i ANNONSER är -NYHETER och dem finner Ni I = LAHOLMS TIDNING | > I t TORSDAGEN DEN 7 NOVEMBER - 1968. SKROT av alla slag samt metall och lump uppköpes till högsta dagspris. Be gagnat järn, balk, räls, plåt, nya rör till stallinredningar säljen. OLLE PALSSONS SKROTAFFÄR” Lilla Tjärby,' Tei, Labolm 10990 " Nixon "staten med 9000 "röster. och « period” "som: vicepresident . utlöper - i L 2 "hela! natten, "Han stod på 261 "elek: torsröster OcH behövde endast. itter- ligare-nio."Tre' nyckelstater var inte | [träffände sin kommande karriå T: ; Han kan kandidera för en plats i senaten ör Minnesotä 1972. . Han har. före sin dkandidat FÅ F Hu Muskie blir 57 år 1968 och även detta är något för mycket för den idealis-. ke kandidaten.. Men han har varit en varit senator; i 16 år. Han ar. tidigare behövde, vinna endast en för att; komma övers det- magiska "strecket, 21 Inte heller Alåska mi rösler hade redovisat" sina siffror. ' + Men resultaten, dröjde — i Texas strejkade en 'datamaskin '— och TV- , kommentätorerna började mala tom- ” gång, I över”15 tirninår hade de' köm- menterat ett val som var lika spän- nande. och” oviset som : det: rekord- Jämna valet mellan Kennedy. och [I Nixon 1860,, «cv sc Egendomligt nog var Tilinois även denna gång en nyckelstat för, valut- fången, För åtta år sedan förlorade även presidentvalet. Denna gång gav staten honom den avgörände'knuffen in I Vita huset. Genom dess 26 etek- torsröster kom "han upp i i 287 sams manfagt, SNS fpör: Hubert Humpbiey svar detta |; troligen ' den" sists', chansen alt, nå USA:s höpsta' ämfele.. Han står dess-' «utom inför” den ' dystra. ”blsikten! att vara utan arbeto, när hans ämbets- januari. Han är då ännu; officiellt demokra- Uska partiets ledare och har ansva- ret. för att den skuld ;som partiet ådfagit-sig undet valkampanjen blir betald. Men Hubert ,Humphrey är av | . naturen optimist. och väntas relativt snabbt smölta', besvikelsen över ne- . derlaget, i då 6 « Mindre” iroligt ä minerad: sora demökratiska par- stor positiv överraskning i årets val- kampanj och återvänder nu till sena- ten. Där bör han vara tämligen säker "| på omval, då hans nuvarande senats- i | period går ut 1979. I senaten står han i det politiska rampljuset och kan bli ett mycket starkt namn vid' nästa ” demokratiska” konvent, KT H -E Zz WASHINGTON (TT: uländö ” «+ Det var år: 1946 "som "Richard Nixon stormade. in i den ”ameri- kansia politiken. ' Några 'republi- kanska. ledare i Kalifornien :hade rekommenderats att satsa på Nixon -— som fortfarande ' flottan i Battimore -— ståndare ; till ; Voorhis, i ett.av I på västkusten. nstgjorde i som :mot? demokraten:; i Jerry sin" tid vid flottan och anförde de” amerikanska frihetsidealen som en munistiska, konspirationen, Det gick - vägen. Nixon segrade” med ca 15000 rösters övervikt. I kongressen valdes han i Herter- utskottet som reste runt i: Europa och vars slutrapport blev grundvalen för Marshall-plane; vepresentanhuset "sedan 1936, för att ta stöd av den "fackliga ”centralorga- nisationen ' CIO:s: Denna hade fått stämpeln: på" sig att Tvara kommunistkontröllerad; 1: själva "verket hade Voorhis, aktioriskomrmitté. som en gång varit'Roocevelt:man och ak- tiv: socialist, med' tiden blivit /tämli- gen konservativ: och" till” på köpet anti-kommunist.” Nixon slog i efter- krigstidens patriotiska yra an foster- : Lå » Han har minst ivå 2"Mternativ be- ländska tongån 7, talade. gärna. om Ävea tic presidenten Spiro Agnew WASHINGTON (TT-Reuter) " Maryland-guvemören . Spiro T, Asnew, som, nu blir USA:s näste vicepresident, slöt upp bakom Richard Nixon efter att linge ha +» stölt Nixons rival om nomincring- en till presidentkandidat, Nelson Rockefeller, Den blivande vicepresidenten föddes 9 november 1915 i Marylands huvudstad Baltimore. Han är son till en gvekiskfödd restaurangärare vid namn Anagnostopoulos, sam seder- mera ändrade sitt. nemna till det mer lätthanterliga Asnew, = Sina universitetsstudier finansio- rade han genom att arbeta som fö säkringsman, Efter avslutale studier I juridik tjänstgjorde Arnew som arméofficier i andra världskriget och kämpade också i Korea. > &itle. dning "till scgervifbiingar. n. Ar. 1950 kandiderade Nixon till 'se- naten och besegrade efter: en hätsk damen) "och . beskyllde henne,' mokratiska regimen i Washington för: samhet. — Kalla det planhushållning, ändå samma gama ' "socialistiska 5opr pa, sade Nixon i ett tal. H Hans kampanj..har även många år hänsynslöshet, t om brutalitet. i Richard Nixon, -eller Tricky Dick som ilskna antagonister ibland kalla- "de honom, var för det stora flertalet amerikaner ett okänt namn . när Eisenhower :förde 'fram honom som- vicepresidenkandidat 1952. hower behövde en frejdig ung man : helst Kalifornein. Nixon satte igång en mycket eftek- tiv kampanj men allt höll på att tiska kretsar och ryktas i pressen om att han drog fördel av en hemlig valfond. Uppståndelsen ' måsie ses mot bakgrunden av att: republika nerna förde en kampanj mot korrup- tion och slöseri i Washington, De propagerade för . en som skulle ersätta 'den' sk ”fair aeal”.' Nu gav valfonden demokra- terna ett. tillfälle att gå till motof- feensiv. Flera ; inflytelserika - bla Thomas Dewey och general Lucius Clay, uppmanade: Eisenhower att, göra sig av med sin vicepresi- dentkandidat. Generalen var bekym- rad men obeslutsam, Nixon framträdde med ett för- svarstal i TV. Vulgär-patetiskt men och dess syfte, vann en publikseger Eisenhower skulle tala. Framför po- diet i Cleveland skred 13000 mäns motpol till den internationella koms=. valkampanj sin motståndare Helen” Douglas. Nixon kallade fru Douglas. ilför ”the. pink lady”. (den Jjösröda.; kommunistsympatier samt: den ” de" korruption - och landsskadlig vwverk- : fair deal eller social välfärd — det är .; efteråt av meningsmolståndare an-: : förts som - bevis - för hans politiska Eisen=' från nhågon' av de stora staterna, spricka när det började viskas i poli- K ”honest deal” & republikaner, 3 skickligt redogjorde han för fonden $ och "flög sedan till Cleveland där ; a Nolördiplomati : TO niskor ”Vi vill ha Dick”. G var övertygad. ”You are my boy, Dick”, sade han när de båda omfam- nades på flygplatsen, Nixon blev der näst yngste vice- presidenten 'i USA:s historia (John Breckinridge den yngste). Fftersom Fisenhower betraktades som en nationell symbol ovanför stridsvimlet fick Nixon sköt2.de politiska slags- målen.. Han måste också arbeta för av många, demokrater, obundna väljare och negrer, Motståndaren var en sesregationistisk . demokrat av sydstatstyp, När Baltimore 1957 drabbades av rasupp!oap talade Agnew. om ”cn sjuk stad” där rasåtekillnaden var uppenber, " Sxntidigt rotade". han emellertid nosrerna genom at an- klara månsa av deras ledare för att ha fatlit för svarta våldspredikanter. I sina t2 under MINNEAPOLIS (TT-Reuter) Vicepresident Hubert Humphrey erkände vid middagstid på onsda- gen, lokal tid, att Richard Nixon har vunnit presidentvalet. - — Enligt de inofficiella valresulta- ten har ni vunnit detta val Mina lyckönskningar. Jag försäkrar er om mitt stöd när det gäller att ena och leda nationen under de svåra år som ligger framför - oss, heter det il till Nixon. tt bevara partienighet första hand hålla ne len ink de Wi odd senatorn och k& istjägaren Han f också sina gratula- McCarthy i schack. Denne drog sig inte för att angripa själve presiden- en. : I Ar 1560 kom vslstriden mot John F, Kennedy och det mycket knappa (Forts på — sidan) tioner i ett. telefonsamtal med - den blivande presidenten, Strax därefter framträdde Hämph- | komma - allvarligt menade , fredsför- | att få förhandlingarna ur. dödläget”, , utfärda "order -om bombstopp. innan han Hade fått' pålitliga försäkringar . " "röst som bröts av rörelse förklarade Nixon vann efter sexton timmars linois nyckelstaten liksom för f3 - NEW YORK. (TT:s utsände) Richard Milhous Nixon, blev” på onsdagen USA:s 37:e + president efter i en "valstrid, som höll amerikanska folket i spänd ovisshet i 16 timmar. CS Annu kl 10.30 på ”önsdagsfförmiddaget” amerikansk östkusttid låg de båda 'huvudkan- - : didaterna så gott, som" i jämnbredd pied' vardera 43 proc av det absoluta röstetalet. Nixon . de”. då” 28, 984. 648 rö: ter mot 28. 74. 376 för Humphrey” — den förre alltså hårsmånen kunna "lägga" "makt: och styrka bakom orden” i hän "stött! I fråga om: Vietnam” president Johnsons. förs att åstad- handlingar: och till och med erbjudit sig att före ' sitt tillträde. som presi-]- ; dent flyga till Paris eller. Saigon. ”för De senaste. dagarna har' han 'antytt att president . Johnson . enligt hans ”mening hade för bråttom” med att om att Sydvietnam skulle delta, i fredsförhandlivgarna. Samtidigt som han har lovat åstad- | t komma en ny global strategi, avsedd att förhindra ”något framtida. Viet- nam” har han låtit förstå, att om d ypiska segergesten vid ” hans presidentskap var ett foletum, AX till 197 2 - "ATLANTA, Georgia. (TT Reuter George Wallace blev visserligen besegrad i sitt försök att som tred- je partiets kandidat bli vald till > USA:s president, men han' tänker komma igen 1972, säger man I poli- tiska kretsar i Washington, . Uppmuntrad” av att har lyckades ' & erövra fem delstater och få "röster i al. 50 ämnar han av allt attrdöma zö) sökning”: och i god tid. före nästa presidentval utse sina egna, person- > liga: "kandidater i. de::omvåden, där han fått det bästa stödet. Man påpekar bla i Was! ington: ätt "han ställde'upp som det: oavhärigiga ikanska partiets kandidat! ötan 4 ha någon' egentlig landsomfattan= | politisk organisation att stodja sig par ca” sålan : organis man sig och. rfekar: på- att. det ti kt . under y en såg ut som om Wallace skulle” bli tungan på vågen och att det bara; var Nixons knappa seger i | INlinols såm i 2 k — Det , var tur -att: USA, stopp. ån ir gen allmänt” är stor öpprnärksamhét öljt ! presidebtvalet.:" Det 'är'sjuige fråga äv "stor vikt då en-av de VA förhandlingarna i Paris drar ut för långt på t tiden, behövs, det nya tag i och. friska "ideer, "nyår män och ny ledning. om 'vi skall få slut "på kri get”, sade > Nixot omedelbart före Jef.” Det” har” "förekotarit” 'antydanden om-'att president' Johnson 'skulle” ta honompå orden 'beträffånde hans löf- te'atf resa' till Paris eller Saigon” och utlämna hohom till emissarie för att delta i förhandlingarna i Paris. Detta skullé. göra övergången från ”Ademo- kratiskt till republikanskt styre "Itet or mil ära hållning s så att Na A i förhändlingar. med” Sävjetunionen, "I giska kärnvapnen, + I stant kär na ii världen" på" demo- jer ledare: + : vän så under "lättare. om = vilket man anser sig be anledning vänta — förhandlingarna: I Paris alltjämt pågår när det -plir dags - för Nixon att flytta.in i Vita huset... Nixon, har särskilt kritj söratsnene- ringårna” "Kennedy och Johnson för. att de enligt, hans .uppfaltning under> låtit att hålla. Förenta. staterna före Sovjetunionen ifråga om I kretsar som står”, Nixon ära säs ger man alt han är. villig a slagen för att 'öka landets -kärnva=' penarsenal. Det: har talata” "ömtarads visa höjningar öm upp till 10 "miljar. der doll "(50 miljarder kr) 'om' året i extra' försvarsutgifter före: 1973 rårs utgång för att åstadkomma” ett:kons ästare. ' Med” en | han att han skall fortsätta 'att arbeta för det allmännas bästa” och :de mänskliga - rättigheternas 'sak, ” Humphreys - "pressekreterare" Nor-|' man Sherinan omtalade att vicepre- sidenten närmast 'kommer att bege sig. till sitt "hem i Waverly'och even- tvellt "därefter resa på en kort 'se- mester till Jungfruöarna. : ev Den demokratiske kandidaten ti d. 1n "på Mi Goldwater återvald i senaten : : | allierade, "| Stockholm, har drunknat vid: L q DN as på Kanarieöarna, (Stockholm övertag över. Sovjets unionen,' Både 1 detta ssatimanhang” och i fråga om: utlandshjälpern ämnar han kräva. större - bidrag från -USAA OLYCKA? ooo 31-årige Nils - Prik I Weblander,: ) "NEW YORK (TT: 8 : I senaten gjorde” republikanerna hotellet 'L där fi en på- fem ' mandat "= " serna för en 'segereeremoni | båelek till tidigt på morgonen. = - Men fram 'på förmiddågen var rey för TV-k na i Mi i Minnesota 'där han: 1945: till 1948 först gjorde sig nationellt känd som ;ylägret, som hade svängt fram och tillbaka” hela natten, definitivt nedslagen. : s Livliga - NEW YORK (TT-Reuter) Utzången av det amerikanska panjen verkade Asonew ha glidit åt det konservåtiva hållet och han har flera gårter framhållit att hun om Nixoa blev presklent inte! stute gav eko I hela värl- den och utlöste livliga spekulatio- ner om hur USA:s politik I framti- den kommer att gestalta sig. «1 MOSE VA meddelades nyheten Den politiska karriären inledd: Argnew med att erövra en det kirre delstatsbefattningar. 1956 vann han anvernörsvalet i sin hemstat med vinna presi . rfaån an: försv. a våld för att iter- n vid uppiorp i Vv Piet ometertid jinie bar hindrat at kar de ssrasde erna har sjort tilaNvaden som ava Nixcas chanser ant identvalet, om Richard Nixons seger av den officiella nyhetsbyrån Tass Några kommentarer gavs inte, I TV konsta- terade emeilertd ena kommentator att valutsånsen bade visat att det 2merikanska foliet är misenöjt med den poiitik som har förts av demo- kraterna, vilka — sade han — i många avseenden inte har kunnat spekulationer. "om USA:s nya politik uppfylla sina löften, framför allt när det gällt Vietn I SAIGON hälsades resultatet med stor: tilfredsställelse av många rege- ringsledamöter -som räknade med att Nixon skulle inta en fastare hållning mot Hanoi är Hubert Fumphrey. mycket vänliga ordalag om Frank- rike och visat förståelse för presi- dent de Gaulles utrikespolitik. = I BONN sade västtyske utrikesmi- nistern Willy Brandi att' han var säker på att de tysk-amerikanska och isk Skanska frå Någon officiell kommentar av rege- ringen föreg emellertid inte på o FANSKA regeringen närstående källor — betecknade = republikanen Nixons seger som ett gott omen för de framtida fransk-amerikanska för- bindelserna, Nixon har — påpekades| det på många kill — uttalat sig ioch det amerikarska folket. be”=ner sig i goda händer med Ri- chard Nixon som amerikansk presi- dert. — Förtundskaneler = Kiesinger skickade ett persorligt gratulations- telezram till Nixon och försäkrade den nyvalde presidenten om att re- gerinzen i Bonn och hela det tyska folket står bakom USA:s id mindre än väntat — och minskade den demokratiska röstövervikten, I den nya senater blir det 58 demp-' krater mot 42 republikaner. I den” gamla var ställningen 63 mot 37,." > ; Republikanske presidentkandidaten från 1964 Barry Goldwater gjorde reentré i senaten genom att vinna va-. iet i Arizona över demokraten Roy Elson, Barry Go'dwater efterträder senatens äldste medlem Carl Hayden; $1 år, som drar sig tillbaka efter 56 årik — 15 'repres huset öch 41 i'senaten. satt I Illinois försvarade den republi- kanske minoritetsledaren = Everett Dirksen sitt senatsmandat genom att besegra demokraten William Clark. En annan känd serator, William Ful- bright, Arkar.sas behöll sitt mandat genom att besegra demokraten Char- Jes Bernard, I Kalifornien blev det en demokra- tisk senatsseger genom Alan Crans- ton som slog ut republikanen Max Rafferty. I en annan uppmärksam- mad valstrid mellan tre kandidater i staten New York utgick republika- nén Jacob Javis som segrare över demokraten Paul O'Dwywer och den konservative James Euckley., I staten Washington behöll svensk. Väderbiten Det mäktiga högtrycket med” centrum. över . Sydnorge; och : norska havet förstärks ytterliga-” re och utbreder sig sakta öster=' ut. Kall luft' täcker hela Nord-- Europa. I gränsområdet till mild luft över "Sydosteuropa förekom: mer nederbörd i norra Tyskland: En kraftig ostlig luftström råder: över fåra Östersjön, tsikter till tersdag kv Måttlig, vid kusten ' frisk. d mellan "ost och ' nordost.: 1 de. SN tidvis ökad mol-']. nighet, i de n . Kallt orra rätt - klart. Utsikter för fredagen: Friska” ostliga vindar, Molnigt mer Uest ätdli Warren Mi in, demo- krat, sitt senatamandat, . uppehållsväder, Kyligt,- jen grundlig" ”marknadsönder- piskefa ” impopulära höjningar-av- fölsvarsan- ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.