" LAHOLMS TIDNING , > > undanröja de olä; .religger i varuskattesystemet.. Om- sen har visat sig kuhna" vara både | " ror, Det är främst På väga mot. fred i 1 Vietnarh a Det satt hårt åt att å fram en efterträdare till president John- son i Vita Huset, Richard Nixon skall visserligen inte uppta sitt : nya ämbete förrän i slutet på ja- nuari månad nästa år, men han > kan vara viss om att han kom- . mer att få ärva: Vietnäm-pro- blemet,'hur det nu än går med - fredsförhandlingarna. Av' allt'att "döma har Vietnam-kriget nått en vändpunkt och nu inleds 'en” ny etapp i . utvecklingen, en' etapp” som så småningom måste "leda mot fred. Det kommer att dröja länge in= : nan förhandlana i Paris, är be- redda att skriva under ett avtal om fred för Vietnam, "ett avtal ” som rimligen också borde. komma ' att beröra både Laos och Kam- bodja, 'Visserligen har bomberna - upphört . att: regna över ”Nord- vietnam, men i stället har den emerikanska militären fått befo-- genheter att sätta in ännu fler attackflygplan mot mål i Laos för att” försöka mesiska ' - trupprörelserna ' längs försörjningslederna mellan Nord- och Syd-Vietnam, Och han över- låter åt det militära] befälet i i Sai- gon att avgöra om och när de skall få använda flyg och ärtil- leri mot den s k demilitariserade . zonen mellan Nord-''och Syd- Vietnam. : Visserligen har. nord-. vietnameserna fått amerikanerna" > att föreställa sig att de gett en . utfästelse om ratt: Nordvietnams trupper inte, skall anfalla. städer och tätorter i Sydvietnam,” :Men” + hindra" de" vietna= "- genomfört sin massiva uppirapp- ning av kriget, då de hade skep- pat över närmere 400.000 soldater:, " till Vietnam, I det läget. stod det... . klart för Nordvietnam att det in- te skulle gå att militärt slå .ameri rikanerna ut ur Vietnam, I Wash=" i ington lyssnade man Ante på det örat: förrän i' våras, då pre "Johnson genomförde” det Beogrå- s fiskt begränsade. bembstoppet; ;. Då visade . Hanoi. på nytt. sin” vilja till: politisk: uppgörelse: ge- "nom att acceptera direkta, kontak- : ter. med amerikanerna tir Paris. " Nordvietnameserna gjorde -detta- trots att de inte'hade fålt sina” . kray på "totalt bombstopb” tillgo-" dosedda.. Nu har man i Hanoi en tredje gång gått amerikanerna: ti . mötes genom att acceptera de s utvidgade fredssamtalen.: ad Pariz,.. +'trots ' att - bombstoppet på: intet: «sätt är villkorslöst; =. 4: »| | Amerikanerna i har : > friårkerat ” fredsvilja, men hela :tideå 'utifrån ! en styrkeposition, där de marke-' rar att de anser sig ha det militära! a "övertaget. ” För ' Hanois'. "del ' har "IP svårigheten "då legat”i att bidra |' >till att få igång fredsdiskussioner. : utan att ge efter för amerikaner- Ta nas, krav, . Det har gällt för :dem : att inte ge några löften om öm- :. .sesidig militär 'nedtrapphing;. om : inställande" av attacker mot syd-'. "vietnamesiska städer elle? "om att acceptera saigonregeringeh . som en -likaberättigad förhandlings-"" " partner, Hittills har de lyckats att både hålla. sitt land samma uider påfrestningarna och att .dri va det diplomatiska spelet eå att: a kommer” verkliga 'fredsförhand lingar igång blir de störda och försvårade av öppna krigshandlin= "gar, . . Kriget är på intet sätt stat och bägge ' sidor: kan hamna: i situa-.: tioner, där de anser att de skaf- tä ” man "står inför en fredsförhand- "ling. utan att behöva uppträda: som den som kapitulerar; Ferne " Nu hakar förhandlingsmöskin riet upp sig följd avi Saigon? regeringens vägran att medverka. far sig fördelar vid" förhandlings- + Den” har natvrligtvis ingett att: bordet genom att använda vapen :' på slagfältet som. påtryckhings=," medel. ', | Bombstoppet : innebär”. d : joner; vietnameser en, svag ljuss ning” - Jötte'" om" "ett inörmalt 4 FNL, och något" sådant; regått Dresidantena”" ”deklåration. - om "bombstopp: att både" amerika ” Vie tran fean, frågan om fred I Vietnarg; egänt- igen gäller frågan oi 4 "existens. En uppgörelsetinnebär- "automatiskt ett erkännande. äv den . .Nationella;: Befri Blfronten, "Den kan" inte vägra att ställa upp s aris här länge" sofi "helst3 Inte i ington visar - :fredsvilja. Därför är rimligt att räkna med at Så > Det var pär men bekymmer för. » att den nuvarände allmänna våruskatten, I érsättes ; med. m rvärdesa allmänhet efterfrågar syftét-med den nya, spfor-: nen ' och ' hurtivida "den ' skall visa” sig innebära "en ökning; av' den” pålaga, som; varubeskattningen ; utgör frågar sig köpmän, hantverkare - och lantbrukare ..om -momsen betyder ökade : bekymmer: ifrågg 01 ! arbete" och merkostnader; av,-olika slag. +; skatt. Medan folk i "Revisor "Lennart" Grafström ; vid SHIO:s. Ekonomitjänst :i :.Halmstad | d. som har ägnat; och ägnar -.mycket erbete för att bland länets hant- verkare” "sprida' kunskap om'mom- sen, upplyser: att denna. kommer att ge ett "lägre, skatteutfall . äh omsen, ;. Följakthgen "måste, " anger han, . skattereformen 'inte ha -till- kommit i. syfte att. ge statsverket ökade skatteintäkter utan för” att : som. fö- Dt många rer naden mellan. utgående och: ingåen- ' de. skatt visar sig negativ: unpstitue= ? ras mellanskillnaden. - Genpm..' att fl skatten . på investeringsvaror.. får. sg avlyftas blir momsen konkurrens- neutral, detta' till fördel för! såväl vår” exportindustri 'som.'den ihem-" måäindustri : som . konkurrerår.”med ' utländska industrier. Medan omseri” påverkar varornas relativa" priser är detta inte: fallet "ned momsen. Den' krånglig "och. 'svårkontrollerbar, detta till" följd "äv 'undantag” och särbestämmelser; a 1) — Omsen är inte: Konkurrens- neutral; har. det. sagts; enär den även drabbar s k jnvesteringsva- | härvidlåg som? be da. är. sålunda k dsfri för företagen. sl : "Momsen är avsedd att pålasta nu endast. den slutliga konsumen-= ” ten av en vara och har "därför I diskussioner påståtts innebära en viss övervältring av den; totala ske ördan > på "Viss: utjämning. torde emellertid , härvidlag kunna påräknas genom :. mervärdesskatt vunnit terräng un- ' prisred: ; på en del” va rugrupper fack vare att ihgåen- d der senare år. Det kan i hanget nämnas, säger hr. Grafström jatt JERC. ino att tillämpa systemetÅ Även utan= för EEC-har' skattereformen införts seller börjat förberedas, - LR Omsen” på, varan uttas endast. vid försäljningen till konsumen-" ten. medan "momsen : utgår vid försäljningen från samtliga Ted i' lons< "och distributi kedjan, Av beteckningen mervär=" desskatt . framgår "emellertid att” - det endast är det mervärde. som uppstår i i varje led som skall be: på sin omsättning utgående skat- ten — får'dra'av den skatt som ut- tagits i tidigare led ingående skat: ten, Detta gäller 'då inte endast 'den skatt; som .uttagits Aa m, några år kommer | >] kurser. Vad som emellertid får ta- e varor ' avlyftas, understryker. hr, fört DEN NYA REF ORMEN SKAPAR | : MANGA PROBLEM Nn Att; här: närmare gå in ' på" vad som 'är skattepliktigt och icke skat- ; tepliktigt ifråga om. varor, "tjänster 0 sv och vem 'som är skatteskyldig Till moms tillåter inte "utrymmet; + Härav berörda har vid: det; ;här la- ( get säkerligen ejort sig inr ler mindre underrättade genom utsän- : da ' skrivelser jämte föredrag och i gas som'ett' faktum är "att moms- reformen kommer att 'visa Sig in=. nebära' en kraftigt ökad arhetsbör- da för företagare, hantverkare ' och industiier, BI" a kommer övergån- : gen för./ byggnadsentreprenörer, som. enligt -varuskatteiörordningens bestämmelser : var. 'att' ahså: -som konsumenter men nu blir! skatte-| pliktiga, att medföra en hel der be- a oss kymmer "och" problem, . säger. he; | = örsta svenska TV- Televisionen 1 Sverige firar i november I år ett unikt jubileum. "]Det är Gå inte mindre än 30 år sedan det första televisfonspro- grammet gjordes i Stockholm. Pre- miären var den 9 november 1938 och. för ' arrangemanget stod Svenska AB Philips och Stock- holms-' -Tidningen. - Det var således tekniskt möjligt att göra. TV-pro-. :[gram redan 18 är innan TV star- -|tade på-allvar i Sverige 1956. ; ; TV-premiären ägde rum i en 1o- kal. på Kungsgatan 48. inför 160 speciellt inbjudna gäster.: Hela den tekniska :utrustningen hade jför detta ändamål ' transporterats till Stockholm. från Holland. Ing- Jenjör F. Beguin, "som. ledde trans- .|porten;' berättade vid ankomsten för Stockholms-Tidningen att om. kring 1.200 radiorör ingick i an- | läggningen, och 'dtt' TV-kameran? bestod av ett ”jätteöga” med "en "| fotoelektrisk näthinna: där cirka 300 fotoceller per kvadratmillime- elektriska nervtrådar som :via.en sändare togs upp av .mottagaren.. Sändaren var placerad i en -buss | på gatan utanför studion. . , ” Konferencier i det första Tv programmet var Karl Gerhard och | för övrigt medverkade. Anders de, Wahl, Lillan Anderssört och Karin Carlson-Kavli,. Publiken 'kunde :se de, medverkande dels på TV-skär- marna, dels, genom ett fönster in till studion som låg vägg i vägg med” förevisningssalen.' Under” drygt en vecka fick sö dan: allmänheten tillfälle att se' te- levisionen, Man gav ett tiotal halv- timmeslånga föreställningar .. om uppträdde även okända unga ta-| langer, som av Stockholms-Tid- ningen hade inbjudits att. medver- ter . omsatte . bildens ljus till de)» dagen:,;. Förutom 'kända artister | -programmet gjordes redan. för 30 år sedan Bland de kända namnen kan näm- nas: Josephine Baker, Douglas Hå- ge, Harry. Brandelius, Åke Grön- | berg, Stig Järrel, Karin Juel, An- na-Lisa Ericson och Marianne Aminoff.” , : Sammanlagt gavs omkring 100 föreställningar "med 'cirka 500 ar- tistframträdanden, 'Arrangemang- et var en klar publiksuccé och så gott. som varje föreställning var utsåld. | SS . ve 4 . ' st q Mi . + Lotta . för Filmen . - (Forts. fr. sid. 1) ULLA ene w Er Lrervee . att välta "omkull en av biljett | rna vid insläppet, i 'Inte angelägen " Taholmspolisen var: inte överdrivet. angelägen att se filmen, - Detta: uttalande är signifikativt för polismännens ”inställningr.. "cs dv är man gett det i verk. ligheten: på nära ' håll > finns knappast” något ” se om det igen: Nyhetens be- hag saknas; och dessutom har vi svårt att tänka oss att fil "men kan bli tillfreäsställande objekt! ”Sekundvarsel = Det. går, inté att med se- "kundvarsel. fånga de ”punktsi- -tuationer som" uppstår | i hän: 'ka: i de 'första TYprogrmamen: "FÖRLATA- UTAN GRÄNS. 5 När, vår; Frälsare: vandrade o krTng "här ' nere "ville" han ' uppen- bara. Guds", kärlek, för: männi skörna. och” jilanta. dest” deraskå, ing: «Han: hotade destil dem; ”Stå upp, ”Men” han - ig”... Allra Bina pv "blev dock "Guds: gränslösa" kärlek penbar - genom” Herren": ; Pdänder deck -d K död BA Korse növembernumret. "In de u stria an, bli SA Hut dande samman: ger”. med att OJ här, ett. syn: aerligen .kapitalkrävande' -pro: duktion” — , investeringarna i läggningar: och . maskiner". rör fig ,kring 300 000. per. anställd. ---Industrier,.som går. på,.två- 'och »streskift har, möjlighet. att. kom- "penséra sig för . produktfonsbort- + fallet” under, en .-semestermånad "genom : att sätta. in ett - fjärde :-skift, men 'OJ. hade" redan. före ' introduktion, för. några år sedan Av det här systemet — som” man kallar" för långkörning fyra >skift.: och. 100. procents kapaci- tetsutnyttjande./ > Den inom näringslivet. neder. tagna Uppfattningen 'om "svensk sommar .innefattar juni, juli och augusti, men' i; Oxelösund I har man, nu”spritt: Ut 'semestertiden . även "till. maj. och" september. För dem”som blir tvungna att ta ut sin” semester under: någon "av .dessa ”icke ordinarie”, måna- -"der' betalar bolaget - ett .stipendi- -F um: om - 200: kronor. till. den: an-' -ställde : och. hans maka: respek: "tive make eller ett. barn, Samti- » digt kan genom att "bolaget träf- : fat förmånliga avtal med en re- Sebyrå ' stipendiaterna "erbjudas :;t, ex 15-dagarsresor,. till Spanien med: helpension "på förstklassiga hotell för en så: Påss "blygsam utgift för den anställde" som — "när. Stipendiet läggs i potten - — 25 kronor. os "Iden mån stipendiaternå hat - i skolåldern." åtar. sig. -Bola: Bet att helinackor dera :dem'" för ”en' billig 'Y nning på bl'a sin se ”mesterg: varvid man” också "ombesörjer, 1 äsningshjälp 'och Skolskjutsar =te lem on Grafström. Dessa hear I princip er- lagt oms vid . inköpen av. sina varor men blir. nu skattskyldiga till. - moms för sin omsättning. Om. inte - färskilda åtgärder fick tillämpas så- «skulle " byggnadsbranschens ; la=, - ger bli beskattat -med såväl oms ' som moms. ES | Den' eller de: få "den nya mérvärdesskatten har all anledning att'noga/'sätta sig in I : vad den nya reformen innebär för att inte råka ut för överraskningar kärlek fick? ett: uttryck. genom ”Fader förlåt dem”. den” vbärmhärtige man kräversut: den. yttersta skär- fon decen den träder I kenfn - Sf ett av Jesu 'sista 'örd på korset: Där, / låtelse” vid? "Korsets ven, "IL-ettr annat : avseende: rThän också: söm? den :obarmhärti- |" ge medtjänare man "glömmer sinegen-stora' skuld, sina egna] tiotusen ' pund, , man; har:.endast blicken Sriktade' på 'sin broders hundra”=s te återbetalas; ; ;hur det sedan. går med allt. annat; Då" man "i sam: livet: människor. - nar med, dei, inbördes . sen; då blir. päfrestningen, att - det: slutligen, briste kommer «det. sig, att äktenskapet: går" sönder; att; splittring ” råder mean familjemedlemmar och "att vänskapen tager slut mellan män-t: niskor. : Må vi bedja” Gud om ätt bättre kristligt ' sinne, : som?” har "mera kärleksfullhet "med ”medmänni- skor '. och ' är ” mera": benäget att 1 återställa. det ' goda" förhållandet. |; som av en. eller annan anledning blivit rubbat, Ty' att ' förlåta är | icke. att uttala en' mer ”eher mind- re "uppriktigt: : "menad : förstår vi också att vi måste ha Guds ; hjälp: »till detta; :och ratt Gud själv måste” göra våra hjär. "tan sådana, att vi kunna förlåta, Och det gör Han genom att först: förlåta” oss: våra skulder. på: vår ödmjuka bön därom, Sedan må vi ömsätta den erhållna förlåtel- sen i livet I meddelad förlåtelse till andra; vn Mä NISKAN r TRAFIKEN "har inte stor plats, när trafik "diskuteras, konstaterar Vår bo- stad, HSB:s och, hyresgäströ- relsens organ, i en novemberar- "tikel;”, Det talas om - ”fordon”, »trafikströmmar” m. m., utan att människan är med trots ätt. hon "finns där: : för Den gående; Barnet, den .han- dikappade genom - älder' eller i infresse 'att] medtjänaren, | ilverpenningar..-De- mås- | r förlåtelse |; med , läpparnå, -utan' det "är just i. "att. vilja hava det gott:igen. Då Lastbilen som var på. Nilssons trädgård” där äg till Tvååker med. 1.600 stycken j n den välte och-lasten' föll: av, Flaket: blev förstör : Mycket Arygt och fick" företas med tvenne bärgningsbitar vara äcisekedjor."> Ht kameraöga Nuger inte rent faktiskt men det är” ju allmänt bekant. att "en regissör kan redigera ma- "terialet” så att: framställning- "en kantrar i jen: pa tisk vär- dering, . ös Reflektioner - Men det ' där "bara lösa reflektioner: vi kan inte uttala Oss "konkret utan att hå "sett filmen ifråga. Där. emot:-menar vi:i stort ; sett i samtliga" att filmen inte har|. någon :.. magnetisk - dragnings- > krafi . fc Vi fick" nog i det hände, "... I sammanhang söm Jänkas fast. med händelseutlösningen i Bästad är det svårt att und- gå att omnämna" Bö: Lind Båstad. När . med energlj. ansv skoendemylret Han tiérad "har. sympatierna, . Lindblom? "', — Jag, har: sett filmen och I tycker. att | "den är objektiv. I "mit: klag Föp. på” att filmma- " karna. varit ensidiga i sitt uv- "val : av, intervjuobjekten. Den uppfattningen dock” in: te" äv. mig. > oo L Bo Lindblom omtalade i ö :för LT att den 17 november "förekommer en stor samman- "dragning " i: Stockholm; med |, ;;båstadsbråket ; som” . tema. Den. . vita ar med 'säken-att böcker I bjudna, "liksom :pressfolk.. Mavis :halkan bli So rndrr "fort 'det blir halt. Hela natten till fredagen . . backarna. ” snöfria, I nya Kristlanstadsvägen i La: | holnti, En ' bilist: kom "körande från nya: Kristianstädsvägen och : "skulle -. mot Mänstorp. ; Från Månstorp' kom: en an. nan bilist. De kunde,” på grund "inte : undgå .att jativ t stora mate. krocka. riella 's hade vägförvaltningen gjort vad de kunnatför:att hålla Trots det +» turnerin DÖ matchen” .4 vars? prolog inte "skrivits om Sverige haft :”Iott- ”ningstur” Bönder ke 0 dratal från Ifall "Lantbrukate Karl "Bengtsson; Hulegård, Torup, stod som si pad å slutet” på juni i år. 1.200 kr klubbades det välväxta djuret bort för vid försdagens auktion” inför, en "stor och. köpstark auktionspublik i SCAN: S auktionsrini n Halland, $ I Sca S fvdjursauktioner - Tätastad; lockar va io. gång, bönder d sj ljare till den h uu d och ' Skåne. Flera hundra i mångt läder. Bortsett. från : den praktisk följaktligen, också. roliga tillstäl På torsdagen var det ånyo. "dags för en. livdjursauktion i Halmstad Auktionskåtalogen ' upptog. hela 355 - sjukdom, är trafikens gaste länk, men 'efter denna anpaässas inte. . trafiken. - Trafiksignaler fungerar för bilar, ' medan den gående får vänta. Privatbilarna korkar till gatorna så att bussar inte kommer fram, Varför inte . signaler, filer, vissa gator bara för bussar? Då fick fler chansen att komma. snabbare och lättare fram! Cykeln borde” också få fler chanser — 438 cyklar tar sam. ma P-yta som 26 bilar, och 1 trafiken går det. 4—6 cyklar på varje bil Men i kraftmätningen mellan bilist och fotgängare vinner all- tid bilisten! djur. En del av dessa, förhands- inimälda djur hade. visserligen av- anmälts av ägarna i sista stund, men. det tog ändå huvuddelen åv dagen att auktionera bort alla ut- bjudna ”får, getter, gyltor, galtar,|' hästar, kor, kvigor, stutar och tju- rar, som bjöds ut, . er Den 'stora fördelen för köparna av avelsdjur vid Scan-auktioner- na är, att säljarna i förväg måste varudeklarera 'sina” djur. Eftersom dessa ' uppgifter: om" djuren” måste Annonsera i LT: " djur byter vid dessa tillfällen ägare. Livdjursatktiongrna är ergani- " satoriskt ett mycket välregissorit förfarande; där spilltiden är mi-' nimal, "och dår auktionsroparen. hela tiden håller intresset och spän-- ningen bland publiken 'pppe "genom sitt distinkta och väloljade mun- <a funktionen: är. ningar, Inte sällan tar lantbrukarna både frun och barnen med sig till auktionshallan, -.. rd avges skriftligt . kan ” köparna lita på att inté bli skojade" då de ropär in ett djur, på semma 'sätt som 'of- ta hände vid gångna tiders 'mark- nader och underhandsförsäljningar = djurägare emella; Vid "gårdagens auktion, som var br den 629:e.i Halmstad; var" utbudet av hästar särskilt stort. Inte mind- re än 14 sådana djur fanns med i katalogen, Naturligt :nog, var .de tyngre arbetshästarna, d. v.s de av ardenner- och nordsvenska ra- sen, sparsamt företrädda Däremot var det något”. mera” gott "ont fjord- hästar, ponnies 'och. anära småhäs- tar, Prismässigt var det: dock ar= = det" blir t-Rödvändigt dessa, auktioner , för 'en:- Scan:s denrlefråsen: som hävdade seb Ett fyraårigt . sådant sto. inbringade sålunda 2.700” ke till sin $ | örkelljungaho; En annan örkelljun=, gabo: fick. 2,200 kr för. en ettårig ardennerhingst., 1.200 kr "betalades ' - | var född så sent som i somras, vil- ket. får , betraktas som ett synner- | ligen bra. Pris. Säljare här var: en > lantbrukare". från : Torup. ” "Ungefär ; likvärdigt pris erhöll även en skål” ning, "som sålde. en någon .månad| äldre ardennerhingst och. för den-| ' " / na a kunde kassera in 1.350 kronor. " Tillströmningen ”. av' djur varit ovanligt stor i häst, berättar, "ardennerhi ng: jare, en', hingst av samma. ras, som AUKTIONERNA auktioner” i' Halmstad : har. Walter A var 14: — I regel håller vi en auklion fått' ordna sådana försäljningar så gott "som "varje "vecka." Anmälnin=| garna just nu tyder också - på, att... e, dag, men i höst.har vil. : att. dubblera! (PF Orts, på sid. 6
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.