lidande på andra häll i-världen. " -- s -:Jag tror inte att man behöver spana efter tvivelaktiga psykolo- giska orsaker till ett internatio- nellt engagemang. Det räcker med att titta på TV--ibland och' läsa lite tidningar. Att den revy av svältande barn och bombade byar som passerar i en jämn ström för- bi våra ögon får många människor att eftertryckligt visa sin uppfatt- ning i ord och handling, borde in- te förvåna någon, även om man ibland kan beklaga formerna. Då : (Forts.-på sid..7) or 4 : ”bstugi tl Det tikel. 'ut.den- förlamande" vanmakt - Hän''pekar:; på | det" -intressanta'|'n vi" skall. säga. till :öss själva: Låt; barriärerna och, låt spanjorer .och, ” cept,' och följer. man. inte det-be- |] "Nu ska de halländska kossor- na bli ännu bättre! Atminstone "om man får tro de tio herrar, som på' tisdagen som deltagare ' började en femdagarskurs i klöv- vård. Kursen syftar till att lära « deltagarna vikten av att sköta kornas klövar och hur man gör "det på rätt sätt, Lärare under ' kursen är veterit är Ake Norberg och .v ästare Göte S från + Veterinärhögskolan, Som kursplats har . man valt Plön= : ” pinge Ilontbruksskola = norr > om Halmstad ech nämnas kan ock= . så, att det är den första kursen » Av sitt slag i Sverige. — Cenom att. inte vårda kornas ” klövar på rätt sätt har vi för när- varande ett' mjölkbortfall "på ca 85.000.000, kronor ärligen(!) säger veterinär Norberg : nu till en specialisering och arbete på lång sikt men gen är vi en bit på väg. berg vidare, för att kursdeltagarna får e ligt saklig ledning i detta - - Det är överlag rmiserabelt ställt med "klövvården i vårt land, .en=. 'dast-en ko. av 15 får sina klövar omskötta efter konstens regler och det är på tok lite! Förr om åren har det varit smeder och hovsla-, gare som skött om den här Se . > ln - vården negligeras. ' Åttiofem miljoner kronor i märksamma problemen i. att därigenom komma tillrätta med. problemen, Givetvis är det hela ett Dålig klövvård” på våra kor kostar. .85 miljoner" årligen jen —d v s om man nu alls brytt - sig om det hela, — men vi siktar hoppas 2 om den här kursen, den första i sitt slag, . Tidigare har vi "anordnat viss över ämnet men efter danskt mönster, där man för övrigt har flera veckor långa kur- ser, har denna kurs kommit till . stånd, säger veterinär Åke Nor- Han —uhdervisar 1 hov- och klövvårdslära på Vete- rinärhögskolan, vilket alltså borgar n verk- så vär sentliga ämne, På torsdag ska m$n avlägga ett besök på Scan i Halm- | stad, där man tror sig kunna hitta avskräckande exempel på hur klöv= f är intöv småpotatis : précis och djurägarna : har, alltså all:anledning att upp- mycket högre rad, än 'som nu är fallet, är Tittade" ni på: ”immen” a vi i lördags kväll? I så "fall kanske ni” minns: avsnittet- från gården i, Norrtälje, detta: aktlveringscent- rum;: som « blivit « «omåttligt 'Ppopu- den bland de gamlå i roslagssta- en. I su Döt! augusti : som "Röda: korsgården invigdes ock” den" har' alltsedan dess varit Ty ligt: besökt." De” -670.".kvadrat- mätraärna i we plan” rymmer säll skapsrumi. bibliotbky- Tvävrnin vay hövs, samling, YDe, pengar. som Röda . ;kors och”. postg! Sverige. och mycket: pongar : be: Under "oktober 'gånomför ? Sven: ska röda 'konset "sin stora riksin--= då kom- .mer' in "går bådestill det sociala arbetet” i Sverige" och den inter. nationella hjälpen. NI! kan' hjälpa et: hjälpa ' genom att sända »in : Ert ble HI Hanka/ 2004 ssnickeriverkstad” och: ket; annat.+ Pensiohärerna' kan: utlopp för: sin "aktivitet men de Kan: också” köpplar av.. och få. ex-. empelvis fotvård: eller bad. : Var Ahlénstiftelsen skänkte : "grundplåten: till.' Röda korsgården,” Norrtälje" -stad och] :S 12 Sverige den: Uobfatthinger att. CCepbaotr sänder: hjälp till: uti landet; til folk: son har: drabbats: > och i natarka . pverksamhet : d 3 förra: året. "uppgick. den] till: cirka: 17 aniljoner; kronor, Men" I missmodets tid låter « "sätt." Hans, kärleks språk inte" "mån; samma, storleksor ning och öjliggörs . genom , fyivil K med- verkan, från. tusentals: "rödakor 'medlemmar:. Å. hela . landet: -Hjälp- s "vår Pp sanitlingspunkt”? för ” svkorseb' har bidragiv med ade, .människor. resten: Gärde "fyller nu:,en- vik-: både hjölla De fupktio d arbete och ' ände: att vår Jorton : perso- : oud Oss uppleva ” hans” «kärlek , på mänga båliöver ga. ord; "det uppfattas av. hjärtat. "Det är så söverflödan- de att vi inte kan annat än tacka, 5 Han. sätter” mer 'värde 'på 'oss än "| vad "vi" rättellgen förtjänar, borde talltid! tacka" för hans-upp- . behovet". är mycket "stort. även. I hållande" och tröstefulla' närhet, "Vi (den håller sig länge i kylskåpet) , SN - Då kan Ni göra något gott när Ni har lust. Till exempel: Drottningbär . Blanda frysta blåbär och hallon och or servera med vispgrädde. . - Se till att Ni alltid här grädde hemma -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.