LAHOLMS TIDNING ” LL "Måndag den 25: "november: 1968 25 = : ET = Mändag november 1968 Tr Den nye: gotla | Gotlänningarna" gratuleras . till sin nye "landshövding, Riksdags- . man Torsten Andersscri i Brämz hult äger nämligen de- väsentliga” personliga tillgångar som konsti- tuerar en bra länschef. Han är j mycket kunnig inte minst i de: regionala samhällsfrågornå. Dea kunnigheten har han 'förvärvbt de's genom ' ett” bortåt ljuzoåri kap i älvsborgsland: A dels som" kommunalfullmäktige- ordförande ':i - hemkommunen Brämhult sedar 1944, Riksdags- man blev han 1952 och är ”nu- . mera vice ordförande i konsti-- ”tutionsutskettet Torsten Anders- ': son har även varit en mycket fiitig utredare, som 'anlitats”i 'en ' rad krävande 'utredningsuppdraz. :; Detta'-betyder 'ätt han fått "vara med 'om att grundligt kartlävga : en mängd vitala samhällsproblem. I hembygden har han bland annat ' varit :ordförande i Boråstraktens . regionplaneförbynds ' nämnd . och vidare är han ledamot i länets planeringsråd.” /Företagarproble- : men — och. främst .småföreta- . garnas 2 har. Torsten ' Andersson : ägnat utomordentligt stort intres- " se sedan många år tillbaka. Som ordförande ' i "centerns' företägar- råd har' han varit en "pådrivande kraft i centerpartiets starkt po- sitiva. företagar? och lokati: ringsp "Dessa ambiti är något som gotlänningarna säkert : får nytta och glädje. av i fort-- sättningen; ” H " Torsten. Andersson har haft. ett lidelsefullt. . intresse för" politik ända sedan domsåren, då han . "> största partiet i kammaren av. ndshövdingér. jobbet på Gotland, Även om. de t- ta innebär en förlust för cen'er- . partiet är det riktigt handlat mol hans "nya: länsbor; En/ sektiv landshövding behöver aldrig seok- na arbetsuppgifter och känner v'' Torsten Andersson rätt kommer han att finna både full och över- full sysselsättning på Gotland, , Det finns även andra karak i; drag som man gärna förbin”of. med en bra landshövding. Hin "skall vara folklig och lättillgänv- , 1i7, Inzen gotlänrning behöver bu-. ga och skrapa med foten. för ct komma till tals med Torsten An- dersson. Det har ockeå sagts aw. "en landshövding bör kunna hå!- la -middagetal anpassade till den aktuella situationen. Även den + färdigheten besitter den nye got- : landsländshövdingen, som dessut- om kan konsten' att krydda sitt. tal med den underfundiga och fina västgötahumorn, -. « Rezeringen her säkert gjort” ett pot vel då ”Brämhult” utnämn=- des ”till landshövding ' "på. Ge Jand,, Talmansstolen i andra. 'kammoaren. i ledig med 'böstriksdagen Få talman Fridolf "Thapper läm- "nar sitt riksdagsmandat, Debat-'"' <ten, om” efterträdare är i: full ” gång... Att det blir ' en "socialde-"" mokrat' är självklart 'eftersom tradition rekryterar den”? posten: "" . Personyalet : äz,, ovissare;" Rikg-""' d ; Henry: Allard, : Örebro - "stod i'spetsen. för SLU-rörelsen ' - 1. Södra: Älvsborg, Hans. rikspoli . tiska karriär är också meriterafi de, Under senare -år har Tors- ten Andersson , ansetts som; en” av de främsta inori centerpartiet " och bl a nämnts sor arvtagare — tillika president i riksidrotts- . styrelsen . och ; rutinerad' /klubb-' förare =— nämne: bland de främs= ' ta.rHr Allard besitter ävåa goda i "personliga ' meriter för : talmans-"" "posten, Givetvis finns även and ra Jämpliga karididater i'den so till Gunnar Hedlund; Nu | . ..emellerfid ,Torsten . Andersson, att lämna" riksdagen "öch'givelvis” även ommunalpolitilces tt, helt j ägna € länschefs= ratiska k andräk lärd. få . ättag" av. Mmm på tjärster, Enligt den söni” "Gunnar "Sträng" rama G åkulle rex bilfrakterna' mellan] terna med: a po y cent, Deiina, pålaga d förbinde else : "med fastlandet,” "I pr aktiker . handlar. det öland fen Gotland, ” ä - del, äv: & h ler ”på "åt Ty lands del "hav: man” emellertid att > räkna med 'båtförbindelser även f "framtiden. Med "anledning av. motioner från "bl. a alla: gotlahdsriks- dagsmän fick riksdagens bevlll- ningsutskott ta” Aställniiig - till detta dellkata - problem. Resul- . tatet blev: att utskottets social demokratiska majoritet gick på Strängs "ursprungliga linje me- dan de "borgerliga reserverade sig för ett undantag från skatte- ” plikt för "bilar, bussar och. and- ra fordon avsedda för person- >> befordran och som transporte- Tas mellan fastlandet och om- råden utån fast landförbindelse. Om socialdemokrater na. vinner I kamrarna läggs "en ny speciell skatt på. tvafiken "till: geogra- fiskt avgränsade och redan för- ut' ekonomiskt svaga regioner i landet. Så innehållslös: kan socialdemokratisk solidaritet och fömliknetssträva an te sig i prak: tiken, AUKTORISATION OCH KON: KURR FENSBEGRÄNSNING ” Auktopfkatlon ' blir, med, nöd- vändigtet Fett besvärligt. kapitel ”ien fl Konkurrensekonomi,; sä- ger: Svensk 'Spårbanks- tidskrift. Det är ofrånkom- ligt att; den "kan komma i kon- flikt ' med .konkurrensfrihetens princip och således verka kon- ”kurrensbegränsande, Att NO bör- ”jat studera auktor isationsfrågor- na, vilk rt således inte" överraskande: Också .ew annan konfliktsitua- tion, där-mera konkreta omstän- digheter träder 1 förgrunden, är nästan lika ofränkomlig. Den har närmast .:samband med föränd- ring och utveckling i det ekono: miska livet. Auktorisatlonsgrun- = sationsmedlet ' — främst h i « Sumentintresset, Frågar är "ATT HR WICKMANS NYA är vara fallet; är | kanske kocksä hinderliga ; fören » utveckling” söm väl Hamn all ä - vt Vilka dleniver Då hå nå" lä .serad. fastighotsmällaret” "Natur: Ar har en sådan: distinktion det” mänskliga. planet. : i Er belysning. också” av dessa rågor-hör. onekligen" till'de kon- sumentupplysande 'arbetsuppgif- ju, förvatt:ha värde, tjäna: kon: ; det gr det; om det främst när. sannolikt: inte: <alldeles en. ; tydiga och; »självklaraj. skriver E KONOMIDEPARTEMENT : "blir en. ståtlig institution med många | underavdelningar, >», som kallas enheter, kan inte. längre betvivlas, skriver- dr CR Pokor- hy i tidningen Företagaren: I pr opositionen godtas de prin- ”ciper, som för ett par år sedan |" ”förfäktades” av "några fackföre- ningspampar, som ansåg 'att låg- | lönebranscher, som inte kunde ”konkurrera' med utlandets billiga varor, måsté-försvinna och deras arbetskraft överföras till indust- rigrenar, som behöver den och kan betala den bättre.. v "Textil- "och konfektidnsindust- rin med "dess 80.000 "anställda borde med andra ord ' försvinna. Detta bara sagt som ett .'exempel, Men internationell årbetsför- delning ' drabbar” inte". bara vår textilindustri. även varvsindust- rin är i kläm.' Ännu' allvarligare är de svårigheter, som tornar upp sig för vår stålindustri. Och hur går det med: arbetsfördel- ningen i fråga om den interna- tionella skogsindustrin? Och vad "händer om t ex våra relativt små |. bilfabriker mer eller' mindre fri- villigt inkorporeras 1 någon av de fabriksjättar, som håller på att uppstå i Europa: :" Ekonomidepartementet ' kom- mer; säkerligen att få en hel del bekymmer med liknande prob- "lem och finna att de goda och tänkvärda teorierna inte alltid blir så lätta att appliceras på den grymma verkligeten. ; VAD ÄR UTVECKLINGSBARA - BYGDER? Lantbrukshögskolans = rektor, professor. Lennart. Hjelm, sade vid. försöksledarmötet att styrel- sen beslutät att man nu: ”regio- nalt inriktar sig på utvecklings- bara bygder. när det gäller för- sök" som skall lämna "underlag för — näringens effektivering”. 'llande och kastade en läskedrycks- -| ett pär år sedan. Jag föll ute på | skulle han följa. mej. Den omtan- "| skolan i Laholm, lands kommunalförbund. om. att i samband med gymnastikhalls- " Jrum för lokaler: till tidigare: ha framförts; i skolbyge- nadskommittén "men där; icke. gi- 1 e giskt: pronagetar Ö uträftliga eller Imötsatsen I : Kommiunalförbundet?” Om irite 'ä Ina? Så har man ju beslutat om FRIA ORD '. HÅLL DIN STAD REN Detta upprop ser man så ofta i tidningarna och det, är ett ord i rätt tid. Jag har beundrat de skö- lor som varit ute vid Mellbystrand och rensat upp. en massa skräp där ute'— Men så kommer ett stort men.— varför skräpa ner så oerhört utanför sin egen skola? På hörnet av Lundgrens väg och Margaretagatan har det visst bli- vit ”rökhörna” nu för tiden. Det jär inte alls ovanligt med en 20 unga flickor och pojkar som har sitt tillhåll där under rasterna och vilken :syn när de går därifrån. Tändstickor, fimpar, papper och tomflaskor. En dag för nägra da- gar sedan var en. dam ute i sin trädgård när en pojke kom cyk- flaska in i trädgården mitt fram- för hennes åsyn. Det är inte un- derligt ' att husägarna i skolområ- det är för: argade på ofoget. »'-Hänsyn till sin nästa finns "visst inte, det vore inte för mycket om det ordet fanns på skolschemat. Jag: har varit med om ett rakt motsatt förhållande en gång för gatan över en lös sten. Innan jag hunnit upp kom en ung man på moped, han-hoppade av, - hjälpte upp mej tog min näsduk och tor- kade bort blod och grus från mitt ansikte, och sedan frågade han om jag kunde;gå hem ensam. annars ken glömmer jag aldrig, tänk om alla - ville visa sådan hänsyn för andra,. hur, mycket ” bättre skulle inte ant te: sig då. 2 Ao - Ebba "Edquis . IDROTTEN . OCH SKOLBYGGET. Angående ' källarlokaler. . under gymnastikhallen - vid » högstadier Enligt Hallandsposten . "har ” ett 25-tal. föreningar, i södra Hal: land: i. samfälld auktion ingätt "med 'en skrivelse till: Södra” Hal- bygget utgrävningar skulle” äga sverk- - ärendet torde vit: önskat. resultat. Man ansåg där: fullt. riktigt att. man Vär: sys- dieskola : för. Södra Halland och inga" -idrottslokale för "Laboölms dukt; av: föreningarna i. Laholm | för att: billigt: och :. bekvämt "få | goda: lokaler. till.sig-och-sin' verk- ” samhet, "Det är ju. bara att pro- menera: ut til: skolan "för utövan- om de källarlo al: " ostrladssvänunkt ommunförbund ets får. den. kosta: längst. bort Är man. från sig över tidsförlust? mingarnas ' sida É Ivilligt "inställd för: ett. bidrag .till kostnadsutjäm- ning, : som. man -: varit. att' samla nämnunderskrifter '; r "sin 'lov- värda": framställning ” (i sak) till "kommunalfö! Södra: allands bund ordna"; kostnadsfria” resor ' till ger de. omkringliggande ' kommuner- s olskjutsar! . Än: inte detta ” ett jämlikhetens krav, Vv högsta, pris oritet. Uv. I, annat "fall bör Laholms bygga egna hobbylokaler. sta d : är kan man spekulera över, ”kommenterar- Jordbrukar- nas Föreningsblad: - "Liknande uttryck har ju hörts förut från andra organ som sor- terar under sainma departement som . Lantbrukshögskolan. .Jord- bruksministern var f ö åhörare .i Uppsala; Man skulle ju kunna förmoda att detta, trots hörda försäkringar om -motsatsen, be- tyder att de marginella : jord- bruksbygderna lämnas åt: sitt öde. Alltså: kunde man skönja en viss förvåning bland somliga åhörare: Samtidigt förklarades högsko- lan beredd att starta" försök till vägledning för hur naturresur- serna mark och vatten skall be- varas, om blott pengar ges här- till: oh Om "Lantbrukshögskolans sty- » relse skall få en sådan uppgift under sin domvärjo- bör det väl ses som en strävan att också in- om jordbruksnäringens ram fin- na” lönsam: "användning av de marginella jordbruksmarkerna, Lantbrukshögskolan ; har ju för- sök som visar ett to m förvå- nande gott resultat av köttpro- duktion på s k torpjordar. Man kan väl alltså hoppas att försöken » om markresursernas användning är att betrakta som ett komplement härtill, . HOTET MOT KOMMUNERNA - Regeringen tycker att kom- munsammanläggningen går för . sakta och hotar nu med tvångs- åtgärder. Det innebär att man Vad den verkliga innebörden går emot riksdagens uttalade vll- selsatt: med - att: bygga” em, högsta- |.» < stad. >; Den" samfällda ; "förenings? si auktionen. är: natörligtvis:en:prö-T eredd att "besluta "om att |” mensamma lokaler i Laholm:från |: Den kon dör aldrig Av: agronom: Erik L Larsson en P: försommaren släpptes: ”Den Ekonomiska Kon” lös igen. Detta hände i lantbrukskvarten den 9 ju- ni,' då programledaren Nils Erik Kasberg intervjuade några av lan- dets koexperter om deras synpunk- "ter på ”Den Ekonomiska Kon” (D E K). Det får beklagas att skri- varen icke var i tillfälle, bevittna " själva ”släppningen” i sin' helhet utan endast avslutningen i radions Fd P1.-Vad härom Tefererats i I F (nr, 24) är därför underlaget för vad ne- "dan följer. Därvid skall dock. först konstateras att varken hr Kasberg eller. någon av experterna vågade . sig in på en definition av begrep- pet ”D E"K”, Till dess historia kan bli anledning återkomma. = ””Vågar man utan risk för att bli hängd tala om en''ekonomisk ko”, ifrågade skrivaren av denna upp- ”-kats i den ”orientering”, som var intagen i katalogen till visningen " "Den Ekonomiska Kon” i Falken- berg 1 juni 1952. Väl har mycket hänt sedan dess men än mindre I dag förmår någon bestrida kornas och: nötkr iska funktioner inom = vendkt läntbruk. : Den citerade uppsatsen :slutade: i ”Den. ekonomiska kon” - må ” slut- ligen gärna: visa en s k harmonisk. ikroppsbyggnad' och en för djurögat tilltalande exteriör, som t o.m-gär- A na får. kallas vacker, Men förde ekonomiska ' djurägarna är "det: de Sc ekonomiska” så egenskaperna, ' . som kunna? betecknas som "vackra och "det är till sist också det ekonomiska utbytet som : skall vara så 'långt " möjligt avgörande vid urvalet, av "> den ekonomiska kon” : Bland de av radis tern Kas- ; berg tillfrågade! ;husdjursexperter- "na främhöll 'agronom Sven Thöors- son, husdjurskonsulent i i Malmöhus län att eftersom "köttet. har fått så stor betydelse är hans. ideal kor E ' låglandstyp,' alltså ' kombidjur de skrivaren" efter en studiresa' i Halland :1927.” Till historien hör även att dåvarande Svenska Ayr- schireföreningen tidigare till 'zina " medlemmar över hela landet di- £tribuerat planscher över modell= djur av ayrshireboskap. När stats- konsulent Helge Ryde och skriva- ren vid ett stamboksbesök på 20- talet' fann dessa bilder uppsatta vå ladugårdsväggen mitt framför tju=. ren försvarade sig djurägaren med att ”tjuren skulle ha något att göra rens sida alls icke var något skämt, Uniforms- eller likriktningsavelns förnedrande tidsskede är emeller- tid numera ett passerat stadium; vilket efter seminavelns tillkomst med 'Finland som föregångsland kan sägas ha'efterföljts av pres- tationsavelns epok, där man nu länderna. Naturligtvis skall ingen erinran göras mot det :avelsurval, egenskaper (mängd, "fetthalt 'o ev proteinhalt m: m) eller tjurarnas avi samtidigt beaktande av köttegen- skaperna (främst tillväxt) men det måste :starkt understrykas att vid ett "ensidigt. avelsurval på - någon enskild egenskap — vilken det vara månde löper man stor risk att göra genetiska förluster i fråga om and«.: ra ek iska värdefulla sk per samtidigt som den s k avels- basen förträngs och den genetiska ic inom besättni re- duceras, vilket vi fått lära av så- väl vetenskapen som den praktiska - vari n att 'vid "ett ensidigt — kanske bättre enspårigt — avels- oh hastig spridning” : av ' defektanlag, missbildade -foster och. dolda mör- fologiska defekter, 'varom” det ges aveln som inom $ K B-aveln (hy röda danska avel (RD-M).: nkta DE: K-begreppet förenat "dels: en kreditsida ”vöptägande déss” ”säljbär expert. var könsulent |. 2 vid: ”Lantbrukshögsko- | 4 endast djurägaren själv”, besitter ning mellan. de båda förenämn- Nu "då. Och? "sist kom . .ägfonom jAme ekonomiska: 28) ”Tlvärdet! äv: sina djur; därvid. dessa sa djurs stallkamrater: GG samma” mil- relsematerialet. en Begreppet ' 'D EK fast! "och: oupplösligt förbundet möd ' miljöbetingelserna i' den: enskilda ladugården eller med 'veder) de” djurägare; vilkens: kalkyler. arbete dagligdags måste syfta till — E Kl Och ingen: annan än djur- ägaren själv kan : prestera det all- mängiltigt riktiga i detta' begrepp. Av många, ja skrivaren är böjd för att säga de flesta' (i varje fall inom avelsföreningarna och bland de ex- "teriörtroende), har man ansett och »" rätt ofta gett uttryck för att DE K - "war en till sina yttre egenskaper + mycket, ful för att inte säga' simpel ko." För att belysa 'detta' tänkande "återges här en: bild av den' tavla (Bild 1) kronobergarna presenterar i niska prestationer utan "största möjliga ekonomiska utbyte till täc- kande av miljökostnaderna, ” däri som mera "väsentliga poster ingår bl a. foderkostnader och "arbets- kostnader m.m. Å. andra sidan , måste det "stå klart att innehållet i:D E K-begreppet 'beror av av- , ' "sättningsförhållanden och av. kon- = | sumenternas . anspråk och ' väl 3 oc; | ringar "varav slutsatsen" blir " D E 'K-begreppet varierar & med rum som med tiden. . Ock- så härför kan fusionsbil? nine" inom. seminaveln väcka betänk-. ligheter, . : "Det "sanna innehållet i begrer pet D E K 'skall som många gån”- er förr definieras som den ko, v ken ekonomiskt sett är bättre den bästa kon i den enskilda Jad”- gården, Därmed uteslutes allt 1" om formalism, om ras, färg c€' kroppsstorlek, om prestationer 2 olika slag samt allt fagert men, xi ledande tal öm häl o. dyl. Om D E.XK blir riktpunkten för den enskilde ' djurägarens avelsur- | val, måste konsekvensen! därav b'i Hr Lundkvist bör nog funde- | att han i praxis ständigt överva-: ra på innebörden i' riksdagens | kar, vilka av hans. besättning: uttalande en gång till och dess-| djur icke förmå ge honom önskat utom skulle det inte skada, om | bidrag till täckande av miljökost-' han tog del av.ett särskilt ytt- | naderna. Vid denna sin övervakning rande, : som hrr Agne' Gustafs- | får han icke blott en säkrare upp- son, Gillis Albinsson och Fred-| fattning om sina djurs prestations- rik Lindencrona '—- ätminstone egenskaper men även sin egen dom den förstnämnde är känd 'som | som miljöskapare. .Tvivelsutan är aktiv socialdemokrat — fogat till | jetta senare i de flesta fali av stort länsdemokratiutredningens nyli-| värde som kan ge anledning gen. avgivna betänkande. Där reflektera över om icke de brister framhålls angelägenheten av att han är benägen tillvita sina djur, närmare överväganden göres be- |" maps träffande - lämplig - kommunstor: i detta sammanhang besättningens ja; + konstaterat. Svensk Poli tik (cp): nb . När. propositionen 'om 'kom- rnunindelningsöversynen a be handlades 1962 framhöll konsti- I tutionsutskottet i sitt utlåtande bl a: ”Kommunerna själva bör ha: ett" avgörande. inflytande i frågan om eller när sammanlägg- ning : skall" komma : till stånd. Även om " utvecklingen i. fråga om 'sammanslagning av kommu- ner' eller samverkan inom kom- munblocken' skulle ske” något långsammare : än beräknat bör detta ej få motivera tvångsåtgär-. der. från statsmakternas sida”. Till detta anslöt sig riksdagens båda kamrar, . Jek ur ke ratisk | kor, i reali måste tillskrivas "synpunkt och med hänsyn till | brister i miljön, vilket är liktydigt "behovet -att : skapa en 'sa; ig- | med hans i som djur- > hetskä bland k d- | ägare (djurskötare) lemmarna. ... . i] Därmed är sagt att D E K- Om den la d z änkandet förutvätter en allvar- "tin skall bibehälla' sitt reella vär- : dé "måste 'man låta + själva komma fram till vilken Lig självrannsakan hos våra ”ko- nerna framtidslinje de skall välja. Prenumerera på T 2 oa kalvar efter”, vilket från diuräga. erfarenheten, ' Vidare måste upp- - urval föreligger 'stor' ”ick för en erfarenheter inom” såväl" låglands-= ;, pPoplasin) 'och' ej minst” inom. den, inte, att uppnå högsta möjliga" tek-" befinner sig i samtliga de nordiska ' i ' som grundar sig på kornas mjölk= No bedömning '' (F-tal) med. '. 4 | Komsulent soma var Vd Mevkbal gren exeron fer Kronober fökl Lars CON gar ve YT : Har be | mal IRA AR hasta to ka K " gubbar”, vilka måste värnas - för" den mångf de s k rekl In | i tidningar och tidskrifter, Dit bör räknas ej endast .de ”nakna” delandena.= om « i Prestationsrésultat, 'om 'rekordpriser. och ev exporter N (importer avi avelsdjur) samt mera: ka värde; man.” inte" vet. Men. dit: let. ständigt > beredd att. hallands- födda: Ekonomiska 'Kon”. "hör som 'det här” definierats: i med "vårt jordbruks - framtid,: Den som. tror” därpå” måste även ge "rubrikskrivarel <Dör Aldrig! ”.:< ”" Efterskri | Nn ; -Just.i' dessa dagar har vid årets ' försöksledarmöte i' Uppsala; anord- :nat av Lantbrukshögskolan- redovi: fra en” "undersökning av | kalvnings- H ter inom 1 "förd av. :agronomen Jan Philipsson, ” Hans, mäterial: "består "av ' dotters ' grupper till "ett 30- tal SLB-tjurar i Skåne.'och Halland och har, han . funnit . att :”grupper .med hög: an= ' del svåra kalvningar har också hög frekvens ' : felaktiga .- fosterlägen”. Han '' konkluderar: : -”Beträffande . korsets : form och exteriören kan kort sägas att den fula kon i' det här fallet varit mera ändamålsenlig ' "än den vackra kon.” — Ytterligare ' kan tilläggas att för något år sedan" riktade de danska veterinärerna en mycket ' skarp : kritik. mot djurbe- dömningen -' vid ».lantbruksmöten och ätställningar, s k dyrskuer, .- - . Emellertid är DE K — Den Eko= nomiska, Kon eller kon som aldrig dör — . varken ful elle? vacker men just något bättre än, den mest eko= nomiska kon i ladugården. - ut- Sålunda . missuppfattade studieresande smålänningar. ”Den Ekonomis Kow” av årgång 1927, färglagd teckning av i framlidne häsdjurs- Sc ' med- . dylikt," vårs Iproduktionsekonomis= . Man'har fö Ip "länge -»sedan' kommit - r förkastligt. : Bära å gå det ut.över- -barnet.; Det är -fel;. man! måste'ha: stort ;tåtamod : med: barn... . Ett: barn-ska :talas till: rätta, lugnt och .:bestämt:. Man måste . förklara: varför. barnet inte får göra så eller, så, vädja till barnets. förnuft aldrig vara: orättvis., Tala" med "er: man; skaffa böcker om modern: -bapmuppa. fostran.: Och; gör ..det snåft, innän > barnen: kommer : i :skolåldern, Då terad »och' på dåligt humör: 5å gån ” SS också främst. på sig själv, nä gifte 'om. sig/'med den mannen, fast du och ..han inte" trivdes särskilt väl. ihop." Det. måste vara olidligt för dig, när han super sig full varje, avlöningsdag. Men. att det är. Just dig hans dåliga :humör alltid går, ut över, visar väl att han nog. helst ' vill att du flyttar hemifrån. Gör, det nu när du kan 'få' dela rum med din arbetskamrat, '..”. I Ni. är ju goda vänner" och får det säkert trevligt tillsammans, Du kan ju gå och hälsa på: din morl så å ofta du vill, . RASISKT av lantbruk och givetvis förekom även. "hästar. fn bonde: "hade bl'2 ställt ut. -sitt.sto in allmänhetens uu Av vil ken rås” är det" här sto- et, frågade en besökande.” Inte "så: lite Skrytsart 5 bonden: " -— Skam, tes sägandes ä ho”av. mt egen ras! ST es — Virtuell?! i . — De" e' väl desamma som "> Lena Granhagen, och så Om man tror sej se = e' de" bara syrran, ppföstrad ehe beror det: på att-man-själv.är. irri-': NY + "Och så var det: på en utställning | | 1 |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.