. 2, Sen tordeivara helt ointresserad, va frikyrkorörelsen ' har: spelat , 'och de: frikyrkliga” samfunden: "gör ” räpporterna! entydigt. hän .på.en ”. ser, hävdar :"> LAHOLMS TIDNING Onsdagen "den 23 oktober 196 ' > Experthjälp ger ” En fördubbling av. världsbe- folkningen förutsägs från nu och till år 2000.' Dettå kommer givet- vis att,ställa starkt ökade krav. på, livsmedelsförsörjningen i:en värld, som redan nu präglas av svält och” ”Undernäring. Dessa för- . hållanden har redan påtalats av en. rad. experter, inte: minst av U den — svensk-födde professorn. Georg Borgström, Hans förkun- . nelse - har . gett. en..stark' känsla... av domedagsstämning, . medan. .en . del andra förkunnare haft något ljusare syn på utvecklingen.' Enligt vad. I professor " Lennart Hjelm vid Lantbrukshögskolan s . framhöll i ett tal i Uddevalla på t 0- har '"h1 duktionen.. i u-länderna under” 1960-talet ökat' hågot stårkare än Sö efterfrågan. Importen .av livsme. del Å dessa länder har samtidigt ' stigit 1—2.procent pr år mer än exporten. Enligt. OECD:s beräk ningar ' väntas importöverskottet : . redan 1980 uppgå till ca 40 rmil- jarder kronor. Det blir /med and”. ra ord ökad efterfrågan på livs« medel världen över. ... ...... "Sannolikt ' finns” det tekniska" möjligheter att ' utenför det tra- ditionella' jordbrukets ram fram” ställa livsmedel, i:större kvanti- - teter och med ökat proteininne- " håll. Samtidigt söker man: med . ljus och lykta efter nyheter inom : " jordbruket för att täcka den öka- ' "de efterfrågan. Stort intresse äg- nas lagring, -bévattning, .. råttbe=-", kämpning, och ånom vissa .områs.. nare tid har: högre: ”avkastande sorter ' av särskilt "vete" och ris. framkommit, vilka verkar myc-- ket lovande; Även;på' djursid; "der givit goda resultat.” Lo > Man kan. dock inte "handskas "fruktbärande med nyheterna! utan ökade kunskaper. om deras tillämpning.” En: ny. sorts "gröda digt bättre bruk--- sékts..+ = mat i u-länder”: ” hekön ete.” Kunsks : är "utomordentligt låg bland de flesta u-länders jordbrukabe: Stor > - brist råder på instruktöret' och konsulenter. Detta är ett område, där bl a vi svenskar: ken, göra stora insatser, - Längst torde man ha. kommit vid. ett projekt i' Etiopien, "där SIDA och. ungdomsorganisationen tt CUF” gjort betydande "insatser. Man koncenterar . sig där; "till en : - begränsad region och sök rå den- : na bygga upp en starkt integre- ”"rad verksamhet med många ak-. NM tiviteter. De lokala' förhållandena |. studeras genom försöksverksam- " het på -växt= och''djursidan. I byarna utväljs progressivå "jord-"” brukare med folkets förtroeride' till ”modelljordbrukare”, vilka ut- bildas och via en försöksstation ständigt förses med nya, Kunska-' per; Man räknar med att en, god -: tillämpning. . härav: snabbt iskall: , sprida sig bland övriga jördbru= :- kare i trakten, - anlrv De- svenska : u-landsinsatserna. -på jordbruksområdet bör'i första ' - hand : omfatta ' tekniskt : bistånd, alltså att ge upplysning, ul ning och rådgivning åt u-Jä der=- nas egen jordbruksbefolknin + » kaså: bör, vi medverka. ijforsk- ning och utvecklingsarbefe; där det då måste finnas en cbasor- ; ganisation inom vårt egét : land, «7 "Vi kan — som. professor” Hjelm" ' också framhållit — inte” i läng- |: den und indra' oss' ett” starkt bi- drag till u-ländernas livåmedels- ' 7 "försörjning, främst genom perso : nella insatser. En utbildnin; tropiskt jordbruk har redan. in- Jetts vid: Lantbrukshögskolan, joch institutionen är också direkt en- . - -gagerad i det regionala 'utveck- ; . lingsprojektet "i Etiopien "samt I RA rådgivning även på. andra! oms råden, Totalt är f£ n'e svenska experter på jordbruks m- rådet; verksamma i u-land, Det ä ä en: god början, men diknande in. satser "behöv: skala i'framtiden, :: sig förtrogna: med- tanker. att«de måste tillgripat fadikalåa- leva De vi "För de flesta samfund pekar minskning under. : senare år : medlemstalet. ; Inte” minst dra bas. samfunden . hårt äv "utflytt. +. ningen från"de små slutna sam- hällena. . med" intima. personliga kontakter” till" städerna, framför | "alt storstäderna, med rderas” för: |" . utsättningar? få « tillvaro, - Rent i gar fram”en:fö i allt svåtare. för församlingarna l. att hålla-stg? rhéd pastorer Missionsförbundet är det tan v jämförelse” största av de samfund som kan "komma 'l fråga för. en |: > sammanslagning :— pingströrel- mera” anonym ' Man kan få:en uppfattning om :; allvaret i de båda frikyrkomän- ; nens förslag; när .man finner att > de är beredda ”att uppge en tes, som de finner, vara . fundamen- > tal i deras eget 'samfunds lära om församlingen!" . Dopet : skulle bli en förutsättning för" medlem- skap i försarnlingen.' Något 'så- dant krav "Kar. tidigare inte ställts inom samfundet. . "Naturligtvis. är dessa. problem i första hand en intern angelä- genhet för kyrkorna själva.” "Men H jämt en så , betydande roll:i det Politiska livet att' det "ur allmän fynvinkel inte alls är likgiltigt hur den klarar proble- men. En 'stark försvagning av de frikyrkliga samfunden" ”skul- Je innebära politiska konsekven. DEt, NYA . bryts ut om vildar "hete a Mycket "Kan "behöva göras, för svenskt räringsliv ' och 'den -in- dustriella utvecklingen;" Staten kan. göra .en del, 'företagen .en del, kreditinstitutet en del. Skyd- det av .-penningvärdet, :-handels- politiska: insatser. och revision av stela lagar hör till det viktigaste staten" bör; kunna göra. Att se till att patentkön. bringas'” ned från, nuvarande: halva" decenni- um mn. rimligare nivå är ett 4 terar dem hos andra 5 och | helst délår. "grejor som "naturligtvis kan ha nyhetens ibehag. fMerE”för > en långsiktig. utveckling.” betyder i förändringar i Fmragina- en” förmöäligen” mindre ö Det hände i ”Sunidsval en t”marknadsafton” : ; skulle: förlöpa till klockan 22 frédagskvällen 27 september. De handelsanställda ” skulle "iklädda 'sekelskiftesdräk- ter:idka :utomhusförsäljning. Se- dan stadens drätselkamhmiäre till- styrkt.: spektaklet - och. Handels lokalavdelning - överklågat "- hos "”Jänsstyrelsen,, blev de sipget av : marknadsjippot. Varför?” : q För bunds sundsvallsavdelning, säger ; many, att 'de anställda: icke vänt "sig. mot arrangemangets dyfte att samla in pengar till Biafra. Men man tyckte. det -'räckte,: med marknadsafton ' till Klockan” 20 ; eftersom det ju.kom en;lång och hård arbetsdag på lördagen. In- te:"heller ' var -man Pigg. på att ägera : gyckelmakare :xutomhus vid. den; årstid, då? detr är kalit om Kvällarna, 1 Sundsvatt' Reella” orsaken till: ät” "de; :han -Jippot, Säger nu. Handelsn t, är : att" ingen" brytt ” sig om" att, till- fråga; de. händelsanställda : eller deras fackliga" organi : Så säger den helige At om; T fån «höra hans röst; mån I icke förhärda edra . ; hjärtan” . (Hebr.: 3:77), vn re En kväll . när : Jag” var - barn, fick. jag följa med min; far med en "korg mat till' en fattig änka, som bodde tillsammans ' med. sin alkoholiserade son, När. vi knac- kade på, ville: hon inte öppna. Vi :kunde :Ante' få: henne satt: för- stå vårt ärende, Hon bara :skrek därinne: i'sin schabbiga: bostad: ”Gaå -bort, ge er iväg? vc :"Måriga- av oss 'handlår på 'sam- ma -sätt 'när--Gud erbjuder oss sin. kärlek -i Kristus. Vi -utestän- | ger honom från" vårt liv därför att vi: inte lyssnar till honom, vi stänger honom: ute: för: att vi 17 426, föl. 4 436, : Det sägs ibland - med syftning på hästbeståndets ändrade struk- tur att hela hästfrägan inte mer skulle "vara en. fråga för jord- bruket, : "skriver . byrächefen i Låntbruksstyrelsen Nils Korkman bl. a..i RLF-tidningen. Ser man till hästarnas användning går ut- vecklingen utan tvivel i den irikt- ningen, Men ser man till; pro- duktionen av -hästar är detta ej alls fallet, Det för hästuppfödning och hästhåll- ning — även med + nuvarande starkt - reducerade > hästbestånd torde" omkring - 70000 ha” äker krävas för ändamålet. : "I många fall är uppenbart pro- 'duktionen' ”av' hästar . en hobby- betonad "verksamhet. ' Men "det finns också jordbruk som driver specialiserad. hästuppfödning. 'i stor skala. Riktigt uppfödda häs- tar av:'rätt slag kommer med. all sannolikhet även i framtiden! att finna avnämare, att antalet sjunkit från en halv miljon 1944 till 120000: tjugo år senare, Den senaste uppgiften om hästantalet är ;från inventeringen | av husdjursbeståndet. på -, bruk- ningsenheter med men än två ha äker "i juni: 1968. ' Enligt.” denna inventering var . antalet - hästar|- födda , 1965. 'och: tidigare, 56 699, unghästar födda. 1966” och” 1967 . Man Bör. hålla” "minnet ; "att hästarna "på enheter om 2 ha el- ler mindre ej ingår 'och'att vid räkningen endast :ca” 80 procent av årets fölkull:är född, Under senare delen av ' talet = | och" början” av '50-talet' sjönk: an- talet betäckningar snabbt och spe- ciellt träffades 'ardennerrasen. Under senare” delen "av 50-tälet] var förändringarna "inte :så' stora, men 60-talet har: för. de tar | som främst användes 'i jord- och skogsbruket åter medfört en stark minskning:;' De ..raser vilkas" an- tidssysselsättning.. har:' dä emot fått ökad - spridning: : : i Hingstarnas- - användning var 1967 för :.de "skilda; raserna då täckningar”. fö "Ardenner travare : 2 762, travare). 2 russ. ..88 med. .hingstar.-av 1946. van; över .! natet kanns ga: ker,>- medan ' N till; , ge .omförande av. kommunsammanläggningsrefor men "mot. kommunernas; i | Bakgruriden'. "til: är ett" yttrande fv tioneministern vid £'. Göteborg : där ha möjligheter att: och att man därför borde »”efter- sträva att begränsa den tidsrymd, under vilken kommunindelmings: | I reformen skall genomföras”, Riks- dagen borde på nytt få ta ställ- ning: till formerna för reformeris genomförande. / Mesta st Värdet av:att kommunsamman- läggningarna kan ske utan tvång |” har fastslagits av: riksdagen; 'er- inrar interpellanten. -Vidäre, kan åberopas "uttalanden av "företrä- dare för regeringen som” stöd för strävandena I i att. genomföra” en reform med” bevarad ' frivillighet. BL ä: har ' statsrådet Lundkvist i 7 interpellatiönssvar |" änderstrukit ” att. det" "avgörande ställningstagandet 4 vid samman; läggningen . enligt. de : riktlinjer som gäller” för 5 emmntrdeintngr I an " Statsrådet sLundkvists tid, tolkas: som... om; 'man' nu från régeringens sida avsåg : "att ; in- hämta” "riksdagens stöd - för "att med | tvångsåtgärder - påskynda sammanläggningsreformen, . sådan ändrad; syn på, dessa frå gör skulle : vara: "olycklig," hävdär hr” Olsson" som' anser: att övervä- gånde . skäl. talar, för, att, 'mån genom” " fördjupad "diskusston 'ute i: kommunerna” stimulerar" aktivi- teten när det gäller kommunsam- manläggningar. fra eta rela inte. vill sätta vår förtröstan. till honom, . Vi avvisar honom för att. vi. är rädda :att han :skall ställa något krav på: vårt. liv. : "Vi "kan inte 'stå' till svärs för att göra ett sådant misstag; Dag- ligen "ger Gud oss sin 'kärlek, Bibeln ' lär” oss att vi får vända oss till honom dag, efter dag, | | Fösten - en jordbruksprodukt behövs ” arealer | - 1963 års". hästutredning visar]. vändningsområde är sport och fri-F ingar], allblodsras, år .. procent. av to-]' "] om" det . behövs: -med hänsyn + tedde: manliga, elevernas. vpli DÅ från september i: är: kan emeller- |: "En : stiger så väl relativt som räknat i absoluta. tall Avhästningen in- om -jord- och skogsbruket har uppenbarligen gått snabbare än alla prognoser - förutsett, "- men också ökningen av antalet hästar för sport och rekreation har va- rit större än väntat. Ännu har dock de' kallblodiga hästarna. i klar majoritet och ardennerrasen : är "alltjämt den . största. ". Det är naturligtvis ej säkert att utvecklingen : fortsätter på: den inslagna: linjen. ”- Mycket tyder dock på att ungdomens. och kan-j: ske alldeles intresse. för I tilltagande.” särskilt >: flickornas ridning alltjämt är Likaså tycks intres- set för "den professionella ”trav- sporten vara. grundmurat, ' De hö- ga. betäckningssiffrorna för varm- blodsstona : är därför sannolikt ej så älliga, utan kommer & att be: st. rett frågar i Interpellation till" finåns- om. denne. vill medver- dan” ändring" av. nuva- stämmelser "att diabetiker (sockersjuka), söm. -med' ”"läkarin- tyg kan styrka s sin sjukdom, med- ges att "generellt." ärligt”. skatta avdrag ; ;P 000 kronor” för de på, grund ., av. sjukdomen” fördy- rade." levnadskostnaderna, "Även om : insulinet VN "köstnadsfritt "medför sjukdomen för: de "drab- bade. väsentliga merkostnader i Stockholm (TT). Bork lskd oa Sö 'har via? "länsskolnämnderna infordrat : uppgifter. om läsårets avslutning vårterminen 1969 : vid gymnasiala ' skolor, : Det. framgår att läsåret . 1968/69 på flertalet orter "avslutas först den' 15 juni eller senare vad beträffar. yrkes skolsektorn, ' : Enligt” skolstadgan ar vid 'gym- nasium och' fackskola '.undervis- ningen 1' årskurserna "3 ”öch" '4| resp. årskurs 2 under .vårtermi. nen, avslutas högst: en. vecka tidi gare än. .på av skolstyrelsen fast: ställd..dag för; vårterminens slut, Böring.”. : St vid” "gymnasium och" fackskola kan sålunda" elev frigöras . tidi- gäst 'den 8 juni om avslutning av skölstyrelsen., fastställts" till» den 15” juni, framhåller 'Sö i 'skrivel: ne se 'till försvarsstaber, : lertid inte "motsvarande 'stadgebe- stämmelse 'och ' därmed : möjlighet till tidigare” avslutande av pläs året. : 4 "Då man: under föreliggande om- ständigheten kan! räkna” med 'ett mycket” stort antal ' uppskovsan- sökningar," finner: Sö 'det 'önsk- värt om det för inryckningarna So 1969 kunde, medges någor form av” generellt "anstånd" till den .7 jun För att förhindra att: mötsva- rande . situation . upprépas avser Sö” att 1 god tid före planeringen av läsåret 1969/70 ge förslag tillj' | skolstyrelserna om. lämplig. dag . för läsårets” avslutande, '. Sö understryker ', 1 samman- hanget att den! nya "skolarbetsla- gen med: 40-veckors läsår begrän- sar ' möjligheterna att mera radi- 4 e riks lagen i enlighet; med- bevili- | Se ningsutskottet att. det inte minst | plineyekoning É För 'yrkesskolorna finns "emel- . ndska . bygder ryktats a '' bruksdriften vid egendomen : Tjo? löholm i i Fjärås — för några;år till ” baka förvärvad; av Göteborgs 'stad och därmed tillhörande stadens dor s mäner — var planerad att inriktas på köttproduktion, men att. menini garna därom var starkt delade, Föj -.en tid sedan blev dock detta rykte "bekräftat genom en annons i dags- ” pressen, där” det offentligt. medde- lades: att en. s.k köttproduktionsla- Te n” de höga bäspallårna men I också del- Iden! svenska Köttmarknaden. Men sl vis på en svårbemästrad ungdjurs- | det: kan bli annorlunda: när våra H uppfödning + — kronisk ' kalvdiarré, husmödrar är "villiga, betala väsents Den" officiella : kontrollverksamhe- ten” gav: emellertid: redan i början|ä av. seklet klara bevis för besätt- ningens goda mjölkproduktionsan- |” lag, I början" av, 1920- talet beräk- nades medeélavkastningen till' cirka 5.000 kg mjölk pr ko, vilket årsme- deltal dock först" överträffades kon- trollåren' 1238 och :1939 för ätt un- der större delen av 1950-talet hålla sig kring 5.100—5.400 ka mjölk, med ö-| en beräknad / ; smörfettsproduktion i lav. vissa år upptill, 215 kg,pr års- ko 'eler. , något mera, ivetvis bes mitten av 1890-talet dels nom Inköp från framstående; skål ska. låglandsbesättningar + Charlots + tenhund,” Ellinge > m "17 samt,” dels från Heagårds ostfrieserstam i i Hal: land: År 1906 "företogs ” en import av”tio' kvigor direkt ;från: Holland, =: vilka familjebetecknadés med bok: ! "staven '-e sist i namnet t ex Freu: le, -Pietje, Siementje, ”Akke :o medan de inom landet? köpta stam- mödrarnas familjenamn "alltid. slu: tade med bokstaven :-a' som tvex Frida, Milda, Tulta; Märta, Unika, - Ulla 0:s vX Av den på gårderi förs da stamrullan ; liksom av 'hushåll- > . ningssällskapets tamböcker ' fram> / och övriga meriter: Denna” bildad I Det är: h ift kg mjölk skulle krävas en blödge- nomströmning. av 400 liter geriom kojuvret. Detta. betyder att genom 472 Akkes juver under de angivnå fyra åren” passer2de: genomsnittligt mer 'än 40 ton <blodvätska' pr år. (Och ”att kor med. ”dagsinjölkning av 40-50 "kg: sällsynta " + "kräver "en vätskecir- kulation äv 1, 5—2, 0 ton per. dag). — H Övergång rån én' intensiv ek produktion till extensiv . köttpro= duktion' på en gård: som Tjolöholm och liknande betyder att omsätt- ninzgsvärdet pr båsplats blir avse-, värt reducerat.” Naturligtvis. fir. det helt omöjligt uppskatta vad 'denna intensitetsminskning, betyder i i kön= köttdjursproducente ätt dör: produktionen. av I 1 Numéra "ej helt :anledning "att i' detta. sam- . betänka .vilken förnäm går ”att' de senare visade väl så god hållbarhet, livslängd och frukt- samhet: som importkornas familjer, --'. av. vilka i mitten av 1930-talet -en- dast tre fanns kvar, Zwarte Lolkje, Siementje och Akker tamtjurarna rökryterades nn stan rutan undantag från mera. kän- : da: skånska avelsbesättningar, där- ibland "Borgeby, Arlöfgården; Bel- " teberga; Näsbygård samt Gamlegår- ! . den'och Säbyholm:" Dessa " inköp för :"" retogs'. som: regel vid: de skånska ; tjutauktionerna i "Malmö" med j— efter djurägarens .önskån '. — relas " högt "bedömda ' ektériöra " ”egenska= per. Det” vore” én Betydande” ”övé Ti . avelsurvalet ” "härvidlag: var, fråm ”gångsrilgt. , Något enhesligt, 3 r fi intryck av. vackra. "> knappast: av ett: besök i Tiolöbolms ladugård, vilket delvis. berodde + på « Svensson hade färt ' eig spela fiol och bjöd en dag hem några vän= ner på middag. Vid "kaffet tog hän " fram” fioler ' och ” spelade” en .Jåt. Stormande , applåder! En "av" nerna , bad honom spela ”Ack Vä meland du sköna” å ; förvånat på honom stund efter. stund: i ny -överlå- telse, va | kalt förändra tidpunkten för: vår- terminena 6 lug, ” i liteteri: .Jatt starta- skala kan icke lånde.' franska - livsmedelsfabrik ett kojuver' i rea- Men "också" detta att! : utan - kor finns : inga 'kojuver. Ej heller :”får” produktion,..Den som'står i begrepp |". öttproduktion i" större l.. € örbise detta förhålr Qom, redan sagts är det icke skr varens 'avsikt att väcka .eri of- fentlig debatt kring 'produktionsin- riktningen" av: jordbruksdriften på 'Tjolöholm. nomiska :. expertisen. vid . Sveriges | I : Lantbruksförbunds driftsbyråer- bör! I dock : ej helt .lämnas ohörd "eller onyttjad. De vid, Brödalts försöks- gård på” Hallandsåsen ”framkormnä[l resultaten - rörande -köttproduktio- nens lönsamhet. 'kan .inte. lämnas kt obeaktadel: Må allra viktigast :den' erfarenheten att vid: nuvarande 'Prisrélationer "för ligger inom” vårt "land intet behov importerade; ' köttraser såsom”. brittiska aberdee reford 4 liksom sej: :-heller, av. .dén nare; .med «hänsyn: till.: graden” äv köttfullhet vid givna goda" nalurliga betingelser ! Kanhända" bör" ställas i främsta” rumme dock hittills” "alla Sreriltat: -att' vår” svenska är kalvar" för" vår kött: Den. jordbrukseko- inda + består" som NM 'angus eller he? charollaisraseni,. "vilken. sé- eterligen har da: försök . gi är: fullt. konkur- i ; Garnmäl man. på p 08 i— Jag undrar. om fröken skickah | de', pengar Njag > betalte "på .: licens häromdagen; det är varken" ström eller läte i radion, ningsexamen: som: jag sprack å nuläget. på | za 'véckant. i dock” "erhållas BV det: "svar! skånska X I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.