I '» håll har man-mycket ofta velat r - LAHOLMS- TIDNING = IT | Tisägen den 29 oktober 1008. me Kyrkornas stöd åt Dubceeck . Frånskildas 1 4 Går vi mot bättre tider? . Konjunkturinstitutets senaste översiktsrapport. andas en .op- ” timism, i 'all synnerhet då det gäller den svenska industrins utr: veckling, som -vi inte. känt på länge, -Den 'samlade : industripro- duktionen har ökat från andra till tredje kvartalet i år med ungefär samma höga takt som ett kvartal tidigare. Samtidigt har kapacitets- utnyttjandet i industrin stigit nå= portbeställningar, . som är: orsak till den gynnsamma utvecklingen. Speciellt är det pappersbruk, stål- verk samt järn-' och metallmanu- faktursektörn, som ' vädrar fram= både orderingången från - hemmamarknaden och bättre ex- : Be-. och då kan även antalet aj . män minskas, - - En fortsatt och t o m stärkt ef-) t terfrågan på industriprc ;dukter : väntas under fjärde” kvå främst på exportsidan ökad [5 dertillgång väntas ino $ lar av metall-, trä och stensektorn. — . som helhet räknar man med fart på hjulen även unde; ' halvåret nästa år. Under 1967 och: första I år sökte många industric ka sina färdigvarulager; Nu -ty man däremot inom flerå branscher, ha nätt den nedre gräns, "där man a inte längre har 'planer på.lager= / minskning. ' Om nuvarande., pro= dukti gångar på utland: 1 sa-, och mer däremot, orderstockarna som, för små i förhållande till produk tionsvolymen. 4: ov -. Samtidigt noterar Konjunktur- institutet en del förskjutningar på arbetsmarknaden, Antalet anställ- da ' arbetare, : som tidigare -visat stadig minskning sedan början av år 1966,;: har under det senaste 1 vissa fall också på sådanaj-som ; inte är: ;yrkeskunniga., Däremot fortsätter antalet tjänstemän "att: . minska'i i ungefär samma, takt som! därmed”: kans tidigare'i år: ön "Den. "sistnämnda uppgifte inte mjnst intressant. Den tekni ka. utvecklingen: inom indus r har sedan länge medfört att: man” 5 - kunnat ivreducera arbetskraften, ” "> under det 'att' de s:k manschett-', ">. yrkena 'dragit' till tydande andelar av metall-, mas= jord- och sten. sam textil=' eklädnadsbranschen'. bedö= - . " serat: sig... åtskilligt, j MN kvartalet ökat något. Brist På ar=''. förhållandena : bara för .något: år betare råder inom flera branscher, undanröjd.. Kvar. står, ayfé alskö + g allt större 7 1 skall. kunna "full-.; följas, räknar man med en ökning, av. antalet arbetare" både, under fjärde - kvartalet: 1" år. och första: 7 kvartalet nästa år. Antalet tjänste- män torde hålla sig mera konstånt. Om det nu väntade konjunktur- . uppsvinget : är tillfälligt. eller 'b) mera bestående" är ännu svårt at! sia om, Internationellt sett, verkar det dock. som om marknadsläge! ,. och sysselsättningen ' hary stabil med sedan, I vårt eget land, rådde m kända 'enr viss osäkerhet iföre” vi let, då det 'var' många soft” rä "nade med ett” ifte” Janden. De handlingarna; Det kommer. "säkert i .att. bli: hårda. omgångar, kanske .:- med hot om-öppna stridsåtgärder: -'men några: väsentliga förskjutnin=+ gar i'den' ekonomiska sitbationen räknar. man förmodligen" inte med; Aila' är "lika "beroende: båda återstående; fölslagen. däre: "mot: skulle, ge en fullständig; fri- . På -kyrkligt' håll har man: i te varit'speciellt nöjd ;med; den». na "uppdelning. De mer realis- tiska har säkert räknat med:att. det inte ligger: inom-dét .möjligas-k ram att behålla de ekonomiska privilegierna” och' likväl. xslippa' den statliga ' tillsynen. ifrån alla har emellertid -varit så klarsynta, Ökad frihet" med bevarande av ekonomiska garan- tier har inte varit fri mångas É .emellertid också sägas "att :mån- ga röster har. höjts. för. en full- ständig skilsmässå" mellan . stat och kyrka, där kyrkan skulle ta de .ekonomiska” korisekvenserna och i framtiden: klara. sig. på egen hand, Den ojämförli komstkällan är / största mn kyrkoskatten. Me den försvinna, "och kyrkan skulle i. likhet: med ' frikyrkorna sitt” arbete. med frivil Också. på det "området är den lutherska, kyrkan beredd att ta vissa — ändringar. Kyrkomötet gick in för.att rekommendera att den nuvarande kyrkoskatten er- |. sättes av en medlemsavgift, Det "är i och för sig en ytterst. in- tressant utveckling. På. kyrkligt " karakterisera ' den frikyrkliga församlingsformen ' som en före- ningskyrka. Med den nu före- slagna ordningen med medlems- "avgifter i'den lutherska kyrkan skulle & föreningsdraget bli be- tydligt. mer markan där än 1 fri- kyrkan,-där. tanken på medlems- | avgifter är främmande.. > Att staten svarar för indriv- »ning av- medlemsavgifter — och, :« någon ' form" av frivillighet är väl knappast tänkbar — skulle en' helt ny ordning i statens” förhållande till organi sationerna'— och skulle' sanno- Nikt fär mycket vittgående - kon- Fokvenstin "påpekar Veckopösten. POSTVERKET ee mt Postverkets. förslag till förbätt- "ring av... servicen diskuteras , av bl a Upsala Nya Tidning (fp): "> Nu hår. .postetyrelsen presen- terat ett vaktionsprogram i tio punkter, för att förbättra distri- butionssystemet. Det.talas åter- igen om ”finslipning”. och. om ”kompletterande Atgärder”.. själva verket. är det. fråga om ett så. . omfattande program 'att . uttrycken är' missvisande: Sälun: da skall anslutnings- och ' omlast- . ningstider ses över, nattpostfly- |) get förstärks;" inrikesflyget "ut- > nyttjas .mera för postbefordran, landsvägstransporterna får fler Långt I Il då Inte-skyndsamma.:å hi: vad iskall "det; sti annu, efter; .debagl br f 30 tihållaiskenet tta Berömda : människors gärningar. beskrivs med stora bok- stäver ” på : historiens" "blad; .' Det finns en'. del "andra" där mén med ' mindre bökstäver; kan: ske i fotnoten, ns >: : Våd "Tomas sade "en dag: till sina ' medlärjungar: tjänar: både som-ett exempel och: piration för oss: kristna. "Lasarus,;en”' nära” vän till Jesus låg. dödssjuk.” Je- sug : beslöt sig för att. gå till Ju- deen, där. Lasarus och” hans. två systrar bodde, Lärjung: irha. visste att: det var-farligt. för” Jesus: att gå dit för hans:fiender hade ti- digare: försökt stena hötiom. där. tystnade . när' Tomas + 3ade: : ”Låt oss gå med” för att vi rå 'dö med honom”. NIE SE Detta". är” én fotnot nig historien, en parentes; Men det harg.en kal- lelse. som aldrig tiden kan; sätta punkt för.: är Tomas” ord natur: "| Deha |Icaningen.. .befinner ;. inte. vara. hur: länge. Kan: : regeringen verkligen :behål-.'" Lärjungarnas .'upprördga protester |. Y Den tjeckiska "regeringen ' har upptäckt, att den har folket med sig. och inte 'är en: regim 'utan folk, Kyrkornas lojala. stöd. för regeringen. har skaffat "dem :ny auktoritet och öppnat nya "möj: ligheter, skriver ” en :korrespon- dent från- Prag till. den 'scweizis- ka. evangeliska pres: tjänsten. NS SK >'Så snart besökare : ländat flygplatsen i Prag - känn n hur atmosfären ” präglas. fol- kets sällsynta enighet. och'.:sam- manhållning. Det;;känns;ren av fysiskt, och blir ihelt tydlig man, far förbi det sovjetiska läg! |: ret på flygplatsen med dess" heli- koptrar och . lastbilar. med .sov- jetstjärnor. Men på tjeckiskt: håll |] har tusentals" sovjetstjärnor” för: svunnit från lokomotiv och 'fab- riker.. Men de främmande ” solda- terna ä kvar - — på oöverskådlig fram ; Så. kommer vi till: staden; en stad. där -det fattas .gatskyltar och vägvisare,: : Vid. radiahuset:' står det, -några” brända. hus: påminn offren: önderskjutna” eller". ut- "På" Wenzelplatsen Befolkningen vet att något av- görande "och. dramatiskt "har :skett "och. yrortfarande; håller "på: att ske.” Men. den -lever - som om. det: -ändå. inte vore den' äktå :verk: ligheten; : "Tidningar. -söm "på" nät: terna; delas ut av. de. sovjetiska pröbagandatrupperna acfår:.. ligga olästa, "man bryr sig. inte: om att lyssna”. hå ;radjoutsän ningarna: Liksom”. regeringen t.vill folket återvända : till "normala ”förhållan- der: Den .vet. att-den..måste. leva rämmande trupperna, 'som man” ju inte får kalla. för ockupanter. ; Men "också de. ord ått en ny "betydelse... Också utan”. ”vägvisare” .. vet ..man '- var .-Men: inget-. vet "vart vägen "leder. Allvar; humor; galg- humor? :präglar.! Prags' MÄNS KOr er säkerhotma Otaliga! anekdoter” g la situationen :i. sin -hånd;: eller | korämer man att. få uppleva ett nytt: tragiskt .: bakslag liksom" på -50-talet, ett återfall, i stalinismens svartaste natt? Ingén; vet, Pla Folket hyser.ett utomordentligt förtroende för. regering och ”pår. |” tiledning..- Tjeckerna'"; känner, att allt-inte' är” förlorat. sålänge "dr | står enade "som. nu: : De : vet, att inte. ens .stridsvagnarna kan göra det'som skedde under pragvårens åtta” månader 'ogiort: Den 21 .aö- gusti; 1968. medförde: avbrott.;I-dag räknar, man i Prag tiden : från: detta. datum: Det är nämligen. inte ihara ”en' svart: ons- dag "utan + begynnelsepunkten för en: nationell .enhet som har, över: raskat tjecker och "slovaker själ- va, Regeringen har upptäckt, att den har --ett 'folk.: med sig; och inte är-:en regim utan folk, så]. liga: för" Oss? Får det vår puls” att. slå av; iver för att få följa Jesus?" Idag 'måste 'vi också gå. tillsammans med . Jesus :när han går . bland ' människorna för att hela, "älska, glädja, predika och återlösa: dem, : nos os sd Wäsmun;? UMeng kvar stör ] |.dén:ssbeklämmand ett - diunt |s J cent, ger dem ökad respekt i I Prag som fallet är i en der av grann. länderna. Regeringen har till sin över- raskning upptäckt ' lojala ''medar- betare i" kyrkorna och erkänner detta -faktum.;.. Kyrkans deklara- tioner "av den: !21.; augusti, det tjeckoslovakisk kyrkorädets prok- lamation ' ock gjort ett utomordentligt: intryck och givit kyrkorna .-och dess före- trädare en trovärdighet: och- akt ning som deiinte- upplevt.-under de senaste 20 åren? På .k ndpunkt, som öppnar-helt. an Hanälings- möjligheter." : : Trots den natiohella ”katastro- fen, av"den 21 augusti.har myc- ket för Tjeckoslovakien och dess |: regering "blivit. klarare: gen skall segra” slagord... som? man, ”Sannin- är, inte bara ett öter överallt. Det ' uttrycker :'; mitt 1. olyckan vissheten. -om. en . ny "begynnelse och ,-en: pliktelse ..fi framti- den? rr NL : "« RUMÄNSK: KYRKA . » STÖDER--TJECKEERNA '; . + Patriarken”. för. den kyrkan i Rumänien” Kar: medde- lat att hån låtit: både. regeringen och alla församlingar” få: Världskyrkörädets .protest ockupationen "av Tjeckoslovakien, Han. har: också 4 budskap till"de ck hién, där . det: heter: ills dem som” kräver att tieckoslovakiska : . folket: heliga rätt: till: fri” utveckling och" oav: hängighe skal återställas. i "Andra ledande” protestantiska och! ortodoxa: personer i öst-Euro- på "har "emeNertid tagit: avstånd från: 'Världskyrkorådets uttalande Dit: hör "patriarken: "Alexius av Moskva," den” :Lutherska - "kyrkan i "Lettland - soch det den bulga- isk-ortodoxa' Jryrkan” avböjer att vid Norrlandskusten" och inom ett område. som : från ' Gästrikland sträckte” sig ät. sydväst mot 'Vä- rn..I övrigt var det idel torka, nom några: områden, : sär- "Jämtland och Härjedalen, [5 a' en tiondel av, det för områdena” och" månaden "normala. Mindre än halva den. normala månadsmängiåten ;- erhöll" ”- västra Norrland :— bortsett från de nörd- ligaste fjällen — "samt. delar av inre Götaland, östra St! och 'Sörmlandskusten, "Det för hela "riket. ul | medelnederbörden .« var :under re dogörelsemånaden., 50. mm, . vilket utgör .6G7 procent av det för. må- naden ' normala, Svealand. hade 66 mm, dvs, 81 procent "av: det för” inånaden och "området, ' nor: mala. - - Motsvarande siffror var för. Götaland. 54 mm, och .70 pro- för Norrland 44 mm och Fehn sned. Na "od björkarna och sljndarna det a ri linjer, tågen får fler och större = a med I träden, gärdsgård. knakar likaså. - Det hjälper intet Knotande från ”fura, tall och bok när västan brummar hotande som vore den ej klok.” " Nej, blåser den i lurarna åt skogen barkar det : Asfalt Ode till västanviniden rn " Under de vilda fejderna då västanfläkten går ” med stormsteg över nejderna och svänger hårt ., s och slår då böjer sig för vindarna ej endast gräs och st år - Det rässlar över backarna och sanden yr omkring av fältens gräs i stackarna finns plötsligt " ingenting. - Det susat in mot skogarna, mot Ryd och Välasjö ” och jord som n plöjs av plogarna har sällskap med allt hö. ne Nas ÖNA ls a arna som -slättl tär ' . ' vet, ortodoxa ll. . mot |” län). som hade mera ne-| aden Oh, turministörn; skulle för tiågra véc: kor: sedan: fätta ett: »betydelsefullt ES sattes” Spaden 7 ”Byggnadsarbetena avbr S, ett. team: från humanistiska "fakul- igång : utgrävningarna.” :Vad "man villé :visa .— och . visa. snabbt!. — tresse. Det man: funnit under jorå- massorna är, .en. sällsynt :'välbeva- rad. stad; andra” :århundradet :e. Kr. men övergivits, Man har karaktäriserat den: som cett' franskt Pompeji". 7 «Man char funnit'flera romerska mosaiker, bättre bevarade än "på något 'arinat: håll' i Frankrike; iman har "hunnit gräva ut” tolv romers; ka hus, tre gator på mellan 120 och' 300 meters "längd, marknads- platsen (där uppenbarligen! färdig- v et probent." för Hallands lä mm och 92 procent; för. Kristian- samt för Kronobergs Jän 44 mm och -.52- -procent.; sr De unga arkeologerna från Lyon' har redan hunnit långt: med ut: grävningen av: Frankrikes igt ojn TI: förgrunden - Ses. när; "Malraux; den franske: Kul: "Jar t hy och . efter” Agtät |. teten' vid.. Lyons universitet - satte |" varvatt. fynden: är av: ofanfligt.1 in-' "som: -blomstrat..-under'. som - sedan « av; okänd - anledning |: stads län 55 mm och :72: procent j etalj "av'Fran- i å ; umgängesrätt : med sina barn Stockholm” (PT); - De? nya” regler : som Intaglts : I föräldrabalken-"" när det” gäller löverflyttning' avibarn mellan :för- äldrar efter hemskillnad eller äk- tenskapsskillnad kommenteras ut :' förligt i socialstyrelsens publika tion ”Råd. och ' anvisningar: 1 sor cialvärdsfrågor” 2 Den äv föräldrarna som "an utöva. sin - av . dömstol '. på : visst sätt bestämda ' umgängesrätt ” till barhet "har hittills haft att:vän- da 'sig till de”exekutlya myndig- heterna,. om. 'der som har, hand om barnet vägrar så med” på ett överlämnande. » Enligt" de nya feglerna' skall 1 stället: länsstyrelsen: ; prövar begär ran om. ett överlämnande tvångs-' vis. , Detta skall., gälla : bådé när rw "fråga, öm” den av föräld- rarna som är. vårdnadshavare och den: som inte- är : :vårdnadshav: are. Länsstyrelsen "skall ;sedari genom lärnpligt ombud, söka förmå, den som, har. hand: om. harhet att fi 1- villigt: medverka: till- verks heten. 'av. . domstols-+ bestut ; vårdnad. eller.: ;umgängesrätt resp överflyttning av: barnet tl vård: nadshavaren 1. ändra fall, .i ombud . kar tses .ledamot » eller suppleant: barnavärdsnämnd, tjänsteman; + inte Möjliga länsstyrelsen” ar ånda itesföreläggande bårnet.: Hämt- "åtgärder ;skall ske: på ett för "bårnet. &å ' skor-' ätt "söm : "möjligt. Företrär om: nöjet även, läkare skall. här: barnets "gen "| nöt; motsätter. sig. häratnin antingen + -£yM AX |; -sen <har« även: fåttyrät biap iden a je kan geno beträffande sin. till biförtjänst... Så. lät. exem- belvis" Bill Drennan - av: Pitch cigarrettrekla) . I. varje fall. lever en co Å i: dag”helt annorlinda än förr. En: gång. drog de "med" "sina hjordar varje vecka. genom, helt obebodda" områden." Sadel nade ' dem : som - huvudgärd, de 'om "kvällen ' uttröttade" som- nade "vid "Tägereldén.'”. En "mo- dern cowboy: kör ..om . kvällen hem i sin bil: för ' att; morgönen "" Hallands "distrikt" av "svenska - Scoutförbundet har . hållit . di-. striktsstäimma på Grand i -Halm- stad, C:a 50 personer hade infun= "nit sig till stämman.” Komnlinis-" ter Arne Wikrén förrättade ko- : rum, : varefter distriktsordföran< den'' fröken. Siv ' Kristoffersson öppnade stämman, =: ccs ot + Bland de ' ärenden, som . före- kom på stä kan"; 8 val Hollander a ; :| Carlsson : samtliga distr "styrelseles kassör Kerstin "Frummerin, Laholm! Ove Olsson, Falkenberg och Carl:: Eliasson, Varberg: «+ '- ever Till representarter vid förbunds- stämman 'valdes: Anders ; Dahls I ström, . Siv Kristoffersson, Märta ' damöter, samt.Monica Glans, Var- sm bergs . scoutkår, '. Eivor Hedberg, Söndrum och Håkan; Söderberg, Hal a , av distriktsstyrelse: distr ordf Ån- . ders Dahlström, Våxtorp, 1:e vice ordf Siv Kristoffersson, Halmstad, 2:e v ordf Cecilia Nordenfelt, Halm- stad, . Märta . Carlsson, Halmstad, > Gratulation Lilla fru Karin hade den egen« heten att aldrig kunna komma ihåg sina eller andras namns <4ller fö- delsedagar. En tidig morgon över- "raskade hennes man med att kom- ma ' inklivande med en : dukad kaffebricka. Fru Karin reser sig + Upp ur sängen och säger förvånad: i — Är det min namnsdag, älsk- ling? a 1 som kräver stora. kunskaper och. Fill distriktets pr-man valdes red. Ingvar. Olsson, . Oskarström. Beslut, fattades om att ett seniorscoutläger skall (hållas ”.summaren | 1969” och skall omfatta” seniorer från distrik= tets samtliga kårer. VV Naturombudet . Ingvar : Nilsson, 4 Simlångsdalen, ' talade om natur-. vård och utflyktsmål i Halland. ; Hans föredrag var mycket intres-: sant och beledssgades av. utomor- dentligt vackra bilder. ov Tre seniorscouter från Furulunds - ecoutkår Berättude om och visade” bilder från 'én" ”Explorer-belt”- vandring i Skottland. "Detta är en. mycket avancerad : scoutvandring chen”” med sina 350 000: hektar är: sålunda; värd. att se. ranthen i. Texas är naturligt ” vis Lyndon Johnsons, den'ame- rikanske. presidentens, "Denna är dock förhållandevis liten. Utom' marken om : 176 hektar vid Pedernales: floderi, där även ranch-huset står, äger "John. son: också 29'hektar-på andra sidan. floden" i, söder, växt. En: cöwpoys i 'komster är] Här minnen kvar från:den gam- , la .ranchen där; kanske «150 000 kor: eller "än: fler. :hetade' -.på de vidsträckta” 'prärierna - "Texas; still Oklahoma. Staten” Texas sålde på den :tiden ”et väldigt. stycke land för att. kunna bygga sitt" Capifolium., Ranchen "sköttes av bröderna John och, Charles Far- well, :. vilka härstammade ; från Chicago och söm - införde: "mor derna. :arbetsmétoder:.' "För att” lösa: vättehproblemet - 7835 "väderkvarnar, ' 'pumpanläggningar. Dessutom” tarrlade de :100 gölar med ; dåligt : vatten. :1' motsats till vad. som :förekommer' i vil- da- västernsfilmerna” förekom: på de i gamla ; rancherna.. pang-pang skjutning eller” ohe)- dade ' dryckeslag..- En drucken cowboboy hade” man '- genast gjort processen kort med". och inte en gång slangbågar fanns som : vapen ; än ; mindre on revolvrar." C Slutet på gamla: tidens; 4 cher; kom -meå "den kalla vin- tern.. 1911—12. Då gick” tusen- tals boskapsdjur. under. Tid ef- ter - annan . : uppdelades” också ' rarichen, Men även i dag finns ansenliga storgods, .. ”King-ran- i Den i; vår. tid- mest: "Kända :Efter se oe Neh men MINI. Istor uthållighet, . : Blott. få av invånarna i Texa ee 3 | dd | a , t | | | ö kun 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.