LAHOLMS: TIDNING ” IT. Torsdag den 23 november 1968. HT = ” id > Fyrtio titäfmars arbetsvecka. - Redan för någon månad sedan form ger ökat utrymmé för Jöne- ”aviserades och delvis presentera des försläget om fyrtio timmars , arbetsvecka. På söndagen ”offent- 53, 1 höjningar och . vice - versa kan denna omständighet tänkas däm- pa eventuella motsättningar. .. - Eftersom femdagarsveckan- blir utr "liggjorde 1963 års arb mitté detsamma, Att i dettä skulle föreslås en med två och en halv timme förkortad arbetsvec- ka är alltså ingen nyhet och för- " slaget kommer sannolikt inte hel-. Jer att föranleda någon hård kon- troversiell , debatt. vare sig mel-, lan arbetsmarknadens parter eller mellan politikerna, Reform en är - redan 'genomförd--för betydande grupper tjänstemän och det finns. ingen som helst anledning mot- - sätta sig att de stora kategorier- - na med tungt kroppsarbete kom mer i åtnjutande av samma för- mån, Rimligare vore faktis! kt att arbetstiden ytterligare förkortas i hårdare, fysiskt och. psykiskt . påfrestande sysselsättningar. Men det ryms kanske ändå nå- fram= got kontroversiellt i det lagda förslaget, och det är"tid- punkten för fyrtiotimmarsveckans genomförande! Sänkningen före= slås ske i tre etapper med 50 mi-' nuter . vardera. Dessa etapper aveNV: ses genornföras under vart och ett av tre; på varandra - följande år > med början tidigast 1 januari 1970 och senast 1-januari 1973. Från .LO-håll har tidigare i år krävts att förkortningen skall genomföras just uhder de tre nämnda Utredningsförslaget ” ger - rum år framåt åren, ” alltså n Aidsförskjutning tre 1 tiden. , Härom kan alltså, delade" meningar. uppstå, Men eftersom ..en fördröjd re- . allt li har : även studerat sådana' helgdagar, ;". som styckar sönder arbetsvee-" "kan. Detta har resulterat i att arbetstidskommittén . föreslår att "trettondagen. flyttas till " första söndagen efter nyår och, Kristi . himmelsfärdsdag från torsdagen 40 dagar efter påsk till lördagen 420 . dagar efter påsk. : i Ca tln För att ta närmast liggande: exempel på - trettondagens - för-" flyttning så infaller denna mån- - dagen. den 86 januari nästa år: | Det medför säkert inte några, mer allvarliga protester om denna helgdag försvinner. Jul-. och ny-.. årshelgerna bjuder ändå på gan- ska rikligt med ledighet. Då är - det faktiskt betydligt 'anigelägna-- re att Kristi himmelsfärdsdag be- varas som, helgdag — även av religiösa skäl. Att den senareläg-'' "ges två dagar kan knappast ha” "någon" större betydelse; Fördelen av. en dubbelhelg vid denna ti punkt på året är: särskilt, påta ” lig ur rekreationssynpunkter, då "- många människor brukar känna. sig nedslitna och i behov av avi koppling. Dessutom är vår sven: - ka natur just då särskilt åtr värd miljömässigt sett. Följakt!] gen kommer .det knappast heller - ”att ' blåsa . upp. några protest- : » stormar kring förslaget om dessa « ”helgdagars förflyttning. Det kom- :.. mer snarare som en mogen frukt i standardutvecklingen. fä ör KOMMUNBRN A DRIVS SAMMAN . yen Kommunikationsministern vill påskynda” > kommunsammanslag- ningen noterar Handelstid- ningen” (fp). skåll' få -bestämma på Det är Inte” tu tal 'om att tanken om 'att::tvång förr” . senäre,, -s många -tå att gör: Kommunerna LÅ miss- eller tillgripas:;. fick. kKsamma -- kommuner" ag i'saken. Det"är: nu dags: för. regeringen att. använda bestämdare , hindrat en: tredskande kömmiun från att omintetgöra" planerna påt , en sammanslagning: -Eller' "också får de" acceptera" att” Indelnings- ändringarna "skäll. vara” genom”. förda senast 1974: Kommun valfrihet ärvsom synes inte över erna hövan stor. Skulle lagändringen i det förra alternativet inte: ge Asyftad verkan; kan..mån säkei” ligen räkna med att det: omfider fastställs en tidsfrist;fö: wMs. Men” regeringen här? söm ägt "Ante bundit sig; Hr Lu ndkvist” det skulle, Intet förvånå om dessa betackar sig. av detta slags a vän- lighet, HT: Det är :bara en tidsfråga... in- nan många av de. sm: kommu. ner som nu avvisar en samman- slagning" få” svårt att reda sig, fiven om .de höjer utdebitering- arna, Det är riktigt att antalet kommunala. - förtroendeuppdrag minskar: kraftigt . vid en: sådan reform. Men det behöver inte in- nebära, en” motsvarande reduk- tion av antalet förtroendemän, om man” lägger sig vinn o m att » motverka klickvärdet genom att fördela uppdragen på så många som möjligt. H Nn = HÖGERNS NYA LINJE "att högerpol itiken skall hådsin givna plats i en tre- ” partikoalition, om en såda n bil - das, fri arnliöll högerledaren i re- missdebatten. Skånska Da Eg bla d et-(op) kommenterar: Man kilnner igen tongån; garna från Gunnar Svärds dagar, Hö- gerns intressen främst, "sedan oppositionens, Hr Holmberg tän- ker nu försöka göra högern till . det stora partiet för att få hö- gerpolitiken "dominerande : eventuellt. kommande borgerlig regering.' + + Med denna högerns” nya pro: fll försämras utsikterna för op- positionen att vinna regerings- makten. .Nu -kan socialdemokra- grad än tidi- gare hänvisa till att det blir hö- £erpolitik av .gammalt. .märke i "en ny regering... Under dessa för- hållanden bör centern och folk- partiet dra upp gränserna or- terna i ärnu högre dentligt mot högern så att kan påverka rmarginalväljarna för. mittenpolitiken. En” mitten: regering bör hädanefter vara al- ter rnativet till, socialdemokratin, . Fiter en fri mast stranden: nen! längre ut. 1 en dessa tt bär isen när. den" brister Jordbruksnotiser. Jordbrukets prisindex | :Kostnadsprisindex i jordbruket beräknas preliminärt ha'stigit för] perioden september "1967—septem- ber, 1968, med 2,8 enheter till 133,4, Under: "samma: tid sj frkligt' mar innehav - . "Vid den.-senaste totala; redovis- ningen" äv, kyrklig. jord. i1Sverige' :1962 uppgick; den "sammanlagda 18 procent åker och kultiverad be- tesmark' samt 60' procent. :produk- tiv" skogsmark. : "Av? jordbruksjor- den',återfanns 22; procent. i Lunds ES ift: "medan ,Härnösands'stift hade 'var. fördelad -på. 5 000. kyrkli-. ba fastigheter” med 9 000..ägoskif- ERE Svens kl spannmålsrekor ”-Årets 'spannmålsskörd” fär: en. av de: största som” bärgats7i "landet. Dén uppgår, till: 4,6. milj ton, varav 27:-procent utgör :b: ödsäd och 3 ocent fodersäd, Som, ”medeltat för - hela landet ligg er. årets vårveteskörd på 3 570 kg per ha. Bäst har resultatet va: rit i Blekinge 'med 4440 kg" per ha samt I Kristianstads" och Mal möhus län ' med 4040 respektive 4000 kg per ha” Av hela vårveteskörden 1968 på 184200 ton kommer. 30 procent från” Malmöhus -län, '14 -proöcent från Östergötlands län. samt 10 procent från Kristianstads län. .- . Set NIA SE |Skördetröskningen dominerar - : Nära 87 procent av 'vår spann- målsareal skördades': 1967 med skördetröska” medan . bindare tog hand om drygt 12 procent. Höst- veten . och höstråg : skördetröska- des till. 96—97 procent; vårvete till" 92 procent; korn” till'95 pro- cent, havre till: 77 procent och blandsäd till 54 procent, : not - Skördemetoderna uppvisar stora lokala ”variationer,. Medan man på Gotland: uteslutande 'skördetröskar samt i Västmanlands och Malmö- hus:län- gör detta till:97 procent, änds bindare i Jönköpings och Jämtlands län till 40: procent av spannmålsarealen, letningen av värsä En femtedel av. utsädesmäng- ten: för" sträsäd våren: 1968. har varit I behov av betning, Man har dock” betat 11 procent, vilket ur växtskyddssynpunkt måste beteck- nas som otillfredsställande, cden av po is Avets potatisskörd gav oss nära 1.5 milj ton. Mest fick man i Kris- tianstads län, 'där utfallet blev 373 000 ton. Därnäst kom Malmö- hus län med 205000 ton och :Ble- kinige län, med” 140 000 ton, Holländskt jordbruk : Antalet brukningsenheter över i ha åkermark i Holland uppgår till 209000, Av. dessa brukas 139000” Telt av jordbrukare, på 36 000 dominerar trädgårdsodling- en och 24000 är deltidsjordbruk. Omkring 10 procent av den yrkes- verksamma befolkningen är sys- selsatt inom jordbruket. ' Totalt. har' Holland endast 2,3 milj ha åkermark och knappast 0,3 milj ha skog. Av åkermarken är nära 60 procent permanent be- Svenska Livrä Kärnisen bära. |. måste vara 10 cm tjock över större, områden fö tesmark medan 30 procent brukas i normal :växtföljd. För trädgårds- odling tar man. i anspråk 6 pro- cent av åkermarken varav drygt 6 000 ha ständigt är under glas. Produktionen. baserar sig främst på animalier och trädgårdsproduk- ter, Värdet av jordbrukets produk- arealen till 501 200 :ha.' Därav var | 82: 20:;procent av skogsmarken, . Jor-. H; LENNART HYLAND, LEK: MED HYLAND - : Boken utan motsvarighet 4 årets | väldiga bokflod kommer nu ut i Bonniers Folkbibliotek.' Lennart Hyland och hans när- maste ' medarbetare . Allan Schul- man och Gunnar Wersén har i bo- ken LEK MED , HYLAND ställt samman 100. lekar, spel och min- nen från Karusellen och hörnan. "Denna är inte bara eh handbok för lekglada människor. utan även fen, festlig och roande -berättelse "Lom ett stycke underhållningshis- toria. Hyland och männen "kring honom; har ':verkligen '-bildat .en "epok i -svensk underhållningshis- toria. - I denna bok har man samlat ett "I'stort antal av de' bästa lekarna från sina radio- och TV-program. Vi. minns väl alla de underbart .J roliga hemmakvällar vi tillbragt med dessa män. Man fattar nästan inte var:de fått alla sina upptåg ifrån, Ingen av dessa personer be- höver väl någon närmare presen- tation.' Alla är de ju så välkända : I för, oss. Hyland själv, har för fle- ra Venerationer blivit och är den tjoande sinnebilden för lek och le- | kande i detta land. Vi har alltså + |lyckats få Hyland och hans med: arbetare att göra denna på sitt ”fsätt unika bok. Ni kommer alla, när ni läser den, med ett leende av. igenkännande minnas många stora hemmakvällar, Man kan upp- leva den som en exposé över den |tid när svenska folket lättade på masken 'och gav sig hän åt att verkligen leka och ha. roligt till- sammans. 4 Men vi behöver, som Hyland själv säger i förordet, fortfarande organisera lekandet här i landet. Här har vi en djup. källa att ösa ur! och hämta” inspiration' ifrån. Nog sagt om detta. Nu till inne- hället. Bästa sättet att beskriva boken är att . välja” ut. några av kapitelrubrikerna,: vilka talar för sig själva, Exempelvis, Examen..i :| Karusellskolan, Min moster i Afri- kh har en vårta på näsan, Bluffa mig om du kan, Gissa 'vad jag he- ter," Vet din fru vad, en moddlare är; Den förtrollade. spegeln, Lycko:- hjul "och. Klädstafett, Förakta: inte gamla lekar och Det” där. med: sjuk lekar: » iI det” -sista- Kapitlet” skriver Hy- land | om? det! numera "klassiska lekprogräåmmet i<TV på juldftöns- eftermiddagen smed”. de" ”eharme- 'små artisterna, Hyland stäl- 1 mycket "intressant, frå- s det? aldrig : några. nya julsånger? vVi lät. frågan. gå vida: res till fyra. av "våra mest, folkkära .visdiktäre, i.nämligen: Olle. ”Adolp- sön, Carl, JAnton;;Thore . Skogman ornelis i Nreeswi j nte', tidigare. "så inns det:nu.i denna bok; fyra, nya och specialskrivria julvisor...” : SOV håller "med" Hyland: Resul- Fö ”tatet : -bevisar-att. alla fyra in- spirerats av uppdraget : i KIRURGMINNEN vå "Professor Einar Ljunggren, som sedan nägra > år . varit "pensiore- rad ifrån ;sin' befattning vid : Sahl- grenska sjukhuset; har nu publi- cerat' en. minnesbok:, ”En. kirurg ser tillbaka”: (Almquist: & :Wick- sell). : Författaren har. som : be- kant under - ett par: decennier hört > till = ;rgrundsgestalterna : i svensk kirurgi: med "sin. veten- skapliga .. produktion "> kanske främst . inriktad: på” njurarnas— urinvägarnas.- sjäökdomar. . ' Hans stora insats framför allt när: det gäller” behandling” av: njur —urin- vägstuberkulos har, medfört vt- terligt betydelsefulla- -: landvin- ningar — ; tillsammans med högt skolade ” medarbetare” är behand- lingsmetoden . nu .så förfinade, "att man 'nästan kan säga, att njur- tuberkulosen : kan” nu ' behärskas: ett stort "resultat av ett: grund- ligt "och oförtröttat lagarbete. . Memoarerna innehålla: emeller- tid: mycket av: värde även för icke ' medicinintresserade, . Barn: domsminnena från" 'sekelskiftets Trelleborg, . där fadern: var . den legendariske lasarettsläkaren ' och sedermera ' skolhygienikern ”farb- ror. : doktor Ljunggren”, staden. som läg närmare Berlin än Stoc-k holm, ge mycket av ”kulturhisto- ria från: den tiden, Studentmin- nen från Lund under en tid som dominerades av försvarsstriderna 1911—14 sidoblickarna på den :ti- dens studentliv ha också sitt giv- na: intresse. I. och med att för- fattaren fortsatte sin utbildning i' Stockholm, väsentligast hos den legendariske Einar Key, på. Ma- ria sjukhus, komma minnena gi- vetvis att i första hand beröra medicinska, framför allt kirurgis- ka' problem och "händelser! Man får en levande bild av den tidens arbetstakt 'och intensitet Adå fri- tid, ledighet, familjeliv för sjuk- huspersonalen var okända be- grepp) av.vad som gjordes och hur: de kirurgiska landvinningar- na" i en oerhört snabb takt för- ändrat hela vårt handlande. Men författaren är aldrig ren:' fack- man, från Norrlandsären i Sunds- vall Sollefteå får man glimtar av. 30-tatets problem och händel- ser — glimtar som ge perspektiv på 'den omvandling av samhället vi varit med om. "I och med förflyttningen till Göteborg och den . akademiska I NYA BÖCKER | | vid: APTT och . fullb: befattningen. vidgas. so perspektiven ytterligare. Upporganisationen av en klinik, av. en.helt ny medi- cinsk "högskola, berättar om kon- gressresor . runt hela världen (kanske lite. .mångordiga) ha gi- vetvis sitt intresse för en .väst- svensk, ävenså interiörerna” från Göteborgs = sjukvårdsadministra- tion. et : ret Särskilt uppfriskande är emel- lertid författarens. syn: på sina studenter, Han har därvidlag va- rit föregångsman och är kanske ouppnådd ' i. förmågan -att skapa och vidmakthålla deras vyer ge- nom långa resor till -andra län- der,” "hela årgången tillsammans. > Genom '.hela boken . går också en : uppfriskande generositet "och frihet från: småsinthet. som väll: stämmer med den minnesbild, an- mälaren ' så 'gärna återkallar från sista åren 'på det inte alltid så ”glada” 20-talet, . HEN EROTISM. —ADEN. NYA - KÄRLEKSFILOSOFIN + rv: Visst "är ..det roligt med porr och sex, Men,. handen .på hjärtat, vi: börjar bli lite immuna mot dessa laddade ord. Erotik är nå gonting annat — det är något för finsmakare. : Hade ”Emmanuelle ”Arsan: Em: manuelle, Bonniers Folkbibliotek, 14:40 +: oms) i varit "en. vanlig porrbok,: hade 'det inte. funnits något skäl att. skriva. om den. Men nu”'skiljer den sig från de flesta andra böcker inom denna genre ' genom författarinnans' raf- finerade berättarkonst. Samtidigt presenteras här:-en ny :kärleks- filosofi — erotismen Lägg ordet på” "minnet." cv Förförisk ret "Emmanuelle är. en ”förförantle bok. om 'en högst förförisk... ung dam.- Hon. är ' en. modern , flicka med en ovanlig aptit på just en speciell. sida : av. livet, lika .'out- tröttlig som sin tegendariska fö- reträderska» Fan y” Hill, "men 'en smula 'mer sofistikerad. 'Och hon har också en raffinerad vägvisare i den snygge italienaren Mario, vars nijutningsfilosofi är; en. lov- säng. till erotiken, eller jom man vi ”promiskuitetens höga dock utan att. ett ögonblick är eller; tappa stilen. Fanny | t:. finns" saker : som ; den: rör busta: fanny” reagera é, emot, men man: behöver inte: av: Emmanuelle”. att hon. är” ja» tom äv sig. . « Det bi flygplanet mellan Päris ”öch "Bankok, Det. fortsätter i henneg lekar med ”värdinnorna Emmanuelle" om ett ämne so TU Frånkrike har” |hestseller .i åratal "och utkommit i nådigt nya upplagor," ; HADE HAN” EN, CHANS? : Några. poliser. står: och” samtå- | lar: framför . en: ung: desporados döda "kropp: Han tog: själv sitt liv) då"-pol skulle 5 ; gripa honom: =: "Var: det kanske der.” Han". hade j tazet. ingen: chans” poliserna. ve "Det. skall, au" inte a”,. kom- menterär en. annan; "”Alla här väl ” chanser i till "att .få-ut. något av -sitt. liv, om" de' bara vill”.: > -”Sägev du det? Ja; jag vill inte kasta. den första” stenen”; = "Inte: jag ' heller”, : säger med smärta "i rösten. en polisman; som står lutad mot en trädstam; ”Jag känner honom. sedan . han "var en liten” hjälplös pojkknatte. Det var kanske. "jag, . som skulle ha gett honom" en chans”. - Så slutar. en bok som handlar om - de » chanslösa - människorna, de som av omgivningen: från bör- jan är” " förutbestämda att bli brottslingar, . som misstros ' och nedvärderas av andra” människor. Boken griper ” djupt i hjärtat. Den är:'ett skri .från samhällets olveksbarn, 'ett rop om förståelse och hjälp från . medmänniskor. En pojke med en -svårt -alkoholi- serad ensam mor, en pojke som kunde haft alla chanser att bli en bra människa, om någon enda st som sked- ver huvud äger en av på allvar velat hjälpa innan det a var: försent. - Dot Hs.: Henry . Holm: POJKEN . MED "" JÄRNARMEN. EFförlag. ' Häft. 16:50, inb. 19:— öVER PÅ GUDS SIDA är titeln på en liten skrift som vill 'föra människor. i kontakt med Gud. Med Bibelns hjälp vill den ge svar på följande, frågor: 1. Vad är en människa? 2. Hur är Gud beskaffad? 3.” Var kan man träffa honom? 4 Hur kom- mer man över på Guds sida? Det lilla häftet ger inga uttöm- mande svar, men det ger vägled- ning och väcker intresse att söka vidare för kontakt med Gud. Uno öhlund: ÖVER PA GUDS :- SIDA, EFS-förlaget. Pris 2:50, DEN SVARTA FLODEN 'TV-producenten Lars Berger gör ett starkt kritiskt program om den officiella kristendomen och ter uppgår. årligen till ca 15 mil- jarder kr. Då bidrar animalierna med 9,5 miljarder kr, vegetabi- lierna med 23 miljarder kr och trädgårdsprodukterna med nära 3 miljarder kr. Med avdrag för om- kostnaderna kvarstär som inkomst från jordbruket ca.7 miljarder kr, d vs &2 procent av nati om i u-länderna, Ett par kongoleser, som studerar i Sverige, vilka sett programmet, påpekar hur felaktigt missionen skildrats i programmet. Radioche- fen ger Lars Berger tillfälle att besöka Kongo för att göra repor- tage på ort och ställe. Det blir en äventyrlig resa. Hans sammanträffande med den fransk sj! Ö a er komsten, SLI kan Sylvie är fylld av romantik. arkitekt, lärare vid Konstfackssko- lan, formgivare ät Boda glasbruk och välkänd från press, radio och | Sjuttioåttaåriga N anna Svarta fortsätter praktik c och; forskning - Nan Svartz,- Sveriges förs- ta kvinnliga professor i medi- cin, ger ut sina memoarer i da-' £ . garna. Boken heter"”Steg för steg” titeln är dubbelt symbolisk: under . den tid då Nanna Svartz verkat som läkare — sedan 1918 — har den ' medicinska forskningen gjort stora framsteg. Själv har professor ' Nanna Svartz gått stegvis i sin kar- riär '— - trots. det motstånd hon "ibland. mött från en : del av sina manliga kollegor. — Under de: första tjugo" åren kände jag inte mycket motstånd, det var först vid! professorsutnäm ningen och "sedan när jag blev föreståndare för Gustaf V:s forsk- » ningsinstitut, : berättar professor Nanna Svartz; -: Under åren 1936—37 var Nanna . Svartz tillförordnad. professor på sin f£ d chef Israel Holmgrens plats, '-på Serafimerlasärettet. AN : — Jag talade: men hörde glunkas att' inte skulle "de ta en kvinna, berättar profes- sor Svartz." Någon äldre akademi- ker "vid ett annat universitet lär ha sagt att' det vore ytterst olämp- "ligt att till en så viktig och krä-" vande ' tjänst utnämnda” en kvinna « | klimakteriet. För " KAMPEN OM -. - PROFESSUREN ; . se Men Nanna Svartz hade tur. Pro- » fessor Weinberg vid Pasteurinsti- tutet gav. ut en handbok i bak- teriologi där han relaterade Nanna | Svartz undersökningar. : "Professor "Hans Christian Jaco- " baeus och ' Sven Ingvar satte Nanna Svartz' som första bland de sökan- de. Kampen. . om. ” professuren. var emellertid långt ifrån slut. Profes- "sor i Jacobaeus , dog plötsligt. - ..övriga sökande "lät höra av, sig, En av dem : vände sig. till sina. norska "kollegor och sade: ; 3; leda den. När "Nanna. | Svartz blivit "utnämnd : "till: professor . 1937 villel "hon. givetvis glömma: alla obehag- z "ligheter; Det underlättades framför | e allt av: Karolinska: institutets rek- |5 "-tor'Gunnar Holmer s positiva in- gången :Nanna: Svartz utsattes för:de man” koll ictånd liga”, M ;» hårda Var 19507: tyå? år. efter. satt. hon bli- Forskningsinstitutet & är inrikta på klinisk forskning något som pro- >fössor Svartz också måst > kämpa 1 oktober. 1950 "kom '; det till mina öron att" en skrivelse cirku- lerade i Karolinska institutets kol- legium att; jag, inte” "skulle" våra : kompetent; 'att' sköta forskningsin- stitutet, berättar. professor : Svartz, Dessutom framfördes muntligen att professor : Svartz : skulle innehaft två tjänster samtidigt, ” ” .> Genom" en' utredning, har . man inte "med andra ” "liga; Även nu är "antalet kvinnor !undergång om; Nanna; "Svartz- skall | : im = professor i bland läkarkåren tämligea litet — ca sexton procent, .; Fl = Många gifter sig när de slutat studierna och sedan har de svårt att sköta både . barn och . yrket samtidigt. Professor Svartz efterly-|. ser en bättre lösning av service- frågan - för yrkeskvinnor — 'möj- ligen barndaghem förlagda i när- heten. av. arbetsplatser — Kr ex sjukhus... oo "Om professor - Nanna Svartz ibland haft svårigheter i sina kon- e | takter "med : vissa manliga' kollegor har hon däremot haft mycket goda kontakter . med : sina patienter. Det ; redan, under. studierna n 4 va sjökdoms- ch: hade” alltså” lätt) för. ni” diagnös;' i "Patienterna |& visade” även stort iritrésse : för hen? Helga" Johansson' och" Hilda”: Öster- man född: Wessén — "grundade, stif- telsen'..”Professor'... Nanna” ' Svartz fond”. Hon - kunde "skaffa: en. dyr-, har. forskringsapparatur, något som : id hörde även: kung. Gustaf :V, mar« skalk Mannerheim ock den £0v- kunnat fastslå” att .beskyllningarna ” saknade grund, : : TM KVINNAN OCH YRKET ” q . fär Nanna Svartz' började sina studier 1911 bestod medicinarkur= sen av 18 elever varav två kvinn= nens gigantiska arbete, med egna ögon ' får han -se vad' missionen uträttat och uträttar. Hans inställ- ning tilll missionen blir helt för-: ändrad. ' Boken är -även. en rese- skildring. Den ger levande bilder från afrikansk natur”och livsnära bilder av människorna därnere. -— Idealisk ' som > högläsningsbok”.- kyrkliga syföreningar. sens Hs. Häkan Gronsioé: DEN SVAR: -'TA FLODEN. . EFS-förlaget. Häft. 18:—, inb. 21:50. ÄNTLIGEN EN MODERN. ” N SVERIGE-BOK! . : Vad vet egentligen utlänningar om Sverige idag? är vårt land för dem liktydligt med välfärdsstan- dard eller bostadsnöd, med naken- bad eller kanske med luciafiran- de? Ett:är säkert — de flesta vill gärna få veta mera. Och nu finns det också ett sätt att berätta för dem om oss. själva och det Sveri- ge vi lever i idag: Lena Larssons nya och moderna . Sverige-bok SWEDEN — A ' YEAR, svensk upplaga SVERIGE — ETT AR. Den handlar om Sverige. i dag. Om standard och välfärd, bostads- brist, "folkmängd och ungdomsde- monstrationer,: om : hur" vi' äter kräftor, hur stor vår statsbudget är och varför vi badar nakna. - Månad för månad berättar Lena Larsson om' äret i Sverige, var- dagsmiljöer, fester och begiven- heter. . Alla våra traditioner, vår kultur, vårt offentliga liv och vå- ra nationella särdrag finns med, liksom också dagens aktuella prob- lem. Genom hela boken flyter en etröm av faktiska upplysningar, tabeller och diagram om folk- mängd, folkökningar mm. Lenar. Larsson, heminrednings- Nanna Svarta, 78 år, fortsätter att Jorskå, har : . memoarer... ter 'att arbeta - Madam Kollöntay Hade ett sås stort förtroende för henne att hon : -I bad professor. Svartz följa. med när ” hon skulle resa. under , sista världskriget. I Sovjet. Det var, naderna av: andra (KONTAKTER ÖVER > NR GRÄNSERNA" I Efter kriget har" professor Svartz uppehållit kontakter red. utländs= ' ka kolleger; rest på kongresser bå- ' k de i'öst och väst! Hon” tror att.. det personliga: meningsutbytet är >. mycket” viktigt fö okskningens ut ingsinstitut. . . pp” se vintern är förbi”. 2:10;: ; (Höga vis Fan minner : mycket. om : en. liknelse. given i”sin . trädgård. sig .på andra sidan, Plötsligt ” förändras allt, - Den unga kvinnan ropar: ”Min. älska- des röst!” Han har tagit sig över liga. Han ropar på henne, Vin- här boken, planerat och sovrat un- der en längre tid. Vad hon ville åstadkomma var'inte någon van- lig :resehandbok utan en aktuell presentation av. dagens Sverige. Och visst är SWEDEN — A YEAR en aktuell ' bok: änningadebat- ten," "ungd volten, UKAS, "vapenexporten, könsrollsdebatten : och 'självmords- statistiken blandas med turisttips, vär svenska husmanskost, kultur, Kiviks marknad och politiska upp- lysningar. Alt i logisk ärstldsföljd där ca 10—14 sidor speglar varje månad. Men Lena. Lärsson låter också de-nära -tingen,-de-ting vi omger oss med i helg och söcken få ett betydande utrymme. Midsommar- blommorna "under huvudkudden, det dignande julbordet, lucfamor- gonens ljusglans och vårfrudagens frasvåfflor har. sin givna plats i boken. Illustrationsmaterialet 4 SWE- DEN — A YEAR är rikt och va- rierande. Lena Larssons egna teckningar kombinerar - verklig- hetskänsla och realism med fan- tasi och .friska idéer. Fotografier, I färg och svart-vitt tagna av våra mest kända fotografer, och tid- ningsurklipp bidrar till:att göra Lars Berger får blicka In 1 missio- TV, har samlat material till den boken .-ännu mera levande, ”Skildringen. 1. nöga' "visan . på Bruden sitter . ensam och. över- Framför | henne tornar bergen upp sig. För |: henne är dessa, berg, ett. verkligt hinder, hennes älskade befinner]: de. berg, som verkade oöverstig-|-. Fry Gunnel 'Ji onäng.. Gunnel Jonäng | talärinna på” ns . i höststämma” går av stapeln: på lör- . dag i Folkets Hus, Falkenberg. Den "här gången: blir. det. en". kvinnlig” i riksdagsledamot: som: svarar för det ;'pPolitiska' föredraget” på "stämman, . : nämligen den" vid: septembervalet i nyvalda fru. Gunnei, Jonäng, B Boll- Ht näs. Det blir ' givetvis. även tillfälle i till meningsutbyte och distriktsled- ; ningen. hemställer - att ' eventuella fenan. den 22 november'så 'att de + kan' för! redas" der- i lg om så. erfor er Å | Fögokangön tar Vissa” tider ' låter - vi: berg: av syn d skilja ”oeg' från : CE Då vinter"i vär själ. Aldrig förtvivlan och ensamhet människa så mycket som n känner "den oförlåtna börda," Det. känns som "ett berg emellan Gud Men” precis som brud vi. läste om, : som- kär- ommer över berget, Så fristus osg . till "mötes. bryter . ner en när ho syndens: vore, det. leksfull ki kommer seende KE : frågor. och framställningar. lämnas -'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.