i a 1 | i ; | i i | | | " Rolf-jubiléet ordnar ett program "ker, -tinhs. inte längre, Men ränderna Rolt,' som arbetat med honom, ber N Eg NO Vv i : ne den 2 noverhber 1968 80 år r efter debiten; Vännerna minns. ; Ernst Ralf som den charmige slarvern: Det är + snart 60 år sedan Ernst Rolf debuterade, « — Han började som bondkomi- "sen", kom . hatten, sen chapeau-claquen, ” sen slängkap- ' pan, Han blev charmör, sådana gick aldrig ur. Han släppte inte' bondkomikern, . "Så säger Roland Levin! ordfö- rande 'i SKAF (Svenska popu-. läraukforer) som i samband med på Berns' med Ernst Rolfs visor. : Några: av dem som minns Ernst r här sina minnen,” Rolf” står i: minnet som 'en ekonomiskt mindre ordnad men tju- sig: människa, både genom sitt vä- : sen, sina uppsättningar och sceniska framträdanden, säger Ture Nerman, ' Det. var någon gång 1911 som ' den unge diktaren Nerman i Sunds> vall träffade Ragnar Johansson se- dermera Ernst Rolf en ung revy- sångare. Nerman : skrev. en visa ”I Sjöbloms eka”, inspirerad' av det : bråk som uppstått omkring en av " Zorns tavlor, ”S, jöbloms eka”, . At -Zorn hade gjort en "naken kul ; la = "jag gjorde! en visa om en dräng som kom och såg på henne, ' berättar Ture Nerman, . + i Sedan träffade jag inte Rolf så myeket förrän 1817 då han började "på Fågel Fenix. Då gjorde jag en del. kupletter och ' visor för honom. Han: skickade till mig noter och förslag: till. vad hen . kallade för blankvers;” Jag skulle skriva visor till det.” Han slösade med pengar på att lar trö tt han ibland inte hade råd ; be tala för verserna, Då. fick jag Fritz Gustav: minns hur en "gång personer. samlades : för ' att höra Ernst Rolf. Han kunde höras trots ;.— Ernst Rolf tyckte om - mat. För att få motion köpte han en roddbåt, vi skulle .ro från Mölna skulle ' sätta mig till årorna: Men Ragnar Johansson (sedermera Ernst Rolf) hade” en s9jorde honom omtyckt av hela svenska foiket. På bilden ses han 1907 ” i trakten av Västra Fröhendt, där han tillbringade några, dagar. med Non sina kusiner, +: - 25.000 AHÖRARE : "Idet. Örebroutställningen cirka 25.000 av. det inte farns” några. högta- hel e på den tiden, - tät tt. på att ro och sville att jag €g€ lät honom ro När vi kom: fram ekonomi s eh gjorde inte längre rätt för"sig.' Då slutide' jag att skriva för honor, = att (US på Djurzården. Hen mig och inför hela - publiken de : Frita Gustaf = vär en (av: de för? des fattareé som "Ernst Rolf anställde med årslön. : — Jag fick jobbet genom 'att del- ta'i:en' pristävlirg som utlystes -av Rolf i tidningen ”Charm”, Min för- sta visa hette ”På ett ungefär” men den visa, jag slog igenom med het- te ”Öckerövalsen”, . Hur Ernst Rolf var som männi- ska? I allmänhet var han angenäm privat men i "arbetet. var han stres- sad ibland =—"'då' gick man” hellre den motion. Rol? I med en stor aptit: Till. slut fick hän rin?a. efter. sin privatchaufför för Fritz Gustaf tror inte att det finns någon motsvarizbet för Rolfs Po-. pularitet. i svensk! schlagervärld i dag... ' ; — Hans leende hans "charm | gjor- kretsar, säger Fritz Gustaf, : H sär Erie. Gustafson är. en av. de skål Rolf: Först 1925. på Cirkus; sedan - + a 1929-1930 på Kina, . Rolf kallades för domptör; Han gav sig inte förrän-alla var med i Hans revyer var påkostade. Han. hade upp till 60—70 flickor på sce=" nen — 12 svenskor, tolv danskor,'. tolv engelskor etc. Och dekoratio- ner — det var som Parist Det var vi på en restaurang och fick försåg honom |215 åka hem i i bil. " MOTSVARIGHET I FINN: er sak. det honom, älsked i. de, bredaste pelare som samarbetat med Ernst | DOMPTÖR ' ång. avsides, " s a . MAN OCH KVINNA ' "När vi: vard Norge. en gång skulle han gå på skidlopp i vild-' marken, Då kom han på att han 'skulle lära mig att skriva en visa på enkelt och lät! sätt, - — Det var två unga mä iiskor som älskade varann, den ena'var en kvinna, den andra var. en man, Så lät Rolfs förslag. ' . + Varför "hans wisor blev gå' om- -tyckta?. Det var väl. hans stora charm, Men cckså arbetet, Han ar« betade tills han fick vubliken att ma — On vad det är skönt att kom- - Ja, du har glömt både smör« ' gåsarna och pilsnern. . ut i naturen och glömma allt, till. Frälsningsarméns sociala: LL Ä hjälpverksamhet > FK ; Box 5090, 102 42 Stockholm : I . POSTGIRO 900. 480 I | N Trots att vi spelade alltid med ful+ la hus räckte penZzarna inte tilll :.. :”Rolfs revy är alltid hy” var en : <En gång när han ville se på en NN boxningsmatch med Harry Persson . kom' i tid till andra akten (som ” Han. kunde dagen efter, premiä= - a . ren annonsera: Rolfs revy: endast : Rolf hade ett kolossalt minne, | men en gång hände det .att han, äv kom'av sig efter första versen, :: : 1. — Jag står här och tänker på en år, sade Rolf och vinkade in brand= Xx mannen från. kulisserna, Alla fick". hylla honom. Sen kom Rolf på vad - | : "Varför just min flicka?” M har : märkt att er flicka snattar. Pengar . försvann, flera gånger ur er port- monnä, och ni trodde "att ni hade tappat eller fått för litet tillbaks. Tills ni upptäckte att er flicka | hade en scarf som inte var hennes, , | Och hon tillstod att hon stulit den I i skolan, ”Hon har ju vad hön be- | höver. . Varför stjäl hon? När hon var mindre tog hon aldrig något olovandes”, skriver ni. Och ni vågar inte berätta något om det här för er man, ban är så sträng. Er flicka" har' ju kommit. i pubertetsåldern. - Barn är mycket känsliga ' då. Om de, börjar snatta, så är det vanli- 'gen en protest mot något -— 3 hem- |” . met eller i skolan. Kanske tär. det : just för att flickan har en sträng . pappa, . Säg ingenting till. honom... , Tala i stället förtroligt med er flic- "ka Försök få henne att berätta, ' nor och kamrater. Låt henne kän- |. jna att han kan anförtro sig åt sin |, mamma, Det händer mycket i sko- lan och bland kamraterna sori barn sällan berättar hemma. Ni behöver säkert inte vara rädd för att: er. "flicka han anlag för tjuvnad, Hur är förresten? Fem: .. åtminstone bör hon få... ivsglädje som som! knäckte håns « ekonomt, häns slogans. Och ; den var ju. t riktig... : ENDAST 215 GANGER TILL : Natten ' till .den - 14 maj 1864 föll" en ' ”stjärna” över ' södra Frankrike och exploderade nära staden Orgueil: med ' ett. oerhört kraftigt ljussken och, en väldig . äskliknande '': Krall. 'Fehomenet iakttogs av tusentals personer in-: am ett "avstånd av hundratals kilometer. .. ... . AN + vid de undersökningar av-,.me- teoriten, som genast begynte, vi- «| sade denna sig vara en: mycket sällan förekommande typ. I dess inre: fann' kemisterna ' ett antal grundämnen och mer än 6 pro- cent ' organiskt : koll "Men: sedan blev 'bitarria ' av” den "liggande ti J orubbat skick på museihyllorha. -Inte' "förrän 1966, hela102 är efter nedslaget började man åter intressera, sig för den märkvär- diga gengångaren ute från världes- . rymden. Då ' fånn forskare från Fordham-och "New: York-universi- teten inne i'ett mycket lite" fråg- ment 2av Orgueimeteoriten kemis- ka vittnesbörd av 1 i v:-De' fann också små bitar av något de an- tog vara fossila rester av” Jevan- de organismer. fööesavt oh Forskningarna går vidare" med "| oförminskat intresse.” Ännu ' åter- står många spörsmål att besvara: Här finns alltså enligt. ett;stort antal 'vetenskapsmäns "mening spår efter levande ting — ämnen som bildats av detta — men var Jfinns organismen själv? H " Forskargrupper på många. håll di världen. deltar.:i- arbetet... En av . de ivrigaste är: Dr, Warren Meinschein, en framstående -ke- mist vid New York-universitetet. Hans kolleger . berättar . att han "| sågs" krypa omkring: på golvet i sitt kontor, jämförande : olika :da- ta på tabeller som var. ända "till 5 meter långa: Han fann slutli- gen,: att på visst. sätt,', påminde Orguilmeteoriten :om 'ett stycke segment från en gammal” "havs: han oss kasta om akterna. Han” ntligen var den första). . Te gånger ti”! ;Brandmannen 'här, han fyller .: var han skulle sjunga. ; F örtrolig ga! | stunder hur det är i skolan, om Järarin-. det med. hennes veckopengar kronor: i veckan ”Eva” sal or ke RSA ker Handikappad elev speciandervisas. "Då: "riktpurikte 'verksamhet är att: hjälpa” varje elev ;till--.en:;.allsidig ; utbildning "måste," framhåller. Sö, också pro: blemet med de elever: som" av fysiska eller psykiska orsaker, in- te kan delta i gymnastik” utredas, För'/ att: kommab fram till en för desså elever" Jämplig "form av" fy- sisk "fostran har: då försöks- verksamhet med ' "spetia undervisning: i ämnet" Under ”läs året" 1967/68 - varit "förlagd"? till Näsbydalg woeh> Näsbyparks:.«reke1 ».. torsområdenrst,? Täby : «och -Norrå Slottstadens" skolan. skolan..1: Malmö, Försöksverksams| het' beräknas: vara avslutad vår- - terminen, 1970. Genori ' örsöksverksamheteti skall utredås dö-fysiska-'och psy-|:, > kiska "svårigheter: som;, motiverar särskild specialundervisning, om: |. fattningen: av "resp. ' elevkategori; lämplig gruppstorlek; 'gruppsam- mansättning och lämplig: lektions- tid, undervisningens inplacering i skolschemat; utan .att den. sam- manlagda : undervisningstiden pår vecka utökas eller annat" ämne än ' gymnastik” "berörs; Tlämpliga övningsprogram «ellep: lämpligt ningsförråd, "Då försöksverksanineteri nittills har" varit" av mer förberedände typ har några « "riktlinjer inte. gi- vits. Fr. o. . läsåret . 1968/G9 måste dock en | mera objektiv be- dömning av försöket komma: till. stånd, förklarar Sö, : vå | minde, om livets uppkomst på vår - Förde den meteorit som för något över ' hundra år sedan föll ned vid Orguceik: i: Frankr med sig några spå från ' världsrymden? De allra senaste undersökningarna av meteoriten syns bekrärta att så. verkligen varit fallet, ; > At o; botten. Kanske mi roskopiska un- dersökningar. kun e visa spår i av samma slagsorganismer- som 'dem som medverkar till bildandet av jordolja på "vårt klot... Dr, Georg Claus, - en ' erfaren mikrobiolag. anslöt till for: skargruppen och undersökte fragment från Orgueil-, nedslaget, I dessa. bröttstycken ” liksom i fragment från tre: andra meteo- riter, som. vid olika tidpunkter fallit ner i respektive” Frankrike. Indien. och Afrika, fann han och hans. medforskare något som fö- reföll vara" fossila, -organismer;, I|. december : 1967. hade. man. identi- flerat omkring 25: olika, slags, så: liga strukturer i -Jikhet med: våra alger, . medan - andr något av det vi känner: till. från vår egen planet. ' Några av dem har: uppenbart: hejdats-i sin. cell. bildning, "då. de av ..en eller an: nan” anledning ” "skickades ut på den långa resan, 50 dade på vår jord,” Ett prov av. Orgué meteoriten sändes för någon tid sedan till Dr, Frank 'Staplin; . en kanaden- sisk expert "på fossifuridetsöknint gar, för Vett utlåtande; "Denne konstaterade. ytterligare a fem”? 1 ler - sex hittills inte observerade fosllarter, varibland 'något ;'som | såg ut' som, en: cellvävnad — från de kännedom” om: jordiska : fossi- ler kunde har ; inte identifiera fynden ::—>" även :om "de ' fossila meteorlitolganismerna + kunde. på: minna om en del'av:de tidigaste kända formerna av, liv på jorden, Det. såg i varje fåll. ut: som öm] som ' det ;: påbörjats, .. hade . gjort detta ;på , ett sätt som slående ' på- egen: planet. : 'Meteoritmaterialet, som : innesluter . fossilerna antas vara av. ungefär -.samma ; ålder som ' dé äldsta bildningarna pål vår jord: se 0 0 oc . . Givetvis kan dock. nte alla fymdens hemligheter.” avslöjas ge nom meteoritstudier .men vi har dock hittills ' lärt. 'oss att det på en:eller annan plats ute i världs- rymden 'kanske. finns” något! som varit — eller fortfårande. är liv. s ATore Leth. RN å u november. 1968 Tisängen den 12 I Adag: "KONRAD ': Solen gär. upp I kl. 7.53 och ned TTR rd: KRISTIAN : ja olen går" ubp Kl, 7.55 och ned 1, 15. ST; vane i [4 "mm ten småstådsidyn. /Stadst karen, rådmannen och apotekaren dana; en del utgjordes av. encel-|. inte liknade |, världsrymden? Trots. sin vittgåen- I: detta skenbara liv i lika hög grad : SN str affa sitt "barn. - Det. finns, så : många ätter, "kryddar. dem: med ansjov a nd och. mormor är lade för mig” stora . ski ändå - minns: fågr inte” munnen ; ; kärtni som smakade? 1 ljuvligt vis.; Jag: blev märkt; skulle, man; känna, säga, och sedan dess ansjovis, dem - och DEt torsk, som Jag. fryst fisk naturligtvis" :10—12 far Sorter, 2 tomater ”; 2 bivebrödse. ee. 2 : > gräddinjölk-> . " salt, Heppar :; Lägg « sfiskblöcket i en: smörad ugnsfast: form. : Blocket : kan vara tinat elter otinat, det spelar: ingen roll. Salta försiktigt ' och peppra. Lägg på antjovisfiléerna i .kors, som bilden visar, strö på litet. ri- ch klicka" på litet smör eller må garin, Lägg tomatskivor-: |? sidan av fisken. Och hän. na vid 3 som, blir ycket godare, om äckra ansjov ritter, vi Lä Pröva exempelvis att Jaga den här H goda ansjovistorsken, Receptet får ni här tillsammans. med någ- recept på på n måtse- jag som liten flicka en gäng i, månaden. fick ”äta' söndags- middag ihibs ; mörfar” och" rhormor, ar. alltid SIT och Och öttet så väly' men , fortfarande kan. jag i "den goda "såsen, .änsjo- livet, har -kyckt. mycket om: :an- isjovig och gärna lagat. rätter med ågra av mina örsäkra; att ni kommejr att 'tycka mycket om s ga "rätterna. . många gånger. r Vishörjar med. anisjovis- NU, lagar - på: djup ” ; ANSJOVISTORSK: (4 pers) "1 paket djupfrysta törskfiléer” H - få "formen, >så' att det Bräddinjö fisken i;225-grader varm ugn, Det - och ungefär. dubbla tiden, om ni ' Servera, fisken med nykokt pota- tis. Ni:kan gärna "pressa den, så blir .det ännu. godare, har. på.senare tiden ' blivit en av familjens allra mest 'älskade mat- favoriter, som jag ofta får laga på kvällarna eller som förrätt till lör- dags- eller söndagsmiddagen, då vi vill äta extra gott.”Jag gör det gärna, då det är både. läckert, och ” lättgjort; ' oa » UGNSBAKAD POTATIS (4 pers) : 1 kg jämnstora potatisar "1-—1,5 hg smör <v, 10—14 ansjovisfiléer a a . finklippt din. Borsta ' potatisarna : väl: Lägg dem på ett galler eller på en plåt med grovt salt och'sätt in dem 1 .|'medelvarm ugn. Medan potatisar- na står. inne. i ugnen, klipper ni 20X20 cm stora, en till varje po- tatis. Rör också smöret mjukt och vistiléer och finklippt dill. pröva, med en :sticka på vanligt 1:en bit alfolie och skär ett' kryss överst. Krama potatisärna, så att en vo ite”. z > sär — 'Dåt kanske låter. de läst boken ”Två brödre” = sx egendomligt, sa apc ren; min. fru; fick ju trillingar ef- ter ; Dej tre: musketörerna”. = Jösses, sa rådmannen och for upp, vit, i ansiktet, Jag. måste hem och: stoppa frugan. -Hon läser: Ali Baba och ed Hyro Fövarna”! . vb ol da " GLÄDJANDE ö "Jan har. Fälten lugg av mamma: "Snyftande Ske I han tröst hos -mor- mor. Mormor vill inte ta honor i föl svar utan” säger: Bod — En mamm: "Jan sken Då sligt « upp och sa: — Ja gör act snälla mormor. Spader ch talade :ons- tigt; sa, Jäkaren; | men; min frå fick tvillingar alldeles efter det hi ha d bar rätt. att be- de spricker, upp och servera "dem genast med -ansjovissmöret för sig. Att "strömming - och : ansjovis '” ingen. hemlighet "och det 4-5 bitar knäckebröd i . | 45 ansjovisar, ++ 0 i + 85-10 strömmingar + ' a : grovt-rågmjöl - rent smör eller margarin "salt — ) '. Rosta knäckbbrödsbitarna och låt: dem svalna.” Rensa och skölj benet.. Skölj och. putsa strömming- arna igen och strö över litet salt. Låt :iströmmingarna ligga en stund och rulla dem sedan i grovt råg- . mjöl. Stek" dem hoplagda, så /'att' de ser hela ut, 'i brynt smör eller märgarin i lagom het panna. Bred lägg en eller två alldeles nystekta, gås. Servera dem genast, gärna med ett glas öl till. . ot . Smaklig måltid! Fru Ingrid EL I femte d när. upp.på Halva blocket. Grädda ” tog blocket; direkt ur: frysböxen.: . «> Ugnsbakad potatis. med- ansjovis. till . aluminiumfoliebitar - ungefär blanda det med finhackade ansjo- : . När pofatisarna är färdiga .— | sätt — tar ni ut dem, lägger varje . ed smörgåsarna . ett. utmärkt -be.s strömmingarna och tag bort rygg. ..: heta strömmingar på varje smör- . ROSEN: 0 ”KAVALJEREN - | 2: = Jo," vi har identifierat honom. Han ' heter Janislav Eriksson, jan kom "hit under kriget, flykting från Lettländ. adopterades av ett svenskt Par, gick t skola och började jobba Bom bilmekaniker, men kom 1 dåligt sällskap, bekick en massa småbrott, Adoptivföräldrarna dog 1949 och lämnade en liten lägenhet och ett par « tusen " åt 'honom. Pengarna . gick snabbt åt, och när Ryssarna trugat " honom "lite, stack han ifrån ett ho- tande åtal för bilstöld och återvände till fosterforden. Han kom -: tillba- ka till Sverige 1 vintras, varför vet M inte..EBn gammal kompis till ho: nom. hade ordnat arbete åt honom på: sin bilverkstad, och där har SN Fobbat. Säljer dom åtminstone, — Ni har inte haft anledning att misstänka ' att han haft fuffens för sej nu igen? : — Vi har hållit ett öga på honom, men såvitt 'vi har kunnat 36, har han skött sej bra. '— Det var I vintras, | bandelsför- handlingarna togs 'upp, eller hur? . — Ja, det var det, sade Enfrid. Ser litet egendomligt ut, gör det inte? — Förlåt om jag säjer nåt dumt, ka- de jag. Men ni har väl letat igenom dom där lårarna med fotografier ef- ter dom försvunna, papperen? j Enfrid lät trött. : — VI har bläddrat igenom varten- da dammigt fotografi utan att se skymten av några hemliga, Papper från UD, , - Ja då så, sade 10 monet, Det hade varit ' en bra ' plats att stoppa undan dom på annars, - — Ha det så trevligt i'Itallen. En- frid lät lite skadeglad, Där är det väl ännu varmare. än här, Rom i AUTZUS+ ti, där behöver nt inte frysa. Kvart i fyra samlade Hampe och jag ihop fototrunkar och. resväskor. Andrefotografen körde oss ut till Ar« landa, där leende unga damer tog emot oss och slussade oss genom in- vägning, passkontroll och vänthal- lar ut till det väntande tyska planet, Flygresan förgylldes: av en liten .Gretchens påpasslighet och 'tjänstvil- -|Ja. När vi lämnade planet på Roms flygplats, var Hampe nästan tårögd, Det var vid" rullbanden,. som skulle frakta ut vårt bagage, som jag såg att vi haft sällskap med en bekant, den sobert svartklädda Marie Stiern- hielm, Hon stod :vid den låga. disken och trummade otåligt .mot handväs- kan. När jag tilltalade henne, ryckte 'Ihon till våldsamt, .mer skrattade -ge- nerat när hon såg vem jag var; - — Ah, herr. Friberg, ni skrämde mej! Kommer ni från "Stockholm med samma plan som jar? . — Jag antar det, svarade jag. Men jag 'såg er inte ontbord, öch inte 1 Frankfurt heller, : — Jag lyckades' utverka att "a sit- ta kvar under mellanlandningen, Jag mådde "lite illa så jag sov nästan he- Ja resan, : I samma ögonblick kom resväskor 1 alla former och kulörer glidanie; En . svartlockig' tullman ' stämplade. frenetiskt. . Marie Stiernhielm visade sitt pass och talade snabbt. på itall- enska . med ' honom, tullaren : pekade ut :två.små vita väskor för en leende! facehino, som raskt grep dem och frågade: ”Dove?"” — Ta dom till en taxt tillsammans med mitt bagage, sköt jag in kvickt. Ni tillåter väl att jag kör er hem, fru Stiernhielm? - : Hon hade höjt de rändade ögon- brynen och log lite syrligt; men hon nickade 1: alla, fall, ' — Jag bor vid Piazza dä Spagna, sade hon, Det är mitt inne i stan; — Jag vet var det ligger, jag bor på Hassler. så vi blir grannar ett par dygn. iv H Taxin var gammal och skraltig, ena dörren hängde lite snett och fönstret gick inte att stänga, men det var det väl inte någon som- ville i hettan. Chauffören, var ung. och. glad. och trots den tropiska värmen kunde jag skymta en ylletröja innanför skjor- tan." Hampe klämdes. ner 1 framsätet méd knäna mot. taxametern, bagaget stuvades under glada utrop på taket. Själv försökte jag göra det bekvämt för mig i ena hörnet av 'det nersutt- na "baksätet. Marie , Stiernhielm ''satt sval' och oberörd 1 det andra hörnet och säg ut att sitta mycket bra. Hon! tittade ut genöm sitt fönster åch rör, de inte en muskel ens när bilen ryck! a te igang med ett: känguruskutt. Chauffören pratade och gestikule- rade, pekade: ut sevärdheter ' som in- te syntes: i. mörkret. Hampe var helt fascinerad och gjorde stora. ansträng-|- ningar för att hänga - med, Marie Stiernhielm sade lågt: | '— Ni tycker väl att det är Konstigt att finna: mej härnere, mén jag var tvungen att tala med en god vän till 033, som är advokat, så snart som möjligt; och eftersom: begravningen blir: först om två .veckor, tänkte Jag åka ner och ordna med en del.saker: pu meddetsamma. Hon tillade' efter en kort tvekan: Det" var meningen från början att Jag skulle. farit ner idag, > — Jag tycker inte alls att "det är konstigt, försäkrade” Jag henne; ”" '— Jag far upp igen om nån dag bara; fortsatte hon enträget. Jag kom- mer .väl att behöva stanna I Stock- holm en tid, och då mäste. jag se till vånihgen och tjänstefolket först, så alt jag kan vara lugn för det sedan. -— Jag förstår så väl att det är. myc- ket att tänka. på när man bor. på två ställen, NOM N Hon kastade en snabb bilck på mig, | så återgick hon till att betrakta det svarta landskapet... : i — Jag kommer att flytte hem: när! allt det här är över: TJag. har mycket släktingar och står nl, ci 3 Vi for igenom jen. liten: by, en del "hem" ganska - dé här ären. Mina inner finns där, för- RER under Rom, Hon' trodde att hon 'var. hans stora kärlek, Han tröttnade på. henne. efter två dagart I ambassadörens sekreterare. x Vi. satt tysta en lång stund, sedan : fönster lyste fortfarande trots den se- na "timmen. Men förmodligen sov man under den värsta middagshettan och passade på att njuta av den re- lativa ” svalkan på" natten. Marie Stiernhielm hade: plötsligt en liten löjlig näsduk med: bred spets för an- siktet.! ov: ve s— Jag trodde alärig att jag skulle sakna -honom så gränslöst, Rösten, lät pressad. Man saknar 'alla småsaker, omsorger och vänligheter, små skämt som bara :vi kände- till innebörden av. Hon vände sig häftigt mot mig. Det är sant att hän var ute med and- ra kvinnor, men han hade alltid kom- mit tillbaka filljmbj. Och han var alltid mycket omtänksam,' önskade att jag hade: det bra. .och ville inte såra. Jag betraktade det tunga "blåsvar- ta håret som föll ner i en knut mot den smala nacken. — Så nl kände till att han var atro- gen? . Hon gjorde en 'dtälig "gest, . — Naturligtvis. Jag, hade varit en idiot om jag'intey upptäckt det, Vi hade gräl om det; men det var omöj- ligt för honom aft, inte uppträda ga- sade jag: — Det är så ' underligt med de för- ' svunna papperna, vet inte ni nän- ting alls om vad han. kan ha” gjort - med ' dom? = Hennes svarta ögon gnistrade till. — Han var kolossalt noggrann med . allt som hade med arbetet att göra, Och nu trodde jag inte alls att dom var aktuella längre, > . Jag stirrade oförstående på henne. — Trodde ni att. dom inte var ak- tuella längre? Varför då? Hon skrattade till, .. — Nå, det är klart, Ni har natur. ligtvis inte Hört vad som hänt, I för- middags slängde någon in ett stort kuvert genom min brevlåda hemma. Och 1 det kuvertet låg alla de för- svunna papperna, Så nu är dom inte försvunr längre, och ingen behöver ) bekymra sej mer. för. dom. =.» ” [= Har ni:sagt' något: till. polisen? — Givetvis, Jag ringde genast och talade dm det. Bertil kom direkt och hämtade dom. Han, var så glad för . dom behövdes deg. ORON . w . (Forts) Til Paris, :menar ; ni? "frågade 1Jä8e. sn menmen myn LA Hon per Nos lant,. och alla. kylnnor blev galna i hpnom, Som den - stackara tokan 4 i i tar 20-25 minuter om blocket var -. linat, när ni satte in det i ugnen ” pd X ansjovissmör på brödskivorna och
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.