". instärimet” i olämpligheten ': av (oe Om "och inär verkliga fredsför- handlingar ”- rörande ' "Vietnam »-. kommer tillstånd "blir ett av de . mest svårlösta problemen Sydviet- nams politiska statur för fram- tiden. Enligt "1954 års Geneve-, avtal 'skulle senast 1956:ha” an- ordnats fria val'i .både, Sydviet- nam och Nordvietnam, vid vilka ” folken i respektive .stater skulle" . -avgöra, om de skulle slås samman , till.en enda stat; ; Sådana val kom . som vi vet aldrig "ati hållas, 'men enligt en. allmän ;' uppfattning bland 'kännare av vietnamesiska Nligare är att det verkligen”. åter=.' förhållanden skulle” de i 'båda”' länderna ha gett en överväldigan- ; i de majoritet för. sammanslagning. : - Om: sympatierna för. Vietnams ' enhet är lika "starka nu är emel- ' lertid . tvivelaktigt. . Säkra håll= . punkter” för en: bedömning” av ' denna fråga saknas dock. För re- - | vietnamesiska staterna, 1 söplem- "ber förra året antog FNL ett nytt ; program, : som” kompletterades ' . med ett särskict uttalande röran- "de. dess” politiska "strävanden." I kid I dettå uttalande "sköts: frågan om ” "ten "sämmanslagning ” ”med” Nord- "vietnam i: bakgrunden; Samman-” slagningsfrågan saknade; aktuali- «tet, först. någon gång i. jen oviss, ; framtid '- kunde "diskuterad; sås i Det är, tänkbart ' att uttalåndet i ' kan' vara en taktisk" fint, imen tro-- - ger ;. intentionerna -' inom" FNL: + "Denna rörelse är isserligen' iräti hög grad bercende av, hjälpen från" Nordvietnam;” men; iden" hi aldrig: velat. tillå att diktera sin- politik. .:Denna se- nare har "också. varit : angelägen ' betona; att” Sydvietnams angel heter skall avgöras av'FNL.. geringen i Nordvi har län- | dets förening med Sydvietnam : varit ett politiskt mål, dels'skul- : Je den utgöra. en stor .prestige- vinst för regimen" och "dels skulle ' den ; - underlätta . Nordvietnams : | livsmedelsförsörjning, ” eftersom den bästa jordbruksjorden.. finns i i Sydvietnam. i? Det: finns således skäl antaga, : att regimen i Hanoi gärna ser att” en vietnamesisk "gemensam stat upprättas, men 'k den att: - Slå "av det: resor -som här förts" skulle” alltså "bli; ne att, Sydvietnaras ”existen självständig stat "kommer 2 kräftas, vid de fredsförhandling . som man hoppas inte'skall ' dröja ” gar, vem”; 'som "skall erhålla den . politiska , makten i ” Sydvietnam öch styra: landet till dess latt för- Nl "håll där "stabiliserats efter. driva en :sådar politik, om/'be- . folkningen i Sydvietnam motsät-. » ter. sig densamma? Först ;vid- fredsförhandlingarna får vi svar på den frågan, : Vad Sydvietnam ' beträffar står det utan :' vidare: klart; att dess nuvarande regering : motsätter :, sig > en -- förening ” med det kommunistiska Nordviet- nam, Med all säkerhet finns sam- . ma inställning hos flertalet :méd- : lemmar i den folkrepresentation på två kamrar, som för något år : sedan ' valdes i Sydvietnam." Det : ligger” nära till hands att tro, att : FNL "intar motsatt "ståndpunkt". och vill verka. för en; samm: : vunnit USA:s. Nr £ . om långtidsverkan, -- ' Uppenbarligen = har.,de lertid: inte" funnits": något stöd: tryckfrihetslagstiftningen för sä dan obegränsad ' frihet . "och” bör huistå. riksdagen fritt , SÄ rförisk utformning > and de frivilliga begränsningar som tidigare funnits när det. gäller uttrycksformer: har. numera. helt |- satts ur spel.” . det: långa: kriget och" mera: nor--. mala". betingelser i för "politisk > ; verksamhet åstadkommits. Hört vi ; Väl medveten om attiregert : gen "i Saigon sitter, endast "på - USA:s nåd: har. , president: ; van ; Thieu under len. senaste tiden utz vecklåt en nästan feberaktig aktis vitet för att skaffa sig 'en säker N politisk. plattform... Han H några måneder bildat inte mind-' . re: än tre: nya politiska ; partier '. | med impressiva namn sådana som 7; ”rörelsen : för : nationell: räddning” och ”socialrevolutionära .unio nen”, men. dessa partier” existe- : rar knappast. mer än” till namnet, 5 Ek "spola på två helt, skilda " dels: "har: han "sökt" kon folket ;än” tidigare utan at härska ländsbygder ”men;har. int alls samma starka ställning "bland; : städsbefolkningenz lär. torde. -bud distkyrkan vara, vida, mäktiga öljer "emellertid: knappast någon. enhetlig-politisk linje. : Holikheten talar dock försatt: FNL: < ske: "dyker, van. Thieu iofs? allt. Upp som ' en gubbe ur. lådan,. "om han kan -manövrera" ut'sik?wvice= president marskalk Cao allt politiskt inflytande, . .' Reklameri är för övrigt: altid förförisk; frär den inte Kombi- neras med korrekt. : konsument- upplysning, fortsätter. JP cg När. det gäller” ett toxikoma- -niframkallande. medel: som: al- kohol. vore" det inte öskäligt att .begära; att buteljerna voro för- sedda "med" en" varudeklåration med uppgift om alkoholstyrka, om -< risker do av "missbruk o s. v. WBärgslagsbladet: att annonsera it. - starksprit. Tid- ningen erinrar om att: ett. tem- porärt- förbud mot spritrektlam | infördes: 1955 när motboken .slo- pades, . Efter . en. tid. "försvann förbudet ra utvecklingen har blivit : "spri itannonsörerna reklamera friskt : för sina var ror. Dessa har; också : gon. åt gångs- == = från Kristi kärlek? .Månne bedrö- velsé eller ångest eller förföljelse eller- hungér--eller.- nakenhet: eller vinnha':vb en” reklamen Här sä erligen stark stöd" även "Hos: många medbor- g ré som inte själva lärihelnyk- De "vet; ätt dennä rek- . r till skada, "Man "får hop 'pas;, att riksdagsmajdritete av samma. mening, I t ::Vem' skulle" | kunna.? skilja OSS fara "eller" svärd?” -Nej,, i alt ”détta "när jä ; lkersons :ungdoms roÅ Brook: "Det'är troligt att en del riks- dagsledamöter : kommer" att. be- gära, att den alkohaolpoliti utredningen. skall avge sina slag, innan riksdagen gör nå- got i saken, : Men Pevillnings- utskottets majoritet har ' väl an- sett 'sig ha goda skäl för: sin' ståndpunkt; --att” "alkoholrekla- men :sådan fden nu. bedrivs, är 7 skadlig: och onödig och. att man inte behöver några . utredningar på den, punkten... För övrigt kan man Hog. säga | om alkoholpoli- tiska” "utredningen, att den i vis- sa avseenden," främst " genom starkölsexperimentet i Västsve- rige, visat ett mindre gott om- döme, Att riksdagen' skall sitta ' med armarna i kors för att'en utredhing. arbetar, är: inte" all- tid ”välbetänkt, . - Kravet på att + förbjuda” spri 2 lyn, besåg jag först'de olika an- ordningarna, > :sedan > had; I en gudstjänst" i kapellet; få - Den oerhörda kostnad som "des- sa' ungdomar ' betalar» för 'sitt--Jär- jungaskap ger:- alla ” en: förnyad förståelse, för. Guds kraft,-De har. brutit. med alla fördärvande: -va- nor, Lämnat, sina. tidigare, gäng och "sin" omglvning för: ett. nytt liv."De återvänder till "sina" "gam- la "Jaktmarker: för" att: tala "med sina gamla kamrater: om Guds förlåtande kärlek" "goh bråd: Ofta hånar .:man -dem- och. bland” får de utstå slag, :, vv >. Dessa . pojkar, : som . glöder ” av Kristi "-kärlek, och hars. tålamod känner att den nya "livsvägen är värd allt, 'Derag enda "önskan är altt:-dela .sin' underbara ' erfaren- het med "dem: som inté' känner Gud':så vatt” de” skall" få" Inre” frid och glädje. N : (svensk ”,och, skörd skulle våra förfäder sagt. det "att taga vara på. allt. Som liten ' pojke” gick "jag liksom moabitiskan” Rut -och" : :plockade ax,; sedan kornet : var: :skördat och uppsatt i skylar, Sexrads- kornet har: ett: skört: strå: som lätt "brytes, då det blåser! hårt och " då” faller. axen” föfta" till högg lien äv :de"ax; som häng: de: ner; mot, marken, och dessa avhuggna” ax kom: inte: med "i ax jag fick gå. ut oc Jag håde en; : korg "eller spann att. lägga” axen i. Axen: jag plockat; upp; lades, in” till 'hön- sen, som snabbt plockade kor- nen ut. ur axen; Si Både" Far och Mor” var smyc- ket. noga med 'att "ingenting:av skörden fick. förfaras..Allt:skul- le. tillvaratagas. sår långt: möj- ligt. var:: "Och det : låg" iriget orätt. i; "detta. Båda hade växt upp .under mycket torftiga för- | hållanden och fått lära sig att inga a vara på allt som kunde É Nu: är "hösten igen med sitt. sprakande färgspel, ..Som: maren är: svunnen med ' all sin sol 'och värme och. rika skörd. men. den tar genom hösten strå- lande färger i ett;: lysande: av- sked,: liksom ' ville "den, säga: tillbaka nästa. år... Redan' nu sitter det: löften. om en ny. vår och + en, : ny:ssommar«.; på ; alla träd, ubuskar (och blommor” nd FLEXER och Det gångna äret har givit: en Triklig. skörd. — "en. ' välsignad Rika. skördar” har det inte all- |) tid varit.i Vårt land. Då gällde 1. | det vara den?” Ibland: blév det ”Sörj mig” inte. "Jag. kommer |. na;' Vid :”Brödernas afton” och mycken . munterhet.” verkligen spännande -när en Beta . för. '"veckolön” s Den, som, skulle lösa ut sin pant, . fick gå ut: i förstugan, och : de” innevarande - bestämde villkoret. för denne” att. återfå panter. Blev villkoret att bant utlösaren skulle ; ”arbeta . för veckolön”, ; pekade + lekledaren, om påntutlösaren:! var en pojke, på. en. flicka, ;och' frågade: ”Skall ett.:par. nej”, vy men när pojken svarat ; ”ja”, släpptes, han in, Lékledaren' räckte . honom en kort : blyertspenna' och. den ut pekade. flickan :; fördes : under |. skratt och skäm : ken? "De ställde - sig. "med Yyg- garna... mot. varandra. |: Pojken het ytterst: ändan på. blyerts- pennan. och då lekledaren ro- pade ”måndag”. vred pojken på huvudet och flickan” gjorde "li- kadant.: och" strävade, att. med munnen "taga emot pennan, När flickan fått tag. i pennan, ro- pade::ledareni tisdag” och då skulle ”veckolönsarbetarna” vrida 'huvudena”åt-'andra -hål- let 'och pojken skulle ta: pen: nan från flickans "mun. Så 'fort- huvudyvridningen: :. och pennöverlämnandet :' tills .. alla veckans: dagar var: uppräknade. Det : var i ingen” lätt;:sak. att föra '”vetckolönsarbete till slät. : kamraterna” — och "det: var : ingen Uu studiesäsongen 1968/69:” inom lantbruket ett stort". studieämne 'Bäkom denna kampanj: står "ekonomiska eträdda av” ntmännens: Rikö- Därjämte”? - medverkar Låntbruksstyrelsen, : Statens” Lant- |bruksinformation,.- : Hushållnings- gällskapehs'” Förbund; [Lanhdsbyg” dens Försäkringsbolaj Centerné Ungdomsförbund, -: Och bundet: Vuxénskolat En "vÄvsikter med "Kampanjen Växt: adlingen.. i centrum är att, ge" växt- odlingen en ekonomisk belysning, givetvis med' hänsyn tagen till. de tekniska, och. biologiska aspekter- nä. Till kampanjen: ha utarbetats” en kursbok och: en studieplan, .som Kar disponerats enligt följande: '' Förutsättningar för en ekono- miskt riktig växtodling. ”Märknads- och ' kvalitetsfrågor. .: Grödornas betydelse och an- vändning, 7 . MN -;Mekaniser ng i växtodlingen '+, Produktionsplanering. iktning , och aritsplar Avsikten med "kursboken har” in- te -varit att ge fullständiga anvis- ningar på hur olika grödor skall odlas .utan att; 'sätta in hela växt- odlingen i lantbruksföretagets eko- nomiska sammanhang. Därför ges som; bakgrund »förutsättningarna för” en . ekonomiskt riktig växtod- ling. "och ...de”. marknadsmässiga problemen .-ta$ . upp. både "ur «internationell + Syn grödorna” blir : mera -summarisk och framställningen i boken kon- centreras på företagsstruktur och åriftsinriktning.' Exempel; på de olika "synpunkter man” "måste 'läg- ga' på växtodlingen ges ;bl. at form av diskussioner; kring : sex typgårdar,' Dessa gårdar är beläg- na' på Söderslätt, småländska hög- landet, . Vadstenaslätten, »Västman- lands jordbruksbygder,, Siljans- bygden och i övre Norrlands kust- lapd. För varje gård lämnas en kört översikt över den nuvarande företagsstrukturen : och företags. formen. . Därefter diskuteras -växt- |odlingens" inriktning 1 några al ternativ, Utförliga kalkyler görs för varje exempel och det blir där- för lätt för läsgren":att "tillämpa samma teknik 'då han alskuterar det egna företaget. .Kursboken har utarbetats: som ett. lagarbete av växtodlare (pro- ,fessor Ewert HÄNDE oc och statskon: | Pp ;> markriadsfrågor. medverkar” Vv. civilekonom” "Bengt" : ”Studieplanen ; hår :.som omfattar 388: "sidor, ; kostar 28 kr: plus'.oms,, "studieplan "6, kr. -plas oms). och har utgivits. av LT: s VRDTE. 3 Stockholm: "TT; = Vad" dricker: dansken stark- väg? Naturligtvis; främst” öl med 2 1/4. viktprocent: alkohol ' och däröver, hela. 390 milj liter..var senaste årskonsumtionen, I and- ra" rummet." kommer . dock” inte starkspriten . utan vinet, Vår al koholkonsumtion:; har. ju. på se nare år: ändrats "därhän att man alltmer: så . länge spriten, .. Danskarna . har : kommit | längre, i. tidskriften Alkoholfrå- gan "redovisar » docent ' Sven. Ro- gind deras fjolårskonsumtion till 18,8, milj Jiter' vin -(rrämst lätt- vin). mot 11,5 milj, liter starkvin; Även i: Norge och Finland dticker folk "mera "vin :än förr, och "det «är tydligt: att de vin: producerande”: länderna - kan. 'se tillbaka. på en. ganska betydande omsättningsökning '. på: den", nor: diska marknaden under de sena fe åren; ' san : När det gäller danskarnas köp av. starksprit "noterar "man, en anmärkningsvärd ökning ifråga om de "utländska sorterna 1 fjol. Det beror huvudsakligen . på att importen av -whisky- steg, något som 1, sin tur' berodde på att Skottland . haft. : överproduktion och att man därför sökt främja exporten "genom att låta särskilt billiga märken gå på export: till relativt låga priser, 1. ; I Danmark har. deni grundläg- gande beskattningen av: alkohol inte - ändrats .'-under - senare 'år, men den skatt konsumenterna be- talar vid 'köp av: dryckesvaror har dock stigit eftersom den all- männa omsättningsavgiften som nu har karaktären av mer- vändesskatt :— : höjts. Den 'upp- går nu till 12 1/2 procent av varans försäljningspris inklusive diskussioner ' fi örekom på möte- ”Systrarnas afton” förekom även lekar, vilka -var ganska roliga, i synnerhet pantlekarna” väckte : Det var pojke och en: flicka skulle ar. ri des agerande att tl. Innän . eleverna” NR september strömmade till. Halristad från alla delar av landet; hade'de ;under tr sommarmånader. utbildats vid ri .pektive hemförkand på fö beredan de plutönchefsskulan. N s På” aspirantskelan” går : de frani tillbaka / till "sina "regementen, för ett tjänstgöra som instruktörer på den I Halmstad börjar, Vägen til officersexamen är, dock: fortfaran- & lång, och först efter ytterligare öring "och kri = Karlberg får man sin fullmak "HANDPLOCKADE CHEFER För” att återgå: till aspirantskolan i Halmstad, så får vi veta att den är or ic d på.sex' avd som. tillsämmans bildar ' tre pluto- ner. På varje avdelning finns de "speciellt 2" handplockad ': personal, som ' tjä ör som fer: och ställföreträdare, d v 8 tjäns: terna har inte" utannonserats som 3 andra fall, utan infanteriinspektö=- ren har "själv" valt ut lämpliga of- ficerare vid 108 (infanteriets offi- cersskola, ' som' :genomgås efter Karlberg). H i : NN - BLIVANDE ör Orsaken” till. detta omtalar kap- ten Bergensund. är 'att på aspi- rantskolan bedrivs. den «viktigaste ;"Kursåret 1962/69 är. ätt rekordår. "Aldrig tidigar "elever. som detta: läsår, Tidigare har däremot ryckte 180 man in till infanteriets aspirantskola på I 16 i Halmstad. ' Kompanichefen 'kapten : Hans. Ber Jan som har till uppgift att utbilda blivande aktiva officerare inom infanteriet, flyttades 1962; efter att dessförinnan ha varit » erad i -Ulrviksdal utanför Stockholm till 24. maj 1969, varefter dé åker 3 irupp +tills ”aspirantskola II, även; i s o hållit sig d. 4 d från Dal mer, men i Hövadsakr är "det. de a ver ' som själva insett att de "inte passar för yrket. Endast några fål har' behövt ; skilias från utbildnin- gen 'på grund av att skolledningen | : ansett att de inte passade för 'offi- oersyrket,. ; Vi är 'médvetna om att: det kan kännas hårt för de elever som har lång väg "hem: att tillbringa helgerna i. Halmstad, säger kapten Ber d vidare, Därför har vi i befäls sutbildni riet,” Här, gäller. det nämligen att plocka fram det" bästa av de som ; är villiga, för att bland skolans ele- | | för” att "välja; jut rson,' vilket 'kah” vara" gang och praktiserar är taktik och tupp föring. Efter aspirantskolan' är det nämligen”. : meningen, att. aspiranten chef i fält.; För att. tiden på skolan även skall) bli” en! «orientering, "är > utbildningen.” mera brett. upplagd Detta". vad”. - att aspiranten; skall veta sig för. offi iären, I utbildningen ingår även en rad studjebésök;. Under dessa. får- man » stifta bekantskap-med andra vapen= slag .som artilleri, pansar: ach un= gerhållstrupper. Även: krigsskolan och försvarets läroverk tänker man försöka hinna med att besöka' un-= aer utbildningstiden. : Eftersom det. mest regnar i Halm«: Wind tar man under. fem veckor i febru=' ri—mars . till": Jämtland, « när- mare bestämt Kungl Fältjägarregemente, , där . man "1 skidor och kriga i snön, En vecka, drar man ut på fjället, och lär sig även. att. ligga i snöbivack under. några kalla fjällnätter.. : " ASPIRANTBAL "tet av mars—april åt att gräva för-: svarställningar "under. en vecka, den ' så kallade ”fältarbetsveckan”, Det som 'man :dack mest:ser fram" Jen som går av. stapeln 17 maj med stor pompa och ståt, Cen N MÅNGA FALLER IFRÅN : Allting har -ju en baksida, och. inte heller aspirantskolan Är. un-' dantagen. Pressen att. vara Jångt hemifrån och samtidigt ha en krä- vande utbildning att tänka på blir för mycket för en del, ' och av- gångsprocenten. nog betecknas som ganska hög. "Vi- frågade kapten Bergensund, vad han ansåg om detta. . H Skolan är. naturligtvis ganska 'ansträngande;.. men för den intres- serade måste det även vara inspi- rerande, då: man ju: får många : självständiga uppgifter ätt läsa, som ” trupputbildning med ålderklassen, taktikuppgifter m mi, ov "m Klart att svgångar förekom- grundskatten. I "stället. har' restau- : » (Forts, på sid. D sa "Prenumerera. på LT | år: på försök gjort: varannan. helg tjänstefri, .- + > En > ledig eftermiddag" f-veckan har” aspiranterna också. Det är på iv skall kunna tjänstgöra som . pluton- | än .på-en vanlig :'plutonchefsskola.” an; ger sig in "i; innan han & stad. under - vinterhalvåret, så flyt: I Jämtlands : verklig vinterterräng . lär. sig. åka + + 1 Halmstad ägnar man' sig. i slu- | emot, är nog i alla fall aspirantba- ' la 1.den régistreringsanmälan som mellan cirka 10120 aspiränte I 13, Falun berättar att rebts att nan kanske har: mars resväg, och inte kommer hem 4 vw förrän till jul, tycks aspiranterna S trivas. Kanske beror det myöket; på "sv ett man inte beböver ha några pro='. blend" med fritiden,” Vill: man int läsa taktik till: nästa "skrivnini ' ler förbereda truppföringsuppgifte er, kan man som tidigare. nämnts delta INGA FRITIDSPROBLEM någon av: de "idrottsgr lar. "som . onsdag: rna efter: oden krävande: fyr Vit "Är utry| stoff tillräckligt? — Är behandlingen av det jär = ternationella stoffet en idigt? i | rna ute — Är behandlingen: > av, "de ine ternationella stoffet. ytligt?” - Det, är meningen kring ' undervisningens! aternatio- fynd frågeställningar "Diskussionen. $” klassen, rummet, på rasten, på fritiden, om "Tder "internationella. problemen; och ; hur de behandlas I skolan, Affisch- och ” flygbladskampanj. ".Vem 'som - får , måla affischer och göra ygblad kring -'de internationella orka och undervisningen... Ut- ställningar av, olika slag skall även d ebatten "nalsering :skall: byggas: kring dessa förutom - -ämnets.- synnerliga! aktua=- let. ett" helt -nytt:-årbetssätt: inorå" "| elevorganisationen. Från att tidiga= res k 'proffessionella : :tyckare, en iv: liten” grupp: inom, elevkås' kutersat de olika” probli nu - genom : veckan få. så elever” att diskutera,” kriti ta ställning, här: till” tionella, problematiken. : ooh sd momsanm för " Omkring 400.000 företagare och ioraprukare. blir ”momsskatteskyl- diga" "efter; årsskiftet, Då träder, nämligen "mervärdeskatten eller momsen i kraft, ot . "Momsen: är: "en statlig ”orisätt- ningsskatt som tas ut-i varje led av produktions: ch distributions- kedjan. - Aila näringsidkare "som säljer eller" tillhandahåler. skatte- pliktiga .. -varor,': byggnader, och tjänster är därför skyldiga att fyl- genom ,finansdepartementet "sänts: näringsidkare. : Förtfarande är det många. som ut till! närmare. en - .halv miljon - änt insin registr. län. -Den bör fyllas”; in'iså snart som möjligt. Annars finns" det' risk”att "de skattskyldiga linte före årsskiftet. hinner få' de speciella :':. ”deklafationsblanketter och andra handlingar som 'behövs för, att. klära. redovisningeii, jAlla som fått registreringsanmär lan; skall" skicka; "tillbåka blanket: ten, : alltså "även" de -somiänte' är as , skattskyldiga. På" "så vis. får Jäns. d 5
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.