» från ;saåmhälletå':.;sida, Rn =. Måndagen den 18 november. 1968 ” = . Ende, två. svåra militära inter- - mezzon mellan Israel och Egyp- ten och 'ett upprorsförsök mot kung Hussein i Amman har freds- : optimismen . i. Mellersta - Östern - åter dalat, Realiteterna har. bör- jat göra sig påminda: Israel och Egypten har.totalt oförenliga upp- fattningar om hela den procedur som skall: föregå direkta eller in- direkta fredsförhandlingar. Kung Husseins utomordentligt svåra : ställning har 'åter avslöjats, Hur . skall han våga förhandla och än-" > nu mindre skriva: på ett. freds- fördrag, när en av de minsta gue- rillaorganisationerna kan ställa till "> med kaos i Amman? s. arring? behövs alltjärnt ten av. Sinai skulle demilitarise- , 35, men det är helt oklart hur - "man tänker sig kontrollproce-" ” duren.' : ' Vad Jordanien Beträffr! inåste : det vara frestande för kung Hus- "sein att nappa på den försöksbal-' "long som den israeliska kk: Al: lonplanen = utgör, - Västbanken skulle då åter knytas till Jorda- nien ekonomiskt ' och politiskt, - ! men avsnöras militärt av en is-; raelisk skyddszon i Jordändalen.,, Om Jerusalem vet alla att, stadens - delning från 1948—67 är slutgil-' tigt upphävd "och att det, gäller | att hit'a något kryphål, gom ger. Hussein ' en insyn över de; mu-, h danska heliga platserna i: Den .. egyptiska Al . Ahram, som är Nassers språkrör, har nu förklarat att Jarrings mis- sion är 'slut och att det inte finns ». " något mer att resonera om. Ändå'” inser ålla 'parter att medlaren be- - hövs både som budbärare och buffert 'och att det skulle se fö naket ut om hela spelet reduce-, rades till. en rent: maktpolitisk , dragkamp, tv Under höstens Kontakter i FN. mellan! I:-ael,' Egypten och For danien har man ständigt gåtl. runt. i en cirkel med förslag "och idéer ' : som har tett sig som” eftergifter” men där. man till 'slut: kört fast” so på kärnfrågan t om Israel skall dra ' sig tillbaka före, under. eller efter. en förhandling. "Jordanien och Egypten har z ansträngt, sig att tol- ka FN-resolutionen av 22: novem- | ' ber 19C7 något mera elastiskt än tidigare. Man kräver inte längre israelisk - reträtt "som ett absolut , men det är fortfarande ett mycket ' » stort gap till föraelerrias krav att den militära" utr i skall . r inte har freden på sitt' Gamla . staden. ; Hussein, skulle, . kunna svälja allt detta om han. hade" full "rörelsefrihet, Mérn han '' tvingas i stället behandla! de Pa- Istinaarabiska guerillaorgånisatio nerna "som stater i stater» Och ' 'dessa' behärskas av. elemétit' som- brogram,.. t Jarrings mission har hela tiden : "' : försvårats och försvagats lav de nm militära . förändringarna, ” "Buper- . makternas vapenleverahger har. ' > gjort det lättare för parterna att i bedriva en vänta och Så Pölitik, ” medan man:bygger upp militära styrkepositioner. Det är” framför . "allt den ryska hjälpen i Egyp- ten och de ryska, flottdemonstra= :; fionerna i östra Medelhavet, som här har varit avgörande, Egypten - har' kunnat bygga upp en "styrka på omkring "100.000 man sjäster iu - om Suezkanalen,' stödd av ett is starkt artilleri och hundtåtåls nya” a tillräckligt starkt. att. bi på de israeliska ”bosionbipå vid len, israelerna. svarar. . med ske i samband med att arabsta=".' terna skriver under fördragen om '”säkrade och erkända” gränser, ': ' Man har” under den jarringska : medlingen inte: kunnat undgå -att rs röra vid de territoriella. frågorna." , Egypten” tycks; ha gett" "upp tänt; ken på att återfå Gazaområdet «men vill inte avstå någon bit av” "Sinaihalvön. Israel . har , befäst : '- Sherm el, Sheikh . vid den käl liga infarten' till: "Tiransundet bla har den gamla naturliga flyg a platsen,” som "låg direkt: på "di flata klippan ersatts' av :ett nya Jagt flygfält, där jetplan: kan sta > tionerrs — "och "den israeliska re- geringen, har trots sin kända mot: "vilja att, avslöja sina. fö chat bud inte: dolt 5 nt stadie" vanalson”. 2 : Jordaniens fall er;bart för. att hjäl. | nya oväntade drag som t.ex kom- mandoraiden vid Nilen;.för 'vårje - gång | sker en lten' upptrappning... Man får hoppas att. AT Ahrams ord: om Jarrings uppdrag inte' är. inte sig för att begränsa" kapprystnin-'; ls gen i "Orienten: Läget'ä är É n mye- ket'flyt 7 och ' fullt: av) färg den israelisk-egyp tiska: stille: ndslinjen. utan också i J ordänien; där det skett en3 våld-' wv.N proryska . ämningar:. Förenta ; staterna har." öchyJ rdanien. pa'ckung: Hussein att stå emot en'y - deskogsbrukets: utveckling: fö med stor upprhärksanih kar Jbräbru 'karhas | Sköts" Inte dettå rationellt, kan i man , fäkna' med ingripanden = Vid en > konferens . med... lantbruksnämn- dernas skogspersonal : inyligen talades ;det :om: att; det: kombine- | rade i jordbri uksskogsför etaget I ' - snart Kan vara en historisk, fö- reteel: ih försä ”stitut, Man sittande öespolittska. - ningen aktaältseran sve att. de: enskilda] skogsägarna "har anledning att med uppmärksamhet, följa. dessa tendenser, "Från deras sidå' mås- te' en snabb utbyggnad av skogs- bruksområdena :vara ' det: .effek- . tivaste sättet att i. praktiken vi- sa att-man på egen -hand-kan ” åstadkomma. den - samordning, planering, och . rationalisering |" Tsom samhället anser: önskvärt. "Därmed mister den väntade, kri- H tiken möt bondeskogsbruket. sin. 'udd” och m växande aktivitet I fråga : " skogsbruksområden bör kunna Jeda till att, man .be- dömer.: drastiska tvångsåtgärder som mindre motiverade och att man i motsvarande mindre grad satsar 'på det. statliga: jorgdry "ket. ht För "övrigt har skogspolltiska ”utredningens ordförande, gene- raldirektör Valfrid Paulsson, ef- Könocntrera befollnlikn till ett fåtal 'storstadsregioner: öch: läg- "ga:resten av landet snästan: öde, "skriver pek tern vidaste” mening fas älkylerra,” så att nan "fick "fram "vad" koncentra- ” tionen och.dess 'spegelbild — ut- ”glesningen:- — kostar, människor Na och "samhället: . EE a För oss älv det natofligt ått se » sambandet mellan störstadskon- centrationen och utglesningen! . andra ” delar : av - landet. "Medlet att: lösa. problemen: äp en, aktiv lokaliseringspolitik : 5r- eller, re- : glonpolitik; om det: "det lättare att få den effektiv, I dag. är dess” viktigaste” 'mål att dem "Isom "ger sysselsättning för" - bor i industrattiga g Kanske rett lika” d framtiden . blir äter "inte: trivs i storstad att flytta till mer ”m liga” orter. on Utan tvivel "krävs "grepp och en ny/sya; på före tagsekonomiska ', kalkyler... -som rättesnöre "för "samhällets nä- ” ringspolitik.: Sådana "kalkyler är. i dag då samhället påtar sig allt "fler ippgifter en. al Hör trång bag för: bedömningen? "Välfäräs- samhället” måste vidga perspek- Id INDUSTRIN KAN "SVÄLT " Det onyanserade talet o om | svält i u-länderna » vilseledande, Det väsentliga den otillräckliga proteinförsörjningen Amea dess allvarliga effekter.. Den. :försörj- ningen kan dock klaras av på in- dustriell 'väg och det vore märk- ligt om "inté europeiska och ame- | rikanskä företag "skulle. intressera sig föride "tropiska" marknader. na, skriver professor Gunnar Alexandersson i nya. numret av .Industriförbundets Tidskrift, edan. nu. möjligt att .in- » dustriellt”” på vegetabilisk bas framställa protein som är. ur. alla | - synpunkter: tillfredsställande, Här finns en stor marknadsförings- »tivet, IN. så KLARA a I U- LÄNDERNA: uppgift, skriver Gunna är na U-länderna; är. nu. ostridlig men ren sta i kraftta bi Nrederna Voc mnet gör : På : direkt dialog än; vad so; ga böcker. ; ; Först, gjorde. han. det vid: sidan" av" sitt: "arbete. som journalist. Han. jobbade, "sin Hemstads "tidning Värnamo Tid- ningen. :och fick. med ären en fin, position" som . kännare av. fol: i bygderna- och ;som ”en .kåsör som-. man" läste. med glädje. och behållning. Han trivdes med. folk och. folket : trivdes: med. honom; gick, Sjöman vär ungt! "och flera gånger" i forskningar: som;"han- gjort. i sam d. Sjöman, utan. att? blix imnpneråd, den... hade verkat, mblodfattig "och substans - Hans. böcker hade tiktade; diksom.. berättad dan ; av; författaren. hade "alltid lyckats-.med ' konststycket ; att: ta hade: "han spunnit. -på . sin . berät: telse, utam -att gå ri. vdenp.. till huvudpersonernas nersta- tan; kar;-Man hörde. alltför tydligt -ber rättarens” "flåsningar, och -' märkte alltför - liter :av: ;romangestalternas konflikter "och, "behov. ; ick det” ran visste: förut, att Sjöman är- en ypperlig Istilist:.' Men « den visar” öcksä mn romanförfattare | är: bruk: ligt "i! Sjömans" böcke ;s "Man "kommer -direkt'in 1' mil jön: Det är tidigt: :1900:tål: på 'små- ländsk 'mark;' "Det" är :en' bygd med 'smäbönder, kogskörare och daglönare. : : 'Händlingen rska' hå: motsvarig: Het!i -verkligheten; "En: järnvägs- arbetare försvann en kväll, och kom” aldrig "tillbaka. - Han -antogs mördad ' och 'sladdret' löpte i stu- gorna och eri man; blev särskilt utpekad. ” : : Pmördare” skriven på sig. hela livet? ” Skuggan: av: er hätt: över. -honom själv och hans hus, « c "Berä ittelsen- är — som allt: Har- Ty Sjöman” skriver .— "mycket brett-'lagd.' Den har ”kött -på be- kommer de” verkliga ma derna att ligga i tropikerna.” Med' en framgångsrik. .familje- planering och : ett moderniserat jordbruk skapas den "ökade köp- kraft som gör dessa lähder verk- ligt attraktiva ur lokaliserings- synpunkt. , Tidsmässigt I kommer Latinamerika att ligga! många år före Afrika. Framätblickande in- ternationella etag etablerar sig redan nu: De är välkomna som generös. Hölitik ifråga 'o om : "statens övertagande av -ickekommersiella risker :i samband med' revolutio- ner, nationaliseringar etc, I detta avseende har. Sverige. baserade fö- retag en klar nackdel i jämförelse med : dem som är "baserade itex Förenta staterna "eller Västtysk- land. Vid sidan åv familjeplane- ringen, torde sådana garantier va- ra den ur svenska statens syn- överbringaré . äv "modern... teknik och. utveckling. Etableringen ' un: derlättas om baslandet för en punkt ' billigaste och” effektivaste Hormen av hjälp till- fattiga län- er, > Harry Sjöman. har xrivit män. 1 He Småland, fanhs | borde" uppmärksamnias mer -Han fick" leva "med: stämpeln N "av. » Ingvar. Få nen”.-me förunderligt. fint pas sar Sjömans språk, till 'tiden och till - människorna. ” Han : har, lyc |: 'kats'; indentifiera' sig .måd .-perso- nerna, främst den utpekade mör- daren : och "hans ' närmaste,. Här komirer, - den : eviga fråga om skuld. och! försoning in; t Det . dramatiska. stoffet. får. bo: ken att leva och handlingen att bli mycket .. intressant. :. Vidskepligheten; spelar. jöver si var" hans spensioherad:: man. lyckas : déssa.s människors någo: hort; ia dramatik. "Alltför 'ordrikt | ka H ligiös "väckelse som - skildras . I boken; . Den: har- mycket. gemen- -samt :- med - ”Skuggamr av ,död man”. Här finns skuldbördan som stundom. blir, för tung, längtan efter - friheten. .och..den-"' eviga ångesten; som driver. människa tille rytterligheter. - + ; sh » HISTORISKA ROM; ANER; : arry "Sjöman I längre: tillbaka--i”, sina- senaste romaner. . I Mårten Skrivares brev” är "det: 1300-talet han 'skild- rar, Mårten Skrivare herättar om livet i Finnveden -hos:'den - mäk- tige. herr . Abraham: . "Här. handlar det. till "syvende och sist om de småländska. bön- dernas förbittrade och sega kamp för "friheten, De vill .inte .hamna under ' stormännens ' ok, vill: inte förslavas : som i: Danmark - och neråt . kontinentens. "Den frihet somy svenska bönder haft genom tiderna är i "många. "stycken unik i: historien." Senaste : :romanen, nyss. utkom- meny, har: sin : handling .. förlagd till 1500-talet. Här står despoten Gustav Vasari blickpunkten..Ock- så han: var: ute för. att minska böndernas makt. -Han plundrade deras: kyrkor. och . samlade. själv rikedomar, Han: förbjöd dem att sälja sina produkter dit "de själv ville och där de av 'sedvänja handlat genom århundraden; Han ville kuva allmogen, släcka" kyr- der -.men red ut alla stormar. - "Ingen väg tillbaka”. handlar 'om den heliga "pigan . i Mark. Hon började predika mot kungen, talar :i tungor, får andrå i sam- ma extas som, han är själv. Oron griper.-kring sig.. där. hon. drar fram. Hon blir den tändande gnis- tan och budet: om hennes fram- fart når kungen i Stockholm. Ingen vet hur det kunde ha gått em "hon fått leva, Mon på en Wahlén ; É har gått ännu |. kans makt.” Han fick många fien-|- kulle nära 'faderns- gård dräps hon och 'skändas av. en. fredlös, i Brytningstiden 'méllan' Katoli- cismen och "reformationen" skild- en, gripande: historia om: konun- gars .makt. och, människors ' fri- hetslängtan, Om dessa som inte böjer sig" handlar: flera "av hans romanér och ' det” ger ' fyngd. ät hans - prosa: : "på ven” äy brukssamhälle. i samhälle” som född” och ippväxt, n står ide "vitala: pensionärer. startar. ett. . nytt > Sgsverke hh Hamiltons” ras: fint. -Harry : Sjöman skriver | - A roman. sorn "ska hår sin, chandling ” förlagd.:.till- u Kolstförkningen | i länet: bordlade: . stadgeändring -- "Hallands: Konstförening. hadé på fredagskvällen . sitt öte. med god tillslutning.. Mötesordförande var borgmästare Åke Svensson som - föredrog ' styrelsens verksamhets- berättelse, Till ny styrelseledamot: väldes' Yngve: Olsson. ' Ett : förslag om stadgeändring bordlades. Konst- hären Bengt Orup visade färgbilder. "och ,höll föredrag runder rubriken ”År med konsten”. Vinstförteckning i. konstlotteriet ”1968;' Fotograf .Göte Carlsson, Vik- toriagatan 10, Halmstad, lantmästa- re Erik 'Nilsén, Söderåkra, herr Sven Olof Göransson, Västergårds- vägen - 19, ' Halmstad, ' affärsförest' Ivar .' Wedin, Hallandsgatan 24, Halmstad, änineslärare Arne Rox-' ström, Box: 63, Ulvsby, maskinfor- mare Östen Abrahamsson; Videvä- gen 24, Halmstad; fru Evy Hesslow, Vallmoliden 9, Halmstad, : direktör : Carl-Axel Fockler, -Gyllenvärds- gatan 1,: Halmstad, '- herr. Ingvar .Jonsson, Bandholtzgatan 35 B, Var- berg, fru Kerstin 'Stierna, ”Järn- vägsgatan 6 C, Halmstad, fru Mar-. got Diamant, Kungsgatan 1, Halm- stad, herr, Carl Gustaf Lundgren; Timmermansgatan 18, Halmstad, fru' Rut Hernqvist, "Magnus ' Sten-' bocks väg 55, Halmstad, fru Gun-' , vor" Blidberg, ' Fredags. gränd 6, X Halmstad, fröken Anna Lundstedt, : Haverdal 1818; Harplinge, köpman Olle;:. Åberg, Broddessonsgatan 55,' Halmstad," kamrer; Bo” Bengtsson, äg" 5 "Halmstad, fru” 6, stadigt: bidade Jag, Herren, och han böjde. sig till mig och hörde mitt rop: (Ps, "40:,.1,) "Vår Kör. skulle repetera Arthur Honeggers : dramatiska psalm, kung : Dayid..-Flera olika Instru. ment ackompanjeräde « - budskåpet vi sjöng. Trumpetfanfarer, trum- mor. och flöjter gav: klagosången ett helt. nytt : innehåll för 083." "När vE "sjöng: ” ”Gud var? nig nådig” kände -vi- oss besläktade med : David "1: sökandet efter. gu. domlig: förlåtelse för det som vi gör, fastän vi inte. vill göra ' det, ' Efter' varje: sådan". själens ' lutt- ringstid- ,känner vi oss "lite star- kare att "motstå syndens lockelse, när" den kommer. I till oss igen; När" 'Honeggers .oratorfum ' slu- -' tar. med det ' strålande löftet om Messias födelse, får också vi en påminnelse om att vi är arvingar till: ett. ännu: större. löfte genom Jesu - uppståndelse från de döda, And""Anderssons väg 9 Falkenberg, bokhandelsmedhjälpare Allan An- dersson:- Bokhandeln, Laholm, fru" Gunhild: Svensson, Kvibille, lant= brukare: ril "Kristiansson, ' Lille > "gård," Gullbrandstorp, tulltj man ”S G Wallengren; Vikingagatan 5, Fal. kenberg; "fröken; Hilma : Lindqvist, Ridhusgåtan Halmstad, förvalta= re Önnert Cassel, Carl Kuylänstier< "nas, väg ” 57,: Halmstad, kontorist Gustaf > Petfersson,:. Tågaliden Nn, - Halmstad, tandläkare: Sven Bram= roverhsadj Karin Ohlin; 5:t Pedersgat 2, Hälsingborg, stång, ' Borgmästaregat 23,' Falken« berg, : »tvättfö frisörniästare'; Gunnar : G Jesper Digsmedsg 17; Halmstad, ar-' kitekt Hugo Winger; Strandgatan 6,' Halrästad, agronom "Ginnar Smed- gård, Som, Klammerc stad; fru Evy y Ek; Stadshotellet; La= ”torgatan 6; Halmstad, fru Evy Röd= bobm; ' Blåsbackegatan . 19,- Halm-= ; Falkenberg," herr, Thote , Andersso; - Fredrik Ströms -gata,. Hälmsted, Eri : Majsan Nylånder; Cyklamenvägen. 45" : Halmstad, "civiling 'Lars Annerstedt;:s; | Förde gamla. De handikappade; de juka. Vi försöker bryta den, genom: Hå. väntjänst, mattjänst och sysselsättningsyerksamhet. jälp oss hjälpa. Svenska röda kors Walls Skördev gensl; Halmstad, frå: "EW. ät son, Vapri mövägern. 3, Halm«: u Helga” Beckman; x Slotts» 3 "gareta sFröding.s - . Laholm," fru Eva ” Bengtsson, Kärlbergsv en 4 Fal- : slumpartat. kanske, men "det finns: där, På ett ställer "skriver den äld- re-Aspenström så. här: .. > "På: en'v ;plahet' "belägen mellan st Mers ech Venus, i dörrspringan 'på er lada i utkanten av en by, i ett land som kallas Sverige; under dess -; konung Guct2f V:s. regeringstid, öppnade en "sommarkväll" en' .kors- ”epindel sin” tillträsslade ryssja och, ten harkrank löpa, : Det"ligger något galghumoristiskt, nästan Nils Ferlinskt, . över 'denna” ” naturbétraktelse., "Aspenström . fån- gar det goda i naturen, om än till- fälligt och slumpartat, | : "Som: de flesta diktare. i vår dit teratur går Aspenströ, ofta” till- baka till barndomen. I Bäcken ger "Inför 'Werner 'Aspens Snölegend'" (1949); 'Litahia : (1952) han läsarna några pärlor som lyser ' klart i vår folklivsdiktning, I bo- ken' är hans ' geografibestämning -klar, "han ser den från huset och byn, det som är bortanför är med barnets ögon främmande, Man. får barnets lilla 'men ändå oändliga värld, Men också 1 några dikter ser han 'tillbaka, det sker "bland ennät i i Hundarna där han skriver: de Redan är barndomen en mörk . » brunn. .. . Jag iyfter på gråa stenar, - . : Jag söker förgätna ord. : . Jag lutar mig ut över källan: . grodan därnere ser ' hur mitt ansikte åldras." om att : Snölegend som kom .ut 1949 blev A röms definitiva ibrott. 2 lighet till liv där för att de den skån- " ker förvissning om en renare, svar are död än någon En klar förnimmelse av hur snön och iskristallerna blir ett med dö- den och tystnaden får man i följanr Jag kommer dlärig fram till din dina läppar dina ögon. =. >. v Frostigt nakna väggar skall berätta Skönt formar diktaren orden om förlisning, förstår man diktarens svårigheter nedisas och allt stelnar i attityder omöjliga att forma om för tillfället, S 50-årsdag > tecknar ' hans porträtt med utgångspunkt från dé tre och Hundar, 1954; + ” självbiografiska Prosaboken Bäcken. (1958). - ss am | diktsaitlingarna Nr "sina dikter talar om svårighet till rader: : stol i en förlisning i kristalliskt hav. skeppsbrott, gripande engagera sig i sin tid. Känslorna öm visade : ;med Det är en ur många skön bok, kusligt kall i sina vinter- och med en klar distans, ett avstånd som ger läsaren känsla av. - oändlighet. : Snön, är döden, kan; fö Men " den VE A dessa tre diktsamlingar plus prosaboken Bäcken sitt absoluta mästerskap. Han är en av. 1900- talets stora: lyriker. Han för in 1 är också renheten, den ger för snö- människan i dikten Förebud möj- |hans NN Jande över väldiga register och hans ton är fullödig, mögen, i en symbolvärld ' spe- fällen. inför fullbordat: faktum; han bevisar hur väl han förstår sin tid, hur han format sin världsbild" med utgångspunkt för både . det politis- ka och " sociala : skeendet." ögonfallahde. vid sidan” av dessa ” aktum är hans ödmjukhet ' inför orden som arbetsinstrument, : Aspenström som bildskapare får man i ett nötskal i dikten om må nen i samlingen Titania: som här får avsluta artikeln: ' t Några säger att! månen & är en, ung + som släpar sina nä Andra säger att månen : är en som méd blinkande. nålar stickar Jag a av att natten står man vid flera till... - . Mest - H rön Lo i sillfiskare över - vattnet, : gåmmal fiskaränka : ; sin långa ensamhétsschal, nh förvirrad ' av : so så. mycken stillhet. -s i t |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.