NN | CD | GM | nats | am | sn (a SE EO a a a nn äre [g - liksom tjänare '!som - vänta + > LATIOLMS TIDNING Det var aldrig fråga om annat no än frivillig sammanläggning . av kommuner då riksdagen 1962 be- . slöt den kommunreform, som nu håller på att genomföras, Men nu anser tydligen ik H= = Frivillig eller påtvingad. - kommunsammanslagning .I samband ' med att:hr Krler .tianssön dekladerade , sin, kritiska > syn på hr Lundkvists remissfrå- : gor, tog han även upp.till de- . batt den överdrivet kongentrera— :- de hällspl ingen ' jämte den minister Svante Lundkvist och hans medarbetare 'att samman- . slagringen : inte går - tillräckligt ' snabbt. I syfte att påskynda den- samma. .beslöt . kommunikations- ministern härom dagen att sända, ut ett par alternativ till åtgärder, för en snabbare sammanläggning . på remiss till kommunerna." Al- > / ternativen är att genom" lagänd- ring” "ge regeringen” möjlighet ”att' bedöma om 'en ansökan från fler- talet: kommuner .i' ett block om indelningsändring enligt fastställd plar skall bifallas, eller om. man skall göra en tidsplan för de åte ,stående sammanläggningarna ' att dessa är genomförda till"1 nuari 1971 eller allra senast -ny- det alltså fråga om tvångsmässiga åtgärder, Kommunerna ställs inför antin=" gen den ena eller andra formen :- av tvångsanslutning” Vilken som är behagligast för dem,-antingen att tvingas in i kommuhgemen- , skapen av grannkommunerna; el- " "er av regeringen, är väl en'smak-'- de små orterna och de” >. sak, Förmodligen föredrar de fles- ta kommunalmännen det senaste alternativet, om det nu. verkligen, skall tillgripas. Statsrådet Lund kvist tolkar remissproceduren avi dessa förslag som en "rådgivning från kommunerna till regeringen, . : Regeringen är obunden av.,ré- (SR framhåller , han. ” Men är det någon som "trör ätt regeringen" sänt ut dessa förslag på remiss om den inte tänker an? , vända dem? : « Det tvivlade i Varje e fall ie Axel” Kristi så Horplingt på ”riksdageris: "stora .höstdebatt,. där: flera tog upp "spörsmålet. Hr: "gjorde. den" reflektionen,” att ;om, de sin suveränitet och” frivillighet : kleit'” "deklarerad: tt :riksdagsé beslut? :Har man: för! 'avsik ” respektera kommunernas bör man ju' lika gäröa kun spektra den 'outtalad. men i Tidningen. d en tånsi: numret upp förskollårä ställningstför NN ” T socialstyrelse visningar: står fa och än] Inöm ”barnåstugan 'skåll. vara för- . skollärare,,. men dessa råd: och]. att: anvisningar. är endast 'rekom- mendationer” till kommunerna, : Det: ges: alltså möjligheter att kringgå :kravet På utbildad år. betskraft. fd | Vidare pekas på det: faktum . "att bidragen "till barnstygeverk- .samheten tidigare 'var ' knutna till ”den 'utbildade : arbetskräften, men att detta nu tagits bort. 7 i När "Sveriges ” ' förskollärares « riksförbund” U(SFRj votesterade mot att; ta "bort 'denria ' Bestäm melse, 'sa” det dåvarande" stats rådet Ulla "Lindström att' k munerna, "humer "var så” ange: lägna om utbildad. personal” så det var ingen fara. Det ser inte ut så f;dag. Ytterligare. några år senare toga statsbidraget ; tilld. "lekskolor ' helt "bort," Detta kan ' nomiskt och socialt motiverad. Hi N Kristiansson : fortsatte: 12 Den krasst "ekonomiska" politiken för" SJ:s och postverkets vérksamhe som hotar ställa stora 'glesbygds områden utanför en "rimbg fram « tida samhällsservice, Talaren. an såg att, riksdagen, som; .&tt kom-- . plement till - den "ekonomiska -- trygghet vi betraktar som själv.” klar förden enskilde medborga-" ren, borde göra en 'allm&ä'prin+'- cipdeklaration om de olika Iands= delarnas och bygdernas, rätt ”att > leva, En' sådan 'rätt' kan Beteck=. nas som bygdetrygghet,, menade > talaren, som 'underströk att en”. sådan bygdetrygghet ä är både eko--: planering som nu sker inörd kom-" munblock och regioner. tillfreds- ställer inte dessa trygghetskrav, Den är för! regioner med! "hittills vikande befolkningsunderlag in- gen rlan för utveckling, 3 bästa. » fall för stagnation, i, många. fall ' för" avveckling, Talaren tvivlade på klokheten i stora punktinves- teringar på en eller ett fåtal plat- ser! inom ett län > oci på att K un”, derregionerna skall frodas I 'stor-' - städernas skugga. Hr Kristians- son har förmodligen många tros! tv bröder bland de kommuynalmän, som skyndar. långsamt méd kom "munsammanslagningen. Hur skul- le det-vara om statsrådet Lund« -';+; « | på -apotekarvåg, "I vat å 1a Skansen, - I dem, par : med urgamla mindrevärdés- | ja; Fr Jörn Donner, med sin kända förmåga att finna, 'de rätta, ny- anserade uttrycken” och väga dem "har i ett finskt TV-program, - såm tack vare ho- nom «. hunnit --bli beryktat, före- slagit att. den svenskspråkiga mi- noriteten ”over there” borde. in” förpassas i nägon form av reser- : Debatten. som” har. följt blev som väntat ' betydligt mera san- sad. :Men orsakerna, till. denna gamla 'trätå, som är något " be- tydligt mera och djupare än en- bart, en språkstrid,. finns givetvis kvar, Svenskarna .på" andra ' sidan Bottenhavet påstår då och:då att finnarna i kraft. av sitt. överväl- digande: flertal - diskriminerar Finnarna å sin sida käm- komplex "och :' anklagar "den svenskspråkiga. -minoriteten. . .för att. alltjämt söka rida på minnetiq jäv sin: gamla herrefolksställning. - För. några år:sedan, under, en föreläsningsresa i Finland, upp: levde "jag en episod, som, gav en. del att tänka på: xt platser, fick jag veta: vid starten i Helsingfors, där jag måste räk- na. med. enbart. finsktalande :pub- Uk och skulle" få assistens: av en. tolk,: Jag . kläckte. i 'aningslös optimism idén att med benägen hjälp: lära: mig läsa en- sida in- nantill: ur den. finska. översätt- ningen! av den bok,-som just "då var "aktuell? Vid' en- mottagning nämnde 'jag detta för den dåvä- rände '"svenske. - pressattachén. -Han skrattade och avrådde. Hans otiveringar + var: 1 »och> för, sig beaktansvärda: : ”Ni kan aldrig:lä- ra ' det: där så :bra att :det. låter äkta; De." kommer att-skratta ut er”. "Men -hans tilflogade: - ”Tess- Turnén omfattade även ett' "par | nn 3 I Finskt och "svenskt i i Finland av. Per Olof. Ekström. - so st - X utom: är det inte -värt 'besväret ur nägra synpunkter, De där fin- narna . bör. lära sig så fort som möjligt : att :deras underutveckla- de tungomål är 1 utdöende, Ju förr de inser det, desto bättre”, | « Jag .'svalde; förvåningen över hans ordval tackade, beskedligt för värningen och beslöt att till varje pris läsa den där sidan .be- gripligt, . På -premiärkvällen ' förklarade jag via tolken vad jag tänkte göra och Varför, och så satte jag igång. Publikens'minspel blev sådant att kallsvetten "snart: försvann och tungan" kändes mindre stel: Efter- |' åt undrade jag :om -det-var ren hövlighet mot en gäst som avhaål- lit åhörarna från att skratta (som |':/ pressattachén ' "hade": spått) " men själva” gesten;: betydde allra mest — jag var"en svensk'och förakta- dé ändå inte” det finska språket. Vid ett :senare tillfälle, "på : en restaurang; beställde jag på engel- ska av en sur. servitris, vilken vägrat förstå ett enda ' ord svens- När jag övervunnit hämning- årna . och - försökte använda det dussin finska ord jag hunnit lära, tinade hon upp förvånande snabbt och visade sig plötsligt behärska både engelska och en del svenska. Själva 'gesten ännu en -gång! . : I Abo, bland svensktalande, fick jag "emellertid veta att mitt upp- trädande hade:-varit;. osolidariskt. Och en universitetsman,' min värd |' för den kvällen, fick se' mig skri- va ”Helsinki” på ett-brev och för- |. klarade att detta- var ännu ett” ut- slag av. min naivitet och mitt då- liga ,omdöme: ”Det heter Helsing- förs., Vi svenskar är så få. Vi mås- te: slå vakt om : vår. egenart; ..” Ser. man på, tänkte” jag.: kvist. rådfrågade den k il opinioren/ även ' i dessa pivitala spörsmål, NM. 3 möjljghe sför som. inte kan.skaf Laet finns -mer. eller flaskor J och. med | exotiska; aetiketter. i byter. ut: vår vanliga hem- | nda träsprit' eller y vårt likes "folkhemska !potatisbrä skulle” vår 's k spritkultur:- hö s Jmot importerade ”giftbländ-]. .Ningar, skulle: vår, sik .spritkulk -tur höja fullt allvari Precis:som "om .alkoholsjukdomar & örav länidsk sprit 'mer skulle kulturyttring! " "Faran! med>. spritreklamen att" den ,idealiserar. 6eh ' röma tiserar spritkohsurmtibhen:: i » Cognac är ju betygligt och dyrare än folkkonjak, whis: allmänna vänstervridningen har, "än renat. Ofta hade de, ; utländs- " kä' spritsorterna därt kare :' alkoholhalt, . vara ytterligare ” ett, | "köp av' dessa 'spritdrygket. Nar turligtvis är det mest .oerfåren > och osäker: ungdom,,. som. tar intryck av den förrädiska sprit- som är hänsynslös nog;att spe- la de: gamla. välkända strängar- "na "om sex och virilitet. Men just detta att den påverkar ung- inte annät än. oroa förskollärar- kåren. Tryggheten har” minskat. . domen - . till... starkspritkonsum- tion gör den sänt fare. öndagen före. Av Prosten. oto Text I årg. Högm. "Luk, 12 F—40. v AREN"' REDO.” ”Herrens dag skall Komma "som en tjuv”.. Det. oväntade, det över- raskandé 'det är kännetecknet på Herrens" dag,' Därför! vill Herren "Jesus varna oss, så att vi vänta, vaka och är Tedo, så att den da- gen icke kommer oförtänkt 'uppå. "Haven "edra länder. omgjordade sin Herre”, Judarna var anligen I klädda i långa. mantlar; värs -fli- kar räckte: ända ned till' fötter- na. .Skulle”en så klädd människa tjäna vid. bordet eller uträtta någon annan tjänst, mäste -man- telflikarria: > fästas upp. omkring; midjan. Tidens: mångahanda om- sorger Blir' för” många av -oså -« alldeles som de :hindrande: kläder- na och komma. .oss" att ' glömma att. vänta ; Herren, En. gammal "I mer än 60 är ; ic se: sk KC XT v domsöndagen Mörk, Malmö, i nin | har jag varje dag bett "Gud hjäl på mig att leva så, som"vore den- na dag min sista på järden” .. Så förfärligt, att leva i ständig .vän- tan på döden, sade någon. ,Nej. sade en annan,.han' levde icke i dödens skugga, utan 1 ljuset från bröllopssalen, vars dörr 'hela ti- den stod på glänt, hafilevde i en glad förhoppningsfull ,yäntan på "sin ' Herre, De ”Saliga äro de tjänare Herren finner. vakande ”då "han kommer”, Den brinnande? lampan är vaksamhetens: symbol; -lampan som värmer och . lyser: "Om- den varken värmer eller lyser mer, har den: slocknat. -Om 'det liksom lyser, och värmer från" en med- människas liv, då vet: jag att det är en vaken kristen; ”Tjänaren, som "rätt väntar sin Herre; 'där har sitter" brinnande, är 'en bild aven 'kris- ten. Medan , vi väntar öch' vakar kal s vi också. till. Kärlekens ns z statsskulden ' är ky; än brännvin; ja; Rader den; tills och med vodka blvit; finare | 2 pengar” på detta, smidiga. sä reklamen, särskilt dep. rsreklam |: stilla med-+ lampan . sor vär” I örmipölttiR stäl statsmakterna,. Bilde över alltså" läbg pen: a,” för: at mildra skatte rå och värje år växer Ytterligare. Och inom Tändet 'kan ma ”ättrycka förhål- ländet på det ' sättet, att. vi segent- ligen Har lånat ' pengarna”, av Oss medborgarna lacerär hanget här 'de' under 60:talet 'in- troducerade ” "spårobligationerna blivit speciellt 'atträktiva: vn "7 Genom” att förvalta” sin »spar- vin- ner sparåren inte bara: en'fördel- aktig "ränta utan: också -— tack vare: en 'slutbonus —' ett ”ytterli- gare" skydd: mot” dét. mått :av in- tjänst "bland våra ' medmänniskor; Men i vakans stillhet får vi ock- så tillfälle till 'självrannsakan och eftertanke, Hur är det med tron, hoppet. .och kärlekery icke i and: rast liv: utan i värt eget? Vi mås- te- vaka så att icke den ' andliga sömnen kommer: över själen; 'me- [dan vi är i full" verksamhet. Det "är: trons fördolda” liv i. vårt in- nersta; som -har kraft att sprida |' ljus -och värme "och : som visar, att'en människa är andligt vaken. -”Vären I redo: ty i'en stund då I icke vänten det. skall Män- niskosoner: komma. Ingen kan be: stämt. beräkna blixtens tidpunkt och bana.- Och ingen kam. beräk- na. djuvens: ankomst ' om. natten. Men man bör försäkra sig mot olyckan. Den som ser ovädret nalkas, söker skydd -mot: detsam- ma; På samfna sätt kastar. den yttersta. dagen sin -.skugga- fram- för. sig, Det gäller att vara be- redd. Ingen vet .dagen eRer stun- den, "XX Ännu är det tid "för 0s5, en och var, att avgöra oss för Gud, äÄn- ningers Vänta! Vakat. Var redo! Om han komme i. dag din ' Herre och Gud,' skulle helst för hans åsyn du fly? Om du hörde i dag det kallande ljud; vor MR av "båsunen ' från himmelens sky, skulle fröjd e eller ånger dig fatta? en; Lon Nn - "eftersom Dn Ktiskt taget' rela, en:del av sina” sparmedel 1 star '] tens ”händer;" 'och I det 'samman- nu: ljuder den kärleksfulla ma-|' jeslagare" ! värj framstegssamhälle: + För”drygt ett år sedah eri 'Sveriges: folk vatt "placéra "pengar + sparobligationer: Spar" 67, Dettal': län blev liksori "sina" föregångare |” från. 1966, :1961' och71960 ett: myc- ket - eftertraktat -placeringsobjekt för: småsparärna” Nu, mänheten: äter tillfälle att' placera pengar' i 'sparobligationer-—"'Spar e | 68, - Högsta ; sparränta 6 .procent.|. garanteras till dess "lånetiden -1lö- per ut om"sex år, d. vis. "den :1 december :1974.' Dessa pengar "är emellertid > inte”: låsta > eftersom sparobligationerna. ' kan - inlösas när som helst utan. uppsägning. Men då förlorar spararen den bo- näs på 8 :'procent,.. som . staten lämnar när lånet löses in, Ränta och bonus: ger en genomsnittlig årsränta på 7 procent. Detta in- nebär' att "en placering: på. 100 "| kronor, efter sex år ger .150 kro- nor och : 5.000 kronor 7.500 kro- nor. Låneerbjudandet ' är 'reser- verat' för enskilda :personer,. vil- ka. får teckna: högst 25.000 kronor : per familjemedlem. : Är det verkligen nödvändigt att spara pengar när vi numera har fått det så bra ordnat med ATP och t. ex. sjukvårdsförsäkringen? Frågan är 'fri . och svaret ohe- tingat JA, . 1. dagens konkurrenssamhälle krävs planering och "systematik, och detta gäller inte minst'i fråga om den enskilda människans eko- nomi, : Målsparande"” har" olika in- nebörd för-envar.. För :de yngre kan en sparresery betyda en lät- tare start vid familjebildningen, för andra en möjlighet att göra en prisnedpressande :stor. kontant- insats ' vid : köp av t. ex, en. bil, en båt eller ett fritidshus eller att placgra 'sparmedel i värde- papper; För de äldre möjliggör ett sparkapital en mjukare över- gång till pensionsåldern, med. dess minskade inkomster, x - tv Én. fråga Betalas töner och administration med insamlade medel? — Nej, av medlerms- avgifter. Alla insamlade pengar går till I » angivet hjälpändamål. - , Hjälp oss hjälpa Svenska röda korset" Giro 200800 -under riovember, fåra all-; ” De: finns- många sätt alt leva. Det är inte ofta vi själva får estämma hur vi vill leva, Vi tvin- gas in i något genom händelser som vi inte kan bemästra. Men vi "pratar ofta' bort ' våra liv, lever utan insikt om varför vi lever. Vi följer minsta motståndets lag men förmår detta till trots inte:se' allt tr det sköna, goda, onda, fula runtom oss. Vi är med. andra ord inte medvetna; vi låter livet föra' oss vart det "vill Böckerna som här ” anmäles har alla det gemensamt att > de visar "på olika sätt: att leva; många gånger ett-liv vars yttre händelser formar vårt inre liv. Det > kan handla om hur makten föränd- rar' idealisten eller hur. plågan lutt- rar 'och: renar eller hur flykten och ensamheten förkväver eller ba- ra detta att för ett enda ögonblick förnimma -' en = daggfrisk mor- gons skönhet och förmåga till nya engagemang...» "Om detta sista handlar Tarjei Ve saas nya bok” Båten. öm : kvällen (LT). Det är en bok som står dö- den och vanmakten nära. Men ha- 'de bara detta funnits skulle bo- ken" fallit. platt till marken. Men här spelar författaren upp hela sitt rika register av syner, visioner, aningar och . visshet, Denna dödens sköna kyla, förvissningen om ' att . något ska vara' över; får ibland . glimta i Vesaas” prosa,” Men bara för de” "kortaste 'minuter.Vanmåk- : Hen är inte i släktskap med döden, avvisar i varje fall" dödens drag, ' väljer egna vägar till förnimmelse "om Jiv i båten om kvällen, Detta i är. vår värld,” den vi.lever i nu, den som andra kommer att befolka . i -morgon,' där andra levde:i går. |. Hon > : a Pe sk är också Ioha R Wilsons Vi förändras men världen är i stort sig lik. : "Den yttre "ramen är. en frostig skog med; snö, träd, en pojke, 'en "man 'och en; häst, Men det.kan också vara en ensam människa på en myr, några soldaters ansikten vär. de sjunker ini döden, förvand- las'av den, upplöses; ”:- i Få skriver som : Tarjei Veskas. . Bakom hans .sparsamma ord, "ofta mäktig; spelar äldiga"' värld. Inte, ett överväldigas 7 I författaren och 'snö 'eller' sol 'och gyllei ne hår. Han stannar inför; det livet räktiga visioner. av ch hat "men / lika - gärna edkänsla; Hans värld Är; rik, "registret. stort” Det; spel; han och” "skala bort det n' ga' väntan: Zindermans) som”. ut gör tredje" delen 'i: en svit som in- leddes: "med. skildringen av; Lenin | rättframt. Därför slår: de ord han "har'att säga oändligt hårt. Han föls ”tre' flyktingarna 'som har pregnans och man 'tvivlar-inte för 'ett,ögon= «. blick; på äktheten i hans, romaner. ” "och visar hur. man ena dagen hör hit, den. andra dit; Människans van- makt i'en värld där alla mänsk- liga lagar tycks ha” upphört att gäl- Ja För pojken blir detta svåra 'år ”sorn ska ge honom" märken för li- vet. Bakom sakligheten och: lågs -mäldheten lever en lidelsefull styr- > ka i språket, Människorna förmår engagera oss genom sina öden, Här . finns hustrun som blir bordellflic- - ka' hos tyskarna och hennes man som 'sök«& - döden 'i ' kriget ' sedan han insett faktum. Ensam står hon » där, med en enda vän,' den ”ungé pojken för. vilken hon med några "ord kan klargöra h' hon inte kan hjälpa ' det som . hän Som fånge tvingades hon lyda, tvingades blil; fältmadrass. "Hon dödas inför poj- "" kens ögon. då "hon söker kontakt med honom i- Finland, de tyska bödlarna fullbordar ett tragiskt öde utan att darra på manschetten: + Det finns partier i Eino Hanskis tre böcker från kriget som: tillhör det bästa som 'skrivits om" denna tid. Bakom det” påträngande, det direkta, , finns en medkänsla som spelar med rikt register. Man kom- mer på-sig med att längta . efter att få veta hur det gick för de tre . flyktingarna då "de äntligen nådde " Sverige, 'Här slutar, det i ljus, men mörkare partier ska nog uppenba- ras i en kommande bok med mil- jön förlagd till vårt så omskrutna och diskuterade välfärdssamhälle. | EE" tjeckisk författare bör onek- ligen: vara på ' modet i år. Jag är övertygad om” att 'Ladi- slav Mnacko skulle tycka mycket illa om dennå4 inledningen. Men hans Toman Maktens sötma (Nor- bedriver sker: djupt inne i männi- |. skornass. hjärtan soch han: ser ”ge- TX Av Ia var W pablén stedts) handlar just' om "det som sker i alla våra diktaturländer. Om människans förvandling då hon blir maktägande." Hur "makten : berusar och förändrar och brutaliserar, I In- te så att författaren medvetet strä- var efter en. sådan. tolkning, hans diktator som just är död och” ska begravas får behålla sin personliga storhet. i snabba återblickar . där han visar kraften och förmågan att handla självständigt. Men å andra sidan visas han 'naken utåt då han är svikare: inte bara mot sin familj utan i lika hög:grad mot; partiet och kamraterna.: . I -' Alldeles Utomordentligt skickligt visar Mnacko spelet bakom 'kulis- serna. Alla väntar på att något ska hända, diktatorn är en', död” man långt innan. han utandats in sista suck, .: « - : Romanen berättas av. ett ögon- vittne, fotografen; Frank. Han har varit diktatorns vän sedan många år, sida vid-sida slogs. de. under partisantiden. Frink vet. diktatorns många fina sidor, häns minnen byg- ger upp ett vackert. porträtt. Vid sidan av detta porträtt där dikta- för mäktiga - män ' var " inblandade) alltför - många tvingades blunda; ..: a därför dröjde det länge innari slav. '"v handeln blev 'enbart "historia, Det kan, också 1 detta. fallet, vara av” "+ värde att minnas och, se tillbal ne Finns: det inte här och var I värl. - den, inte minst i ”den fria” med Amerika i'spetsen,' fortfarande mi" noriteter (eller är det inte minori. teter?). som :ännu'1 negrerna. ser slavar: som kan behandlas hur som). helst och, som, i vilket, fall som TT helst inte" kan jämföras med vite människor? '.. : nt 'Thorkild " Har I no samt skriven. och; ger en faktisk bild av, ett:ohyggligt skede i vår världs Kistoria: Slavarnas kust bör läsas av alla vita som ännu på nå. I got sätt tror. att slavhandeln: bara — | var' ett slågs oskyldigt nöje för ” äventyrslystna. 15 miljoner? wufrika.' : ner fördes som negerslavar till Nya - Världen. Av: dessa dog två avtre | man kan väl. ja ett :sådant ord” i'sammanhanget; "ini sin nyd omgivning, Lö dessa mörka kapitel i vår. mänsk= liga - historia, Jäs, i minns och vs torn får förståelse. från 'en av sina egna,' fångas .hahs förändrade sätt ' till ännu större makt. . i "På ett. fint. sätt fångas här hur mycket . blir. halvsanningar. också där idealismen, -borde driva: fram Å ochi ting an- roman Ett steg åt väster (Fo- rum) även om "den 'inte' syftar lika långt som. ”Mnackos bok. Den är skriven i rasande fart "och börjar rymma: från. Rysslan chef: att tvingas: avsl het som. han -fått. av. sin' bäst tempö ock + människorna. är 7 fint telligent" ”Underhållnn åt" väster ' 'en” bok: |D leva (LT) berättat om. sina erfa- renheter hos Gestapo och i koncen- trationslägren' under kriget: Boken med autentiska foton, Man har vid detta laget läst. många sådana här maktlösheten inför politiska: 'systera av. sådan. här. natur. Varningarna' mot det nya nationalistiska partiet Man förvånas bara över att det än- vill tänka på att stödja sådana p litiska strävanden. vs Detta dokument om en m skas storhet inför lidandet, en män. niskas tro på ' rättvisans och. god-; uppleva. Man gör det med tårar i: ögonen och håller helt med baksi-' är sant, Oscar Magnussons rättfram. ma språk övertygar helt, Han har dröjt länge med att låta 'andra' ta: del 'av. sina lidanden, men man förstår att detta .varit en svår bok. att skriva. Det är. ett vittnesbörd från en människa som vänt vid dö. dens tröskel, och vilken död han sett i vitögat sen och minnas, vi har" inte för ett ögonblick råd att glömma. de bes- Hitlers fruktansvärda era, Må vara tyska folket som följde honom kan väl inte beskyllas "för: detsamma. Hur kunde detta ske? -- tele kild Hansens bok Slavarnas derat på plats och i arkivens göm-" mor och ger i denna bok en ska-' kande skildring av hur slavhandeln bedrevs och vilka som stod bakom , den. Här kommer återigen männi- -— Jag tror att jag "måste sälja min gamla bil nu. ' . Varför det då? > — Ja, varje gång som Jag far parkerat den, så kommer det en . konstapel fram och frågar om jag har rapporterat olyckan. : so av skans hä löshet fram, h en; profithunger .och hennes "oförmåga. att förstå andras lidanden, Vi får :] veta att det var Danmark som allra . först år 1792 officiellt. avskaffad slavhandeln. Det är ett gent årtal" och "slavhandeln fortsatt 1800-talet. Alltför många tjänade -RE9YB. REngar må hanteriogen, alla. också upp och visar hur han sviker. " kamrater från den tiden i sin vilja nat. Man förstår att Mnacko räknas ' som en "påle i köttet också 1 sitt : hemland? Maktens sötma" är en bok - som "rakt fram” visar . på en dikta= +" i Ryssland men slutar," när allt: tycks. vara. en. katastrof, i. väster, . och: .kollega- Max: Bremer just: före jälvmord.:; -Avhoppet ”skild-j H ras” så/ gott som; ;hela" tiden sett:tirj ' Peter ' Karås” egen: synvinkel, ment män får också i' snabba vglimtår: sel tecknade, . Kärlekssagan. mellan den : en norske? efnotståndsmannén. Ost. car. Maghusson' har i Jag vill. är således snarast en självbiografi '. vittnesbörd, -men ; det kan: raldrig. : komma: för många, .Under :läsnin-". gen "känner man "åter . och ; såter; .. i" Västtyskland är på" sin - plåts. SN nu kan finnas människor som ens - hetens seger, måste man läsa och". - destexten där det står att detta är :' en otrolig bok, därför att varje ord ' Låt oss läsa ” tialiska saker 'som skedde under att Hitler var tokig, men hela det... Verkligheten präglar också 'Thor- kust (Forum). Författaten har stu, ' e in "på inte över ratt du r vitt: Joka on laiskå- lauantalna. se ön : musta sunnuntalna! ket för denna friskvård — . basty badét, : "Lördage : | det 'Juhlasauna, . -högtidsbastu, bas- tubadarnas . julafton eller” Stora Lögardagen” som är. bastupropage. I rande. Simfrärmjandets ' -officiella beteckning, på denna dag — 'en årligen "återkommande, påm Lördagen. vär fordomilags Sig, därav. nam som.” "numera. "verkar. SOM: Propa: rrämjändet. ar också innehåll r "ritningar. "praktiska: råd ”l och”besktivningar”av"”olika"basti- byggnader samt" i. den :ferté: och [senaste upplagan. (som kan: rek u vägen -29, 111 34: "Stockholm, till så. annonser: p bastuutensilier, 554644 2 620032 — 629968 " 639460 " 612224. "642843 "2 645556 > 606446 . 701442 ” 703928: 707588 ; 741272 " 759872 766500 768766 TIOSTT. 15337. 716723 .. . 118728 + 81720 > 782620: | 785479 "786262 ” 788221. ., 803741 821540 .. 875741 ” 878120 " 901557 > 905055 948128 - "950506 951771 > 951831 "7 984301 -. 985410 , 950506 951771. 931831: 984301 , 985410 "987593 991269 1001595 1022403 "102337 . : | 1033218 -1059251=1061540 -1065771 1069725 7: ]-1073059" 1076922" 1090782. 1091751 "1113059 . "HI3474 1120196. 1134143. 1139198 1147162 1151781 1153558 1160499 1166568 1171347 - 1179313 :1181981 1182173, 1186203 119425 1210251 1215622 1223618' 1238100 124052, ' . 1242242 1247708 1258015 1275003 1288428 1297407 1306368 1311075 1311408 1323630.. 1327455 1337167 1351423 -1360901 1367203 1374722 1379702. -1401563 =. : 200 kel - nummer som: slutar på: 06 078 353. 38 507.596 914 958 ta alla” nummer, som” "slutar på 001 002 008 043 048 066 071, 096 111 H2 3122 127-129 134 144 154 158 277 192-195] 197. 199214 216 219 222 228 256 260 211 285 286 291 299 308"315 326 338 339 340, 344 351 357.364 372 373 377 395 400 4lT" A21 445 449 450 453459 464.465 476 492 501 542 549 559.582 607 610 613 617 638- -643 648 652 653 656 671 684 698 TO "6: T24 728 757 774.785 487 TOL 800 805-809” 813 826 829 842 863 869 876 929 933-938 - 943 946 947 949 966 964 970 912 973 nn. 983 985 989 994 999 föstubadarnas Män Just. det, finska. är natfonalsprä. | n: 16 november" 3, är nträl för bästubadet i, vårt : det facila' priset: av 3 kronor) ock- . soch 554036 . 590045 ”5Brokg G2Ms0k . T18217 « 725872, 727992 740558 - 740635 — | » 835580 . 836991 ” 841785 ” 845504 g63118 , Zå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.