sx «-" rade da exporttillväxten På 85 procent under ;året ;inte uppnås, Under första halvåret blev ökningen en- dast 4 procent jämfört med 'fjol- årets, Lägger mian'till:även juli oh ' - ” . d Vd priest dr enn Hd oe 2 LAROLMS TIDNING or ee et denn | — IT. | föra, den 19 oktober 1008 il: = Sparbankerna bildar” nytt bolag + | get maskulina Inslaget anal: ronpönga | Fördröjd. Könjunkturuppgång-. "Den sedan nyåret varslade kon« Junkturuppgången! -har: låtit. vän» . ta på sig längre än experterna ! i der i Västeuropa. Men denna räc= . beräknat.' Detta "bekräftas av':én artikel 'f Svensk” Export, i vilken / ”nekostnadsstegringen, utan Sveri=" . erinrag om att den i den revidé- KOR 34N Ko produktionsstegringen pr; arbets timme inom samtliga indpstrilän= - ker inte/till för att balansera 1ö= ge har haft den snabbaste steg: ringen i kostnad pr prod för enhet. Denna utveckling. under«! stryker angelägenheten "äv att , kostnadsutveckli ingen hålls , under: . "sträng kontroll samtidigt' söm nä . li får den. sti det ring: behö "> månad stiger pr tsen till och om därtill läggs augusti må- nad till 7 procent. Men det före- faller inte troligt att siffran” «8. någ halvåret 1967. En av orsakerna till den Jång-" sammåre : takten i exportutveck=- lingen än den som beräknats, är sannolikt att konjunkturuppgån gen I hela Västeuropa dröjt läng= "i te än man kalkylerat med, Upp= - inom OECD svarar i första hand USA, gången i världshandeln exortuppgången beror nonda på däst överträffas av centerpartiet på | Importstegringarna i . Storbritannien. Den otillfredsstäl. lande betalningsbalansen i dess länder har emellertid framtvingat”' . en åtstramande, politik, Frågan är varifrån: Sverige skall få ersätt- ning för denna minskade stimu-. lans för vårt näringsliv, Förhopp- ” ningarna ställs till. Västtyskland, . Frankrike och i någon mån Be- ; neluxländerna: i. ' Men det finns även andra föko i ” torer som kan, tänkas påverka: - könjunkturbilden för vår del, ty- värr 1 negativ riktning. Kostnads- - har varit snabb även om, exportutvecklin=" SocialdemoFraterna" : gen var mycket svag under sista för : konkurrensen :'på . världsmarknaden och! även . för ökad sysselsättning här hemma. 5 5 "fick 41,4 procent av. rösterna $ "årets andrakammarval i Hallands län, Det är en låg siffra jämfört med , övriga valkretsar' f landet, "Högst ligger Västmanlands Jän - med. 58,2 procent och riksmedel- talet är som bekant 50,17 iprocen - . Centerpartiet har däremot. ett. av. sina allra starkaste sfästen i > hela landet just i Halland! Par-: / tiet- erövrade 29,9 procent av valt, + manskåren i årets val, vjlket en='" Storbritannien och Västtyskland för. Största delen av den svenska Gotland, Riksmedeltalet 160: ' . procent. . Högerpartiet 1 Halland fick 13,9 och folkpartiet 12,5 procent. a rösterna i 15-septembervalet;' Det 'är i båda fallen under riksme ""deltalet' och för folkpartiäts' det, mycket : under. 5 :I valrörelsen hävdades; i frå i centern,' att: partiet är det näst ..: största arbetarpartiet i landet och .: att 'centern har'de' största utsik=:: terna bland de borgerliga" partier 1 na'att i val vinna röster” från. sö-/ + ialdemokraterna.: :" Det"? " skulle”; - a i. 4 - Sverige under 'de "senaste åren , än I andra, industriländer. En j jäm. förelse visar att lönekostnaderna I vårt land steg med 93, procent - under:-åren : 1964-1967, men, ba- rat med”? ven," att- i här hemma" hade':den: "högsta . onekligen vara "intressant med en > verklig analys av varför de social- : demokratiska röstsiffrorna” i Hal land är så relativt låga och c terpartiets så höga :och em det : svårare; för: socialdemökraterna : "är stärkt i i "förhållande" till högern ' , och folkpartiet. > till - dessa problem still st "har | påtagliga ' företagsstorleken”? pek” alt lanerings nomifunktiori lönsaräfetsproh- lem; - delvis "utan att vara: med vetna om: det; Lönsamhetsprob” lemen orsakar'i sin tär problem 1 fråga” om bla finansterings: möjligheterna; man får” en sorts ond cirkel; där det ena” -probler f met "föder det "andra, an dock” fråga” ig om inte utredningén något har: un-| derskattat de problem. för före- tagen som kreditmarknadsstruk- turen kan innebärå. i sig själv: En. första” förutsättning för att ett företag framgångsrikt skall kunna "diskutera » kreditfrågor med sin ”bankförbindelse' är eller bör förvisso. :vara att det har sin ekonomifunktion . .» gott skick och. kan, presentera full- goda kalkyler - på sina projekt, Men även -med-. denna förutsätt- ning uppfylld" kvarstår” det äåt- " skilliga gånger omvittnade- prob; lem, som: för de mindre företa- gens del består i att de inte på .som de. större. har öjligheter till långfristig | ” upplåning . och vidgning av det riskbärandeé kapitalet. : "Tidskrifter "menar; att "spar- bankernäs vana vid mycket långfristig; kreditengagemang, |. "huvudsakligen inom bostadssek- o som f rlagd om : ängristiga,. och hn det: Sant tratt sed uu de av. <Sparbankerna vesteringsbanke; ildande v RAG r li "till! de' mindre "företagen Sv t hittills har” bigjö d att. mobilisera; valskolkare ; och i: genom: att de'.fick rhälsor av kommunis öster «+ till «. skänks, |" Konstaterar Svensk: Politik) (ep): re Andra orsaker: kan väl också » nämnas, Högerns argumentering "om :trepartiblock. och "treparti- program gynnade: socidldémokra- . terna. och, skadade »börgerlighe- ten — fast högern sannolikt in- te förlorade på det själv. I och för sig” är det naturligtvis an- - märkningsvärt, att 'Yålutslaget [ER na, som i stort-:sett' hade sam- ma program, De politiska 'nyan- seringar, som centern fäste vikt vid har. säkert haft "betydelse. Men lika väsentlig har nog själ- va' partiattityden varit. Centern har intensivare eftersträvat sak- debatt och alltså sökt: undvika procedurdebatter - — tex den om -hur' många. mandatförluster som skulle” krävas för hr. Er- landers 'avgång. : Centern : har klarare tagit avstånd från: Hö- "gerpolitiken, ' Av avgörande be- "tydelse är givetvis vidare cen- terledaren Gunnar" Hedlunds in- Kp? borgerlig n majoritet. | Å "Katrinebergs elevkår' De borgerliga” Partierna höll ; mer än väl sina ställningar vid det Seco-val som för en tid se- dan hölls på Katrinebergs folk- högskola, De tre borgerliga par- tierna Cp,' Fp och ' Högern nåd- "de sammanlagt 49 procent av rös- terna 'medan . Socialdemokrater och Kommunister tillsammans fick 48 proc. Vad som också är intressant i sammanhanget är att ' valet skedde. efter det iktiga” AK-valet.” Orsaken till att valet inte hölls före eller sammanföll med riks- valet är att man just I den vevan började 'vinterkurserna och elever. na hade betydligt viktigare sysselz sättningar .än - att gå -till -skolval: - Detta ' var första gången som elevkåren ; vid skolan.var engage- tad i ett val av detta slaget, Ti- digare har-man visserligen anord- nat sådana provval men i betyd- » ligt begränsad " omfattning «eller klassyis, säger magister Ruben Fo- gelquist, vo. targ 4 ', Arets val genomfördes und pre- ; MH cis samma betingelser" som” gällde ': : vid AK-valet på ett undantag när: ' några namn fanns inte tryckta på valsedlarna, . erdl ale Anr värt hanget kan det kanske också va- ra att man höll sig med en rik- tig valurna vilket är mer än vad man haft vid visst val inom kom- munen och även vi viktigare : valförrättningar ute i landet. sv - Av elevkåren -deltog 82 procent ; Hä i valet — vilket betydde 237 rös-" . tande, Högsta rösttalet fick, Social- Gemokraterna: '58' röster" eller c:a: 41 :proc. Centerpartiet samlade 37: röster (omkring-26 proc), Folkpar- ; tiet kunde bokföras för 13 (9 proc), och Högern för 20 (14 proc) Väns. terpartiet. Kommunisterna klarade sig här bättre ,än, på riksplanetz.7 röster" vilket ger 5 proc.; Medbor- : vs -lHlag till "| sparbankernas -Jär . Sparbankernas - Redovisnings- "I föra det kunnande som finns inom Mrgsatta, - i ,den sektor, udärjsäkerhets- st räst ”gehom sin ; förmåga ” blev så olika för. mittenpartier- vt satser i Setrörenen Neganivt ” Vid Svenska- ningens - årsmöte, som inleddes: i Stockholm på torsdagen, meddela: beslut om att bilda ett nytt cen- tralt sparbanksföretag för redovis- ningstjänst åt företagssektorn. Fö- retaget byggs upp som ”dotterbo-' ningen och i nära samarbete med I tidigare centrala bolag på data- och revisionsområ- det. Den nya verksamheten skall byggas .ut successivt. -Bolagsbild- ningen blir formellt klar omkring årsskiftet, Företagets arbetsnamn tjänst AB. Chef för det nya före” tåget blir auktoriserade revisorn civilekonom Sven-Erik Johansson, Stockholm, : ' -« nas Redovisningstjänst AB är att. tad "service ..i. redovisningsfrågor för mindre och medelstora företag. pågående: -utvecklingen mot en växande. insats. -från” sparbanker- nas sida. lokalt och - centralt för kreditgivning = och ' bankservice också till näringslivet. Genom det nya bolaget skapas också vidgade "möjligheter : att till företagssek- torn på olika samarbetsvägar över- Sparbankernas Revisionsbyrå AB, Sparbankernas : Datacentraler AB (Spadab) och dess nyligen förvär- vade dotterföretag Bygg-ADB. ' — ' Verksamheten ' har, omtalar Sparbanksföreningens verkställan- de.. direktör Sven ..G'. Svenssno, | getts sådana resurser att den in- om -: relativt ".kort tidsrymd: bör uppnå en. storlek : som . företagen kan uppfatta som en väsentlig ut- ökning av. nu. befintliga service; möjligheter. på marknaden, Vi sik: tar till en 'regional utbyggnad suc-. cessivt och jag vill gärna säga, att vi hoppas .på- gott. samarbete med branschorganisationer,' med- :före- ” "sparbanksföre- . -Ides att föreningens styrelse fattat : Svenska sparbanksföre” ” Målsättningen för .Sparbanker-' : ge en utvidgad och modertn inrik- '” Ätgärden ingår som ett led i den. för service. till mindre: företag: 2 Aukt. revisorn Sven:Prik. . : "Johansson. Na byrå - där" 1052-55, tog vid: sidan av "yrkesarbetet 'handelsstudenten per korrespondens' och -senare' ci- vilekonomexaämen -- "vid ' ' Handels- högskolan 'i' Stockholm: Han var 1957-—564 ' "anställd": inom :"SHIO:s Ekonomitjänst.: med ånsvar :för dess nät av skatte- och bokförings- byråer. 1964—66 tjänstgjorde han innehar sedan 1967: egen auktori- serad; revislonsbyrå' i” Stockholm. Revisor Johansson. var sekretera- re j den arbetsgrupp som planera: de och utformade radiokursen. Fö- retagsspelet med tillhörande kurs- bok. -Han har 'varit: medförfattare i en bok: om. företagsrevision och deltar: £ n' i”arbetet -på-en-:serte kursböcker: 'som - behandlar :data- maskinen 'och företaget, Han har rnedverkat "också 'i: en rad” andra sammanhang i inom företagarutbild- ning, kreditbedömning . etc.” Revt- sor Johansson" var en, av "utred. ningsmännen; Bakom ” den” 1: höst mycket uppmärksammade under- sökningen om; småindustri joch' far miljeföretagare.: : vid ' Enskilda revisionsbyrån” och öronen end " Förlagschefen' Kar1lFre d 'rik Björn. släntrade . också "in under en förhandlingspaus med "intendenten- och förfat- .taren Ingemar Svens- "son, meseiman i Gävle och med en.aktuell bok om all ” mogemåleri i Hälsingland klar i korrektur... sx Ä Och vad 'skulle man prata om i 'ett fall som detta - om inte om böcker! » LT:s förlag — äl utnyttjat av x vårt låndg - bildkryss.. och korsordsförfattare kanske: inte mastodenterna i - svenskt förlagsliv men ligget | väl förankrat. i tioljj” topp. listan, - närmare på junde plats. ' : eg -Lantbruksförbundets . Tid- 'skriftförlag, "som: den tyngre, -officiella titeln lyder, startade -1935 med speciellt jordbrukets "Yfacklitterära behov som, a oh vuduppgitt, " en +» Några direkt skönlitter a aspirationer. hade : man väl knappast: på programmet just då men samma år 'kom man med « en utgåva, tidernas lopp. med” nyutgåta på nyutgåva toppar ”bestseller- listan med” över 380.000 exem ;plar..” oe od 2 — Det: var Kajsas" kokbok; som för knappast en femnia -erbjöds ' främst landets jord. brukarbustrur; berättade A hur” Johansson, SN 2 Varjé nyutgåva har givetvis omredigerats ' i takt med :ti dens krav, inte minst när det | "gäller illustrationerna; tagareföreningarna: - och! --övriga parter som företräder kunnan: de” och” frå onsumentsynpunkt i | väsentliga intressen: "Viitror: att den-planer ade verksamheten: komr; mer att fylla! ett behov; å mark: visningstjänsterna . bjudas. företagen i som chef: för Sparbankérnar.. Re: | dovisningstjänst, är: född i Växjö Dot ba eg en rit: att partiet inte 'på.lyckligt. tt kunde: hantera Tjeckoslov. "kienfrågan, PER AGN CK För" oppositionen ” har .ingen- "ting "annat: inträffat” "att mår let, en ny regeringspolitik;. skjul tits två är framåt i tiden, sum- , merar "Svensk. Politik, Socialdu- . mokraternas: Seger var organisa- storisk, :ej politisk och det: gör ” förutsättningar / [för 1970 "gynn-f, n | vill "bra lära: 'oss att. dé . wven;”i- dets som, vi -b BTePPr,. Redo- Ja att” 1935: Han arbetade. på, revisions- : r r folkpartiet > har: ”särskiltva vat "Till: detta kommer att även ren: menidg” tycker varatinie ngslöst. :Han. såg inget; Hade:aldrig: sett ågot. :Det "lyte han; had, bar. h hade ; det. > blivit; sär Ma av 2 texten al : Nr världen” Just nu. "det "många" 'som-"-menar ratt det finns” ingen 'Gud som 'kan [tillåta "detta. Hur "ofta har inte én upprepats i. vär "tid. d Å På :sammä2 sätt sade: man: 'säkert oms den + blindfödde; :Och' ändå fick - han : uppleva” mening « just. i "det"; som - tycktes -- meningslöst. -Han ; fick :'-uppleva .:sanninge orden; som Jesus "riktade tillPet- rus: "Vad. jag -gör, förstår .du -in- tesnu, men. en. gång .skall. du :fat- ta det. an Nr . samma för: borgerligheten, DR - å. Tödrop. "Alla är: | Och, : vad : händer, 1 korna Har kommit "långt. art har vi; egentligen kort makt. Känner Mi. Inte. gondagen.... De -; mö : Det + blir. allt värre, Kan vi 'sé.- någon : ljusning: " Skall: vi lita på; hjälpen från människor "så "går vi under,' Det kan. synas vara ett hårt tal; Det är många.:som. inte tål höra det. Fariseerna : tålde: det inte- heller. När ; den : blindfödde - förklarade |. vad. som skett drev- de ut honom. De" tålde inte att - höra -att det fanns" en. som : var mäktigare än människorna, ' Men; så - -det. ”Vär.-egen" kraft ej hjälpa kan » Jesus : haär' makt att hjälpa. liv "och död. Det" var' den blind- föddes »bekännelse.: Det finns ing- enting” som :Så”retar-enrogudaktig hop :som en levande 'bekännelse om att Jesus har makt.att hjälpa i liv och död. Det” är detta som .Tror man: endast på..m kor blir: alltsammans kaos, Säkert ha- skall: förkunnas.. för . en värld" tillhör : som” under - mit mitt” i vall vår: storhet : "och | | undergång. — det är numera varken ,ned- sättande eller ovanligt, att se en karl vid spisen” enter 'vid diskbäljan.” Romanpr. istävlan |v: | Det" första Insteget på den skönlitterära arenan ' gjordes | 1942, då LT:s förlag inbjöd till romanpristävlan | med inrikt]. ning på jordbruket men utan "det traditionella. inslaget. av s.k. ' falsk bonderomantik. ' -— Den tävlingen gav svensk litteratur ett. nytt namn, som . blivit bekant. och omhuldat, tjurigt ut, ' to é tala om vart: fan" jag 8 sk ta "Lilla: Gunilla hade , genom "allt - för flitigt umgänge” med ouppfost- , ojkar.. Fått den "fula, ovanan att svära, Hennes. mamma” är för- äg - Låte er du inte bi att säga fula ord, så får du ge dej av hemifrån. I— OK; säger" fickan, och går ..Efter en sturid; Kommer Hon till. bäka, ringer på dörren och säger: Mamma, du kan. väl" ätmins- berättade redaktör Johansson. Romantiteln. hette På. dessa skuldror - och författaren - just. det! — Sven: Erik Salje! >, I samma veva knöts Gun- nar "Falkås och Märta Leijon | till" förlaget; ,;. kontakter; som är lika. värdefulla Å dag. som da er . Naturböckerna. har Plivit ett annat av LE:s slagnummer öch namn som Hans Lidman och' Curt Lindhé' är blivit ett begrepp för landets bokläsare. i I, .TV-epokens:' era, fort- satte Arthur Johansson, har förlagen. stort fått. tänka om: och resultatet av denna verksamhet. 'kan kort och gott sammanfattas” i ordet Pocket, där i år i Tema-serien' pre |" senterat förfåttare' som: "Tarjei Vesaas,' Anna Kajsa Hallgård och Sven Ulric Palme, för att nämna några: er F acklitteraturen sär av: givna skäl” ryggraden : i: LT:s "verksamhet, där inte minst samarbetet. med" studie- ”organisätionerna, enkannerli- Nn; :skrivande: Karl; Fredrik ; mer' än väl vore e motiverat” a ”Koniniä "1 ä bokhandélsäiska "na R a fll å der dock lagen om tillgång och efterfrågan; Har ; en , för- ” fättare” accepterats. 3 sarna, rädda. 2085, frän Mos . Ingen har nt äg förgäves till Jesus, För honom. finns inget hopplöst fall. Berättelsen om den blindfödde vill "lära. dig till: vemi? ende... som fen» -Jonsson. om örnar. Nu : hade > intendent Svensson från Gåvle väntat tills Mi. räckligt 'och” en. "kopp. kaffe 'till- sammans med, ”förstahandsgranisk- ning. av det utsökta: bildmaterla- ' let..om ;hälsingskt. .allmogemäler! . fogttiumt komme r äv hans H sténs. lekar - från. slättön lagschefen,' Salje: och Per Olof; Ekström, söm går över 'provinsgränserna, vilket öckså märks I -upplagesiffrorna. i Walfridsson, för att ta ett exem: ' pel; trycks: Å en förstaupplaga på 2.800 "ex ..o0h: Salje. 1 10. 000! Glöm i gerlig .Samling :registrerade sig för". , en röst medan KDS totalt blev utan framgång och utan röster, E sm Inde Ern Mervärdeskatten börjar! tilläm- . >; pas den 1 jan 1969, Det är viktigt vv oc: att länsstyrelsen får Er registre- NS "ringsanmälan, a ringsbevis, Möte Neo + 01 > ter och annat viktigt material kan Hos ones cc, skickas till Eri god tid. os ee = — Skicka därför in Er anmälan så snabbt som möjligt. Om Ni inte - inte E så att .registre- deklarationsblanket- ' se redan har gjort det. Det ligger iv) TS N Ert t eget intresse... : : or 5 su a NA og NS sn > Vv - mörker : och .nöd, Jesus är den ' Har Ni' inte fått blankett för . registreringsanmälan "länsstyrelsens - varuskattekontor. : Då får Ni blankett och en särskild "informationsbroschyr om mom, ' I sen. Sänd sedan in Er anmälan så ''s 4 snabbt som möjligt.” sen kontakta de skall gå för att få hjälp. Amen.:- . Är Ni inte skattskyldig m men har : i " Ni fått blankett för registrering$-" anmälan? Skicka ändå in blanket- ifylld så länsstyrelsen" får' : besked om att Ni inte ”är skatt- « ten: (ND | (NS | fen | CNND | GUD ID | AN (ER N - Tr TE mr KRA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.