D ndag den 110 november 1968. | ET-=- ET så Landstingen: är redan mäktiga regionala organ ' framför. allt 'på -- sjukvårdens område, som nu upp- tar 80—85" procent av hela deras Ä Hå "Mäktigare landsting - | nn redningen ' "Bar emellertid "tänkt! ' sig att de skall behålla den nu- varande uppbyggnaden. Det räc- " ker givetvis inte att de med sin : vy ksamhet. Men om lä nya vidgade funktion t kratiutredni slutbetänkande, ” der två eller tre gånger om året. som + på fredagen : överläm- Förmodligen blir det mycket of- : " nades till ikati ini tare, ökar nafurligtvis' Syante Lundkvist, antages," blir landstingens betydelse ännu myc- ket mer vittomfattande och bety- delsefull, ” En rad. av länsstyrel- förvaltningsutsvottets —" Jänsre- ' geringens — arbetsuppgifter i hög ” grad. De nästan idylliska årbets= former som hittills , präglat, lands-:" 1 kens - sernas, de statliga ämt .och regeringens befogenheter fö-' reslås nämligen överföras till tin- - gen, söm då närmast korimer att få karaktären av länsriksdager med förvaltningsutskottet ., länsregering” Därmed. sker. även en decentralisering av beslutan- . derätten till ett under demokra- tiska former folkvalt organ, -vil- ket betyder ökad kommunal de- : 'mokrati.- f får samtidigt en mer”'konsekvént linje från rege.ing till'landsting "och primörkommuner, Länsstyrel- ' som någon. slags länsrätt - Detta föranleder osökt reflektionen 'vil= - ket öde” landshövdingarna går till . n mötes. "Kommer ämbetet att för- : » svinna, eller bara ändra karaktär? Länsdemokratiutredningens för- : " slag anses vara den största refor=. =: men ;.på : samhällsförvaltni som. . Samhällsförvaltningen ' gerna blir: visserligen kvar "som ” regionala "organ. men encest för administrativ rättsprövning, eller - att för- svinna, liksom de gjort på andra: områden av sambhällslivet.t Is Ya En annah fråga "aktualiseras : också i-dettå sammanhang. Kom- mer' den nordlanderska 'länsinde]- ningen; som lagts på ås! sedan den mötts av så hård källk in minst från” landstingen och ; 1ä styrelserna,” att åter aktua ialiseras . genom detta förslag?, Lön sdemo= s kratiutredningen tar inte, ;ställ-- ning härtill. Den" nöjer sig. med "att konstatera att förutsättningen för reformens genomförande är ätt storstäderna Stockholma Göteborg” och. Malmö ingår 4 räspektive” landsting." Detta behöver 1 kanské inte betyda att de mindre ' länen” och landstingsområdena; hotas I av" att uppslukas om eller, nä demckratiutredningens realiseras. Men det inge jen viss oro härför. -., so FIER Redan det "koncentrerade . TTi: Fa ddelandet om utr område i vårt. land sedan 1809, vilket bekräftar vilken. genomsgri- - pande ”moderniséring” det här är. fråga om, Den kommer : givetvis . -ånte heller att Järna ländstingen + :oberörda." Betydelsefu!'a ' nya. er- betsuppgifter 's- på dem, Ut-' ”kandets innehåll berättar om åts" - skilliga andra intressan detalj-" . förslag, Med all sannolikhet kom='. . mer en : livlig debatt att 'uppstå kring detsamma. varför def'säkert ' blir anledning återkomma tl t dessa, i RANGER VEM FöRSVA RAR . De” kommunala. och "styrelsen skall utses 1 de .cember sammas. år :som- Kommu- ;nalvalen. : : Det : föreslår kommu -nalrättskommittön | soni”. genheterna, för”att. ua delt de viktiga valen till. styrelser . nämnder. Och förlades dessa ä änslutning, till. fyll tigeval. kunde, det rent. av: , da-att-de skullé bli onödigt" poll- tiserade, Ledamöterna i fullmäk- tige skulle tydligen på något: sätt glömma, att 'de. var -politiker, när valdagen började försvinna :bak- om .synranden. De skäl som anförts för ”éfter- släpningerr' har aldrig vägt tungt . slutande - en «fortsatt "lande . "bestämmelser -. ledai. rent bisarra. förhållanden.; Det "skulle förvåna om någon: försva- rat c dessa, när -ärend ite 'och Kalix ar dal- vi sörligen' skulle kraft: gå med en 2 förlust Konskadperna: att det ut hela; "regeringen" biter sig, fast :i"just ;Vindelälvsprojektet z därfö så att: .riksdagen: skall -sättas. på : plats. när. mans nu fått. "extraor- |, " dinära möjligheter," inte” minst "tack vare”att fd miljövårdspro: feten .. Olof ,, Palme lyckades; få . den: socialdemokratiska? valappa- 'raten' att el upp i Ltoppvarv?. H och när man. IE övergår till tre- Ny k ua Professor Arné Hagberg, Sva 1 samband med den "intensiva rationaliseringen sav” jordbruket, "som skett. de senaste 20 åren, har den" mest, mårkanta ändringen i växtodlingen varit den oerhört starka ökningen av "kornodlingen: - från ca 100.000 ha omkring -1950 till ca 600.000 ha nu, Det rationel- la jordbruket kräver: odlingssäker- het, hög”produktion av en. jämn och "god kvalitet" utan driftsstör- ningar ästadkomna . t- ex. genom , liggsäd, Tidig liggsäd "ger ofta grönskott. med ojämn.mognad, och kvalitetsstörning : samt risk: för fältgroning,> Kvävegödsling är en väsentlig -produktionsfaktor öch lönsamhetsgränsen : för tillförsel, av kväve. har i -Utsädesförening- ens "kombinerade sort- och. kväve- gödslingsförsö visat sig ligga. un- > gefär vid liggsädesgränsen,.De ex- höga kvävegivorna bättre, n Hellaskorhet är den. rsta marknadsförda sorten'ur det nya förädlingsmaterialet . med ; ; extremt styvt strå. Det är valt ur kors-' ningen Heéerta'x Pallas och urvalet har skett..vid Utsädesföreningens ls östgötafilial .av "dr Ivar. Wålstedt år 1956. Bland en-stor serie sys- konsorter . föll .det slutliga valet , på Ög” 56316 (= Hellas).: SA HELLAS GER HöG. SKÖRD Hellas .har. prövats. mycket om- sorgsfullt ” öch "har 1: genomsnitt för » samtliga försök — samman- lagt 565 st jämförelser med mätar- et he a 1 procent. högre . skörd äntIngrid, Sveriges Utsädes- förenings (SUF) :egna försök lig- ger i viktiga 'jordbruksbygder på i regel bättre, Jordar än genom- snittet för låndet-och i-dessa” 126 st SUF-försök har' Hellas givit & | procgat. högre kärnavkastning än Ingrid. I de försök, som redovisas tu on för växtod ng: 'st), kärnavkastningen. för Hellas lika ledes: högre. än hos Ingrid. .: Loa 7 Strästyrkan: är :eméllertid den mest intressanta egenskapen” hos Hellas. 1>SUF- försöken! Som. följes mycket noga med regelb 'dna no- tetingar särskilt om tidig liggsäd, främkommer 'också' den” markanta stråstyrkeskillnaden- mtjlan! Hel- las-och-mätarsorten Ingrid..Om 10 sättes. för fullt. upprättstående. be- stånd: har . Hellas” i (SUP) fått. 8,8, medan Ingrid har 2 ”STRA asTY RKAN. KLART : ” ÖVERLÄGSEN + ta! 04 «genomsnitt 7. områden” där: påfrestningar- r: skillnaden” ännu markerad. I genofåsnitt: för Skåne och Halland har” Hellas"så- H lunida” fått isiffran 9,1 och In; tremt stråstyva sorterna i föräd-!|g grid lingsmaterialet betalar sålunda” de i " Unävikande av tidig" liggsäd är” väsentlig för" odling säkerhet, Produktion och ' kvalitet: I, denna egenskap är Hellas. överlägsen öv: riga marknadssorter, " Stråbrytning är give tvås e en an- nan -' viktig orsak. a förluster, även om betydelsen” av "äg: ligg- säd är. vida, större men. softa un- derskattad, Av utförda, undersök- ningar: framgår att Hellas förutom sin. överlägsna :stråstyrka . också har: en: bättre stråbrytningsresis- tens än mätarsorten Ingrid, som I just denna egenskap -är' utmärkt. Vad mindre nedbrytning betyder |- i .bärgad skörd d vet varje” annan; HELLAS BETALAR BÄST. 2. HÖGA KVÄVEGIV OR ..': Hellas är ett medelsent mognan- de korn av ungefär, samma mog- nadstid som Ingrid, d ner att väl mogna franå ånnan hav- re och höstvete nomalt mognar. Hellas. betalar. kvävet «bättre än standardsorterna . vid, :höga : givor då man utnyttjar den överlägsna stråstyrkan. Som de flesta korn- s det hin- genom. lantbri ukshögskolans insti-sor ter bör Hellas säs så tidigt som NäR : 'Om alla berg vore dalar vilande i håglös oväntan + att nå mot höjderna, då vore livet bära död . trots formers och färgers es . överflöd. od Etter en länglig resa mot tjäl. lens värld blev så äntligen Gälli- vare synligt och ”Dundret” trädde fram i sitt ensliga majestät och får resenären att meditera och utbris-' taså här: j Ser du berget | i : . som förut stått försynt har. fått små vita : vita silvermynt” Po I slår upp"sitt mannaöga — os :« 'utsövd ur jättevilan . "mat allt det höganhöga och människans skönhetsilan,' : Så har jag - mött "den: Den store väldige. Eller:väldiga. Fjäll gudinnan » med -. tvenne » brösten smyckade" till - 'solfest,;: behängd med $nöpärlörs kedjefragment...: ' Alt vemodigt granskogsdunkel och tundrekärghelN blir med "ens söm" börtspolat inför anblicken av fjällryggarnas imponerande reslig- het. De tycks så nära och iripålig- gande" såsom alla” fjäll. Tåget stån- kar emellertid bara vidare och vi- dare iväg och med, ens ser, man den knappast mer: en parentes” i den ' oändligt vida fjällregionen.: Kiruna! » Som bekant världens törsta stad då det gäller;arealen. Stadens i gräns sammanfaller med Riksgränsen mot Norge, Från Ki- runa, går malmtåg i skytteltrafik med Narvik som, avlastningsort. ; Den renodlade! fjällvärlden bör- jär nu "på allvar.göra sig. gällande och snöklädda toppar skickar sin bländande vithet. upp mot en i det närmaste molnfri himmel; Men att lokalisera” dessa giganter: är , för förStlingsresenären i dessa. regio- ner ungefär som det vore för: en 'skåning att urskilja : renar ur:en renflock,.. Ty ..alltv' eftersom tåget ilar fram förändras bilden och top- parna liksom gömmer sig. bakom varandra:' Eller: är” det "så att de 1y ndig hårdhet. mjäkades därige- nom upp Det: var, inte berg”, det "fjäll i : fallna | björ kstammar,;, NE: rymmer av” storhet, "höghet och majestät. I Senare förstod jag 'tillfullo att ”Isolen i fjällens värld, som: annor- städes — är den store undergöra- ren och att en resa fram genom dessa -naturens : domäner ' skulle gett andra synintryck :vid sämre väder. Ty det behövs egentligen bara ett och annat framdragande moln för att vyen skall te sig an- norlunda, ge den en touche av lynnighet' och dramatik, En väx- ling . mellan känslevärden som man inte upplever Så elementärt annars — möjligen med havet un- dantaget.; , Det må villigt! -erkännas! Jag har alltid känt' en stolt, sval be- undran för: vår fjällvärld, Men att "Idenna en gång skulle. utbytas i högstämd betagenhet ”och varm tillgivenhet har jag däremot varit tveksam om.' Så : blev. emellertid fallet. och de'upplevelser som här kom mig till del. bildar en kedja äv minnen som aldrig. ska utplä- gäng upplever denna: gör klokt i att inte s a s förgapa sig. Och farari att! Dveransträngas kan här” vara näraliggande. ": Så t.ex föreföll. det ju vara en snart enkel: sak "att :kila' upp på Njuljas . topp. redan ' dagen : efter framkomsten" till' Abisko, Och his- sen? Nonserns! Den'var: väl till en- dast. för. de genuint bekväma." ' Alltså! Iväg bar det. Mot toppen, som "jag trodde. Men det som för mig. framstått som toppen visade sig vara endast ett första fotfäste för. mina av slättvyer och ”snälla” kullar .så' invanda. ögon. "Och väl ditkommen var ' det. endast att öd- mjukt konstatera sin totala avsak- nad av erfarenhet vad det gäller fjällets natur; ' Nämligen att han är den store, svåråtkomlige: härs- karen i ;viddernas' oändliga domär- ner.” INB Det "visade" sig vat. un- derskönt > redan i förmaket - med denna ,» enormt: frodiga grönska med blommor, och örter i hundra- de slag som gottade sig under kull- , Förvridna, ätande: .åt alla grönska: parad med; allvarlig inedpryrnade. I hu- i gla Toch. "med att DAF i "dagarna | introducerar, 1969 års modell med åtskilliga nyheter; som med god marginal fyller de svenska :säker- hetsbestämmelserna,. införs en rad garantiförmåner på alla nya DAF- bilar, av vilka introduktionen av femärsgaranti är 'den viktigaste. I övrigt omfattar förmånerna 3- ärs .rostskyddsgaranti, 2-års mate- älgaranti.- på. Variomatic --kraft- överföringen, och fabriksgarantin gäller 1 år oavsett hur: många mil vagnen blivit körd; « : Genom : detta; steg har Kalmar Verkstad, Som är: "generalagent för:DAF i Sverige,; önskat 'marke- ra: bilens. framstående ekonomi och 'säkerhet, säger -direktör Erik Hammerlund: Den -helautomatiska stegfria' kraftöverföringen: bidrar väsentligt till” säkerheten i-kör- ningen genom” att förare och bil reagerar i samma "ögonblick. 'Vi- dare är 'rattstången av så ringa längd att den skjuts in betydligt mindre än vad som tillåts vid de Sek. barriärkrocksproven.; Motorn är placerad fram. och bensintan ken bak i bilen, vilket också bi- drar .till. ökad. trafiksäkerhet : lik- som den fina runtomsikten, två- krets-bromssystemet och säker- hetsselarna m: m,' « : Den nya femäårsgarantin ' gäller i-hela Norden, alltså i Sverlge, Danmark, Finland, Norge och på Island och täcker kostnaderna för skador över 500 kr.. Garantin föl- möjligt och gärna ha” en I väsentlig del — kanske hela — kvävegivan vid sådden. : Hellas har i. speciella "fältgro., ningsförsök . visat. mycket : god. re- »sistens mot fältgroning, Sorten blommar ganska slutet varför den Även DAF: får: nu femårsgaranti jer. bilen öberoende av. ägarbyten, och frågan om, möjlighet :att: för- länga garantin kommer att tagas upp i god tid'innan den-första semårsperioden - Jöpt til: ända, na KVAB HAR SALT. 1. 000: SM : .- DAF HITTILLS. I AR . . Återförsäljar- 'och ' serviceverk- stadsnätet har” utbyggts och om- fattar: i dag: 60 auktoriserade åter- försäljare och :100 serviceverkstä- der. Dessa skall även ha hand om försäljning och -service av . Tjor- ven, Kalmar Verkstads lätta trans- Portbil, som tillverkas i olika ver- sioner för' Postverket "och skilda lya emhetsgrenar I inom, .närings- livet; . ie oo ” Nr Ma Det berättas Ii vår text idag om - några spetälska: som fann ett rikt matförråd, men som var nära att försumma att föra detta jebudskap vidare. till sina svältande landsmän, Så gör ofta också vi, som dagligen näres av det levande Brödet. Kristus, vi blir - likgiltiga inför deras nöd. som inte har lärt: känna: honom, Om vi skall vara ärliga bör ock- så: vi bekänna: ”Vi beter [ET icke rätt”. | Francois Huber, den schweizis- ke naturforskaren,- har upptäckt att om en geting finner. honung eller annan föda, återvänder han genast till sitt bo och” meddelar sina 'kamrater. Sedan drar de åstad i stora hopar för att njuta av” härligheten." X Bör inte vi- som - funnit nytt liv, :kraft och hopp :i: Kristus, har ett relativt gott skydd» mot flygsot, > Å .Jomtala- det-för- våra : medmänni: de; frim 'kspapper b tat att Lars-Erik Bergman skulle kunna få vissa problem med Bengt Sommelius, Men 'därav blev intet ty Bergman var fullkomligt 60. efter fint spel > För Bergman var detta ett ju- bileum. Han spelade nämligen sin :100:e allsvenska match. För LTK har han bara medverkat i åtta "medan de övriga gjorts "för . Båstad (de flesta. eftersom ' han är bosatt där), Malmö TK, Halm- stad och 'Ängelholm. ' Det blev alltså” ett ståligt jubileum, "Programmet fick på gästernas begäran. läggas. om så att tredje- . singeln. kom näst i tur. I den mötte Jan-Eric" Persson. den ,nå- got ojämne men ganska hårdt re: Anders Ljungqvist. Efter en ganska darrig Inled. ning hittade Ljungqvist melodin och spelade strålande 1 den sista halvtimmen.. LTK-aren ledde med 3—2. I första :set, och hade ”7en del genombrottschanser” som ' han dock »inte lyckades klara. Han terade genom seger med ' 6—3, Dubbelh "är en" av LTK:s 'säkraste :poäng, Också den- na gång vann. Bergman/Hellberg lätt." Ljungqvist/Ulf ; Crona: cg; den ; sista matchen, "mellan ' andramännen såg: Björn Hellberg i: Laholm; Fröjd :var; en. och orörlig "för: att.-.kunna hota Hellberg som segrade : stort med 6—1,. 6—1, På ” torsdag pelar , LÄR: mot IFK Hälsingborg” på cbortagolv i Id: ttens Hus äv Bruno”. Liljetors,' Kommer: den 25 tiovember.. 'Valören rödräv, : KR kor. samt vessla,: i ett häfte” i” "Siälgravyrteyck vid": Postverkets frimärks yckeril på fluoresceran- gråsvärt ” färg samt räven "I: brtn. färg: Märkenar | har formatet: 31,25x24,0 mat): ] " PROTESTSANGEN : -— VAR TIDS POESI? . "Vad är ”protestsång? ! Oväsen, sä- ger någon. De ungas religions- och kampsång, .säger en annan... Vad händer med tonåringen 'omkring juke-boxen, .. joggande - rytmen, gnolande sången — protesten mot ett - etablerat -samhälle, . Revolu- tionsromantik eller inte, Protest och poesi absolut. På Sveriges Radios förlag har nu. utgivits Sound -of Protest, Sound of Love; programboken till radioserien med samma namn, I boken presenteras ett femtio-tal engelska och amerikanska protest- sångare: Bob Dylan, Donovan, Joan Baez, The Beatles och Simon & Garfunkel. Boken innehåller :I förstasingeln. hade man vän.” z överlägsen och' vann 'med 1, > tog inte ett enda av LjungYvists . servgame, . och Ljungbyhed. kvit-- » Det blev :.6—1, "6—4 . mot ' till att: båda poängen 'stannade -: Motståndaren' :Arne : aning" för; tung ' de har tryckts: " (EWK), upp vår sån här års. . och det unga paret hade parkerat sin bil på den s k kärleksstigen. i kväll, suckade -hon' romantiskt, lyssna bara till syrsornas sång. - Det är blixtlås! LTK J ubileumsduo: I Hellberg, som - båda befinner ' sig i. .”jubileumstider”. har. nu spelat 100 allsvenska. matcher (bara åtta: av: 'dem”f Laholm). medan Hellberg 'på torsdag ' gör" 'sin i > match för Laholms TK. : Vägen! till serieseger tycks ligga öppen för Laholms Tennisklubb även om bara halva är SN visionen är spelad och många svåra - hinder alltjämt återstår, innan spelet är slut i december .N månad, Men det ser onekligen ljust ut för LTK efter den mycket klara segern över F 5 från ';. bjungbyhed i söndagens ”seriefinal” i Labolm. Det ' blev en säker Kemimaseger med ' I—1, ' segern organiserades fav Lars. H Bergman (till vänster) och Björn' . Bergm; n. . 50:e allsvensk ör trettonde. året i "följd. -munt- ar. de- båda. malörts-: och glädje- och .:: Ewert, lvaro med sin : ritade och ristade krönika från vårt ' gamla: Svitjo rets utgåva "kallas |! Det svänger Svitjod (LTS för- lag) . | a: "likheter mellan de händel- ser-'som" timade för tusen 'år sedan och "dagens ” är "skenbara 'och till- ; fälliga, säger ', Gunnar Ericsson i "sitt förord till krönikan från. år "968, .men likheterna med 1968 är ; Islående.- Vilgot: Nyfikne . gör flim- : merbilder;. "Jag är förveten — kul!” och -”Jag är förveten' — då”. Svens- 'ka idrottsutövare reser till' Frank- "land, och vi Tår' veta allt om skid- 'gliderskan' Toini Snöhasas ' brava- "der ock désslikes om isbollkrigar- > na. Trenne: Örtugars. ' En . smålän- ' +(Ericsson) ': = spridarnä; Gunnar: på: .Lid-errende N Nidriste | ” ning berättar om hur det kvinno- . som de' ställer så- svåra "frågar till. sina offer); Om frihet, jämlikhet, : brod ap, trygghet och: 'allt' det andra alla rörande eniga, såväl ' KN Täge Slingerekank som Sven Mitt- högre, Yngve Uppfärske, ”Gunna Sluge;' Giftrik Halvröder: och Bir- ger Lovare, När . slutstriden . ut. '. kämpades >; blev - månfallet' ändå stort i vissa flockér. Den svängning". "t som talats om så "ivrigt på somligt : Håll blev en besvikelse, ”Det svänz= de" åt fel håll”. ea ett- "par flock- ledäre "bittert; 968: blev i Sanning . De Gamlas Hövdingarnas Är. Gunnar, Ericsson är. "outtrötlligt + : : förbjudna” ik och festlig, och EWKs":- samt om dess drypande av- Jäggare, Den famösa fejden mellan är som vanligt bra och roliga. : "LÅNGA KVÄLLAR : "Frun till hembiträdet: "— Förr så nöjde sig Ester med i i + — Ja frun, kvällarna är längre ROMANTIK : Det var en varm sommarkväll — åh, vad det är underbart här — Snack! Det är inte syrsor. texterna till de sånger som be- handlas i programmen, Förutom skor? : Eller skulle vi inte likna den samaritiska kvinnan. som skyndade” sig att omtala den gla- da nyheten? Vanlig .medmänsk- lighet borde 'hindra oss att dölja biografiska: uppgifter om författa. |. re och artister finns: en diskografi och fonetisk ordlista, - » "(Sound ” of: Protest, Sound : of > Love,, antologi sammanställd av David" Hughes, 9:—, » Sveri vad vi- funnit- rav. Guds nåd, s ges Radios förlag). att ha en kavaljer 'i köket, men il. ' går var där tydligen två? Måndag" den a november 1908 . I. dag, MÅRTEN: Ng Solen gär upp . kl. 17.50 och ned kl. 16.01. :- , . I morgon: KONRAD, " Soler/ går” upp «kl. : ned kl, 15 39. Kristenidömsiektion, F ken rå Jar: : vn Kan Pelle” säga” ”hägot' gott som vi människor kan göra? ..— Koka. knäck,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.