Ni banorna gr de inte bara blir. $ övrigt kan vi springa en runda .|blivit tämligen okänd för den kal mn KON krets av polttir oo "Södra Sä NM «v blinda ; för: andra livsvärden, : i skogen, åka skidor vintertid eller > | yngre - journalistgenerationen.' er, ba vi - 3 ie Ben jan : De, ”slättbygden bygden” .. Hålland — . ibland knäcker de också sin egen Sh Hans betydelsefulla verksamhet mar Svensson i Grönvil ernhart Höst ” . . d 2 ! : ta en gymnastikövning hemma på "Näsgård och några andra,:sökte|Hös vete 2 3, NA | hälsa. a följ k- ' > Bolvet i vardagsrummet.: ” som hambygdskännare och förfat- gärna förbindelse med honom Det|Värvete. . 25 Med rekor idrotten öljer oc " Under 'de två senaste veckorna — |täåre På området förbisågs i hans är- märkligt hur helt Sjunneson |Hösträg =... KE .så en mer, eller mindre sensa- eftermäle som om den endast ha-' Kor; 8 ;tionshungrig publik, Det är mn har svenska. folket,'i. stor ut- de varit en skrift i vatten. Alder- "levde. sig ini. den folkrörelsens Havre wNöÖ NN NV i t åskådarna, som. suggererar Sträckning suttit framför TV-api |domens tragedi är, att den gamle. problematik som han. tjänade, Blandsäd 3,8 = just åskådarna, so EE för att följa OS-täv- MN "huru väl han intuitivt uppfattade | Blandsä' 8 f kordförsöken, Tyvärr blir - Paraterna för a olja Ub överlever sig själv; kretsen av i... Os Sjunneso; de, Höstraps : -. 2,3 ram rekordförsöken, Ty ; h det har. inte varit: oo >wvv Oscar, sjun son » :hur landsbygdens människor: och Pp MA det ofta'så'vid de stora idrotts- lingarna, och det har vänner och bekanta omkring ho 2 ” p Värraps ' 3,0 et ofta'så"vid 'de stora idrotts- kil konditionsbefrämjande. 1 i : Varva "ledande politiker bedömde även ps: WE ktiva , särskilt ” " konditionsbefrämjande, | nom glesnar mer och mer för vart Dn 3 Å "ns. | Potatis. 3,6: evenemangen att ett fåtal”a Tidigare har vi däremot haft go- |år som svinner, tills han en dag läNdska kretsen kring lantmanna- | ganska : oväntade situationer. ' Där- korbetor > - svarar för själva idrottsprestatio- 2? tillfällen att ”Tränd med TV”, partiledaren - Carl. Ifvarsson. Av |för blev Oscar. Sjurnneson, för de | Sockerbetor MN j , Sc oa 4 s Aon oe - A : | > LAHOLMS TIDNING =, : Fredagen den: 25-oktober 1968 oktober | . ' - tidningen och den blev organ. för —= T Fredagen den 25 oktob 1968 ET. =- = Oscar Sjunneson - .n den samlade bonderörelsen kvar- GOD" HALLANDSSKÖRD MEN". HE Topp ock bredd i idrotten : > .1 dessa olympiatider, då vi natt och dag matas med senaste re- JA'kordnytt från Mexiko City, kan melse, guld och gröna, skogar för det vara anledning att lite när- ”maré' analysera idrottens betyd- - else, Det' brukar så vackert ta- ala om en "sund själ i en sund i kropp, ' och '. idrottens . "inverkan "härvidlag kan inte bestridas. In= te minst i vårt eget välfärdssam- shälle, där så många människor «har. stillasittande arbete, .-är det ”ytté i ä restati 2 historieskrivning. Härl - liksom | endast i ett: fåtal fall. under det av "rapporterna. presenteras 1 ta. + av” yttérsta vikt att. man -tränar: stationer, men! om var och |bondepressens grand old man. 2 I Här ksonm ppor S ; : konditionen Under fritiden, - or rånar efter mep förmåga, kan |Han var vid sitt frånfälle 88 år även i Politisk, Tidskrift 'inflöt]normala. bellen. Länet :har där: uppdelats -t < Mera kontroversiell är 'avväg- . den- allmänna. «| gammal, och hans timglas var väl Sjunnesons intressanta. politiska fyra områden, som definieras I , ningen mellan topp "och bredd.i a ” idrotten; "Det ständiga tävlandet X ' ”"och jakten efter redkordnotering- ar tar sig stundom rent groteska former, En del fantaster ansträng- " er sig så hårt på de idrottsliga nerna, medan. "kanske tusentals , äskådare , inte "gör. annat för att » förbättra sin .egen kondition än tatt ge hals.och applådera. I allmänhet är det också pub- . likidrotten, som: skapar de: störs- ' .ta problemen för samhället i öv- . 2igt, Det krävs stora investering- år, för alt bygga' idrottsanlägg- Mr ngar lämpade för rekordpres- ar - Vi som på nära häll kunde följa | 24 rapporter. III = 'Skoj sbygden, | .:.. Gop SKÖRD AV VAL t > likaså ' att — ordna y idrottskretsar, En brétt uppbyggd... | skribent i bondepressen. porträt- | ”Mig bekymrar det föga. vilka pp gsbygden, | =. 7 i tdekädorläktarer p arkeringsplatser, "folkspänst.' är viktigare” än pub-i teras. han. initierat och varmhjär- | Som "sitter vid -konungens' fråds- | hans arbete, fortsätter Ferd: Nils- | Hishult — Stamnared, s:a 34 rap- : OCH POTATIS nl Aas Förd in; hållning e ete krin; idrotts- . likidrott och sekordjakt or Jtat i'en -minnesruna” i oktober- | bord." Däremot är det mig ingäluh- | SON, imponerades av den hängi- porter. "IV = Norra. Halland, Ås — | .: Potatis och so kerbetor. förvän- orningön > 7 | numret av. centerpartiets organ |da likgiltigt huru "där tillgår”, venhet och. offervilja. trots egna | Lindome; s:a 19 rapporter. ">, |tas'ge relativt god skörd. Höskörd ' Det mest groteska - i. idrotts- : sammanhang världen över är väl Alkohol och skjutning. ' de'olympiska spelen — antingen ' ; de nu:hålles i Mexiko' City, To-? yo, "Rom eller någon annanstans. Det är ep "reklamappårat och ett 'med andra ord behövas sådana lockelser .som ära.yoch- beröm- . att få folk idrottsmedvetna, Vi tillåter oss tvivla rätt: mycket på den förkunnelsen, är "Vad vi £ våra dågar framför allt behöver är en utbyggd mo- tionsidrott, Det är inte. bara ung- domarna, som , behöver sporta, utan också barn, medelålders och äldre. Alla kan inte. åstadkomma .'konditionsnivån " höjas väsentligt. (+ c- Nn : Det : behövs i allmänhet inga dyrbara idrottsanläggningar för sådan motionsidrott, En. tennis- bana eller en simbassäng "kan givetvis vara goda tillgångar, men och det har varit dess nyttigare. Det ä just en sådan. brett - "upp lagd på vi, idag behö Hör en ökad folkspänst. De” "många ik jer- na för riksmarscher, ssimborgar= märken, snöstjärnor .étc" verkar i". sammä riktning." Det "är hög tid" för ett nytänkande 'inom landets, : två saker som "absolut" inte; . passar "ihop. Det är. sett påståen-" "de; som vi fått” höra sedan "lång" tid tillbaka.—: inte. bara «av ext- . "ekonomiskt jippo av så gigantiska yyrema nykterhetsivrare - utan" ock-: - mått. att de: idrottsliga bragderna ! nästan skjuts, i: bakgrunden. Om ' « 'därtillssolympiaderna ; tas. till. fo så från: äkare, polismän och ”and=" "ra. Senäst" under ' älgsäsong - hade? polisen extra pådrag ute, i marke; na. för” att" ontrollera; så sfadört Mexiko, Ci: i Mexiko City hår” varit ett sköl. ekempel” på dätta.” > Mexiko hä: , armodet; "blond > den gna. bofokd ” ningen för -de' många: utlé dska > besökarnå. Vi” svenskars ] . fore gjort "0ss” ,” dig, om””man . skall få : sportsli j intresset, Det: " skulle ver huvud taget ågon bredd ' på "det is i " här hemma, inte blott bland , kommer, emellertid.'; andra -ton= - gångar: En: av de. svenska sky tarna, som; t'omkol klass, "hä "druckit" mexikanskt” » skuldar "sig" med: ått ;ölet". lugnar ' : "förfarit: på, samma: sätt. :Man ur .skuldrar sig ' med att. let” "man ' verkligen ' inte" göra "andra délar av sam! väller: m kän! Imån: :befara? Satt : olympia-> ännens.. (exempel: smittar. av an- > skyttar. utan också ik (andra kret- « : sar. Snart kan man väl frukta att | det 'dyker' upp? en tävlings sförare, "påstår att Kait' kör 7bil bätt-7' re'med' alkohöl i i kroppen. ” DET. är FÖRSTAELIGT. | | . tatt vissa kre tsar inom folkpar-) | tiet visar: tendenser till.despera- | tion, «tycker: sHudiksvalls : n »(ep):- oc Detta kom till uttryck i en del av folkpartiets Press 'strax efter valet. Inom folkpartiet förekom- mer ir, fortfarande" -tvehågsenhet öm man” bör satsa på mittensam- Verkan eller på.tre-parti-samver- 'kan av det slag som kommit till uttryck :i vissa samlingsrörelser, Denna: tvehågsenhet finns även inom'”centern; men: sannolikt i något: mindre grad. - ”E: den: mån - partiets: förtroen- > deråå, 'som utgöres av förtroen- devalda från varje distrikt och från kvinno- och ungdomsrörel- serna, ger uttryck för opinionen . inopi, partiet rådet det dock ing- en tvekan om huvudlinjen; en fördjupad: mittensamverkan. på det politiska planet: och. även. 10- : tér. HH g -be: sked; I frågan, pm huruyida mittensamverkan Marit en styrka "För partierna” ellér inte; Etsät. » Fo kpartiet sol n fö e ten: "över. hela linjén: utom +i:Ös- tergötland kan ”Yimligen skylla "på 'mittensainverkar. Ing- enting motsäger "fatt :förlusten skulle ha varit 'större' utan: den- ina såmverkan. För centerpårtiet vår” mittensamverkan 'sannolikt en positiv faktor, ispeciellti med hänsyn till "det stöd--som "kom éentern till del från, den: starka folkpärtipressen. Menar: -man all- -var med talet om: 'Partisamman- slagning kan en viss; framgång för .det .ena av de ,samverkande partierna: och motgång . för det andra inte få tas som intäkt för att samverkan skulle slopas, Ett annat. val kan valutgången" bli inlevelse än någon annan i den der senare delen av 1800-talet var genom brännskador vid olycks- händelse. En mycket flitig, habil och uppmärksammad publicist i sin” krafts dagar hade han med åren "kommit i skymundan och står där ensam, föga observerad, - iz redan glömd av den unga, bru- sande' omvärlden. Eftermälet om honom blev också blint och måfå- betingat' med framhäållande. av o- väsentligheter och förbigående av kvintessensen i hans personlighet, som : utkristalliserats ur de mäkti- ga flödena i hans urgamla bonde- grund. ; Som: tidningsman och politisk :| Svensk politik” av sin mångårige, | medarbetare, riksdagsmannen Fer- dinand Nilsson, : Oscar Sjunneson föddes. den: 9 mars 1880 i byn ”Fågelsång, Våx- törps "socken, Hans farfar var: le- damoten” ; av; "Lantmannapartiet Sjunne Larsson” och -hans far lant: brukaren,. . nämndemannen; : 'kom- tara lordföranden, Auktionsfö taren m.m. P.' Sjunnesön. : Familjen hörde ' till ”dén Sydnar "dande poli ken. "från! gång tila ” UDe' två -bartternia . nade. hålla fast vid den förm' äv tion, obu der > etc, . chefen :fil."dr -Bö rje Holmberg: tidskriften Korrespöondens - all säkerhet. detta på redovisade j jexamensreultat: "Det förefaller ! vara på tiden, ätt sarnhället, omprövar sin atti- tyd till brevskolestuderande och ger dem skäligt stöd. även i de "fon då' de inte kan sorteras in "i den.' formella ' samhälleliga . un- .dervisningsapparaten. . . Brevsko- . lestudier. är uppenbarligen myc: ket attraktiva. -Många är. ange- ”lägna att. få studera. i huvudsak på egen. hand. De studerånde det gäller är en: grupp 'skötsamma och: > mycket samhällsnyttiga människor, "Deras AV utbildning kommer. (direkt samhället till go- Y do, "De vore väl förtjänta" av sam- gamla sydhalländska allmogekul- turen som den gestaltade sig un. den för några veckor sedan av- ldne redaktören Oscar Sjunneson, ' nästan utrunnet, när döden träf- .Jfade honom” plötsligt och oväntat att. de: är ekonomiskt "Missgyn- - långt. VER på a satt "tillgå. Då | framhåller : :her' mods- - Jämbördig med Pehr Osbeck som folklivsskildrare N En sydhallänning med djupare Caårl Ifvarssons ' politiska gärning, av hans : höga" värdesättning' av sakpolitik -- och - "hans. betydligt rvingare uppskattning'' av. det poli- tiska spelet" och personfrågorna behöll han bestående : intryck. ' I sin. politiska : ståndpunkt, : intog han samma ställning som kom till uttryck. i" de bekanta. ; orden, av Carl. Ifvarsson: " Oscar : Sjunnesons . journalistiska utbildning begynte inom ”folkrö- relserna. — 'folkbildningsarbetet, nykterhets: "och :- skytterörelsen. Hans arbete, i: pressen: började. år 1906 då han blev redaktionssekre- Laho tidningen”. Sydhalland; d och: pygdenisto er. --Ture:: Säll- - bergs: och” Henrik -"Wranhérs «stil, idoblickar på" August: ex. medititeln»”Trä- i" Hi i den: tiden. saråma årsbok rande :Knäred om :jord= och skogsbruk. Tidigt-Ha- Ide' han : sålunda tillfälle, att > följa denna hantering: runt omkring i byarna. Han” har ' också: med:'stor sakkunskap: ' skildrat.” ”slöjden i Hallarid 1811-1911” i Hanländs -hisällAingssällskaps” "10 rärsmin- nesskrift' 1912, : na et År 1909 "lämnade" Sjänneson La holm "och ' bosatte sig i "Halmstad, där han anställts i tidn. Hallands redaktion, en anställning som han ill är 1919. Då. inträffade dring, somsskulle göra ho- ill stockholmare i nära fem- tio år.- Han knöts — för övrigt ge- nom riksdagsman ils Johanssons i: Brånalt" förmedling — till Jord- brukarnas . riksförbunds " stock- holmsorgan Vårt Land och. Folk. Av" denna "tidnings. chefredaktör Ernfrid Därango : erhöll; han, .be- J lskriftstäl äre: må” värd eras : högt. stod Sjuneson i redaktionen och år 1926 blev han redaktör för tid- ningen Svenska Landsbygden, som var efterföljare såväl av. Vårt Land och Folk som , Berglundska västgötati dsbygden, Icke utan anledning kallade sig också denna tidning Bondeförbun- ” dets riksorgan, I denna s liksom även som riksdagskorres- pondent åt övriga bondeförbunds- tidningar utförde 'Sjunneson — bondepressens nestor — —en består ende insats. . Han utgav även den till tid- ningen anknutna Svenska Lands- bygdens årsbok, vari ingick vik- tiga bidrag till partiéts framtida porträtt, vittnade om den/1 mån-|:. ga hänseenden ensamme iaktta- garens ' skickliga uppfattning av olika politiska personligheter. ' Någon människa med många .kontakter, ,var Oscar Sjunneson icke, skriver hans porträttör vida- sina en vägvisare som man hade förtroende till: och vars uttalan- den ofta'kunde betraktas som -re- presentativa för" hela - åsiktsrikt: ningen. Sjunnesons ledare 'i Svens- ka Landsbygden. liksom hans' riks- dagsbrev till: olika - tidningar: ut gjorde också ett material, som' fli- tigt. citerades' och "debatterades i Pressen, 4: ofta knappa resurser, som kom till synes i -hans. arbete. Personligen har: jag ett minne av en kritisk period för hans tidning, .då Sjun- neson, för. oss. i tidningsstyrelsen framlade ett förslag till ekonomisk sanering, som 'bl. a. innebar att hans... egen. knappa: lön .reducera-- des med :en äryg tredjedel. - Med" vördnad "och ' ; tillgivenhet skuld "vari vår folkrörelse står till Genne " +försynte:- och. '-osjäj viske man. "Vi" glömmer inte heller: den Nilsson sin' osentimentala-men: äv äkta patos fylda” 'minnesteckning. i Den är dock dömd: att: glömmas: äl RS « med; : han på "hans "livsgärning: Den eminen- te imuseimannen och": kulturskri- | | benteny' fil.” recenserad med öre ttet åv en svensk bygd i låndskapsbild, bebyggelse; arbuts- liv. och” folkliv; . sådant : allt: détta ren varit mycket” långa . | med hä syn till: sitt” innehåll” - -— gradvis. har. bygden. ä te, all ar blivit nytti Det. kan inte! hjälpas. att mycket värdefullt också har fått stryka med i denna liksom vid -alla "revolutioner," "un ;:Mycken.lokal bygdehistöria från senare- år vilar -på. en. botten av sorg över vad som försvunnit. från den . gamla : goda tiden,' men. det finns också: folklivsskildrare :som objektivt: och -' Jugnt: konstaterar faktum, registrerande "utveckling: ens gång. Det finns inslag av bå- da sorterna 'i Oscar Sjunnesons fi- minns- vi'vOscar: Sjunneson,: :med- |”: vetria” om" den.störa: ”tacksamhets- | nobla: personligheten; :.den + gode Shi e | vännen 'och kamraten, slutar Ferd, 19537 IDÉ äradent lysand kronan hi na och på egna iakttagelser: grun- dade > folklivsskildring från hans sydhalländska.. hembygd, ' Sällan får: man en så slående. och rikt dokumenterad bild. av skillnaden mellan förr och fu som i denna bok, Själva landskapet här har 'i icke ringa grad ändrat uppsyn un- der hans ögon — i bygden mellan Av lantbr LOKALA: TORKSKADOR : Ez. G.G fö nå -Den halländska skörden 1968 ligger något över den normala, Det framgår av de. årsväxtrappor- ter, som lantbruksnämndernas ortsombud inlämnat den 15 .okto- ber, Det är endast oljeväxterna med sin relativt ringa omfattning, som nätt och jämnt kommer upp till" normalskörd, medan de eko nomigkt mest betydelsefulla grö- dorna korn, havre och-vall i un- gefär hälften av de 100 socken- rapporterna anges ligga över och . TORRPERIODER GAV .. GRÖNSKOTT | oo: Väderleken under växttiden har i stort 'sett varit gynnsam. Neder- börden har dock varit ojämnt för- Hö fr än -vall ' Bete: - 1) Fö "omdömena om ”skördeut-' fallet, användes siffrorna 0 —5, där 0 = fullständig missväxt; 3 = me: delmåttig skörd och Ts god skörd... . 2) I = Slättbygden, ö. Karup -— Getinge, s:a. 23 rapporter, II = Slättbygden, Slöinge — "Torpa, s:a Det har vid medeltalsberäkning- en inte varit möjligt att väga sif- feromdömena mot 'arealerna, var- för siffrorna inte alltid blir helt korrekta . värdemätare.. på -.medel- skördarna inom områdena. För de allmännast: förekommande" grödor: na såsom: ko esslagen: har hav: ren fåttiden högsta: siffran:i(3; del. (1) den tuldelats shöstve, delad” både i tiden och hh geografiskt. — I medelmåttig skörd utom I norr, håvre;: blandsäd- 3,7) utom. inom: "slättbygdens,södra vi i 1 , Ha 1 DS : och två mycket utpräglade värme. och torrperioder, den första i junk | och den andra i augustl, satte sina spår inom områden med torrare jordar främst 1 mellersta Hålland. Allmänt. förekom . mycket : grön skott i vårsäden, men torkan un- der august! och -det goda skörde- vädret 'utjämnade något varlatio- nerna 1 mognadsgrad. Kvaliteten 'k uppges också av flertalet rappor- törer vara bättre än normal, , En : företagen:' sammanställning fotnot till tabellen. : : Områdesvis sammanställning lav oktoberrapporter nas omdömen om skördeutfallet i Halland 1968, Omdöme om skördeutfall inom område : Hj medelmåttig” "skörd för sävlil höst- och Vårvete som ng och korn” (3,0 —Z1D,. > 'Oljeväxterna . | har gott. knappt där utfallet varit: markant: bättre på den lila areal, som där odlas, och ; betestillgång, har vaårlt klart | över medelmåttan 'och- och" även där finner: vi 'de”högsta ' siffrorna (3,8) i det norra området;' . ,Sammanfattningsvis kan Växtod- lingsäret 1968: betecknas. som re- lativt' hyggligt. ur halländsk” syn- ry— AA dj. spotatisupp-. | Fö stakbeten sjumnat i ndér.; goda tamt Ö' onörmalt: väder | kan pfyNa ytterligare ven : och ; så. att. 7 människornas i ögon ”löppnades: möt: yttervärlden,..mot nyheter och: nya. nyttigheter. räfsan kom ,som den första Hjälp: | maskinen” | äkerbruket och cykeln e'av myndigheterna ”Ordningsföreskrifter för” ae bör man ha: fått TrunikationemöJjlignete Oscar 'Sjunneson:' har nalordförandehem, där han -tidigt ha -kommit,; i. kontakt.” både rörde sig 'i tiden, Det:'är för. en folklivsskildrare. en" "dyrbar: gåva att själv: har fått leva -med i det gamla stadiet och att ha haft ögon för. förändringarna i 'hygdens: ut. seende och, kulturliv. och i männt-' skornas sätt alt tänka och -reage-' rå. Och Sjunneson kan konsten att berätta på ett stilla," sakligt. och lärorikt sätt — hen har, skapat en ovanligt . allsidig" redogörelse för bondelivet. i en svensk bygd där det: sydsvensk-danska + ligger ungdomen" "att. äe. sig- omkringxi Po Stå grannbygseriia: .och " träffa: -ännän nen "från ett hem" med på .90-talet |; fast! bevarad.tradition, ett-kommu-' |. med' det gamla” och "med vad. som |. "och: bruk,;'tro "och övertro,' fester föralldel! mycket 'kringsynte: hasg-” lövsherden . var en: integrerande Råd t plöjn gens. tid ;-stälkrusad.. ras Ha sons bok- ha alla” bli klassisk. : Pehr Osbeck, den namnkunnige författaren: av den klassiskt. vord- na'- beskrivningen ' över.. Laholms prosteri, kommer. osökt 1 .tankar- na, när: man. läser Sjunnesons bok om + den, 'sydhalländske .- bondens 'mångskiftande. > arbetsliv, .--seder och" vardagsjäkt. -.Men- han" har överträffat Linnés -älsklingslär- junge 1 närheten till det skildrade, i vilket Han själv i motsats'till den OCT blan båg M lä bodd en annan beroendé 'på omstän- | s r + ; | rättar" "Ferd.' Nilsson, sin första smålandsgränsen "och" havet och | kvar som en fin nyans. Liksom | del. Högre beröm kan' en kultur- kalt sett. aa det. är möjligt på | digheter omkring . valet "på. det rälleligt - stöd, > framhåller dr egentliga skolning 'som politisk | med Hallandsås förtonande i söder sina, äldre föregångare inom hal- histörlsk skriftställare inte få, et :organisatoriska planet, > | personella planet eHer-i den rå. | - Holmberg, journalist.: När Därango lämnade låg' på 90-talet ännu ljungheden i- ländsk bygdeskildring bör Sjunne. |": AE: vill säja: hon! blev förälskad, för ho- nom var det väl ingenting annat än ett av de vanliga små äventyren. Men Karin tog det väldigt allvarligt, och hon blev nog ganska besvärlig för ho- nom, svartsjuk, ställde till med upp- träden när han uppvaktade 'nå- <å |£on annan och så där. Hon var väl- digt allvarlig, konstigt egentligen att bon alls blev kär i honom, Han bor- de inte 'alls vara hennes typ. Men det är klart, han är glad och char- mig, nästan alla flickor blir förtjus- — te alls om det här, det var för många] ' Hon tog emot visitkortet och stop-joch filmade ner” mot” Plddartjärgen ee var på ambassaden i förmiddags, som var på två ställen samtidigt: Ka-|pade ner det i fickan utan att se pålsom en besatt. - y. : > Sa hon det? :Irin - och: den ' björkparfymdoftandel det. " Medan hissen sakta segade £g upp-., — Nej, men:hon visste' att han ä är| verkade som ett par toffeldjur, snör-)' — Honom hade jag nästan glömt, åt, funderade . fag slött. på ' om: jag" a död. -Hon': visste att det kommit ett|de av sig på mitten och uppenbara-|bort! Nu tror du väl alldeles säkert skulle kalkylera mitt storjobb eller |" meddelande till ambassaden, då mås-|de + sig lite bär och var när som helst. att jag inbillat mej det också. om jag kunde unna mig en liten sles- te hon ju vara där. Hon tittade upp — Stämningen måste ha 'varit| — Nej då, försäkrade jag henne, ta. -Värmen och maten vägde tungt på mig. Du tror väl inte att jag har| tryckt på ambassaden, sade jag, det.tror jag inte alls. . |I vågskålen för siestan,. men söndags- blivit. tokig? Hallucinationer och Hon skakade på huvudet. . ro med telefonfritt tyngde mer för sånt, menar jag? : '— Ingen av dom tog med sig pri- ett par timmars energigkt planläg- — Du verkar tillräknelig, tycker vatlivet till kontoret, som' väl är. gande och räknande. "= : jag. Du har inte känt lust att gå ut|Dessutom är världens - — Leve den fulla sysselsättningen! i&t och plocka ?tunderbaraste, lugn och tankspridd mumlade jag när jag låste upp dör uppe för, hon Jobbar ju. Och hon utvunnen Fre Men jag. brydde mig inte om att tala .om” varför. Jag tackade över- I för den goda lunchen, hon ringde' efter en'taxi, jag bad henne ann OM tagit bördet.... mumlade” Ann- Charlotte.” går .kväll, .jag måste väl känna igen henne, Hon hade På sej sin påfågels- lå dräkt som. hon sydde hos min sömmerska 1, juni. Jag kan Inte ha ag tittade Rå "Klockan. Halv tre, vi hade: sättit ganska länge vid mat- — Har dom redan underrättats, det .raskt : marscherat, sade jag.. Dom telexade väl i förmiddags, . & Hur skulle .det' vara om du lät reste sig, Hon stängde dörrarna om "det av- ätna bordet och vi satte oss i var sin fåtölj. Minsann- var det inte äkta - | espresso hon serverade! — Du är ju 1 alla fall inte Polisen, jag känner mej inte fullt så rutten om jag berättar det för dej. Jag : muttrade. något: lugnande. och hon fortsatte: 3 — Rutger Stiernhielm kom ner till Rom den första maj. Karin är Ham- margrens sekreterare, Dom . kände varandra tidigare men det var därnere göra något sådant. till med scener. det är skillnad att ta livet av nån. gjort det. + Jag drack ur mitt Kaffe. a det. blossade - upp - mellan dom, det i den spretiga luggen. — Jag fattar inte vad hon var här- — Jag tyckte du sa att hon ställde Hon tvekade lite och bet sig £ läp- pen; ” . - — Ja, det gjorde hon förstås, men DetNär uteslutet, hon kan inte ha — Vad är det som oroar dej då? Hon gned sig över pannan med vänstra handen, fingrarna stack upp ser det? — Det låter ju inte klokt. Hon Kanske har en tvillingsyster. . ”- Som har fått Karins nya dräkt, Ja, så är det säkert, lugnade jag hen- ne, — Jag vill inte tänka på det. Du säjer ingenting till. polisen, va! Dom kommer att tro: att jag är vimsig. Förresten var , det säkert nån annan på Stureplan 4 går, det måste det ju ha varit: - Jag nickade men antecknade mig till minnes att ta reda på flygför- upptagen man, fru och en massa äl- skarinnor att ta hand om efter en - | tröttsam arbetsdag. ” Hon släckte cigarretten. Aer. .— Det är dags för mammas raedi- cin, du ursäktar väl, Medan hon var borta, tittade” jag på nytt ut över Stureparken, men fortfarande syntes ingen förföljare till. När .hon återvände, sade jag: -— Vi lyckades aldrig tränga upp den där lille ryssen i något hörn, men om du ser till honom -kan du väl slå en signal. Numret både hem bindelserna med Rom. Jag tyckte in- 4 ee Jag vevade fogligt upp den ena ru- tan, FÅ — Jag antar att det är mycket körningar nu med alla turister i stan, försökte jag blidka. honom. Han fnös. — Dom! Dom går ju "och går tills fötterna blöder på dom. Neej, inte tjänar man mycket så här års inte! + Han fick bra med dricks när jag klev ur utanför porten på Brunke- bergstorg. Han såg inte gladare ut för det. Han rivstartade och höll på att få med sig en liten japan som och till studion står på kortet här. jag kunna lägga upp en rundresa 1 södra Sverige där flera jobb måste pre in 3 ett knappt tidsschema. Jag drog fram ett A4-block, och då slog det mig plötsligt stt det var nå- gonting som Inte stämde, Jag lutade. mig tillbaka I stolen och lät blicken fara över skrivbordet, v : na > (Forte). var alldeles överlastad med kameror! ER . H ta i honom... Hon var inte road. och fantastiskt snäll. Fastän han ver-|hälsa mamma, sade adjö och styrdelren. M "SOT - ” — Och nu är du rädd att Karln — Fäntratt! Begriper du inte. att kar leva uppe på Olympen, ser han|kosan till Brunkebergstorg. Jag var Kavajen hamnade på en atol med i i kom hit och ställde till ett uppträdeljag tycker det är konstigt alltchop! til att personalen sköter vad domimätt och varm och halvsov f baksätetlena ärmen hjälplöst dinglande ner s eos å . som slutade med att hon sköt. ho-| — kommer alltså ner-i majflär där för och ingenting annat. Ka-|med bägge fösterrutorna öppna. ! mot golvet, skorna for bort till bästa LIL tade ditt hjärta för farbror Harry, fö-| nom? han .har ett förhållande med Karln|rin har tillräckligt mycket att göra| — Det är så där man får lungin-|fåtöljen där sandalerna stod bered- ; fn La reslog jag. Berätta nu vad du vet om Ann-Charlotte tände en cigarrett. [plus kanske någon annan. När han utan att springa bort till Rutger och/|flammation, muttrade taxichauffören|da att skänka svalka och Hindring Åt | sr Karin och Rutger! ,; +, . -— Nej, det är klart att hon intelreser upp till. Stockholm, : kommer|bråka- Sånt sköter hon. efter arbets-isurt. Jag har suttit 1. korsdrag helalasfalttrötta fötter. - . ÅL — Men det är omöjligt, Harry, Det| — Vi sätter oss därinne och tar en gjorde. Du förstår inte alls, hon ärlhon efter, men stannar ändå kvar |tid.” dan, Skulle herrn ha nåt emot att) De flesta industripapperna låg på r ar henne jag såg vid Stureplan i kopp kaffe, sade Ann-Charlotte ochiväldigt behärskad, hon skulle aldrig|Och han blir mördad. Är det så dul|- — Stiernhielm mätte ha "varit ' en|stänga det ena fönstret? studion, men också utan'dem skulle Lem of IN OMAR I annen bond Nm Gm
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.