i Fd i- Rel LAHOLMS TIDNING Tisdagen. den 5 november äee8 = JQ Tistagen don 5 november 1968 LT =A Mellanskolan ökar: kraven på Sven Hemmingsson, Väröbacka Äntligen bombstopp i i Vietnam President Lyndon Johnsons or- der om bomibstopp i Nordvietnam kom säkerligen i allra sista stund för att kunna påverka det ame- rikanska presidentvalet till för- mån för den, demokratiske kan- didaten' Hubert M Humphrey. Men att den aspekten spelat en , viss roll i att ordern kom just nu. "är ganska sannolikt. Den allmän- na efter kandidat tid' inte att eld upphör och fred är alldeles näraliggande. Mark- striderna fortsätter, Samtidigt som president . Johnson: förkunnade bomk fick vis den sydvi isk huvudstaden : Saigon genomlida ett av" krigets hårdaste raketanfall med många offer bland civilbefolkningen. Så- - dant bidrar inte till att mildra bit-" terheten och händelsen , stärker . ingarna var, att F ey näppeligen skulle kunna bjuda re- publikanernas Richard Nixon all- varligt. motstånd i årets' presi- dentval. Men opinionen bland väljarna har sakta svängt från Nixon till Humphrey och presi- dent Johnsons mening har tydli- gen varit att ge sin partivän och vicepresident den extra draghjälp i slutspurten," som behövdes för att föra fram honom i jämnbredd med —eller helst förbi — Nixon, Men naturligtvis får inte. det. utrikespolitiska syftet med bomb- , stoppet skymmas bort av detta "inrikespolitiska taktikspel. I tre och ett halvt år har de amerikan- "ska bomberna regnat över Viet- nam, 'Defi ödeläggelse de åstad- kommit, de dödsoffer de skördat, de enorma lidanden de åstadkom- mit bland. vietnämeserna kan in- gen summera, Men även det ame- rikanska folket är krigstrött, Mån- ga unga amerikaner har också ' offrat livet på slagfälten i Viet- Till vad nytta frågar många. ur denna atmosfär förut- hst. för ett b vuxit. fram, Det betyder emeller- den sydvi iska milifärrege= ringens motstånd mot en, uppgö- relse efter det mönster USA och tydligen även Nordvietnam nv tänker sig. , En annan faktor £ spelet om krig eller fred i Vietnam är FNL. Hur stor är dess makt? 'Militär-, regeringen i Saigon vägrar att sät- - ta sig till samma förhandlingsbord , som dess representanter. I-FNL- pr d. görs gällande att majoriteten. av' folket sluter upp bakom FNL. :Även om : detta än '. en stor överdrift kan dock, inte” FNL lämnas utanför räkningen. ' : USA måste alltså pressa på två - håll i förhandlingarna, dels, mot Nordvietnam, dels mot - Saigon- regeringen, Det komplicerar :si- : tuationen oerhört. Det kan natur- . ligtvis tänkas leda :till att:både Saigon-regeringen. öch FNL sid- steppas så långt detta nu r och ' att USA och Nordvietnam renod». lar sina huvudroller 'i slutuppgö-: -: relsen, ' Oavsett i förhandlingsut= + " vecklingen kommer det troligen br att dröja länge än innan sista. skottet faller i detta blodiga krig och eld upphör är ett fåktum.”' NS INVAR SRARVERKET Nv Regeringsförslaget om: Inrät- tandet av ett ämbetsverk för in- vandratfrågor . präglas . av ; en glädjande humanitär inställning, anser Göteborgs-Posten (fp). Det allra” bästa är att stats: mäkternas ansvar: nu” erkännes:. " Det nyupprättade ' verkét 'skall "visserligen : liksom" vutlännings- kommissionen'; - kontrollera, vin- vandringen: :u lika ---aspekter. Möjlighet” skall: förtfarande. fin- nas att: avlägsna" -olämpliga :ele- ment" från "landet, : Men verket skall framför: allt ta sikte på att ge invandrarna” möjlighet; att ar: beta och känna sig hemma i'Sve. rige: "Uppehålls-7 och: :arbetstill- stånd skall gös för” längre tid än - > nu; Därmell' erhålles ”Oekså:lätt nader för 'de berörda myndighe: terna, ' En; förbättring är: likaså att bosättningstillständ föreslås kunna beviljas efter-endast två Som det hittills: till: lämpats'här iden ursprungliga av- sikten med :dem' snedvridits:"De har: lämnats 'så -röstriktivt "att « deras värde. pljvit: höj t diskut .belt..: - Det hya verket skall. också så hand om medborgarskap ren- den, noterar G- Det får på så ätt tillfälle att följa nykomlingarna: in . < det ' svenska såmhället skött bör ver- ket kunna uträtta" åtskilligt . för att :underllätta. deras anpassning i det svenska samhället. Samti-v digt gäller det givetvis att också anpassa svenskarna efter de nya . förhållandena så att: invandrar- na inte behöver känna sig: oväl- komna, Självfallet, skall.den fria nordiska: ”ärbefsmärknäden :torg- farande ;; bestå” och självfallet ed rslaget + forde statsmakterna: -nu.: ;tar sitt ansvar: för invandringspoliti: ken. Hittills: har: utlänningsköm- missionen ” ofta ; tvingats "att... på egen hand 'utstaka, -Utlänningspo- litiken, Detta har, varit en grann. laga uppgift som "inte" sö rit . alltför > komplicerad för ” att överlåtas på-ett' krigsorgan.' Re: sultatet har' blivit att kommiss nens tjänstemän på ett oförtjänt ” sätt hamnat i blåsväder. Skall en rekrytering av. invandrare som nu sker'utomlanäs, bör det vara statsmakterna som anger efter vilka riktlinjer :en,-så känslig fråga skall skötas. ser Proposit] nen "innebär att er: kännande. av statsmakternas an: svar p ock sdetta 4 torde vara "dess de s. k. psykologiska a" har. mottagits utan kommeni : riksdagens flertal, 2 Ännu ;mi re bryr man: "dig blicistklubben . protes- protesten, torde sna- ill följd att riksdagen sluter ledén'för att slå vakt om propositionen. Den enda motion som knutits till propositionen kommer - från fru Segerstedt-Wi- berg, söm" inte : vill. vara med om fullständig sekretess kring . de psykologiska proven, -:Sekre- "= tessen bör ta sikte på individen, inte på instrumentet, Inom den offentliga verksam- heten utnyttjas nu, liksom :'in- om den privata sektorn, allt of- tare anslags-. och urvalstester 1 samband med yrkesvägledning och utbildning eller i anknyt- ning till olika personalärenden. Man har här alltså slagit in på ett förfarande. som kan leda, bort från regeringsförmens ord om . att "endast förtjänst." och skicklighet skall utgöra. ”anställ- t pige och befordringsgrunder.. ” Det är ett allvarligt, avsteg som man gör även om. det, sker I legitimt: syfte Avsikten” med Av hänsyn; till "den: enskilde krävs" dö Proven: . LYS :kan ma V ånvändningen vatt” bland ä sådant” skyda”, "mer "skenba verklig ne rå skydda den enski ger”att yijäwva testet av "olika släg. - Därför bör. självd -förmu: "läret "också sekretessbeläggas. esonemanget "vänder ' sig "motioriä ren; som inte finner det vara: rimligt att förhindr 3 troll "av - testets frågör” Genom sekretessen kan dåliga och otids- enliga, prov 'ges. ett. icke önsk-. värt "skydd; Det - ligger. därför i både allmänhetens :”öch . den €nskildes : intresse” att, man. ge- i no: men. tidsbegränsnin ay! sek. » -retessen.” "Be troll Centerns Ungdomsförbun - Julhemsaktion . Centerns : Ungdomst för sjätte. året” om en julhemsaktion för! utländs- ka" studerande i Sveri er SAktivi- teten: « genomföres : i "samarbete med "det statliga. biståndsorganet SIDA, Informationen "till studen- térna på de olika kårorfetna. sker genom --SIDA . medan: CUF" söker kontakt "med: för ' verksamheten Intresserade familjer.. Genom, sin speciella utlandsfond svarar CUF för en 'stor del avi!rese- och ad- ministrationskostnaderna, j Aktion Julhem är . att; om en del av förbundets ta männa internationella 'verksar? In- het, tresset : för arrangemajiget : har hela tiden varir' stort, Första: året placerades ett 40-tal, "Andra året ett G0-tal, tredje året 121, fjärde året 146 och förra , året kunde CUF anordna” julhemsfamiljer ” för 120 .ungdömar 'som befann sig i Sverige som SIDA-stipeÅdiater el ter. som erhållit , stipendier - från annat håll.” Aktionen har: givit stipendiaterria möjlighet att kom- ma bort från en -under julen tämligen - så ensam studiemiljö. Många- värdefulla - och -bestående är de kontakter som knutits mel- lan "svenska: ungdomar "och .ung- domar från ' främmande . länder under dessa julvistelser. Åktionen har också givit: studenterna möj- lighet att lära känna. andra: de- lar av vårt land: än 'studieorten och- har, enligt - :--värdfamiljernas Positiva uttalande säkerligen ock- så bidragit till en ökad sförståelse mellan olika -länder. och »folk, - i Avsikten. är . att. stipendiaten skall vara ”en i familjen” under vistelser, Det skall alltså inte va- ra nägra extra arrangemang. På så sätt får gästerna en utmärkt chans att lära. känna "tålt lands seder. och traditioner. "Vidare får också 'värdfamiljerna : möjlighet att lära:-känna förhålländen: och levnadsvanor i gästerna& hemläns« der. ads Förbundet önskar komma” I kontakt -med familjer som har 1 yrkes- och Behovet av yrkesvägledning och rådgivning blir mycket starkt i det nya :integrerade gymnasiet, den. s.k... mellanskolan, som 1971 skall vara: genomförd. — Utbild- ningsminister ' Olof Palme : har förutskickat en särskild utred- ning om yrkesorienteringen som hittills i: stor utsträckning hand- lagts av arbetsmarknadsstyrelsen. AMS är emellertid ' beredd : att släppa uppgiften. Detta omtalade skolrådet' Maj = Bosson-Nordibö, Skolöverstyrelsen, ' vid centerns konferens i riksdagshuset med representanter för' länsskolnämn- der, Det-måste finnas viss över: .| ensstämmelse "mellan skolan och samhällets behov men istället: för ”styrning” av yrkesval bör. man satsa hårt på yrkes- och studie- rädgivning .i hela skolan, . — Om denna skall meddelas av. lärare eller andra befattnings- havare kan diskuteras, sade fru Bosson-Nordbö. - Det ' kan '" berika skollivet om andra än lärare — men självfallet. utbildade. för än- damålet -— kan sättas på upp- giften, även näringslivet . måste släppas in i skolan. i . Utredningar ' sysslar " med frå: gor rörande "huvudmannaskapet, skolledarfrågan - och . en rad av- gränsningsproblem som "måste lö sas det t. ex. riktigt att utbild- ningen av. .sjuksköterskor: skall ligga ,inom mellanskolan? "är det "Jinte snarast en postgymnastal' ut- bildning? Det är frågor som U-68 skall ge' svar. på, en utredning vars kärntrupp består av: berör- da verks generaldjrektörer): som hav tre. referensgrupper, - där- ibland en politisk, under sig.” Tills vidare skall emellertid bla sjuksköterskeutbildningen finnas 1. mellanskolan 'och' få statsbidrag enligt. gällande regler. En över- syn av hela statsbidragssystemet har . Båbörjats. el . . INGEN ' AVVECKLING - :”Avsikten är inte att Brutalt av- veckla befintliga: och väl funge- rande + yrkesskolor, lanthushålls- och" lantmannaskolor "genom ' mel- 1: tillkomst... : Däremot ga om; yrke och hur, vidlyftig ovkarta, :som iskall serveräs. ele, verna'; ; har. diskuterats : livligt dagarna. Enligt "yrkesutbildnings "Fsvenska; "' årbetslivsoriente- gymnastik" och” eriti | ligatört vr "alla yrkesskolor] «q bereaninge S” Jörglag” skulle” yratlö < I åll: ompletter: 5 Uyrkestekhiskauhdervisnin- skulle vära "ob Men hos” endel: yrkesskoleelever I studierådgivning finns visst motständ mot allmän- na ämnen, därför har man ploc: kat in en rad ”övningsämnen” för att locka elever som verken vill eller "orkar hänga med. Del. skall på så sätt ges chans att utnyttja möjligheterna till' andra än yrkesämnena,-: Fackskolans 1lä- roplaner skall användas. för än- damålet. ” ”SUDDIGT" 1. VUXEN-- > UTBILDNINGEN : Även "inom vuxenutbildningen saknar man effektiv yrkesvägled- nihg och rådgivning. Rektor Karl Högemark, Vara ' folkhögskola, ansåg att detta blir det största problemet ”att lösa. .Statsmakter- na” har tagit. alldeles: för. lätt på frågan. — Föreskrifterna för intagnihg till den kommunala. vuxenutbild- ningen är suddiga, ansåg hr: Hö: germark.. Vad. betyder t.ex, .att ”ha förutsättningar”? »Gymnasiets | ; intagningsnämnd '; prövar! dessa förutsättningar. hos. de anmälda, Hänsyn måste tas till inte bara betyg . från " folkskola utan till ;"] personens” sociala situation, Hans erfarenheter från arbetslivet etc. Svårigheterna att: bedöma gör att man knappast vill: ;avvisa någon som anmäler. sig. Enligt: stadgarna skall vuxen-| utbildningen : gälla . grundskolans | högstadium. men : många saknar de nödvändiga förkunskaperna. I flera" kommuner har uppstått sto- ra "problem; :vuxeneleverna; tvin- gas att. börja på lägre 'nivå, Tan- ken hos: statsmakterna var att studieförbunden skulle klara des- s sa: förberedande kurser men här-|' för krävs intim samverkan mel- lan studieförbund och kommuner. Folkhögskolan: spelar en, viktig roll i sammarihanget. Tillströmningen : till den 'kom- munala , vuxenutbildningefr har inte blivit så stor som man vän- tat sig. Av olika anledningar har mänga . "ydligen. valt :att' studera i studiecirkel,” Men : är uppstår ekonomiska 'problem, : vederböran- de: får ? utbildningen inte: gratis. Detta. ”är "en väuxehutbildninge måste ;raderas”ut SÄLTLAKE OCH BLOD: "VÄLLING . ön - Lisa. Johansson” är-en Jan: dets: mest: betydande traditionsbä"” rare”: säger Sune: Jonsson" i sitt förord” till den -nyutkomna .boken »galtlake och: blodvälling” «(LT 32). Ur ett stort material av bio- grafiska och etnografiska” anteck- ningar "av och om denna märkliga kvinna har Sune Jonsson samman- ställt: denna , engagerande. och "i mängä : stycken: upprörande : lev- Hadsbeskrivning, som "samtidigt BKlivit en folklivsskildring av. stort dökumentariskt värde: rn Lisa" Johansson är en Lapp ar- kens" dotter : född '1894, ””avlad i oäkta säng” som det. ofta hette i Vilhelmina: sockens " kyrkoböcker. Typiskt för. tiden: var: också att den ”ståndsperson”, som var den riktige" barnafadern, en blivande storhandlare förlovad med en stu- dentska,. soulagerade Lisa Johans- söns mor, pigan Kristina Karolina Mattsson, med sitt porträtt och 20 kronor, vilket egentligen var det andra pigårets städsel. ; Lisa Johansson. är för lappmar- kens del en länk mellan torparnas blodår för tre generationer sedan och: värt utvecklade folkhem. Kro- notorparens "historia är ännu: inte skriven, men berättelserna och be- skrivningarna i denna .bok är ett försök i den. riktningen, : Sune. Jonsson har lyckats be- mästra materialet så 'att vi-ser författarinnans svåra "liv : växa fram,» alltifrån . barndomsårens svält och förtryck i .styvfaderns kronotorparstuga, till åren efter 1908 då 'hon städslades som piga i prästgården i Vilhelmina och un- der Lars "Dahlstedts: humana 'led- ning ' fick uppleva mnågra-år "av ljusning och . rekreation. Tyvärr blev detta bara en kort parentes, ty redan vid 17 års ålder gifte hon sig och. blev själv” ”torparkä- ring” och äktenskapshjon åt en 1i- ka satfattig 'och' brutaliserad man som hennes : barndoms fruktade styvfar varit, . Senare . gifte hon emellertid om sig med den legen- dariske .agitatorn K J Sandberg, som var lokalredaktör för Väster- bottens. Folkblad i Vilhelmina, Rätt tidigt blev Lisa Johansson känd både i Sverige och utomlands som konstnärinna med -:mosaiker av växtfärgad ull som specialitet, och sin kanske originellaste insats som meddelare har hon gjort ge- möjlighet att hjälpa tin med ak. tionens genomförande. Kontakt kan tas' med Centerns Ungdoms- förbund, ”Aktion Julhem”,- Bergs- gatan T B, 11223 Stockholm. Tel, 08/52 09 55, för erhållande av-när- mare upplysningar, , sarnlingén. och beårbetning- ö :+400.. växtfärgningsre- rån: lappmarken.” Dessa har hon” till en väsentlig: del? "uppteck- å nat ”efter.sin mormor, Eva Ersson, född -Mattsson i Siksjöhöjden, som håren :stor: sagans godå fe. i"denna övervägan- de mörka: bök; ”Saltläke-och blod- välling” är” emellertid inte en de- but: är: 1961: gav" Lisa: Johansson ut: den. självbiografiska romanen ”Ensam "på torpet”, om. en krono- torpar hustrus liv: : | "Den ' största " :insatsen har ; hon dock gjort. :som'; meddelare 7 till ULMA,' (Landsmåls- och Folkmin- nesärkivet. "i" Uppsala).' ningen: över. Lisa Johanssons ”bi- drag dit: upptar :165 nummer. och rubriker, vilket. innebär flera tu- sen. handskrivna kvartoblad. Den- na bok ger; alitså en antydan om vilka dramatiska | tidsbilder folk- livsinstitutionernas. : :' arkiv, - kan rymma: : bärnagans, fruktansvärda missförstånd av'så kallad föräldra- kärlek, — om: du inte agar 'ditt barn så älskar du' det inte. Bar- net å sin sida vär skyldigt att tac: ka för misshandeln — ju : blåare rygg och dumpa desto mer: tack- samhet., Eller. kapitlen om: de så kallade. -”rotehjonen”, om : bortauk- tionering av'barn och gamla' or- keslösa. De” sistnämnda bands ibland fast' vid' bädden i uthus' el- ler:lada,' när husfolket drog: ut på slåtter; - Allt 'detta hände icke för sekler sedan, utan som Sune Jonsson' på- pekar förblev 'kronotorparens vill- kor lika svåra in på trettio-talet. Det är angeläget och glädjande att Sune. Jonsson tagit sig an detta värdefulla material så att det dra-- gits fram till offentligheten; >: Ur arkivet i Västerbottens :Mu- seum i Umeå: har han också letat fram fotografierna till de sexton bildsidorna — 'stämningsladdade vittnesbörd från livet i lappmar: ken. Lisa Johansson; SALTLAKE OCH BLODVÄLLING. Berät- telser - från nybyggartiden- i - Lappmarken, valda och redi- gerade av Sune Jonsson. III med 16 sidor fotografier. Häf- tad 32: LT:s förlag 1968. En fråga: Betalas löner och administration med . insamlade medel? — Nej, av medlems- « avgifter. Alla insamlade Pengar går till angivet hjälpändamål. Hjälp oss hjälpa Svenska röda korset - Giro 900800 : | utan: istrar.:; Häri :Förteck- |: plöjningsmästare e även 1 år | "Trots att regnet öste ned blev det. ändå ' raka och h id. Sannarps e söder om 2 Sven. Hemmingsson, . Norvära,” "2, Väröbacka försvarade ' sin titel som Hallands läns främste plöja re när DM avverkades på fre- dagen vid Sannarps Egendom sö- der .om Falkenberg. -14: ekipage ställde upp och kämpzide hårt i regnet 'om att plöja de rakaste och finaste. fårorna,” Ärets - seg- rare, som representerade länet vid SM i Alnarp för någon tid 10:e plats, får nu även nästa år plöja för Hallands färger. Sven :Hemminzsson ' samlade vid. årets " tävling 265.5: poäng och närmaste man i protokollet blev. Nils Hen-. sedan, och då belade en delad. F IL RE på fältet, ry ilsson, Klastorp, Varberg . tre poäng efter, +." ;N "" Det var. Ungdomsnämnden, Lant- ”bruksnämnden " samt länets JUF som: stod ”för arrangörsskapet med agronom. Lars Hallén, , Halmstad, som överdomare och med ungdomskon- sulent Bror Jörnelid, Halmstad, som tävlingsledare. Bland domarna åter- fanns bl a Leif Widemark, Älvs- vid. nästa års SM. samt Mats Si- vertsson, Bohuslän, SM-mästare i fjol :och nu inom:en snar :'framtid skall" försvara. landets färger vid tävlingar: i Bulgarien, samt lantbru- kare" "Yngve: Bengtsson, Vinberg, Ingemar Varberg, 224, 8) Lennart Svensson, borgs län som representerar dem | Bonnagård, Trönninge, ' fina fåror när! länets främsta plöjare kämpade c om äran - gy på fredagen, På bilden ses s några. äv ekipagen i verksamhet ” Resultat | av; tävlinge 1 Sven : : Hemmingsson, Norvära, Väröbacka " 265,5, 2)' Nils Henry Nilsson, Varis berg, 262,5, 3): Gösta. Carlsson, Flea + a tered, Tomta 237, 4) Claes Anders= . son, Eldsberga, 230,5) Lauri Jöns- " son, "Veinge, 229,” 6 Evert” Carls« son, "Prästgården, 228,5,” 7 Andersson, .. Hönnestad, . 28 .217.5, . 9) Göran Olausson, . .Slöitige, 215, 10) Bengt. Olof Olsson, Holm; .210, 11) Jarl Johansson, Vinberg, 199,5, 12) Bengt Bengtsson, Vinberg, 199, 13) Roland Jonsson, Grimeton,.198,' 19)| Ingemar Karlsson, Köinge, 198, | betalning” NES Jag (Kaleb) är- nu ättiofem är gammal"... 'så giv mig nu denna bergsbygd ”om . vilken Herren tar lade: (Jos, '14:' 10, :12):; d - Kaleb såg. en syn. Han såg. vad Gud : hade utlovat... om. han. blott följde 'honom.. Fyrtiofem år hade gått ' sedan "gudsmannern : Moses hade lovat: Kaleb en del-åv 'det heliga landet... Under, . alla. dessa år hade Kaleb kunnad övervinna alla . svårigheter." Han hade: fun- nit ' möjligheter. överallt. Kalebs syr ledde' till- handling. En flammande: kallelse höll. ho- nom i: ständig: bön. . Han ville Mose löfte: till. Kaleb. Gud. vill att vi skall se syner, se bortom berg av motigheter och se . möjligheterna; Men våra liv mäste förvandlas till bön. Om ” vi - helt ' följer- Herren - och sätter full. förtröstan till hans löften, får "våra liv en ny me- ning ett nytt- hopp och förnyad kraft. Gud är trofast han sviker inte. sina löften -idag hellér. TANKSPRITT "Två professorer träffades på ga- tan och. skakade hand. med var- andra. — Di kan inte. säga mig vad klockan & är, sade den ene, . —- Jovisst, sade den andre, —-Tack ska du ha! Och så gick professorer erna är var i Fettavdrag: helt ' följa Herren. Gud uppfyllde ; '|76—7914 kg. 545 535 495: "|80-—8914 "kg 535520 490 növeniker . en vav Sätnl! sina. »14: mänadsblad = ka., många flistribueras, per. enhet. ; B-mellanf, C-fet. Diöverfet, 'Kor.B-25,' C—55, D—95 Kviga:: B-—20,; :C—50; D- .. Stut:. B—20,. 'C—50, D ”Ungtjur tror m. 395: B—-20, 50, D—95. "Äldre" tjur: B—25, C-55; D—95. : Mellankalv t.o.m. 12414: 'B—15. - Får: .B-—50, :. C—100; > D-—150.. Lamm: B—50, C—190, D—150,. ” Häst: B—30, :C--60, D—90.. - Tillägg: 05, > (dock ej, .B-, de) +10, . H Ko, U-stämplad; kl.:ex. pr, —1-—- (dock 'ej 'B, C-, eler” D-stämpla: de) .+20; >. » Får: och lamm med ulliga. eller undergrodda skinn fr : Avdrag: -- Gödkalv vägande 80 22 kg och däröver '—20, Mellankalvar väg, 100 12 kg och : däröver +— 20-10, Anmärkning: Ungnöt . vägande 125134 kg1 klasserna ner t. o. m, I där egen- skaperna tydligt motsvarar mel lankalv, avräknas efter notering för ungnöt plus 75 öre, dock högst samma pris' som mellankalv. . För B-,, C- eller D-stämplade unghästar samma fettavdrag som häst, - Slakterisvin Ex pr r Prima von 1436 kg 295 15—347 .kg 320: 35—4944 kg 2410 kg 430... kg 575 545 505 kg 590 555.520 kg 590 555 520 kg 590, 555 520 kg 590 555. 520 68—6914 kg-580 550: 515. 70—7132 kg 570 545: 510 72—73144 kg 565 5345 505 74-754, kg 555 540, 505. Ce. eller D-stämpla- mm 64—6514 66—6714 "450 450 + 450 90—99124 kg 520 505: 485 450 100—0. över X 475 450 sitt håll, " Sugga: . Ex, pr. 420, 1 A. 370, Å täcker: två höstkampanjer samtidigt som "li inbetalningskort . kan PO Det” 'är ett nytt: ansikte Rädda Barnen: visar upp i in nya kam- et "är :de hiälpta : barnen som” återfinns 'på bilderna i ka-| lendern och på kampanjaffiscehen; - 420, Ko vägande 300 kg: och däröver - de tid: för: olik -hjälpprojekt., lika ket. Utbetälnin arna” för. :1968 omkring? 215” miljoner "kronör, + ' Rädda Barnens 'postgivonuimmer 200 100 . "liksom ,' ; organisationens olika. Iokala' postgironummer står nu ippna för: kampanjen. os fö 1. B 350, 2:3200f 0 Galt: (flådd (pri na) 390. Anmärkning. + : Galt” och halvgalt, oflädd it 0 m, 544, kg samma: notering som . slakterisvin, 55, kg, och: däröver Ä ; ve -- För sekunda, sjuka ler skar . dade djur av alla slag gäller gär. skild notering; :>- " ++För, slakterisvi 2 60:—63,- 172 i. klasserna -ex, .p' 5 öre kg högre notering. , "Utöver avräkningsnoteringen ut går .kvantitetstilägg för var och "en - av : nedanstående” : djurslag med följande. belopp I kr. Pr st: Storboskap, Större kalv: .; > - .3—5 st. 3:—, 6 st. eller. fler 5: "Svin (sugga). Får, lamm, späd. | kalv. 50 st. 0:50, 10—24 st v 25—74 st 2:—, 75. st, eller fler 3:—, Statlig , slaktdjursavgift a ke) on : &. Nötkreatur väg. 150199 kg kr. 0: 4 . Nötkreatur väg. 125—149 kg kr: 30: - Nötkreatur väg. 100—12434 rg kr. 22:—, ; Nötkreatur väg. 30-994 kg kr, 12: Häst, unghäst,” föl. kr, 380:—, : Gödsvin väg. 50 kg eller, där över: kr. 50:—, Gödsvin väg. 30-494 kg kr, 30:— .. Noteringsändring:, . Svin Ex. pr. och Prima” 55-75 1/2 kg +15, 76—79 .1/2 kg +10, klass 1'55—75 1/2 kg. +5 och suggor. —20 öre, "Klass I premiegrisar. Livkalvar:Y . SLB '850/kg.- ievånde - vikt: u b 20 ka till 60 kg: överskjutande” 300/kg. SRB och blandras 700/kg 1e- vande vikt: upp till: 55 kg.: över. skjutande 300/kg. : ” Smågrisar: : Klass I” premiegri; 590/kg överskjutande- Klass I A' 300/styck, kg ove. "och pr. gäller
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.