. LAHOLMS RAA ET: Fredagen den 1ö november 1968 : He — Riksdagens. eftervalsdebatt Din "förskjutning i det 'parlac läget i riksd som ; uppstår på nyåret 1969 genom” "att > centerpartict i årets val blev det största... oppositionspartiet, = slog . "igenom redan. på "onsdagen då ' ” centerledaren' Gurnar Hedlund - avlöste Sven Wedén Isom förste: talare i:höstriksdagens stora po- .litiska' ' debatt," Valutslaget och blev också ett kärt ämne". i de- «> batten, Hr Hedlund. tog. upp det "2 Yedan i inledningen till sitt tal och betonade att mittensåmver- "kan bör fortsätta .med" eller: utan" högerpartiets stöd." Däremot ' tog 7 han klart avstånd från tanken på en! sammanslagning .av centern" och folkpartiet redan före” 1970 - års val På, den/ punkten. hade emellertid fölkpartiledaren Sven - Wedén, en. annorlunda: uppfätt- - N ning.-Han beklagade nämligen att - centern-inte är beredd till: detta. Men centerledaren kan inte gärna inta en annan attityd. till. denna fråga än han. gjorde i debatten, 'ty -för "knäppt en månad södan uttalade ', centerns förtroenderåd just derina uppfattning. På .en-annan. väsentlig "punkt: rådde . däremot . samstämmighet. "och den gällde behovet. av' en « fortsatt livskraftig opposition. Hr Hedlund konstaterade att social- s demokraterna hade större -andel av väljarna i 1962 års val än i "att de fick ett kraftigt. bakslag 1966. Just därför skall de som nu "är besvikna inte kasta yxan i . Hön. menade centerledaren. Be-" > hovet av ett socialliberalt alterna- tiv blir starkare efter socialde- ” mokraterrias valseger, ansåg hr | Wedén, som, även framhöll att det var ett misstag ätt så ensi di; som: . oppositionens : » fortsatta" "agerande " «till. fördelningen av :landshövdin- ' höstens, Men detta hindrade. inte. medelsbehovet blir allt”. stör-" re och :större och :stor- knapphet '. väntas råda på. världsmarknaden vid denna tidpunkt. Detta är ett + problem som angår både" produ- : center och konsumerter och kra- i vet på en omprövning av en sår dan målsättning för- vår, svenska : jordbrukspolitik förefaller i hög .grad berättigat. - breed Slutligen meddelade ”riksdags- ' mannavalets'' "meste ' förlorare, : C-H Hermansson, att ryktet om ; " vänsterpartiet . "..kommunisternas ce ”död är betydligt överdrivet..Par- j tiet tänker komma igen i 1970 års I val, sporrade. av "den nya 4-pro- centsregeln för mandattilldelning. Frågan är vad de. leninistiska ' kamraterna. i'de norra lahdede-:' : larna tycker" och tänker om hr. : Hermanssons friskintyg för, vpk: De föredrar kanske en renodlad kommunism efter gammalt. be- prövat märke. a 3 - f a od Centern bör få besätta >. de två Tandshövdingeposter, ' som 1 blir. vakanta inom kort, 'på .Got- land och 'i Jämtlands län, tycker " Skånska Dagbladet: x Om man för "dagen hå et sig vad . geposterna på politiker har" 'oj positionspartierna två poster: H gern har. en. Förre partiledaren Jarl Hjälmarsson är landshövding .1 Gävle och folkpartiet tick: be- "sätta Krohobergs län. med? Gunz' - nar : Helén, : Centern -haf'fingen ”landshövdingepost'- : sedan EuIvar ' Persson lämnade Kalmar, Det vo=" > « re, rimligt. att det: störstå öppo-' sitionspartiet, — ”centern 1=-! fick en eller varför te. två! and: Sc mån gjörde skuterå 'regerings-" ” frågan i valrörelsen, Det har sä- kert. folkpartiledaren : rätt i. -In=.. -.Benting. svetsar. samman en mot-. att det svenska jordbruket endast skall täcka 86 procent av kon- .sumtionen en bit i in' på 1970-talet, , samtidigt som det globala” "livs-: 5 DPEMONSTRATIONSRÄTTEN /. . > Rätten . att ' demonstrera har varit föremål för en översyn av statssekreterare Ingvar Carlsson, som bl. å.har tittat” på frågan om formerna, för tillståndsgiv- ningen: men som inte tycks ha fallit: för det :från' olika. håll framförda förslaget att till ståndsgivningen' skulle flyttas från polisen till en parlamenta: . Friskt sammansatt. nämnd, 'skri- kw over Dagens Nyheter (fp): ” N Det har han gjort rätt 1. För- slaget kan. vid "första påseendet verka 'bestickande som ett led 1 strävan att trygga demonstra: tionsrätten "och avdramatisera relationerna ”mellan polis : och demonstranter, Men ' det håller N Inte för en närmare granskning: : Det bör till.att börja med. er- » inras om att:— tvärtemot vad -, man I det senaste årets debattl- ; ofta tycks ha. föreställt sig — "oden lag. som, réglerar. försam- lings- , och därmed -demonstra- tionsrätten' . har till grundtarike att" trygga "denna rätt, inte att begränsa den. Po- lisen är skyldig att i möjligaste mån nriedverka till-att demon- stratloner :kan genomföras och H får inte, inskränka de medver- kandes--rörelse-, och yttrandefri- het mer, än, vad som är ound- gängligen nödvändigt för att H hindra. brott mot andra lagar a än den” "om, församlingsrätten, Däremot 'bör det finnas en instans + med" resurser : för - snabba .' "stållningstaganden : — hos vilken - polismyndighetens beslut i: ett: demonstrationsären- de kan överklagas. Ingvar Carls- son tycks tänka sig att "denna ” uppgift .skall- ligga hos'länssty- relserna. Dessa bör i så fall . helst ha till sitt förfögande en ; rådgivande medborgarnämnd : — "som visserligen inte heller! und- går att vara "”politiskt” mansatt "men för vilken bredas- te möjliga representation för i sitionér; är känske' terbåden Pp r bärande] sam- räter- nå , ladé tidigare, i år för egen del beslag på. flera, bla Ska borgs och Värmländs, län.> ! Eftersom regerings tplatser för; statsrådr.minidre tidigare, vilket bör: under- r ; centerns att: få" em el eller "Bakslag: Den börgerli -tonens . ; möjligheter inför. 1970 års? val: kan" därför . betecknas da” nya. spliftringspartier”! i-samr lingeng. namn kan däremot: få ödesdigra verkningarli.c SN Gunnar - Hedlunds. stannade emellertid: inte så. länge: vid till- ””Pakablickar på det gångna” var åt; politikens framtidsfrågor. där :jämlikheten och ; ; trybgneten Hi lig der av. uttymmet. Som ' en |” stor jämlikhetsfråga . beteckna" nade han pensionsåldern. Där - har centern hittills fått kämpa ensam för en ökad rättvisa mel- lan: dem '-som ': har det: tyngsta |: arbetet och den högsta pensi-1. ' Onsåldern. och dem V » förhållandena är: dé hk motsatta. Men som hr Hedlund! konstate- rade, :vi vet 'att” det Mönar: sig "att driva på opinionén. ; Länge - fick vi vara lika ensamma oni att kräva -.en rållmän garbetslös- hetsförsäkring. Nu tävlar; alla om: att ha varit först: Säkert got "liknande 'i framfiden när det” gäller pensioneringen. --= En annan framtidsfräga av väsentlig betydelse där: centern drivit opinionsbildningen ensam rör" livsmiljön. Ävenne här har ringarna spritt sig och"nu kan "man glädjas åt ett stört allmänt intresse. för miljöfrågorna. "När "det gäller att ge miljöbegreppet en: djupare innebörd, , omfattan-|” de människans ' situation. 1 ett tekniskt "och ..komplicerat sam- hälle är det svårt att: upptäcka något "egentligt gehör! för cen: teridéerna, men. det 'kommer förvisso, - , ta "I flera av det moderna sam- - hällets stora livsfrågor - har cen- -5 häfte med rubriken "I Kebok för: varje husmor som göda.” "Att: i detta. "läge" bil- | let, I: huvudsak ägnade han sig - anställningen upptog, en ”väsent-] kommer vi att få uppleva.nå-|- större” rättvisa "vid : | ” LÄTTFATTLIG NÄRINGSLÄRA . tur. i .fodermedelskemi och 'nä- ringsfystologi har hittills inte fun- nits att tillgå. Nu har emellertid agr, lic, Folke Vestervall, chef för AB Carl Engströms utvecklings- avdelning, sammanställt : ett. litet ”NÄRINGS- LÄRA", framförallt djuruppfödare en ele- mentär, "men icke, desto mindre nyttig orientering i ämnet... Den redogör kortfattat ''för kemins grunder och går sedan 'över till att behandla fodermedlens kemis- ka" "sammansättning, "' Kapitelvig Jtas,de olika huvudingredienserna upp:” kolhydrater, ' protein, fett, mineralämnen ocH' vitaminer: Lä- saren "får en god uppfattning om dessa beståndsdelars funktion och sj betydelse — något. som för en djuruppfödare bör. vara av stort värde att känna till "Det 48-sidiga ,häftet Kån rekvi- " reras från AB Carl Engström, .Box 57; 241 00 "Eslöv; mot in- 0i frimärk n sö SY TILL HRDET ” Skall man sy: själv till” 'hermet, när: det finns så mycket vackert att köpa färdigt. Ja, fortfarande tycker nog"den' som är händig, som här en symaskin och som vill göra vardagstingen lite personli- | ga, att, det är både roligt och" vande att sy till hemmet, ICA-kurirens -fackredaktion har "SY TILL HEMMET” samlat 35 grundmodeller med många varia- tioner på sådana, sömnadsarbeten som det är” roligt. och mycket Jön: Beskrivningarna, i text och rikligt bildmaterial, är så tydliga och ut- "I förliga att även den, som inte är speciellt "händig" kan! arbeta ' efter dem utan svårigheter. ;' »+.Boken innehåller. 11 "kapitel med modeller. till bl." a. olika slags sängkläder, märkning. av 'handdu- kar i/ olika: material, gardiner" — även "rullgaårdinér” som” man 'gör samt... möbelöverdrag lampskärmar, fodral till” linnéfi d instruktiv. utan också; en:bok söm kan vInispirera. till? egna "modeller: a ga -medlemmar , är - sysselsatta. ; med. niklas > Futinappgiiter. = es: av män” respektive. kvinnor uppvisar -skrämmande differen- ser. Detta" är klart ”otillfredsstäl: Jände, £ $kriver + ”Industritjänste- annaförbundets tidskrift. 1In- ustritjämstemannen:' i anslutning : till” ett nytt "hand: "SIF har alltmer. kommit till ikt.: om "att kraftätgärder >k ivs. för "att. rätta till -'skevhe: " terna. Detta har tagit sig ut; tryck i ett ' konkret . handlines- " program ” som : SIF:s "förbunds; Styrelse nu antagi ei »I "första etapper har SIF före: : satt sig ätt nå jämlikhet i fråga .omy;. löner: CEn. plan som. går ut att inom fem år lyfta upp ” kvinnornas: löner i nivå med männens har; aktualiserats i de förhandlingar" "som : nu. "inletts med": SAF, 4 ov I ' andra etappen - är målsätt- ingen "att uppnå. jämlikhet! i fråga om sysselsättningen 1.fö: retag och: hem. .SAF "och SIF ”"måsteé 'gemensamt verka för att : upphå detta mål. " >> Breda: aktioner blir nödvänd ga i arbetsmarknadspolitik, skattepolitik, sociallagstiftning, : daghems- och; serviceutbyggnad, familjepolitik, utbildning m m + och” stora "insatser kommer ” att . krävas . av ”SIF:s olika, "organ "bl.a, avdelningarnas ” ”kvinnoråd mar, understryker tiäskriften; "re ”att” uppfylla - Si egenskapen av, > ledande ” oppositionsparti. Gunnar. Hedlund ;utnyttjade den möjligheten väl i-sin debut. Det » fanns” inte mycket för” statsmi. "nistern” att : angripa; Han sökte; i detta läge "ifrågasätta . centerns. intresse för ett starkt samhälle med resurser .att ska- pa trygghet för . människorna. Hedlund tog honom 'snabbt 'ur den . förvillningen genom att deklarera sitt förtroende för såväl det starka samhället: som det enskilda ' initiativet: som "grund "för näringslivets expan- . sion. Han deklarerade även en - odogmatisk inställning till stat- "ligt företagande. — Det får man ta till när det är motiverat, sa- de Hedlund. : H: . Det blir inte lätt för socialde- mokraterna i fortsättningen när -de- får: möta" en så: odogmatisk .Näågon riktigt lättsmält littera-| Den tar sikte på att ge, amt . att själv. göra - till hemmet. | mklädning:av soffor och | ;< —'och: av". SIF:s alla .medlem-| T NYA: BÖCKER | É KATTEN - Katten är ett' omdiskuterat säll- skapsdjur. Den är gåtfull och . oåt- komlig .men samtidigt. kelig "och inställsam, Goda egenskaper tyc- ker. somliga, .osympatiska tycker andra, ' I Kate Stlerricreutz, välkänd och erfaren uppfödare och- utställ- och Ayttiga handbok ”KATTEN” råd och upplysningar som är vär- defulla för alla kattägare;- utförli- ga kapitel om att skaffa sig katt, hur den skall skötas som unge och vuxen, vilken kost den behöver och hur man. överhuvud taget får den ” största "glädjen ” av detta charmfulla och särpräglade hus- öjur; bla "Många är numera mycket 'in- tresserade . av katten som ' utställ- nings- och avelsdjur. En stor del av boken ägnas åt dessa områden och alla erkända kattraser! pre- senteras i vackra bilder och 'med fullsätndiga rasbeskrivningar, : : - Några kapitelrubriker:- Historik, Kattens "vård, Mathållning, "Den sjuka katten, Avel, Förlossning; Kastrering, Avlivning, Rasbeskriv- ningar, Utställningar,. Bedömning, Organisationer, : Data om boken: 144 s,.78 illu- ”. stratoner, såväl. rasbilder, som -ånstruktiva bilder av badning, ögon--och öronvård, sjukvård, - kattungar i olika åldrar mm. -+ KATTEN. Kats. Stierncreutz. ICA-i förlaget, inb. 14: TE... ? PANORAMA : : "Den 6 november utkommer 2 årets upplaga av 'BFB:s' årskrönikKa; Pa- horama, som. omfattar tiden 1/10- 67—30/9-68. " Det är en samman- ställning: i"'ord "och bild av'det gångna årets. viktigaste "hände ser. co Panorama 68 ä den, nionde” är. gången: av, ärski önikan och "den har liksom de” tidigare redigerats av, Per Erik Lindorm, ....: on HUMOR! FöR: VÅR rip i ldrig har humor behö ta fråm ite: av. inte den mångsidige och originelle Oskar Andersson? .. : a skapelse "Mannen; som gör, vad "som faller honom 'in”.;' Helmer Lång, vår främste och meste karikatyrforskare, har gjort "len "djupdykning i:.skämtpressen > | för” att: : plocka : fram. lite mer :än "I vad: Hasse Z8 "klassiska urval er- I bjuder, - skämttecknaren, ;- av:”.den . store svenske och" resultatet har. blivit. en omväxlande och . skoj: . friska :volym på:;140 sidor och ,över dj" > | 160gfestliga teckningar:med ititem]: i JFA ERIER- (Berndes, 24: : ; + Där” finns "några: nya :serier sviten ”Mannen som : gör ;vad: som faller honom in”. och en rad andra pildsérier: den sömnige .herr Jöns- sitt. plågsamma "väckar- lär, den 'olycklige inköparen av en speldosa, musikentusiasten och in- brottstjuvarna, den : stora : fisken som ' sparkar. ut söndagsfiskaren i sjön : med det försmädiga: ”Nu kan du gå hem ock: tala om hur han. såg ut. den största” fisk som USKAÄMTBILDER nerier” med” lika lustiga - som otroliga : situationer, ;'groteska: vi- sioner former och ” "ögonblicksbilder från underjorden”; Där passerar också en lång rad av dé klassiska skämt- föremålen — drinkare, försigkom- na småbarn, småstadsbor,. vaga- honder etc,.—' revy i härliga anek- dotillustrationer: . Där är även ”Han:: som -aldrig blev. rädd” :— en tuff självhävdelse äv den bly- ge' och tillbakadragne OA. Vi kan och allt möjligt som. är lika ak- tuellt och. roligt nu som: när det tecknades för över ett halvt sekel sedan, > cc. OA framstår. som fullt modern med sin svarta eller sjuka humor — det belyses i Helmer Långs fängslande; inledning. För oss in- "Inebär bekantskapen med OA bäde en, flykt 'från' vår verklighet och ett 'igenkännandets leende, OA själv sitt liv, men vårt kan. han förlänga, lika säkert .som där är sanning i ordspråket och man inte tror för mycket -på' OA:s Iustiga travestering: ”Ett gott skratt" för- länger käften”. . No "CC PR I DET KRISTNA ARBETET ':: PR är två bokstäver som allt oftare förekommer i annonser och artiklar i pressen, De två bokstä- veina PR är en förkortning av or- det ”Public' Relations”, som väl bäst kan återges med orden ”för- hållandet till allmänheten” eller ”förhållandet till våra medmän- niskor”. Det kan: också uttryckas så att det är en presentation el- ler. rekommendation äv en 'rörel- se, ett samfund, en fi irma, ett fö- retag. - Behövs én presentation," en "re- kommendation av det kristna ar- betet? . Evangeliet, Gudsordet, be- höver ingen. . rekommendation, men den kristna kyrkan, den kristna samfunden, behöver PR likaväl som annan verksamhet, be- höver den för sina olika aktivite- ter: söndagsskola, junior- och ungdomsverksamhet och syföre- ningar. : > vt PR i det kristna arbetet är ak- tuell för alla "kyrkor och samfund — den ger en mängd. praktiska råd för information och skapande av ett gott förhållande . till om- världen, » - Hs, ' "Anne "Brit Björk! PR 1 DET ningsdomare ger.1 sin trevliga |- " Melins specialmaskiner och måste svenska . humor,: OA Var”deén förste svenske: :serié- | tecknaren, berömd; för sin: geniala | Au aldrig fick opp!” Där är ”Få-. av. framtidens maskinella |" : för familjeföretaget. - "Vid "sidan av de åtta' Gustafsson MN skratta "åt ”Strejk” och Lockout” - tillverkade maskiner, Oscar ( G & Co Bivedsh Gösta Gustafsson — "tredje generationen iredskapsfabrikör i Torpa -— framför "den 400 kvm stora ny byggnaden, '., a fabel sin fabrik med cirka 400 kvm. När den nya delen tas i bruk — det sker ganska snart — omfattar fabriks-, kager-" och kontorsutrym-en totalt 1.000 kvm. Utbyggnaden är betingad av "att ett S bröderna. Melin i Markaryd, helt lägger ner sin tillvörkning,” De båda företagen har samarbetat andra. Bröderna Melin har i första hond tillverkat sådana, tillbehör: : som: rökpustar,. avtäckningsknivar, > = Vi: har nu. övertagit Bröderna . därför. bygga 'ut,. förklarar . Gösta - Gustafsson -— en tredjegeneratio- nens biredskapsfabrik i Torpa - - fabriken. Man Fann .star 1892.; Detta år fördes första -an-| - nonsen'.si -”B ingen”. . Tillverk-| i | biodläre . ningen startade i en lokal vid ”Kat” -tekullen”,. inte långt från "Torpa "gamla skola " we fabriken: nu” ligger; ” Omkring... 1940 :skedde.' en. betydande utbyggnad. Lokalytan: blev-cirka 500-k som kan” Uppvisa bättre, ; sför: att, kallas familje- företag :än Just. Biredskapsfabriken i Tofta, Oscar Gustafsson startade Hansitre,; söner, Gustaf, iPaul övertog och för - Men redo att. a. "över. Inte mindre än : fem, barnbarn till Oscar Gustafssön arbetare. i företaget” Gösta; Rolf; . illa och Per Yngve;” Den ' senare tjänar för tillfället kung och men han koni "snart ; tillbaka, Det'är bara tre av'barn- barnen; 'soin' valt en livsbana utan-. g Jand arbetar sju anställda i företaget, ' -: "—: Men vi måste ' anställa ytterli- gare ett. par man genom utbyggs naden och den större ' omfattnin= gena av företaget. - ”OGT” VAXKAKOR > | Kvalitetsvaxkakor har varit en av larra i tillverkni - ” Kvalitetsegenskaperna : hos en vaxkaka är följande; råmateria- Tet rent, bivax, de måste" vara hårdvalsåde och sträckfria och de 'skall vara sega för att tåla en'. oöm hantering. . '- Vaxrensningen är öckså betydan: "de, Biodlare kan skicka sina uri.. slungade' kakor till Biredskapsfa= briken - Tofta och efter rensning där få tillbaka vaxkakor att åter sätta in i produktionen. me — Biodlarna skickar oss sina kal kor från oktober till mars. Enligt SBR:s bestämmelser får inte den- na hantering hållas igång på som- "maren med tanke på risken för smittosamma sjukdomar. — Mellan 30 och 50 procent av de. ”anvä skickar till oss återvinnes i rent. vax,” 0 Moi RATIONELISERING Då ” Framställningen” av vaxkakor har genomgått betydande rationalise- ringar sedan mitten av 50-talet. I dag är det i stort sett två maski- ner, som skötes av två man, för: vaxkakstillverkningen. Före 1956 var sex man sysselsatta med vals- ningen. Denna rationalisering har genomförts med hjälp av special- " ”uppfunna” och tillverkade i Torpa. 7" Snickeriverkstaden är den redo je delen av Oscar Gustafssons bi- redskapsfabrik, Där tillverkas bi- hus och andra tillbehör i trä. 1966" erhöll fabriken ett förstapris i en' pristävling som anordnades av SBR” kommitté för biforskning, Detta för" . uppfinning och tillverkning av ett AB i Torpa bygger ut 21 N d: företag I i br: er 40 år och kompletterat var- slungor m m;- : vandringsbihus, Även i enickerifa- | briken har.man undér senare år] gjort betydande rationaliseringar, "CA 10. FABRIKER . : DÄRN omkring, tio - bired- skapsfabriker i "vårt land, "Antalet! Sår. till? cirka” 13 :000. pi — 5 Gotland skörd Men det glesriar, i Biodlarnas led trots att totalproduktionen av 'hod nung hålles väl uppe. De stora" od larna” Blir allt större och de små : försvinner. Mönstret & är välkänt, . 'matisk” tvättmaskin är den .vidun- | jderligaste gåvå man kan? ge. i'värl-: .ka "tvättmaskinsd är den näst störs : ta gåvammanskan '; ge "kvinnan sedan övertar småländsk Je tillverkning Å Karon . . Störst näst kyssen: +": = En amerikansk annons; för tvätt- , så stö nna hemma: en dag och Y tagare, en. markant ökning" från föregående, > blev... resultatet STF:s, fototävlan.. Varje. tävlings bidrag omfattår én bildberättelse om: 6—10 bilder. De" bästa: täv- lingsbidragen presenteras i bok- form .— ARETS BILDER 1969. strationernas år 1968 inleder bo- ken, nöt Jämnheten i tävlingen var bå- de stor och bred och det var ett segt arbete för juryn att placera de. olika bidragen. Segerpremien 1500 kronor «gick: till Gunnar Wallin, Solna,. ”Känna” en ' bildberättelse från '' Tomteboda .: Biindinstitut närmast följd -av. Björn Myrman, Stockholm för "Krossa impera- lismen”, De: bästa bidragen har redak; tör: Olof ”Thaning och ' foto rat Pål-Nils Nilsson : sammanställt Arets Bilder 1969. Om någon und rar. över bedömningsgrunderna kan de 'i korthet uttryckas så att fb Drygt | 1100: bilder: från "30 ger Två 'bildberättelser: från 'demon- för. hans. bidrag |" bildber ättélsens motiv, 7. fotogråfens sätt "att "tolka ”det'och häns enga- gemang : väger" tyngre" än blott och -:bart- teknik” och "sköna ; ; bil der. . Mycket "tyngre, : I Boken ger förnämliga reportage om "nutidsmänniskans ' situation och: om de. livsformer som håller” på- att sättas -på undantag i det moderna 'samhället.- -Betingelserna «Jar. vitt skilda mellan dem, som äg- nar sin. aktivitet åt klotterplanket På: Sergels .Torg: och. den fjällbon- de som omgiven av: sin familj sit ter på köksgolvet och rensar sin. dagsfångst. av 'fjällfisk, .. : För alla” fotointresserade finns bilder nas fotografiska data redovt-, sader : ARBETS BILDER 1969, försedd .- med svensk och engelsk text, STF:s förlag, Pri is: häft. 19:-—, inb.-24:-—, STF. medi; 10: pro- J jordbrukarna borde. föra räkenskaper "Stockholm (TT a I ex blivande "lag 'om skyldig- het' att föra räkenskaper » finns det inte''skäl att; såsom utred- ningsmän ." "föreslagit, undantaga jordbrukarna från :räkenskaps- skyldighet, har riksskattenämn- den uttalat "hos justitieministern. " Enligt ' gällande 'skatteregler|? äger jordbrukaren "redovisa sina inkomster antingen : enligt, kon- tantprincipen " eller - enligt 'bokfö- ringsmässiga grunder. Den senare vägen 'har - hittills inte fått den änslutning ' som - varit . "önskvärd, påvisar nämnden. -Endast cirka. 2 procent av jordbrukarna redovi- sar” inkomsten bokföringsmässigt. : Främsta skälet till: att kontant- principen alltjämt föredras som redovisningsmetod antas vara, att den ger. möjlighet till skattefri realisation av djur. Ehuru praxis återuppbygga: .de [ETT.ORD rv PÅ VÄGEN "”Himmelens. Gud skall "låta det gå oss väl, OCH vi, 'hans tjänare, ER ja upp öch bygga”, I (Neh. Nehemja : Hade själv inspekterat Jerusalems murar och funnit dem i bedrövligt skick; Han åtog -sig att tillsammans med "sitt folk raserade murar” na för att Ji n vä Skyddat oo ovsalem skulle. vara ale 'Hten' pojke" som "skulle; gå Ul sängs sade till sin. mamma: ”Jag önskar "att jag, kunde sova tills kriget var slut” och vakna 'och 'se min .Pappa' hemma Igen”. . Ofta Önskay 'vi detsamma . när vi står inför” en svår: uppgift. Vi ser fram emot att allt. vore fär- digt, önskar att vi kunde slippa det. som just nu jär svårt. och .re- dan -vara framme 1 något bättre. Gud har; en" anhan plan. . Om. det svåra skall. utföras måste: nå. Bon göra det: -Om 'en lycklig framtid skall förverkligas måste vi leva” mpdigt- och > skapande, ! N tern varlt, och är fortfarande, |] - ich essiv inställning - på senare år skärpts vid beskatt- huet. Vi får säga är skilda ”äsiktsriktningar bör ef- »| ' och, progressiv ins g från KRISTNA ARBETET. BFS PV h r säga. som: Nehemj 7 . EH : a : tersträvas, påarivare. Den rollen bitr lätta. det ledande oppositlonspartiet. förlaget, Häft, F=, — N v (Forts. på sid.'7) oleck hygEa” ånare,. vilja stå upp - A . SL | - mn so ” a , / | L N < 4 i aa sh S a i Sox sv värm se
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.