xN a LAHOLMS TIDNING: CN ST SS ret —= TT. me den 19 november 1968" = = 4 | DET SPÖKAR PÅ CAPRI - od - En uppvisning Det "polska - -kommunistpartiet har hållit kongress I Warszawa. "I densamma deltog 'som. inbjud- "na gäster , kommunistledarey från ett flertål länder bland: dem den ryske 'partishefen Bresjnev. Denne || tal som, är intressant jur den synpunkten «att 'det var första gången Bresjnev i ett annat land än, sitt eget sökte klar- , lägga motiven till: ”Warszawa- paktländernas ingripande . mot Tjeckoslövakien.' Den ryske par- tichefen” gjorde detta på ett sätt, som gott förtjänar. beteck- nås "som en uppvisning; och därtill en klumpig sådan, i hyck- leri. I Bresjnevs mun. kom ' den ryska aktionen mot. Tjeckoslo- vakieri att framstå inte bara . som politiskt tillåtlig utan som - moraliskt > föredömlig, ' Den ut- gjorde eri hjälp åt ett broder-|: land, varg socialistiska samhälls- system 'hade råkat 1 fara, San- ningen måste döljas nämligen att ' Sovjetunionens : S " pertalism; blandad med oftodox gammalkommunistisk nlärig- het; i s oe ”Bresjney fråmhöll först att Sovjetunionen alltid har häv- dat,. att varje. socialistiskt lång självt skall besluta "om :de koh- kreta formerna för sin utveck- ling. Denna .-bör ”enligt rysk ” uppfattning, sade Bresjnev ske > med fullt hänsynstagande till de - olika staternas” nationella egenart." Detta : kunde” ju låta mycket .uppmuntrande” för "alla de kommunister inom östblocks- länderna;!. 'som vill > skapa". ett , friare och mänskligt :värdigare | samhällssystem 1 silva respekti-| ” dér och samtidigt” häv- bestämmianderätt” gent” emot: den: väldige 4 "grannen 1 öst Bresjnevs .mjuka' inledande 'ton- i gångar AI vår endast ämnade. som 'et; som komma, "skulle, bryska : der! tjll. alla, socialistländer' att i" "tyda Moskvas vilja: Då; ett, "möt socialismens sak dyker; upp ir "något / not » den socialistiska germent -skapen 1. "allmänhet, så sä blir det- Tp -' ta inte längre ett problem. [Sv t för” "fölket "1. vederbörande land utan” också "ett gemensamt problem” för alla: "socialiststater, värnade den ryske] ledaren. MN EN "direkt hänsyftning på; Tjech d : slovakten | förklarade i; Bresjnev: att en aktion i form av. milt tär” hjälp til dertdri "eidäst , kan. .ha nämligen att "socialismens flon- der «1. vederbörande: Jahd' och: utanför dess gränser: gett ipfov på en' orgväekande Nerksamhet, Det är ju troligt att" "det inom iTjeckoslovakien. fanns” "tlender Ah ”soctalismen” > som ville: "av- skaffa det kommunistiska syste- "> met, men :det::var: 1.så: fall en [- HOTET MOT KOMMUN .» Regeringen, tycker. att. munsammanläggningen -gåt för "sakta och hotar nit med ' "tvångs- går emo! riksdagens uttalade vil: ja konstaterar s vens k Po i 1 När propositionen om kom- . munindelningsöversynen behand- lades" 1962 framhöll, konstitu- tlönsutskottet ; i sitt .-utlåtande bl.a: "Kommunerna själva :bör ha ett avgörande inflytande i frå- gan om eller när sammanlägg-. "ning" skall: komma till. stånd; "Även ' on :utvecklingen i fråga I om sammanslagning av kommu- ner eller samverkan: inom kom: munblockén skulle ske något långsammare -än beräknat bör detta ej få motivera tvångsåt- £iärder från statsmakternas sida, "TIN detta anslöt sig riksdagens. båda kamrar. "= ” Hr Lundkvist bör nog fundera på innebörden i" riksdagens ut- talande en gång till och: dess- "utom skulle det, inte skada, om han tog del'av ett särskilt ytt: "rande, son hrr Agne Gustafsson, Gillis Albinsson och Fredrik Lin- dencrona "åtminstone den förstnämnde är känd som aktiv socialdemokrat” fogat — till länsdemokr atiuti edningens nyli- gen avgivna betänkande. Där framhålls angelägenheten av att närmare överväganden göres be- friffande kimplig 'kommunstor- ek kommunaldemokratisk Soch med hänsyn till tt skapa en samhörig- land kommunmed- ur "värde mäste ' man- låta kommu- s nerna . själva "komma. fram till vilken , framtidslinje de skall välja. : .höll på kongressen ett| : handlings- . ” sätt var förestavat av, rysk; im-]. rårje :larids nationella själv- . effektfullt förspel, till... det |” 'socialistland,$ ett: hotl' >| gömma sig i bushen. X ci hyckleri bo minoritet utan inflytande, Ma- joriteten av befolkningen i . Tjeckoslovakien accepterade " munistparti ledde reförmpollti- ”keh, sarna kallar kontrårevolution existerade inte, Men idet” fanns ' något annat, som gammalkom- munisterha uppfattade som . ett dödligt hot mot deras egen maktställning. - AlexåAder ”Dub- cek och. kretsen kring" honom sökte länka det kommunistiska samhällssystemets utveckling .in på nya vägar; som :'skulle göra -det möjligt. att - förerid kommu- nism. och demokrati. De totali- tira dragen hos kommunismen skulle sopas undan, tryckfrihet "och tankefrihet garbhterag''och "medborgarna få rätt. krit séra både -stat. och patti; pch utöva inflytande på samhällets angelä- genheter, Den nya tjeckiska 're- + gimen 'såg- det. ockS? öm ; en av. sina allra väsentligaste upp; ifter. att frigöra” landets nä- ingsliv från den "inkompetenta och :ineffektiva centtalbyräkrd. firsom lagt en tvång: röja” över -detsamma, ov. ; nea tå DE . Be". ryska ledarna Jar r för att utvecklingen” je "Tjöéckö- Slovakien så småningom skulle Jeda till' att landet lämnade. bä: de” "Warszawapakten ' åch; Komée- "Kon ' och" att andra"! östblocks: länder som Polen” tex ” skuile "komma. att. "följa" exemplet. Den liberala smittan”. kunde, också 'kas :vinna insteg rånom"” -Söv- bakblåsare;t Liksom i. Bresjnev Nvär dessa ledare rädda satt mista ” i ys ; bedömhing hotas I håkot: ociar ”istiskt srland. "Denna. fiBreginer. 3 doktrin” + innebär att my Bovje kommunismen och landets, kom- | Någon fara för” vad" rys- Det spökar ie en tyxvilla på det idylliska Capri och. vålnaden är den -romerska kejsaren Tiberius tredje hustru Julia, påstods för en tid sedan i italienska tidning- ar, . - ,”n Capri var "Tiberius mest pm- tyckta tillflyktsort. mellan rege- ringabestyren.- Enligt villäns äga- re, Giovanni Merio, var vålnaden mycket vacker med långt. svart hår. Första gången han såg hen- ne viskade hon ett namn till ho- nom. Nästa gång hon dök upp, föll en stor tavla" från en vägg i matsalen med dunder och brak, och man "kunde höra ljudet av bortskyndande steg. En av Merlos vänner, Guiseppe Ferrari; broder filt: den välkände 'racerbilfabri- kanten . säger sig också ha sett Julia," X Une Den så kallade stränga” veten- skapen avvisar med. påfallahde energi :allt vad. ockpilta': fenomen heter. Men att bara -slå dövörat till.så' snart dessa fenomen kom- mer på tal är kanske, att .gä allt: för långt. Lo dA en'.del år. sedan" kundé en engelsk ' tidning läsas. föl de::”En ickexokänd' engelsk :för- fattarinna,' Frences: Dale, 40: år; har under. de senaste -tre åren enligt. egen uppgift; skrivit sina böcker :på: diktämen'” av. överste- prästen Armatus;-vilken var vet sam '1 det sjunkna ' Atlantig för ungefär 22.000 år'sedan.: Hor' har underrättat sin förläggare, att hon: läte . vill. ha sitt. vanliga förfat- targage, : utan:.bara ; den - summa. som: hor skulle ha betalt:sin ma- gKinskriverska för ' renskrivning av .manuskripten.: H 'ör. tre, år sedan när Franses Dale satt och vändades- vid sin skrivmaskin hörde ” hon plötsligt en "kultiverad ' röst som” I -akade; miska . vändningar . tilltalade hen! ne: ' ”Anteckna vad” Jag nu sär gör . z -Rösten förklarade sig, tillhöra " Atlän-; > rmatus) överstepräst - 1 (a édarhå kräver. åter. 'ovillkor- IFranad; äv”. kommunistpar: ” nekar, den, av "Crustjöv. imedgiv- a s rätten för-. varje: land: att nina? sin:'väg till Dens Jatvessantä 2 om I Imedbörgarna” ”, östblocksjähdernå,', , kommer: att v fespektera detta” -Tydnadskrav ing, som finns ' diktamen i snabb takt. En. tim-] me om dagen kom den sedan igen' med ojämna mellanrum, Til slut hade översteprästen dikte- rat hela texten till ”Gateway to Remenbrance”, : Författarinnan hävdar att hon inte” tror på spiritism. ”Jag vet emellertid att jag inte har skri- vit den här. boken. Inte heller den andra delen, också den om Atlantis>-— är ett verk av min hand. Jag har bara ord för ord I skrivit ned vad översteprästen sagt mig”. . Om visioner skriver på ett stäl- ” le" Schopenhauer: "i varje . fall är en spöksyn närmast och ome- delbärt inget annat än.en "vision i. andeskådarens hjärna. Att en döende utifrån kan åstadkomma en' sådan, har” erfarenheten : ofta visat.' Att en levande "kan göra det, har likaledes i flera fall in- tygats av trovärdiga personer. Frågan: är bara, om också en av-|” liden, ' kan . göra: det”. Det finns tusentals, historier om spöken, om föremål, som kommer flygande genom "luften på ett sätt som trotsar alla mekaniska lagar, Men sanningshalten. är” i de' flesta fall). tvivelaktig ' och manifestatiorierna vanligen av:sådan: art, att sunda förnuftet energiskt värjer sig mot: att. acceptera: dem, : "I'eft av:sina brev berättar en tysk. dam : om :en:- sällsam : hän- |: delse, som senare :bekräftats' va- ra fullt med :sanningen överens- stämmande: Samma. dag som min släkting, lantgreve Fritz omkom, kändes 'det ' plötsligt som "om .nå-|: gon' hårt och omilt. tog mig i. ar- men, medan -jag "promenerade i en skog. utanför Haag. Jag skrek högt "av förskräckelse,' ty. det fanns ingen : i . närheten, "som kunde "gjort det. "Senare upptäck- te..jag på min:arm”tydliga mär- ken efter fyra fingrar, och", en tumme. Då. begrep jag genast att min” onkel var död, han” "hade nämligen: -Iovat:;' att; han» innan han: gick hädan ta farväl.a mig. andevärlden. ernaturliga : maktern: griper ter hennes. psykiska” disposition och utvecklingsstadium;, säger den tyske” professorn: Julis - Hartman. Fruktar är. all :religions sursprung |" och + rädslan ' för. andar och”spö: ken är ytterst vanlig ännu i vår upplysta stid” Säkert ” var " dettål, ssänledning-|:' en: till:att: forntidens: fölk mycket ställning med ben och armar fast- snörda: vid bålen för ”att:de inte skulle" komma . upp” ur. Samma ' ändamål - hade "för övrigt ursprungligen Också gravstenar: or d 4 i kulle hindra d människan på olika sätt ”allt' ef-|. Ma Hat Det, finns 1,3 mi ner hjälpbe- hövande bland ibo-befolkningen på den federala sidan'&wv fronten i Nigerla-Biafra.. Svenska i Rädda Barnen, .som under Intepnatioella Barnskyddsunionen svarar för led- ningen av två hjälpteam,rhar. hit- tills förmedlat = livsmedel " till 150.000 barn och vuxna, och me- dicinsk . behandling för ! 15.000 barn och mammor. Ari I Awgu-området har>?ett inter- nationellt Rädda Barnérlag un- der "ledning av gävleläkaren dr Gustav Weissglas förrmédlat vec- kohjälp till 100.000 hjälpsökande med 'mat och nått över 10.000 med medicinsk behandling. FC C> I ' Calabar-området; närmare be stämt mellan '"Uyo och? Ikot Ek- pene, "arbetar ett svenskt. Rädda Barnhen-lag under dr Ole: Dahl, I detta omr. 'åde finns omkring 80.000 ibos som kan nås längs vägarna och lika många anses fortfarande Det sv enska laget har nyss etab- lerat sig i området och har redan kommit upp till 40.000" veckopor- tioner färdiglagad mat>och givit 5.000 behandlingar: aföre Rädda, Barnens generalsekrete- Irare Magnus Ehrenström, som i dagarna återvänt från "ett besök i de olika områden för att dels få informationer om det 'aktuella lä- get. i verksamhetsområdet ' och dels ta”del av återuppbyggnads- planerna, berättar: ' »— Rädda Barnens hjälpdag föl- jer frönten. Verksamheten på nya platser börjar med att man sätter upp anslag vid de ställen 'där. det är lämpligt att öppna mottagning. På "den utsatta mötesdagen åter- vänder lagen till platsen där det då . har . samlats flera . hundra hjälpsökande familjer. Arbetet börjar med att patienterna snabb- undersöks varvid alla de som är i behov av. omedelbar vård får ett märke i pannan. Efter: hand ge nomgås alla på detta sätt. Efter matutdelning och kortregistrering meddelas patienterna om nästa mötesdag som inträffar efter 5—7 dagar. - " -Att arbetet ger ett - förvånans- värt fint resultat framgår bl a av dr Gustav Weissglas . rapporter. Efter att ha startat med en ny grupp behövande med närmare 100 procents frekvens av kwas- hiorkorfall bland dem som tagits ut för behandling, så kan man konstatera att fallen snabbt. går |tied till 25-30 procent.” "Efter yt. terligare 3—4 'veckors behandling har man nått ett acceptabelt häl- sotillstånd. — Det är underbart att se hur dessa skinnklädda . skelett ' eller uppsvullna hungerbarn snabbt re- ofta. begravde sina: döda i, huk-|'. oj Anslag 2 veckomöten TE = - kande kloak” på gränd av industri- i vården m några : veckor: kommer. riks- I dagen -att fatta - ett : betydelse- « fullt - beslut, nämligen ' a 2 Igenslamning hotar. en rad av våra vackraste insjöar, inte minst Mälaren. Resultatet av: dén pågående” Vv : förgiftningsprocessen i d; Nordisk siherkan Der gränsé serna | av hotade vattendrag? : , som erfordras för « av regeringens förslag till. lag om skydd mot: miljöfarlig. verksamhet. Ett nytt statligt ' organ skall inrät- tas, Statens' koncessionsnämnd för miljövård. "Denna nämnd måste ge " tillstånd innan företag" eller kom- muner ' sätter i gång någon: verk- samhet som. kan: vara” skadlig för miljön, 1 Dispens från koncessionspr vning kar lämnas', av naturvårdsverket "kom blir tillsyrsmyndighet och nu måste genorngå Jefaftig” utbygg- - bedrev: kåde" yrkesfiske” och" höjes- | ” fiske ”gch/ självfallet”. Kunde? få: ett; kr sötvattensfiskets.- förbättring, : avse icke endast ökad avkastning 1i' all- mänhet från våra fiskevatten; vil- ket torde kunna ske genom diver- se förbättringar," grundade på 'in- gående -" biologiska "studier; / utan också ett förhindrande” av. att ;de skador, som äro en. följd av. vat- tendrageng industrialisering, icke få en sådan omfattning att där. befint- ligt i fiské "alldeles" förintas. : Dessa" ekador,: vilka” i" ållmänhet kunna il. flottning; ; md förorea a samt, förore" å .sclterar vad "och kloakutsläpp” och föroreéningar-] na sträcker: sig: Jänet, uti. havs- ern, är situati and ga bättre —, en råd yrkesfiskare her fått "Iögga « ned sin 3 häntering- på [3 [4 nd MM Få [rå = mm 2 : co od Ez 3 .” z 2 = [0 Nn : grund "av 5 Massafabrikerna och: "andra" indu- -strier på' den norska sidan: numera ett biologiskt -he!t. dött :vatten; där varken fisk eller skaldjur kan leva, ' Göta älv. har blivit ett enda' jätte- likt kloakdike, där både industrier och samhällen släpper ut sina av- iallsvätskor,' i' 'de : flesta: fall ' helt utan rening. Likartat är, förhållan- det med de halländska" åarna eller älvarna, » Om" Öresund "kan. exakt, detsamma” som" om Göta älv för detär till: ytterlighet förorenat "både från den.svenska och" danska "(PROBLEMEN AKTUELL. ' FÖR 50 ÄR SEDAN : V Det 'är visserligen” först i våra . lagar som vattenföroreningarna nått "men prot är därför par sig och blir t och runda, glada barn igen, skriver dr Weissglass bl a. - — Hotet om en verklig hungers- nöd är nu överhängande, berättar generalsekreterare Ehrenström. Det tar lång tid innan man kan få fram nya skördar. Till de be- hövande i Rädda Barnens verk- samhetsområde har nu distribu- tion av torkad fisk prioritet. = Det är svårt att nu se när en periodvis övergång från katastrof- hjälp till rehabilitering och lång- siktiga projekt kan ske, men re- dan nu har t ex hem för föräldra- lösa barn kunnat upprättas och komma igång. -Rädda Barnen vädjar nu om stöd till den fortsatta hjälpen i form av bidrag på postgironum- mer. 900 100 liksom på organisa- tionens olika lokala postgironum- mer. Skriv ”Biafra” på talongen. ingalunda nytt. Redan år 1917 skrev dåvarande . statens -fiskeriingenjör Carl Schmidt som också var kon- " vårdsintressena; i pandet av. vattenförgiftningen utan |. sbebygtelsé anses "Vad Öresund beträffar. har. nu Sverige "och "Danmark inlett etts sam- arbete: för att råda bot på förore- ningseländet. ”Arets' + riksdag -” har vändelse till Norge i 'i fallet Ide- fjorden. —”att det finns samarbets- vilja. på. norska. "sidan torde" fråm” gå. av. vad som: ovan: "citerats från Iden. norsk arbetarrörelsens huvud- | organ. CI "Sverige har vi gen "genom geringens försorg ätt ett ordentligt ämbetsverk som över hela linjen skall'slå. vakt om nafur- | .bara" bekäm- också luftföroreringarna som ' blir allt. mer påfallande allvarliga i vå- ra. större städer, liksom också bul- i detta sammanharig. 7 : Nu kan man naturligtvis sägå att vårt sötvattensfiske Inte är av! nå- gon större pationalekonoinisk bety- bl. aen allmän fisk Os; nyss MH vfallsvahniet ” "både | I! ij fäntasi för att-inse att;bakom dessa blade = siffror: ligger. allmänhetens : länge sedan man. idet svenska. stor; J "Jen i 'i'ett:reningsv erk tog: hand, om ; > också bifallit en'rmotion; om' hän-4 lerfaran, ' mycket annat att förbigå delse: — farligare är 'det att havss ; | fisket utanför våra kuster håller på att:komma i' farozonen. Men, man : bör » härvidlag :också' hålla” i min= net "den'. utomordentliga ' betydelse. fritidsfisket fått för allt större folk- grupper.i vårt land. Vi har just nu över en miljon Pfriti "dsfiskare” här väl en hel del? '. aäpekterna kan Tämnas att Ken, to= tala ' konsumtionen". av” fisk, + es aisiffror: sönå, vi: f Vtjika? fd centralbyrå färska. fisken vilket delvis. också i lärs i. försäljningen av. fm 1 a ilvad vi inhämtat : från", Tiverasdala . handeln : att : försäljningen.” av "söt« vattensfisk + :- oavbrutet ':. minskar. Trots 7 ”fångstdeklarerad” fisk, Likaså att. det inträtt en' stagnation. beträffan= de' den. djupfrysta fisken; ” men 'att däremot ' andelen av helkonserver tycks ökar Slutsatsen. är kla : inhemska . vatten. ..samärbeta " med . grannländerna för ' att hålla, havs< vattnen kring våra kuster fria. från Javfallsutsläpp voch" opin namässigt noga föl utvecklingen.” ; «sult i Vattenby byrån il ”teckholm följande — som lika väl + Anonym Flickscouterna lär sig första för- " band vid olycksfall, Instruktören frågar: — Varför bär kirurgen ansikts- mask när han opererar?” Liten flicka i patrullen. Bävern: | —- Om han gör något fel så ska inte patienten känna igen honom. Fä aktigt ' , Han sporde försiktigt sin hustru: -—- Jag störde väl inte när jag kom hem från festen i natt? — Inte alls. Du var tyst som en " råtta. Men de två som bar dig förde ett rysligt lv] Gammal å årgång En arbetare ' på statsjordbru- ket Borisovsjtjina i det vitryska ådet höll häromd på med grävningsarbete, då han med spaden ' stötte emot något hårt. Föremålet visade sig vara en trelitersbutelj ljust vin med texten ”France; Bordeaux. 1812”. När han fortsatte med grävnin- gen hittade han ytterligare drygt 0 buteljer. - Någon av Napoleons intenden- ter har grävt ner flaskorna un- der den skyndsamma reträtten efter det. ryska fälitäget. : Nyheter från Sovj io1 — Crattis,' Jag hörde i ni fått en. dotter. . bir Jag hade hoppals det skulle i en son, så jag fick k lite hjäl hushållsarbetet.. ; : jär | I För femte” gången kommer han till borgmästaren för att gifta sig med en ny ung och söt brud, När vigseln är över gör brudgummen fen apgörd mot: plånboken, men vigsel örrättaren avböjer Mere j mycket — Nej, nej, denna ånj jr ” + 2 ek ngr bjuder 'chaffören inte, kunde växla en dralapp, Vad har n d - lådan till? sa hon. I då växel i Sverige. och deras; trivsel betyder, "att: man” annonserar -om tensifiéra arbetet på: att rena. våra - » Går vi: direkt till:de- ekonomiska Ne «både. : Tant blev mycket sårad a när taxb too Li
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.