" ning vid, bef,. jordbruk och träd- . föreståndare. och biträden, loka- ler för ,läkare, talpedagog och sjukgymnast, LAHOLMS TIDNING Mändagen den 4 november 1968 BR Mändagen den 4 november 1968 I T så k- NO N Det inträffar ibland kusliga ex- empel på rattfylleri. Någon mo-" torfordonsförare påträffas hög- gradigt berusad antingen i färd med att 'starta sitt fordon eller under en vinglig färd som i re- geljstoppas ganska snabbt. Såda- ' na händelser resulterar ofta i en upprörd "opinion, som skarpt för- dömer den skyldige. Reaktionen är naturlig 'och riktig. Men det förekommer även och i betydligt större utsträckning att motorfor-' donsförare kör i lindrigt berusat tillstånd. Visst reagerar allmänna - opinionen även mot detta, men i - anmärkningsvärt ringa grad i för- i Trafiknykterheten och olycksfallen' n skall räcka till just för deras del. ' Chansen att klara sig anses vara så stor att den åtminstone delvis eliminerar respekten för $traffet. Lars Skiöld ifrågasatte därför även nya strafformer och nämn- de därvid konfiskation äv. ”fordo- net. Om detta kan vara: någon patentmedicin är väl emellertid ovisst, + . Uppenbart är, att alkoholen il högre grad än vad man'i all- mänhet föreställer sig, bidrar till trafikolyckorna och de förluster. i människoliv som noteras spe- ciellt under helgerna. En brett upplagd upplysning om, och, pro- hållande till de far itra- fiken som även ringa alkoholför- täring medför, Man har nämligen upptäckt, att en mycket stor pro- cent 'av förolvckade trafikanter har en viss alkoholkoncentration 1 blodet, I åtskilliga fall är den relativt ringa, men kan givetvis ändå ha bidragit till olyckan. St2- tistiken på detta område är brist- fällig,. men chefen för statens rättskémiska laboratorium, :pro- fessor - Roger ' Bonnichesen, upp- gkattar andelen trafikolyckor i samband med alkoholförtärning till omkring 30 procent, d v s omkring en tredjedel av alla olye- kor. 'Tänk vilken utomordentlig nedgång av trafikolyckorna det skulle bli om. alkoholen kunde Vörå i pg 1 MHF. och Statens trafiksäker- hetsverk satsar just på denna om- ständighet i den trafiknykterhets- kampanj som startar 'i dagarna. Mottot för denna anger detta: Är. du trafiknykter? En målmedvetet inriktad propaganda för absolut trafiknykterhet bör kunna åstad- komma en deh:'positiva resultat. Men även straffet utgör ett inslag i bilden, Generaldirektör . Lars > Skiöld i trafiksäkerhetsverket på- pekade i torsdagens radioprogram att: straffet" för brott 7 mot : vår svenska ' trafiklagstiftning beträf- ” fande :alkoholförtäring är ganska hårt jämfört med andra: länders, Men detär tydligen ändå inte tillräckligt". avskräckande; vilket ; väl delvis” beror på att de ”flestå trafikanter, ; som syndar; mot nyk-' terhetikravef.-i ; trafiken, höppad på: att .trafikövervakningen : inte. : Villorna: längs; bygatan även "grupperade "kring "en "mycket. väcker boksk Sgsbacke åomsheimspattentve pil . terapia «< sans ID VE Äv eleverna. förutsättes,: att, ett mindre antal erhåller 'sysselsätt- gård. Huvudparten av eleverna sysselsättes emellertid - vid den nya verkstaden » om: cirka -, 400 kvadratmeter med: 200: Kvadrat meter” lagerutrymme:; "= . Verkstaden: ät. uppdelad 1 "tre enheter och har, försetts. med om- klädningsrum,. vilrum m, m. en- ligt yrkesinspektionens anvisning- ar som på en vanlig "verkstad. Utöver, sysselsättning för:inter- nateleverna påräknas även sys- selsättning för ett 25-tal externat- elever — från-”" Halmstadsområdet, för vilka. det anordnas separat uppehållsrum och matsal... Till anläggningen hör dessutom en kombinerad gymnastiksal-sam- lingssal med scen, bad- och bastu: anläggning, ” teorilokaler, . : biblio- "tek, perionalmatsal och central- kök samt centralförråd. En mindre. administrationsbygg- nad innehåller kontorslokaler för Det har även varit på tal att - efter utländikt : mönster uppföra [er [gra "varit da -mot alkohol i; samband oa med trafiken förefallet därför i . hög grad önskvärd och man. får,, livligt hoppas att den även öpp-..-: ” nar trafikanternas ögon. för, att. även obetydlig alkoholförtäring i-- samband med bilkörning är av' - ondo. ” barn Ver 1 — Ain o£F Akt PRESIDENTVALET I USA Ett frågetecken inför? "valet är, fattning om vicepresidentkandi- la Nya Tidning. > SED): gen små möjligheter, att utöva något avgörande politiskt infly- tande,.' men han -hefinner: sig dock ”ett hjärtslag från presi- "deritposten”. Nixons; vicepresi- dentkåndidat, guvernör. Spiro " Agnew, åtnjuter 'ungefär lika liten" popularitet som ;han för- tjänar, medan den emokratis- ke” vicepresidentkandidaten,-. -, 88: nit sig en allt större, uppskatt- ning som en klar 'och framsynt liberal. Det har t-o- m sagts, att läget skulle ha varit .betydligt gynnsammare för: demokraterna om det: hela: varit. Muskie "som vårit presidentkandidat. - för Humphrey.” PA VÄ GEN svala bad 7? Herren skall bevara” din: utgång i och, din ingång, ran nusboch: till . vig>tid:. (Ps. 121: tech, älpa " dem" med pra pro- blem: och hålla gudstjänster med | dem." En'-kväll: sade: Bäddhå Däs en ödmjuk -fin man till :mig: "Sa: hibji,: jag:-vill att duiskall: göra något för. mig, Var snällloch visa mig, ex plats, där jag..<kan , bygga mig en. ny, bambuhyddg., och bo trygghet : med” min. familj. Vi så hemsökta , och för-, följda" av" "olyckor”, srt |"! Jag försökte lugnt klargöra" för honom: att ingen plats” som "sår dan: kunde bringa tur” lieller vära om; kraft att möta allt som livet: kunde föra 'med sig.; Gud '. fanns överallt . med »sin' välsignelse. Vi 2. Den arkitektoniska utformning- skillnad mellan villornas hemmil- jö och arbetsplatsens funktionella verkstadsmiljö, Det har ieftersträ- vats, att eleverna. skall uppleva skillnaden mellan hem och arbets- plats,” just genom intryck från ”arkitek- turen och på så sätt ässimileras i samhällets normala rytm. På perspektivskijssen ses till kvänster villorna för eleverna och skyddade verkstaden med gym- nastiksal, :centralkök,. teorisalar och" verkstadshall med läger, I bakgrunden till höger om till- fartsvägen . skymtas . befintliga lantbruksbyggnader, fav" Bakom byggnaderna: höfer sig terrängen med' ett' ovamigt vac- kert. bokskogsbestånd. iver: en bensir- och servicestation, men frågan hår bordlagts tills vidare. Anläggningen . är - i. Gin: första Tipspromenaderi i 1 Friluftsfrämjandets . menad, i Timmershult har sin stående” ”söndagsskara ' av pro menadlystna: sydhallänningar, I går stärtade inte mindre än 165 personer: i promenaden, Som värdar "fungerade ' Karin och Folke Berndtsson, : Resultat: 1) "Kjell Karlsson, La- holm 10 "rätt." 2)" Helge Magnus- son, Ålstorp, 3) Margareta Wenn- ström, "Laholm, 4) Margareta . Eriksson, = Laholm, 5 Äke Eriks- son, Laholm: 9. : Rätt tipsrad: xIxx1 2, 2 1 x, ra ) "gpiro Agnew, 2 538, 3) Bondepraktikant, 4) 1658, 5) Skuggig och stenig mark, 6) 1:100.000,'. 7) .Cumulhuz, 8) över- > allt, 9) 32, 10) I mitten av. april, - 12) 190000; 12) Barlind. Skilje- fråga: 497 öre. Sammanlagd '-ställning: 1) Ast- rid Nilsson; Köpinge 51, 2) Maja Elström, Laholm 48, 3) Per Wenn: ström, Latolm 45, 4) Margareta tipspro- ; utbyggnad på 15.000 kubikmeter. "Timmershult.' en fortsätter: 165 deltog i i. går. = Priser skänktes” äv "OykelCent- rum... oa el Resultat. av barntävlingen.: Föl- jande fick 12 rätt: Jan» Olof: Mar- kov, Susanne Bengtsson, :Ingela Svensson, Göran Knutsson; Kers- tin Eriksson, Krister Wennström, Marie Louise "Wennström, Katrin Hellman, Ö:' Karup och. Gunilla Karlsson, LETS NYTT och FLYTT I dag: SVERKER , KL. 16.17. ; : ob a "> I morgon: EUGEN Solen går upp kl. 7.37 och ned kl. 16.14, : Wennström, Laholm "45, por utdelning för CFB rikstävling i "skjutning, - sk vilken betydelse väljarnas upp: - Många medaljer vid. FBU:s revisionsstämma Fanjunkare Herman Davidsson, Halmstad tilldelades Hallands Be- fälsutbildningsförbunds förtjänstmedalj i guld när förbundet höll sin revisionsstämma i Halmstad på lördagen. Övriga medaljörer vid höz- tiden blev fru Sonja Larsson, Halmstad, som erhöll Fo 32/31-GbX förtjänstplakett i silver, CFB:s förtjänsttecken tilldelzdes lantbru-- kzre Karl-Erik Wicngren, Slöinge och direktör Gert Grotte, Halm- stad. Utmärkelserna utdelades för månzårig och gagnerik verksam- Halland s örelsen i het för den frivilliga befälsutbildni Revisionsståmman föregicks av | jen stor- patrulifälttävlan i vilken 'Mellersta Hallands FBU-förenings, Jag 1 utgick som segrare. Tävlin- gen omfattade prov: i försvarskun- skep, ” stridsskjutning, sjukvårds- . tjänst, observationstjänst, stegning, li punktorientering och fri oriente- ring. ; - Resultat, patrullfälttävlan: 1) Mell Hall FBU-tören, lag 1, 2) Mell Hall FBU-fören, lag 2, 3), Falken- bergs FBU-förering, lag 2, 4) Var- : bergs FBU-förening, lag 1, 5) Halm- "stads FBU-förening, lag 1: för > I Ungdomsklassen vann Halm- stads ungdomsavdelning lag 1 före samma förenings lag 3 respekti- 2 ve2o re Efter de ordinarie stämmotö handlingarna förrättades bl a pris- tä m sol ju oci förbund: p ilrib Etter skjutning och prisskjutning. I CFB rikstävling i skjutning hem”ördes tredje priset av Hallands Befäle- utbildningsförbund och i k-pist- vlingen erövrade hallännintaraa femte pris. - Förbundsmästersiopet skjutning för lag vanns av Mel Hallands lag 1 som därmed för al!-. tid erövrade det uppsatta vand- ringspriset. kapten Carl-Erik Wingren, M. Hal- lands FBU-förening som också för alltid Jade beslag på ett fint gexär,. Förbundsmästare blev odell ä. På andra plats kom W Klevedalen, Mell Hall, 3) P Pers- n, Mell Hall, 4) B Truedsson, Laholm, 5) Thomas Rådborn, Halm-" stad. Vid provsa"utningen erövra=" des skyttemedalj i guld av. styck« nkare B :Andersson,: Halmstad, h vpl Thure Lundqvist, Halmstad, prisutdelningarna ' talade. . Gunnar Oskarson om As on .. sina intryck från en resa i Alge- riet och Liberia. Högtidligheterna . slöt med supé och samkväm. daterna kan få, skriver" Upsä-| Vicepresidenten -- haps visserli- | nator. Edmund Muskie, - tillvun: ” "stället | bättre.” Hellré än att söka: sig enj: ny boplats. borde' han: bedja Gud l: » bilarna '.touchade.:varandra, > |' en" visar med ” avsikt; en ' skarp]: , hade. hänt, ' Det. fanns ;emel-: ;-dertid "vittnen: till : -episoden mellan ;- fritid > ”ogh, arbete |" till höger: om ' tillfartsvägen den |. Måndagen den 4 november 1968 | ” Solen går upp kl. 734. och neå S FR "motsatta .. Sabanan. s varvid N-bilen: fortsatte. sedan .mot' ; Taholm 'som "om; ingenting : : och? ”smitningsbilen” är känd "för: polisen I Laholm; Den” ] har också på ffat bilen” som bär: tydliga :spår av: samman-. stötningen, :'som. kunde bli- | vit av betydligt” allvarligare sort än 'våd, som nn var fal. pad tillsammans och skildes se- dan: åt.. sen + i Några "dagar. senare mötte , jag honom åter. Jag sade till honom: ”Hur gör du med ditt-hus”? Han log och försäkrade: ”Jag ämnar stanna där jag är, jag vet att Gud är-. med mig där, Kom i in och bed tre "I ”Taglig” väg: "ret verkligen var skada " täckte Hulru- älg $on ma” nyligen: "dött. kadavret skottsår Polisen båller för troligt at älgen > skjutits > "på men: att jägaren "inte lagt: ner till icklig möda "för att förvissa sig om att 'dju- Myc- ket "pekar på. att: älgen; dra- gits' med "skottsåren ' en läng Te tid." M issförständ: S Ett. "missförstånd .som:' kun- : "de. lett till .svåra följder pla :cerade en skånebil i diket. vid Essomacken i 'Snåpparp : på E 6. Förären hade” av miss- tag kommit in på. en avkör. ningsslinga och när han upp: > felkörningen -kunde han inte avstyra. att fordonet hamnade i ett halvännat WMme- ter djupt dike. fl -. I bilen färdades ”en familj från Broby: tre minderåriga ' barn :med sina föräldrar. > Samtliga fick. i ambulans föras till - lasarettet i' Halm- » stad för vård men med un: dantag av -skrubbsår i ansik- tena undkom kvintetten > oskadd från biläventyret, som inträffade omkring kl. 17.15 "En bild av det fordon, som stötte hult, samman med. en älgko i Ox- Hishult. - Egendomligt; nog -har lantarbetär- tigt ser hur dikningen gär fra Den 1 me Den: olust många arbetares vid dét löpande bandet känner, har spritt, sig till våra bönder, "Den starkt ökade mekaniseringen och det uppdrivna arbetstempot ho- tar vår landsbygdsidyll.: Den moderna tidens mekanise. ring är ett faktum. Maskinmän- niskans .problem har dryftats bå- de i vår dagliga debatt och i vår litteratur. Olusten som arbetarna känter över att endast vara kug- gar .i samhällsmaskineriet har spritt sig ända ut på: vår lands- bygd, . Den 'hotar en' idyll, På många håll har redan, idyllen försvunnit, ' Maskinhets och:' ac kordsjäkt hör nu: också :den frid- samma; landsbygden — till, .: Från fabriksarbetarhål har. "protester dells på'självsyn grundade böcker kring ' textilarbetärna - och : Kurt Salomonssons. mer:-allmänt'Kkritis- ka romaner kring. problemet. ' te' ännu fått "någon skrivare som tagit upp: problemen '; kring .den dödade idyllen. Men. det kommer. na inte: fått. någon, - "talesman i vär moderna litteratur. 'Urider de svåra åren: då de ;hette' statare, trädde .fle indignerade;: : diktare | fram: Ivar! Lo-Johansson - kom'att bli; den. ledande; hans böcker hade: en "viss betydelse. för själva jag "mest :uppmärk- reborn som 1, tvål maner ”Men nu -1v- ” toch > ”Stupad soldat” i (Framtidens bokförläg) gett fina interiörer från lantarbetaremiljön: | Men hans romaner sluter till. Lo- Johanssöns - tidigare” skrivna ”sta-] har "| tarböcker. Inget: av den moderna tidens --problem :har- kommit. upp till . debatt . i 'Sireborns:, böcker. Men man skulle. önska att han och. andra: :som känher landsbyg- den .tog sig :an' att. skildra den moderna "tidens problem. där: -, Ratiopaliseringen på . landsby- den har dödat - idyllen. Har trängt fram på 'bred' front, Där förr häs- tar ; drog "plogar" och - harvar, brummar: nu :- fotogenstinkande traktorer,' Dikenå gräves med väl. diga , maskiner,” och "morgon och kväll ”” dunkar :-; mjölkmaskinerna tungt, "Gärdena' .röjes undan med jordfräsar och” "hålor fylls igen. Överallt har. maskinerna aut människan. Där som hövdes. fyra man klara? nu: sen | arbetet, Da Övergivna låntarbetårebostäder ÖT ST SÅS " där man hade betalt per str höjts, man vill nämna Folke. Fri |g Vår moderna landsbygd, har in-| systemets, "avskaffande, Under” se-1s SS TN äckmeter, Artikelförfattaren a angdom, x att skämta och skoja. Nu dund-' rar maskinerna så alla samtal är omöjliga. Oftast är det bara ma- skinskötaren på åkern, Han har ingen mänsklig kontakt. Och den friska lantluften är fylld av sam- ma os som man: känner i tätor- terna. ' Bygden avfolkas. Det finns för te ' behov av : backstugesittaren längre, Han försvinner från byg- den. Stugan står kvar och för faller. Skolorna säljs på anbud, oftast till sådana som vill fira en kort sommarsemester på landet, I'och med avfolkningen ser det ut som om man inte umgicks så NN niskorna har Man kän. ÄInte krafter av. de" inte” orkar med”, vämgänget: ' ”TV-apparaten, också den en, förm av mask lar dem för någon t tills” "sängen nen väntär.. ”Det''ser ut söm : . endast: strävade: aa Oo de” sig. "Arbetet Då "åker: och iske? ska". ha” tid upptäcka” nas barndome ; jä naturens växlingar, känna nam- inen på. de-hlomster;-man . hittar och» nåde djur och. fåglar man ser: Detta är all den som är bestående: YR N - Mäskinmän skans: "problem är stört öch skrämmande, Ännu har vi säkert. inte. helt: förstått >vilka problem som, "kan möta. :Avfolkas landsbygden, minskar vår lantar- betarestam, står. én dag jordens brukare utan chans till hjälp. Del” kan -inté räkna, med att som tät orternas ' industriarbetare , mintka arbetstidem, till - 40:timmarsvecka, Ett; jordbruk. måste - 'skötas, jur ren ska. ha sin ansv : -Människor: :som «drivs: likt ma skiner förlorar'-till. sist sina,in- dividuella. drag, de: blir. en" ano- nym massa. där: alla liknar. var- andra, smälter in i varandra. Detta är en allvarlig. företeel- se ur mänsklig synpunkt, Vill vi | ge våra 'bårn i: arv att hétsas äv gården? "Vill vi tvinga” dem till och 'småbruk med :svarta fönster finns det. gott: om. Vi'har bo-' stadsbrist "i tätorterna, medan glesbygdernas idyHiska > torpstu: gor i. bästa fall tas om hand av marveckor. ' Lantarbetarestammen . har minskat. Nu behövs också de främst som kuggar 'i ett jätte- stort ” maskineri. Maskinskötare : av olika slag. mer än: idogar dor! dens brukare! måste gå denna rationaliseringens väg för att landsbygdens männi- skor ska: kunna hälla sin stan-' dard jämförlig med tätortens folk. Men man kan inte blunda fö det faktum att många med ve” mod minns hur det var förr, ”Den: gamla goda tiden” är kanske. ett falskt talesätt, men på något vis. äger det berättigande, Visst - har: den ' sociala standarden” flera” gånger om - förbättrats och bön- dernas. ekonomiska möjligheter ökats, men det är väl ändå så. att ingen» höjd levnadsstandard är ett bevis på att tillvaron 'bli- vit lyckligare! : Jr Vad har man då förlorat? Främst kontakten ' människor emellan, Det!fanns ofta trivsel då: många ' arbetade 'tillsammans på äker och äng. Man" hade tid | SNÄLL. FRU Två äkta män diskuterar. sina fruar. Lo -n Noa sa den ene. . -— Det gör aldrig min, sa den andre. Hon är alltid trevlig och när jag kom hem hade vi besök de förut. Min fru hade på skämt låst in honom I garderoben, någon ' stadsbo under” tre some ' För många är den nya tidens" N glädjande,. De trivs. Inser att de - X — Min fru grälar, altid på mej, full av roliga upptåg. I går t exj av hennes bror; som jag inte 'kän- | ' att brytas ner ainder ackördshet- sen, bara för att kariské kunna "Visst är det flera man som sköter den "moderna och en invecklade Men inte hinner man prata mycket, det har blivit ett löpande bande i åt för varje sekund, vitt skilt från fc dikade ' för kaniserade idyllen | Av Ingvar Wahlén ackordstakt;. Man | se sig. far mit åkning pparaten. s arbete där man rik: a dagars handgrävning > detta Ackordet I sin höja levnadsstandarden ännu nAg- ra procent, Välfärdens samhille kan LU farligt, Vi vet inte vilka påfrost- ningar "människomaterialet tål. Utan tvekan kan en” människa drivas rakt mot en revolt, Hon. ska aldrig behöva. känna sig så bunden av sitt arbete att det blir en pina. Flykten ska Inte vara hennes enda möjlighet att klara sig, . . Det. kan te sig tom överord, Men jag vill hävda att ungdo- men får allt svårare för att kaps- las: in I. samhället. De beter sig ofta rotlös... a ra :socialreformatörer :» förnekar | kategoriskt" att. det: hänger, sam- man -med”den: höjda levradsstan- darden: «.det "ökade jäktet, + Jag vl hålla »med om att. en” männi- ska inte” bir- rotlös därför, att -hon- får: det bättra, . Men ,jäktet sliter: på' nerverna, Föräldrarna som : både: har stitt:arbete att, skö- tar vill. ha. fred för barnen. då - älten. äntligen kommer... Hem- känslan luckras .upp, Vi" är Inne isien . farlig: "cirkel. - Ungdomen lämnas. åt "sig själv 1.den: ålder då den kanske. främst. behöver trån, föräldrarna, det. många männl- på.' fänd bygden”; som ;' inte kkor . förstått 'att "de idag niekanisoras på löpande "band.i Man skulle önska” att. ratlonail- seringen inte gick fullt så snabbt. Kunde omställningen! ske' 1 mått- Hgare. täkt "kuhde jordens” bruka- rå "vänja ' sig. och” lättare ; själva avgöra hun långt: de ville: driva mekaniseringen på ti Fö eh Ran Faran. att. köra: sönder "männt- skomaterlalet finns utan tvekan 1 en ..välfärdsstat. För vabje ny reform 1 .syfte att läfa oss få fördelar: av staten, måste nya skattemedel till, Men "varje miän- niska: och varje” måskin här en yttersta "gräns för, sin » effektiv tet, Gränsen' kan inte, dras "ut I det oändliga, åtminstone” inte' för människomaterialet, "För tätorter- nas hårt jäktade människor har den, ' lilla avskilda ' kroken - på landsbygden inneburit rekreation; Skade längre” kunna få den rek- sUngdomsbr ottslighoten! ökdr. vå | Ivselng cons. ' reation? - Och "skall landshygdens ' männtskor 1'framtiden ha chans att. njuta av våren, av dofterna, fågrarna : och sången? Det. finns: många saker. som går' före en allt längre driven Jlevnadsstan- dard,' världen som är av: andlig art: och. som inte. bör förbises. Nu tillhör det undantagen att se nägra som plöjer" med oxar. eller kor. Men detta foto är från femtiotalet. och - ä! -taget . ”mitt i mörkaste Småland”, en idyll som försvunnit. Två man skötte plöjningen som inte gick fort, man hann som hände i naturen, LT pratas vid och se vad
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.