LAHOLMS TIDNING . te , Tisdagen den 222 oktober: 1908 I Blir ir frivilligheten tväng? 1 och fabrikören ”fohn AA nom en interpellation till statsrå- det Svante Lundkvist: och bak- - grunden till denna är statsrådets uttalande vid en kongress i Gö- - teborg för en tid sedan, Kommu- nikationsministern ansåg 'då, att det skulle vara olyckligt: om vi å de små id: hö: triksd. a vissa: delar äv landet ” "har kvar kommunerna . med sina Olsson, Järvsö, erinrar om” att . riksdagen en gång fastställt att sammanslagningen skall ske utan . tvång, Företrädare för regeringen - har också i olika sammanhång ut= talat sin anslutning att reformen genomföres med bevarad : frivil- lighet. Även hr Lundkvist under« strök detta i ett interpellations- 'svar under. fjolårets riksdag, då " sämre” möjligheter att göra sig. han erinrade om att. enligt de gällande”. Man borde därför, allt-: - riktlinjer som gäller för kommun-' jä ef "rymd inom vilken kommunindel-: imt enligt. statsrådet Lundkvist, tersträva' ”att begränsa den tid= ' f skall fö as”, Riksdagen bör alltså på nytt be- redas 'tillfälle ta ställning till for: merna för reformens genomföran? de, vilket" givetvis tolkas:så "att .så sammanslagningen så har kom- munerna själva att fatta, det av- görande ställningstagandet, Det är . "alltså denna kommunernas frihet | ” statsrådet Lundkvist riu förefaller "vara ute: efter. I varje fall har .hans göteborgsuttalande; tolkats från många . kommunalmäns tvångssammanslagning borde till- : i "lämpas i fortsättningen, ” a . Inter Tant + sida; Uttalandet har väckt en del | ”.oro ute i kommunerna, Det finns mligen alltjämt åtskilliga köm-"-: iksdags- En viss besvikelse '' Lr . > . över att en sammanslagning av center- 1970 års val inte har resonåns på centerhåll, " spårades' i . folkpatti- ledaren Sven Wedéns tal i Olof- ström på söndagen, Något annat var väl heller inte att: vänta efter förra veckans -trumeld från folk=|: partitidningarna: mot centerleda- ren Gunnar Hedlund. -Men hr We- dén underströk samtidigt, att den- na åsiktsdifferens i den organi- satoriska » huvudfrågan inte. bör eller kan hindra att deri politiska samverkan: mellan de två pårtier- na fortsätter... Folkpartiledarens åsikt att. en ” sammanslagning skulle stärka den demokratiska ' "oppositionen :- kan Si brytningar och .nya "partibildnin- Nn gar, som "utan, tvivel .skulle för- |]. : naturligtvis diskuteras, På center- håll anse? manNatt opiniotien' och: folkpartierna förel.- män; 'som anser att sam- ” manläggningen "inte. Ha tar. En "mängd problem måste” diskuteras a : igenom. grundligt och detta sket, säkert mest förutsättningslöst så. "länge. frivilligheten "finns; kvar. ..v Riksdagsman Olsson säger klart, "ut i sin: interpellation; satt - han - för sin del anser att det skulle: "vara olyckligt om tvångssainman. läggning ' nu ' skulle" ftillgripas: 7 ' Övervägande 'skäl talar! för att "man genom fördjupad. diskussion. ; ”ute'i kommunerna stimulerar, ak i Aiviteten för. sammanläggningar, : - säger han, Kommunikationsminis« < ter Lundkvist får genom, inter-: .. pellationen tillfälle "att ixklartext " uttala vart han 'och rekeringen ” syftar med göteborgsuttalandet. Ett sådant klarläggande avvåktas även med stort intresse av Iona. '. männen, ; - . "Hur många — utom deltagare öch ' ortsbor? minns. demonstra- tionerna i Båstad den 2 maj 1968, vilka hade som resultat att Davis Cup-matchen = Sverige—Rhodesia inställdes och 'mäåste spelas på annan ort (i Frankrike)? Många sensationer har sedan dess drab- bat” allmänheten. : ”Den vita sporten”, reportaget som Filmakademins Grupp 13 och Bo Widerberg spelade. in, kom som en nyttig påminnelse: — in- te bara om. de faktiska händel- serna i Båstad "utan om att prob- lemkomplexet kvarstår olöst. Det. gällde ju inte: bara fräå- Zan, "om en'viss- tennismatch skulle spelas eller, inte, Det gäll- de också frågan,” som. aktualise- rades bl a i samband med ' folk- stormen" efter den "sovjetryska aktionen "i: Tjeckoslovakien om idrott -och- politik : är. skilda saker "eller. om. allt internatio- nellt" idrottsliv har :en' ofrånkom- lig ' politisk aspekt. Det: - gällde dessutom —:'i grunden en motsättning mellan patetisk och fåfäng. men varmhjärtad lust att göra en "insats för alla diskrimi- nerade i: Rhodesia och ' överallt och den förment reaålpolitiska :el- ”viP ändå. inte: kan bidra till att minska "de underkuvades 'svårig- heter och lidanden. Det är. dessa problem som återstår " ätt : lösa, och .därför är :Båstad- filmen allt- jämt högst aktuell. Den är som. film och 'reporta- ge "en fullträff. ' Upphovsmännen har låtit representanter, för , vitt skilda : åsikter komma + till tals, varför; reportaget har en både välgörande och avslöjande 'objek- tivitet.:: Filmen klarlägger t' ex en fas i dramat, vilken -riksdags- pressen, ägnade ringa uppmärk- samhet, ' nämligen båstadbornas ettriga attacker mot. demonstran- terna efter dessas. första” och en- da - utspet.. ”Bygdens -ungdomar ler - helt ' enkelt . slöa .tanken : att |” Kravallteportage från Båstad - > av Per. Olof: Ekström I sr ansäg "att ”stockholmsstudenter- na”. inte hade där att göra, Ville ”den där vänstervridna minorite- ten” demonstrera, borde den ha gjort detta på hemmaplan. Orts- befolkningen kallade : demonstra- tionen ”pöbelfasoner”, Demon-|hi stranter, som jag 'senare ' talat med, tyckte i gengäld att det var ortens ungdomar som betedde sig pöbelaktigt — deras . ställningsta- gande kallades ”typiskt västin- doktrinerat reaktionärt”. ” Ortsbor frågade i filmen vad demonstrationerna- egentligen ha- de för praktisk effekt: ”Får de svarta i Rhodesia det bättre" för att den” här "matchen - inte spelas här och nu?” Samma fråga har många andra medborgare ställt vid varje annat demonstrationstill- fälle. Man, har i bästa fall lett iro- niskt över dessa unga hetssporrar och tröstat sig med reflexionen att de lär sig bättre vett med åren — nämligen :att dessa utbrott av ung- domlig idealitet inte har någon ef- fekt på utvecklingen i' en värld, där . maktspelet regleras av de handelspolitiska” realiteterna, dvs det som marxisterna kallar "pro: fitbegäret”, 1: cc. t r Mot 'ortsbornas argumentering kan . sättas: följande yttrande" av Herbert Tingsten i DN i maj 1946: ”— En reaktion av. denna art betraktas ibland som. billig... Den är "det också 'i jämförelse med verkliga: -personliga uppoffringar. Men den är” det icke i jämförelse med den likgiltighet som ' under hänvisning till politisk realism för- hånar aktiviteten”. : - Nå ja, de unga demonstranter. som besprutades med -:vatten och tårgas eller. fick smaka de :svens- ka polisbatöngerna och "de som åtalats har dock måst göra vissa personliga. uppoffringar. == ev; För "den som sett polisens upp- trädande /i' Paris och: Berlin vid inte. niogen härför. Är svaga oppositionen ver hela lins - jen, Det.viktigaste nu är att sam- a stämmighet i, politiken ; eftersträ- -.vas på :bredast möjliga front. Lyc- '; kas' detta läggs -samtidigt" en' "allt men” stabil grund, för "partis " lingarna startat tala ”om hot om . låginkomstgruppen . FÖRHANDLINGSPRELUDIER., : Avtalsförhandlingarna:: -melldd löntagarorganisatiorierna” ock ar | nin håll” . avan - Från LO-sidan harstarkt un gen på ledarplats. På ömse har, dock? förberedelserna cerat: så längt, att: män derstrukits att man inte vill var "relse bör enligt LO:skes örgalla + 4 , grupper: ,såmtidigt.:! DÅ --är3 eh); "rimlig ståndpunkt, som 'dock torde innesluta en del, tekniska - problem "orm nu inte "statsmåk; terna gripersin.: Vd "som förvå- nar är att, LO- chefen. i samman. edan: innan ./förhand- . storkonflikt; för att ge eftertryck "åt 1 buntade 'man från samma. håll : med gare givare, partier ol O:8 krav. Under. valrörelsen förkärlek ihop alla -lönta- till klasskamp" mot arbets- storfinans,.. borgerliga andra spöken. Efter valet stårt fydtigen- klasskampen mell an - arbetare och tjänstemän: För. RLF finns. anledning :på- ” minna pm: "att jämlikhetsproble- "met utan inte: endast är ett låglöne- ett »Jlåginkomstproblem. Jordbrukarna utgör den största förvi : Det ter i kampen om utrymmet för standardförbättringar. "De pris- förh: blir bland + de ärvsarbetande 'I.'vårt land. är en grupp som halkat ef- andlingar som snart inleds avgörande för jordbrukarnås ekonomiska villkor "under nästa år, Vi vill här bara uttrycka för- hoppningen att” solidaritetsför- klari ingarna . visavi - låginkomst- grupperna "i allmänhet också 1 visa sig gälla. jordbrukar- skal fär färg ÄV. Skaffat slog åöba- äter « för somkring. : 4.000 ; kronor. ; förenar sig.:med Sveriges: Radio ee" tillfälle - att... introducera + massmediateknikens. senaste ”un- «der..i den..svenska: blandekono- min... 7 2 VE Har hlltså redan köpt. .appa- rater: för, 100) miljoner, kronor, För: de. » pengarna kuride" vi ha get ett tusental trerumslägen- "heter stället, Innan vi har digt ' kommer; summan inköpta färg-TV ätt: "ligga I störleksordningen « vanlig ”för- ort 2 SK [ETT ORD. - Men det som för. världen vär dåraiktigt, . det "utvalde : Gud, ': för att han skulle låta de. visa, kom- råa på skam. ..(1 Kor., 1:27). När jag, ; växte upp "trodde jag inte att jag hade någon ,gåva' som kunde tjäna. Gud. Jag kunde. inte sjunga: eller tala bra, Kunde inte leda. och. organisera, "Jag. kände mig helt enkelt värdelös. sv När 'jag- en dag 'lys&hade till en. talare, förnam jag' Guds röst i' mitt. hjärta, Fastän han visste hur jag kände det, kallade han mig + till - helöverlåtelsej pch — till att bli'”hans vittne, Har : behövde mig, just som den människa jag var, inte den begåvade som jag önskade att jag vore, "Han be hövde mig trots min ”bristande förmåga, 'mitt häftiga? tempera: ment, mina många : felsteg. Han hade en platg till tjänsk = Just, för ”Sedan den stunden” 2 här jagi ligt tack till idetta: gyl-.|; PÅ, VÄ IGEN , .Hootenanny Singers lunkar på rätt. bra i Svehsktopplistan' med sin Bellmanstolkning av ”Så lun- ka vi så småningom”. Nästan he- la gruppen pluggar hårt-i höst: Björn; Ulvaeus läser statistik för att'så småningom ta en "pol; måg. Hansi Schwartz håller också på med”en pol, "mag., "medan Tohy Rooth: > läser psykologi, ” Johan aldrig I tvivlat: på att t Gud behövde mig. : Han" vill ' använda mig: så länge som jag-vill - brukas .av | honom, : För. mig är det nödvän- | digt att lita på den helige Andes ; ledning, > SÅ: LUNKA- VI SÅ SMÅNINGOM: Björn Ulvaeus:. I Karlberg' arbetar 'hemma-.i Vim- | merby,. , Men den 217 . december, | när. ålla' tentamina är. klara,: bär det: iväg”;Man kryssar. till. Väst- 1 Indien. En; lång, Skön. och "..lat månad "för. pojkarna! .För , TONY blir det. bröllopsresa, I Jättespännande att, s cka: 4 väg så långt, 'säger. han och. ny- blivna fru. Cnristina. : Västindien- | ' kryssningen -är. egentligen, semes- ter. men är man, i shöwbusiness- branschen så är man, Så medpas- sagerarna får. njuta av gruppens fina artisteri under 'sjöresan, . Fr. + Tony. Rooth; ... Hansi Schwartz: " Johan + Karlberg. och kravallerna I februari och junt 1968 — för att inte tala om Chica- |- go-polisens chockar mot. demons- tranter — framstår den svenska polisens aktion i Bästad som syn: ”nazistdrängar” var inte på sin plats. En äldre polisman sade bis- tert leende: ”Vi hade kunnat stop- på er fullstädnigt om vi hade ve- lat, Hade vi satt in fyra hästar och Fra hundar vid vardera grinden; de inte en enda kommit innan- avspärrningen?”- . " Hästar "och : hundar är också ganska milda. medel fysiskt sett, på grund av deras enorma psyko- logiska .'slagkraft. "Det avhästade svenska folket. har. 'stor respekt för uppsuttna ryttare. Och vi får. inte glömma, att det finns polis:i världen, som öppnar automateld mot oskyldigare. demonstrante studenterna i Båstad. Vi får ir heller. glömma att . det finns åt- skilliga personer i detta land, som vid varje tillfälle ropar efter ”hår- dare tag. mot ligisterna”, : - Demonstrationsrätten :borde 'in- nerligen varsam. Tillvitelser som' > "NÖDVÄNDIGT Peter » -har: varit ; ; ouppmärksam gar, som -menas med: ett:nödmynt? : rymmas "Svensk astiftning. Den är: trots allt en- säkerhetsventil Och många : unga? idealister,: som | demonstrerade i år, är kanske för "”kloka”.. (läs desillusionerade)' för att demonstrera 'om ' ett” år : eller två. Men intill! dess behöver fak- tiskt även "de.”polisens beskydd tranterrias .demonst; tioner, ... - Ideaiiteteri. är en så ringa. ' Och:stor skada. att även slussats ini karriä 'och status- under "hela" historietimmen Och | får: HI. sist. en” -ppryckningsfra : Å Nå, "Peter, kan du säga vad : - Efter en: stunds örvirrat över- mot de mest”rägiata antidemons: | derbar egen: e I skap.' Synd-bära:att-dess- effekt är de: varmaste: idealister svalnar och' förkalkas' ganska snabbt: när -de/ Tisdagen" ” I 24 3 den 22” oktober. 1968 ä i dag: SEVED” IA ; Solen. går . upp KL 7.04, och ned kl. 16. 48. Solen” går” upp kl." 16.46." ned kl, Ny vägande C ,— Det: öring 'om' letten. , svargt Peter: ” är väl” att hasen” 25. man måste gå på toa: samhället, Nn bla kastrull; kryddar efter bohag” och värmer. Och ni kan välja på - ärtsoppa, med och utan fläsk; bruna'bönor eller: rotmos, vh Fi inns hos er livsmedelshandlare. God middag! . kol KR CV ve £ Rom 'för- stås, sade jag. + > I Det blev en titen paus, — Nej, sade Enfrid 'till sist, fru Stiernhielm följde sin man till Stock- .| holm för att höstekipera sej. Hon be- finner sej 1 parets. våning i hörnhu-|” set Sveavägen—Adolf Fredriks kyr kogata.' - Jag begrundade detta faktum ' en stund innan jag talade: > o— Vad hade hon för sej J metan sex och åtta 1 går? ... ; . Enfrid fnös tills... | ee — Det gick inte alls, Hon hade, ett ktailparty. mellan fem och åtta. |; — Fru Stternhlelm är Hon väntade sin man och var ganska -> Otto Beck vidhåller envist att han "aldrig sett eller ens hört talas om 'Stiernhlelm,' Han säger” att .han kom upp på -Tulegatan strax efter - halvåtta, och. att 'han inte hade nä- så suck gon anledning att gå in 1 sovrum- met; Han "säjer att han ringde till er och "medan han väntade på er, rökte han 'en cigarrett och stod och tittade ut genom fönstret. Han hade inte hört. eller gett någon eller -— Jaså, "ban var gb "sade ö jag före vånad, - Det var inte mycket "dag kände till om Rutger. Stiernhielm, men det jag hört om L.nom rörde mest hans vitt d Det hade inte ett ögonblick föresvävat mig att han kunde ha.en fru också. — Han var gift med en fransyska sedan , sjutton år, berättade" Enfrid. Hon arbetade inom franska utrikes- arg för att han inte infunnit sej. Han | hade lovat alldeles säkert. — Man kan inte säja annat än att han hade Jaga förfall, kommenterade jag. Enfrid svarade inte, han kanske in- te var fv.g för cynism. På Herku- lesgatan vippade en kortkort' lustigt iväg ner mot Drottninggatan förföljd av tre par svängande sailorbyxor, ; Enfrid (återtog: Fi ror från de där pPapperen. ”Flodqutst var i”rig att få ta hand om ,dora och låsa in dom 'gen, Så. fortfor han' i lite muntrare ton: Visste ni att Rut- ger Stiernhielms anna hamn :var Herkules? "oc oc Det hade jag inte : "vetat om. Det borde ha utsatt honom för diverse lustigheter Wunder skolåren. > : — Han" var ättling till: Georg Stiernhielm, fortsatte Enfrid, Ätten dog "faktiskt ut med honom, NN. -— Han valde fru Lusta, sade: jag. — Ja, han var bestämt intresserad av henne och barnen Kättja, Flättja och Rus, men dottern Lättja hade ingen följeslagare 4. honom, tvärtom lär han ha varit mycket energisk och arbetsam, sade Enfrid som tydligen läst på ordentligt. : t Det började bli livligt ute på Brun-= kebergstorg. En liten grupp turister travade på i värmen spejande upp möt husväggarna.. En 1 gruppen var tydligen guide, för han gestikulera- de och man kunde se. ända hit bur mannen rörde &ig. Jag .gissade att — Ut Ingen annan än ni. och hovsångers- kan . Birgitta "Nordmark hade varit där sävitt han kände till.” | Vi. var båda tysta en -.lång stund, uckade Enfrid igen och sade dys- tert: = — Det var jag som fick meddela -£ru Stlernhlelm, | NN förv: före äl Jag antar”att de träffades genom arbetet på' ett, eller annat sätt. Inga barn. Jag, förstod 'av ' Flodquist, ' även om han 'inte sa det 1 så mänga ord, att Stiernhielm. hade... ja, hade. en, del äventyr, kan man väl kalla det. "-— Cherchez la femme! sade Jag. |, e Kanske det, ja, sade Enfrid torrt. fn till stan idag för att vara med när vi öppnar attachéväskan. Stiernhielm hade med sej en del hemligstämpla- de papper ut på lördagseftermidda- gen. Han skulle träffa någon pampl' som inte ville synas nå UD men som kunde ge vissa nyttiga upplysningar, han talade om slaget vid Brunkeberg. Så märkte jag utt jag inte hört En- frids senaste ord. c a += ,. .verkligt- mystiskt, .- Vadä? frågade jag virrigt. ; 'Jo, jag sa att under 'honöm låg en liten ros I silver, verkligt snyggt arbete. En av mina gossar sa att han och Stiernhielm behövde en del siff- sett liknande blommor i Italien. Det är otroligt hur väl utmejslade farje blad är. —"Ar det en brosch? imdrade jag: — Jag trodde” det först, men det ingen ' " knäppningsanordning: finns Jag. förstår inte vad han hade den till. 'Ena decimeterhög stjälk med tre blad och en'halvöppen' ros 1 toppen. Inte förrän vi sagt adjö och' ringt av kom jag på att jag Ingenting sagt om ryssbesöket. Fred 4 Det långa samtalet hade väckt mig ordentligt, så trots att det var söndag och' jag hade kunnat sussa en stund till," bestämde jag mig för en kall dusch och därefter nybryggt kaffe med rostat bröd. Jag smörade brödet medan det ännu var varmt och bred- de på ordentligt med bitter engelsk|' apelsinmarmelad, stora tunna fru- kostkoppen ” fylldes med ' rykande svart , kaffe,: den färska tidningen stöttades upp mot väggen och så var det klart för söndagstrukost. Först skummade jag rubrikerna: SVEN- SKAR HOTADE I KONGOSTRIDER, BOB KENNEDY?!: BROMSA KRIGET, BOTA SLUMMEN, VART LAND ETT PARADIS FÖR DARAR, Myrdal-at- tack mot u-hjälpen. Längst ner på .Isidan hittade jag en ganska liten ru- brik: DIPLOMAT FUNNEN DÖD. mord, men den redogjorde 1 korthet för att en svensk diplomat hittats död i en sat ng De' brast .| korta vitblonda håret stod på ända. Årtikeln " nämnde inte pistoler och: ningarna stå för. . " Så Jag "sopade ner; . brödsmulorna på golvet, fyllde på I kaffekoppen och tog den och tidningen med mig in i vardagsrummet för ptt fortsätta läs- ningen nersjunken i djupaste fåtöt-|- jen med kaffekoppen -jnom,. bekvämt räckhåll. ' Jag :hade hunnit" halvvägs genom. ledaren, som : handlade om Maos. förmåga att hålla stäl na, er er replikerade jag. « TA skrattade hon, ett gt rung- ande” smittsamt skratt, Hon, sträckte ut handen. ;. cc : --— Hjälp mig upp > dät flämtade hon. Jag lydde och tittade närmare.pi henne. När hon stod upp nädde ho mig till axeln; hon var smal men.in te -mager och hade "en hiå ärmi Ög när jag hörde” nägonting ute I farstun. Ingen 'som inte sökte mig hade där!” att göra utom sotaren, för trappan uppåt. "ledde bära--till” envlucka till taket.- Vem skulle ha kunnat förmå en sotare ”attd arbeta en'shet' söndag i augusti. , de var lördagslediga året om? Jag väntade en 5 stund. på en signal från dörrklockan; "när den: uteblev, tog:jag ett par länga tysta kliv fram till ytterdörren, sade Örat, emot och lyssnade. Inget tvivel om' saken, det var någon som krafsade på min dörr. Den här "gången var han fast, min ryske vän. Jag drog upp dörren med ett 'ryck och 'in tumlade en kvinno- kropp och föll orörlig till mina föt- ter, Tio hemska sekunder trodde jag att hon var död, men sen satte hon sig upp. Kinderna blossade och det na på det sättet fnnan' folk hinner ringa? fräste hon Ilsket. — Slänger du” alltid” upp” dörrar-| "Slog" du fen . e. net prövande ett par gånger: Jo, kan ske fite på knät. Men de Hon tittade upp på blåaste ögon Jag sett på'länge konstaterade bon. lugnt, — Jovisst, ljög jag ' "= Nej, det 'gör du" inte. jag trodde att du inte kom ihåg mej,” men fag visste inte. vem jag "kulle prata med. När jag var hörutanför mindes jag att äv bodde gick jag upp. Jag slog ut. med handen 1 "vad jag . kan väl göra mej sällskap, med: en; kopp kattfe, | Hon nickade och gick före mig ia” 1 rummet. På vägen. sade hon: c :— Står du alltid, och krafsar. på därför jag tvekade att ringa på förut, la /= Det gjorde: du rätt 1 Kom mi : hoppades var en inbjudande gest.'Du -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.