oe Erlanders närhet som OLof Pal. N i LAHOLMS TIDNING. . . a I = IT + Onsdagen den 2 november 1968 me Vinn mat- "Sverige är, ett, rikt land — ett ev de rikaste i världen —-och våra — konsumtionsvanor. : inne- varande. år tyder -inte på: att vi " tvingats dra:åt svångremmen. Sta- ters jordbruksrämnd -har nämlis gen offentliggjort sina beräknins gar,.s m. visserligen är prelimi- , men ändå ger klart be- vo, sked. om att välfärden fortsätter. Under. innevarande "år "väntas " det totala konsumtionsvärdet av ' livsmedel, alkoholhaltiga "drycker 7 och tecbak uppg å till gott 'och väl 26 miljätdér kr” imot: 25. miljarder "1967," Vi har” ätit när högvärdiga livsmedel, såsom kött och fläsk ' N - och dryckesvanor i os mjölkh som fiskevattnen förorenats'1:så hög grad att fiskkvalitefen sjun- kit, Men det' måste tydligen: till ' « objektiv . upplysning för 'att fisk som livsmedel. får dens -popula= ritet den förtjänar.. ed Diskussionen kring mjölken går; : "ju litet upp och ned, 'd v H ibland "är ::' värdeomdömena '" pösitiva,” "ibland 'negativa. Men. i Ffättvisaris. 7 namn bör sägas, att de äljra fles-' ta auktoriteterna” på liysmedels- området. rekommenderar, ' mjölk som, god; och närande idryck. iDe. ” negativa ' omdömena är fåtaliga," men icke desto mindre ganska - uppseendeväckarde. Allthog visar tionen .1 Vätt "land än förra. "året och per person ökef från! 24,4 kg i fjol. till 25,7 kg innevarande år. Den > största ökningen noteras. fö färskt .. fläsk och djupfrysta fjädepfä. rå Förmodligen är det debatten , om - kvicksilverförorenade . fis= . 7”, kevatten: och lortvatten' i allmän . het, som bidragit till. att fiskkon- sumtionen sjunkit något. Den har; " cent, eller från 9,1't person, ” Vällagade .fi . som bekant lika delik kött och fläsk och" tillgången” på förnämlig råvara är riklig... Men debatten om förgiftningsfaran har i. tidvis förts så onyanserat att all- mänheten fått den uppfattningen att allfick är farlig mat. I verk=;. är sensationell, > lizhéter är det: ju endast i syn- nerligen . begränsad omfattning ” UTBILDAD TILL "STATS. : os "MINISTER? > dar att Olof "Palme med sinä. 14 år i käriskikuset är "utbildad till). Dal 1 Som "myckef:' ung . blev han, ' enligt uppgift -genom en tiNfäl- lighet" Tage Erlanders' .sökrete-, «'dan,' efter.'en” tid” ende = mästarens. Å huset och" sin” ställning i Tage "me? ”senaré blev - riksdagsman "tiskt "arbete; "org; " Ier 'ute” 'på' fältet verksamma : i "Der och arbetet! Ingm” des "gar känner Hans Men. Aivet "för Kanslihuset, är hono -"derg sekreterare; jöve - get att sitt ” -sknäveck;", » till ens politisk. Karriär. FAL ä har "den" vägen ” CL JUppfösträn till. mA örnen ldlekt I > baste" fram: il mäktiga doselo-] ner och, stora :irkömster,. Intel. "bara för. Olof Palme utan för "andra. Det; är Kkansl " låtet "att" erinra 'dä mycken kritik "rikta FARBETSDULKT STUDENTER? "Frågté öm? fasta stud gång- ar och 7 roblemet med” studen: ursprungliga kommittéförslaget" var” misslyc "kat på. många punkter," oc. Men! , Principen om fasta stu- 'perskorgent. : Det , måste; utgöra, en den" framtida. högre xtremister . — såväl "hö- germär "som kommunister -— vill. behålla privilegieinslag. Der - ras krävsom-demokratisering av universiteten. förefaller, inte. alls att' utestäng: från högre, utbildning, 'motarbe- ta studenternas "sociala ”trygg-| het och bekämpa er effertivise: ring av. "studierna? Studehterna "skall ” Inte! isolera sig, Och samhället skall inte av- skärma ; dem» från ; exempelvis nämligen gått ned med: sju pro”? un » en stigande tendens.' I f Perack . vi 160 liter pr perso det ungefär 164. . .Matfettskonsumtionen gi minskar med ett halvt kg SPE. , son, eller från 211 till; 20,8: kz, "Minskningen drabbar sriöret u Bot. Slutligen" står sig kalt "konkurrensen med" andr; "Men starkölet har, ”rusat” + upp i. ” konsumtionen med - inte jamindre - än 58. procent, Om detta beror. ; å den punktvis prövada fria för= . säljningen, eller har andra orsa-' ker, är obekant, mer ökningen Melläriölet. : har ökat 19. procent, "vilket "förefaller" mer måttligt. Tyvärr sallhäd karte" ing av:.sta > nen under 'samma: tidspäriod, för man inte får besked om ölet :. » ökat på 'de' starkare dryckerrås bekostnad.' Är 'detta falletmins-"' kar "givetvis oron för t konsum: ' "Tyvärr sker det. kanske; sdoles för gott samvete I der det ' att margarinet? bökar nåst: ” NYA ÄVENTYR FöR j TELEVINKEN Televinken -— idolen för mäng. -Ider av barn — kommer nu med en ny. berättelse om sina äventyr- ligheter. Den här gången hamnar .I'Televinken på tivoli och det näs- tan' alldeles ensam till och med.' "Tant Anita (Lindman) 'har ' blivit litet efter men'det går hur fint som helst — och Televinken kla- rar skivan. elegant, "visserligen « J med hjälp av brandkåren men än-: Televinkens . hund Pricken är med den här gången och Televin- ken blir en riktig hjälte och blir s) Jättepoppis. hos både polisen och brandkären. Med den här Televinken. -boken,' I Televinken på tivoli, som är den i ordningen följer även en två- Jsidig grammofonskiva och på den kan man höra om Televinkens och tant Anitas. andra trevligheter in för julen. Som vanligt är tonen” den här Televinkenboken'lätt och -I lekande — ibland "är: Televinken en riktig liten buskille och ibland "möter vi'den duktige: Televinken ”|som' gör: allt rätt och fint — pre- cis som ' under :högertrafikpropa- gandan :då "han lärde hela”Sveri ges barn att hålla till höger, och "| roatide söm just nu i'tv:s godnatt- saga. Anita Lindman och Ola ”Te- ligt. ”mamma”' och ”pappa, till text, i Bok och på skiva, Televinken på tivoli” är också -Jillustrerad med' kul och händelse- rika fotobilder. a «Anita Lindman/Ola. Lundberg; |) Televinken på tivoli; Sveriges Radios förlag, 13: 50. ' DAGBOK FRÅN ISHAVET ' "Albert Vikstens liv har ofta ,va- rit äventyrligt. som den' ständiga pojkdrömmen. Där vi andra kan- iske snuddat, vid tanken har. han vågat förverkliga den, där vi glän- tat på dörren och kika. har-han ; "löppnat, den på vid gavel och tra- vat ut. På det, viset får. man upp- leva mer, och, inte. bara. till. sin egén förnöjelse: med den rätta ta- iangen och generositeten kan man också ikläda sig rollen som ställ 2 företfrädande resenär : och lycklig- a 'sonr aldrig. vågade sig längré än till den rysande tanken. I Till Min. flicka.-Dagbok- från Ishavet ” (LT, 8--) berättar" Vik- sten med:-Hjälp' av dagboksanteck- ningar "från ' resan" och :nyskrivria kommentarer" om" en "utbrytning r, snart i femtio" år: sedän;” våren ”akadel och" &ock mänga" studénter chamri - Oavsett viken! ne väljer för 'en miljövänligare te! 'nek — reningsanordhirigaf eller rvgifrer — Kommer” den? svens- konkurrenskraft industrins ' sannolikt att öka orm andra lä ders” industriföretag « £år; denna |: ind räkning i : samhällsekonomisk ”-samtidigt,-:- Wallenberg, "Det hi man:med att vårt” land: Vd matiskd," och andra ' "skäl r kommer ' att "Ha" lika" stora "ningar: att presenterd"ygra f tag som utlandet. "> He ar Själva' omställningel "te nik och produktion Ville: dire av: K tör "Wallenberg att bskattebeta- larna skulle. beiastas. med, spel; ciellt . om inte, de utländska. fö- essa. kost |. retagen drabbades a nader ungefär samtidig! .» Vi kan förstå reför lenbergs inställning,” n måste också erinrä SM” ältt man inte alltid kan använlä skatte: betalarnas + pengar tdtt > hjälpa : . privcatägda företag igeriom: svå et righeter av olika slag3 Skall d "ske i någon större omf: redan nu får företagendta en | blott..ti j isölering! som man inte ”Wak vaturligtvig, av hänsyn, me n. grän Sälfångarnas: vardag ;.är hi kapteren "> ett monstrum i: Varg-Larsens ' efter. följd som inga knytnävar biter på; ”Jvärken. Vikstens, eller. andras, och om :.det ' vill. sig -riktigt. illa; kan sol och.snö släcka, synen i. veckor. > "Det. är.en mycket -frisk:och myc- ket. levande" skildring, .. och "man -kan : efidast 'beklaga att resan på Sätt och vis helt: oförskyllt; ända: de" med- fiasko: för- Viksten och hans fotograferande sällskap." För Svensk : Filmindustris '1' räkning Bjorde de; nämligen" rett. réportage för "skolbruk, "men '' strax ' efter "| hemkomsten förstördes” negativ vid en eldsvåda Net v "Beklåga?” Nåjs . SÅrskitt 4 "fäntaät. full behöver ” man inte vara för att 'se: en" mening "även i detta: ödet' ville, en; bok i "stället, ;och sär kert många med ödet. Albert: Viksten: Till” min "fis "ka, ; Dagbok från Ishavet. k- ne li] N nn BARBRO KÄRLENS TREDJE: e. BOK : : Att en författare: vid fjorton års ålder ger ut sin tredje-bok-hör till ovanligheterna, men så är Barbro Karlén en ovanlig människa. Hela ko) k- Fötagarföreningar som" arbets. .-"marknadspolitiken, bör samhäl. let :på något sätt söka. bevara skattebetalarnas” äganderätt till pengarna, vi sv [ETT ORD: PA VÄ (GEN | förvärvskvet, . Det är dags att ns i betydande Satemedet Säve NN Ur Piöjarskota ; Men honom” som "förmår bevara eder ifrån fall, och ställa eder in- för ” sin ; härlighet ostraffliga. i fröjd... honom tillhör ära; ma- re: all tid; evigheter, 24, 25.) Jesu lära om Guds kärlek mö- "ter vi" förebilder till i Gamia tes- tamentet. Profeten Hosea ger Oss bilden 'av Gud såsom en. fader, som lär Israel att gå. "Det är ett' stolt, ögonblick när ett barn tar sina första steg. Far eller mor håller i hand tills: det känner sig nog säkert att kunna gå själv. Först ramlar det många gånger. Inte alltid kan det resa sig utan hjälp. Någon finns all- tia där, "lyfter upp, ställer föt- terna stadigt och uppmuntrar bar: net att försöka igen, : | Gud är mer vaksam och kär- leksfull än någon jordisk far. Han sörjer när vi faller, men han slu- tar inte älska-oss.. Om vi stapp- lar fär vi söka hans hjälp, Han sätter Oss på fötter igen. - : Gud kan göra mer, han kan be vara oss från fall. Vid vår him- melske faders hand behöver M , så ock nu och i alla ” Amen”. (Judas brev inte falla, levinken"”” Lundberg. är; som .van- |. jestät, välde och makt, såsom fö- . [NYA BÖCKER 1 ”Jhennes inre, -hennes känslor och tankevärld; är uppfylld av godhet, kärlek och sanning! Som en frisk källådra från ovan flyter hennes tankar fram.' Hennes tredje bok har titeln ”Lärarinnans brev” och' 'Nödvän ndigt ätt deba om komrsänsanmanslågning! a” senaste ” tid har frågan om lagni i Hål- bär vittnesbörd om hennes g trängande människokännedom och I: enastående klarsyn. I romantise- rad form berättar hon om en lä-: rarinnå och hennes gärning bland | sina kolleger och elever, berättar | på ett sådant sätt att man lever ' I med i allt som händer och gläds eller blir.upprörd allt efter hän- delsernas : utveckling. Av" elever och, lärarkolleger är Järarinnan älskad 'och beundrad, men avund .Joch elakhet hos en lärarkolega, som på alla tänkbarasätt trakas- serar henne; -utsläcker "den unga lärarinnans : livslåga, ' Man gripes av bitter indignation och sorg in- | för denna tragiska händelse, men |. inom kort lyser glädjen ånyo i ens inre, då 'den' avundsjuka kollegan vid lärarinnans grav upplever en inre förvandling och . axlar. den bortgångna kollegans . kärleksgär- ning bland de ringa och små, ”Omedvetet knäpper man, sedan man läst boken till slut, händerna och i ens inre tonar; den. gamla bönen: ”Herre, gör mig av. nåd till en god människa?” iv I "Ha. Barbro Karlén: ' LARARIN- - lag. Pris 18: få ALLA DESSA SANGARE ' " "Det är en .stor skara män och kvinnor, ' som i .radions- och tv:s andaktsstunder och ' budstjänster genom sin sång förmedlar ett and- ligt. budskap. Den kristna sången har en stor och viktig uppgift att fylla. Den amerikanske väckelse- predikanten "Dwight L' Moody sa- de vid ett tillfälle, att hans med- hjälpare: Ira -L.; Sankey sjungit fler själar in i himlen genom sin sång, än vad han själv. gjort Ber nom sina predikningar. + Ni Säkert är:det många" som öns; kat att få veta något om de krist- na sångarnas liv.j;j Ett antal av vårt lands folkkära och! begåvade andliga sångare presenteras jen nyutkommen bok, där: i i'intervjuns och kåseriets. förm ges "en närbild | av. sexton "sångare, där. de. själva få komma till tals -och..berätta om sig.själva.och. sitt budskap: —(|' Boken rekommenderas varmt, den är en lämplig. presentbok'både till jul och vid: födelsedagar: Det :Vöre tacknämligt” oni fler av. våra:krist: | na sångare bleve” resenterade. ten: till: jut . Något. Iok' finns inte kerställa” tomtens: ankomst. Som” vanligt träffar författaren den. rätta” tonen,” dén smått" be-j' fängda, men. ändock. med en, fäst förankring i barnens verklighets- värld; Teckningarna 1 boken: är utförda av. konstnären Eric "Palm- quist.— vår sedeltecknare.—' och hidrari hög grad till att göra” "bör ken: lättläst och: roande. i + (KarlAage ' ” Schwartzkopf: ” Klart. spår till Tomtebodä, inb, 9:—): Sverigés', Radios EN "MISSI0 ROMAN - -" Att bära på en missionskallelse kan bli likt en eld som "bränner. |: En ung dansk präst bär på en säå- dan kallelse. Hans, bästa vän har jämte sin hustru rest ut till mis- sionsfältet..” Själv "har. han blivit vald till sockenpräst i en lands- församling. Missionskallelsen 'bär ' NANS BREV. Wezätas för. . - inte vara alltför het, även om för- jtorde, i varje fall när det gäller "roende på blockens storlek, struk ', utanför stående organisationer, som lands län åter aktualiserats, Att så har skett just nu beror inte på ini- tiativ från de ansvariga kommunal- männen, Stämningen för en kom-. munsammanslagning 'bland dessa | de 8 k delkommunerna i blocken, hållandena givetvis kan växla be- tur och förestående utveckling, ' i "Frågan har nu aktualiserats, dels , genom inhopp: från då det gäller. > den " kommunala ' förvaltningen här agerar: påtryckare, dels också av den i dagspressen offentliggjor- da skrivelsen från Länsstyrelsen till Falkenbergs 'och. . Varbergsblocket där 1 i Axel Kristians- « :Riksd, na gå i ” författning om en snar samman- läggning, där man anmärkningsvärt nog konstaterar, att frågan om sam: manslagning är bestämd i och med att blockindelningen fastställdes, ": ' Det finns i detta läge anledning NV att rekapitulera vad 1982 års riks- va [frivillig karaktar;/ : jvissa "grunder ' indelas i. kommun- : nerna: -helt frivilligt.” Beslutet rTym- | nag frivilligheten och som ett be- "handling på denna punkt uttalade: . hand - växa fram på grundval av nn tivera' tvångsåtgärder "rades, Son. främsta argument : an- ria om dök lilla staden Torätebo-|' da som inte"får besök av jultom- : i tovårdens "etc områden : krävde; ett och järnvägen. är. för' liten. Djup" > förtrytelse bryter ut och" en feb- i ri : sön i Harplinge tar i denna ar- tikel upp några synpunkter på , debatten om ' kommunsamman=- slagningen till analys och före- "slår att debatten" rensas : från sådant som egentligen. inte hör : till. densamma, :. 7... kb star egentligen” " och "det kan göras mycket kort. Beslu- tet innebar 'att' riket skulle' efter iblock, Det. uttalades Vidare: som önskvärt att i kommimblock, skall innas .en' samarbetsnämnd,; men 1 det häri är: för. kommu- mer härutöver, så vitt jag kan se, av tvång. Si beto- lägg härför vill jaz citera vad kon- stitutionsutskottet 'vid+ frågans. be- ”Det är utskottet angeläget att med eftertryck, "betona, "att. den indel- som kan 'väntas efter ” ;avses., helt få ningsundérlaget och blev'så att sä- ga” normerande för ett lägsta be- folkningstal i kommun :resp ' kom- munblock, . Man angav; här siffran 8.000: som ”en .Jägsta; gräns, vilket tal dock skulle få underskridas. då särskilda skäl härför förelåg. -. Som synes var den då förestå de skolreformen ett av de starkäs-|. te motiven för riksdagsbeslutet, Det var också skolan som angav mini- mibefolkningsunderlaget. . Det bör när - nu. denna . reform är . genom- förd erinras, kanske riktigare upp- lysas om, vad flertalet medborgare inte vet, att denna reform har ge- nomförts hetl utan samarbetsnämn- dens: medverkan.: Efter ;länsskol- dens distriktsindelning har ge- själva bör ha ett- avgörande infly- tande 1:frågan om” eller: när : sam- 'manläggning skall komma till stånd, Även; om utvecklingen ifråga" om nom = interkommunal ; - samverkan skolor. byggts och tagits i bruk; "Jag reserverar: mig-här för: att f landet .kån vara annorlunda i i and-|sc "av. lh el- "ller, samverkan inom; kommunbloc- inblock., : Vad: jag ia ko ken. skulle'-ske, något: lå än: :beräknat borde detta: ej" få mo rån” stats- e "LSKOLREFOR MEN "SOM ARGUMENT nte fåda: någon & som "helst tvekän, |. äre can vitsorda. att; samarbetsnämn- en caldrig.: befattat? mA med; . skol- Jag: nämner detta som ett | ett. ar tesen, att den'som är störst” "hän tar. först och. på 'den' mindre” -bes kostnad, 'skulle här möjligen :vara regionala vinster, att göra. Men det. ta löser ju" inte problemen i slort och vad, värre. är det accentuerar svårigheterna där de äro som 'störst, - Som ett. bevis på inkonskvenz sen i den : pågående debatten kan anföras argumenteringen för sam. manslagning i ' Halmstads resp Var- bergs kommunblock. Medan 'man beträffande Halmstadsblocket säger, att utan kommunsammanslagning ngén industriexpansion, tar man beträffande Varbergsblocket den för de industri som t för Det är intressant att konstatera, + ) med hänsyn till att i debatten ony- anserat görs gällande att'industri- lokaliseringen" är absölut förbun= den 'med: kommunsammanslagninz gen, vad "'som' här 'skett resp inte skett 'i dessa båda: länets” största kommunblock. I avsaknad äv kom- munsammanslagning i båda fallen, men med långt mer avancerad pla nering vad gäller "Halmstad: och därtill det stora befolkningsunder« | laget, , synes | "industrietablerins gen ändå bli. långt större £ Vars berg. Jag förmenar”inte ätt 'detta är något definitivt bevis på att nås ' got .:sådant .. samband - inte ”finnå men det är: ju ändå ett' slåenda bevis på" att industrilokslisering kan ske den: ofullbordade? ; kommunen Fr "Det är väsentligt i. denna chatt, att inte bara göra påståenden. utan också analysera väd som, skett och inte skett och varför, Det finns an= ledning att ställa frågan, för att här stanna vid. länets största kommun«= block: : Finns ' det något påvisbart samband” mellan” de. företagsned= läggélser somi'skett "och Halmstads . administrativa "gränser, eller; för att se framåt, "kan: det. påvisas, något z fall där :nylokalisering - utebli å grund; av: ;kommimgränserna? lighetei eller var nledning | ätt i; denna : 'rekapitula- gången angivna' motiven för den be- it lutade reformen » liksom. också ' de! mått och. nörrmer 'som då” diskute- gavs "att den: kommunala : funktio> nen på skolans," socialvårdens, häl- |! "törre befölkningsunderlag än "vad "Mertalet kommuner då hade; Sko- tion "också ' érinra något i 'om de deri 4; är mån förmenar, "im krävde” här det. största befolk- han alltfort på, men hans hustru : bävar för att resa ut. Hon menar, ! att "de: har föll 'upp att | göra där de; 'är.-Församlingslivet är försum- mat, Prästen "och «hans . hustru: för en hård" kamp.: De gör hembesök, men. möts. oftast av. likgiltighet i andliga: ting.i Småningom får det till stånd en: missionsförening och 'en kärna i församlingslivet grun- das därigenom. Kallelserr ut'till u- landet, där ibåde andlig och tim- lig, nöd råder, tystnar. inte. Själv kommer. den «unge: prästen inte dit,” men hans unga hustru får re sa i stället. + =: ve Personteckningarna är träffan- de." Den godmodige: Anders, som hjälper. prästfolket med trädgäårds- arbetet, . den giftiga, sladderfula Lene; ' unge rättaren Jens Mosegård och den gamla värkbrutna fru David- -missionsintresset, dött. och den 'robuste smeden, den (Forts. på sid, Fy” Ti välkänd melodi, "I alla blomsterlådor uti "Glänningebo v föl där "furukvistar susa,. sussilull och sussilo, =. ” . ” Där kan du'se dem en. och en, ja. stundom två och två . : små furukvistar : fina, i: lädo rna” de grå. : Men det, var” flickan ifrån Hällebäck - 'som hade kommit pårt, ; det var flickan; som” nog velat ha patent. på denna: ståt. Det var "flickan ifrån Hällebäck, 't; " som: kom; med blomsterlädor. med små, .kvistar uti sn Och hänger act ett klädstre ck uppå Glänriingebo : —' man vet ju själv vad 'där kan hänga, aj och jojojo — små plagg som gör att. utsikten blir ännu mindre fin, , då kan 3 man sannerligen. nästan hålla sig. för grin. ' ! : Ja se, "fruarna 1 "Glänninge, dom vädrar alltiblana. och tänker ej 'på utsikten ett enda, enda grand, v. och frågar du och spörjer- "vad åt detta.göras bör : i att ingen elak människa ditt skönhetssinne stör. ? Du vänder dig så spörjande att få den gåtan löst, "ja vänder dig så sörjande mot väster eller öst. Så skall du höra vindens sussihill och sussilo "dig svara var i världen de värsta fruar bo.' "Det är fruarna i Glänninge som stört "din sinnesfrid, som hänger tvätt. på :klädstreck i höstens sena tid, i Det var. flickan ifrån Hällebäck, tjo hej och. faderi'..... som kom med blomsterlädor med farukvistar” i "TANKAR KRING: mv (UTSIKT. : I : s i KR tjo hej och. faderi; co > Faniperas. - lande” ; investeringsprogram”. -riskerj, I Ba z gifter? och ? vid Iker storleksord= - att med kömmunernas alltmer syäl-! ning" man” klarar dom; och "dom ' så= : föreligger: för ”onödi gar eller invésteringar på fel ställe. > Argunienteringen ' slåter' ' bestic- kande, men ger icke desto mindre anledning. till 'en'. noggrann' 'analy- sering, framförallt från delkommu” .hernas " Nida.. Investering : på. ”rä ställe”, är: nämligen i alldeles & över- sterin: nd antalet fall.d som Mmvestering i centralorten: och fel- "investering: detsamma som investe- ring i de perifera delarna av kom- munblocket;:." Rationell planering är alltid detsamma som 'koncentra- tion, koncentration av: såväl 'sam- hällsinveteringar "som ' bebyggelse. Inför. dessa "av. enögd samhällsvis- dom : dokumenterade . sanningar [är det väl kanske inte så underligt om g nom regeringens: initativ att. fråga ådå na icke gör: to= talvärderingar.>.: Man -.. diskuterar Vv istället delävsnitt där uppkomna ia tuationer, även konjunkturbetöona= de, oftast. tas som tvärsäkra argu= > ment/ för en kommunsammaänslag- ' ning. Man ger: sig inte tid till att undersöka » huruvida "exempelvis bandet mellan ” industrietable- repr na för delkt na i virje fall skyndar långsamt, En dylix handlingslinje leder ofrån- komligt fram till ett. utvecklings- stopp för vissa orter och för vissa delar :tv' den ”Pnya” :kommunen; änskönt. det finns ' både” vilja: och förutsättningar för fortsatt utveckz- Jing. Det. blir inte: bara stopp, för förnyelse, det blir efterhand också en avlösning : av nuvarande 'funk- tioner. «ARBETSLÖSHETEN - OCH . :- SAMMANSLAGNINGEN : 2 mt "intressant. inslag i: debatter om, kömmunsammanslagning : «har numera blivit arb ring "och. korimunsammanslagning verkligen finns och 'i så fall-i hur '. stor utsträckning. Man rekommen= derar bara raka spåret: mot en to= tal sammanläggning; utan att beak- ta avigsidorna som ändå måste fin- nas, 'såväl för centralorten. som: för delkommunerna. Ett spår som finns. att beträda också framdeles, men på vilket man inte kan gå tillbaka. :| Man ger sig inte tid'att. diskutera vad värde det ändå” ligger:i'att så många människor" aktivt deltager rr samhällsarbetet, Detta senare inte ' minst sett ur demökrating synpunk= ter och då.k Y Få fr: tionen och dess beroende av kom-|: munsammanläggning. Man drar sig på vissa håll. inte för att använda den senaste tiders' ärbetsmarknads- bekymmer som 'ett argument i de- hatten. Detta. utan att på något sätt ha analyserat vare sig orsak, eller ']-verkan. Oavsett om . den” dämpade efterfråzan' på arvetskraft beror. på internationella effekter, eller, på fel i vår inhemska politik) kan ju rim- ligen inte en. ändring av kommuän- gränserna därvidlag ha någon stör- re ' betydelse, detta: med arbetsi marknaden ; "sedd som, helhet ; landet: - t Det skall” villigt: erkärinas att sj]. tuationen” kan te sig något annor- lunda om man .här begränsar” sig till ett regionalt tänkande och re- gionala' omsSorger;' med. andra" ord till Iokalpatriotism fast på ett hög- re plan än där begreppei an ändas. Om man dä Hl odlar der ärtill odlar den Regeringen” er, på senare tider farits' att ställa Kor « muner och organisationer inför vis=. sa' frågeställningar vad gäller kam? munreformens fortsatta handlägg> ning. De "svar. som .här' ges blir . sannolikt "avgörande: för 'frågahs fortsatta handläggning." "Det" är då väsentligt att kommuner såväl som organisationer svarar med: beaktan= de av frågan i hela: dess vidd; "så man 'svarar utifrån de egna" föl utsättningarna att bestå som kom= mun och inte minst; att man svarar från den utgångspunkten att "koms munreformen” alltjämt” är" "Egyptens utrikesministe Mahz moud —Riad :. skall si. veckan” göra en rundresa till de arabiska huvudstäderna, Han reser först : till Damaskus och Alger, uppget den harvotficiella "KairotidningeD Al Ahvam, (TT-AFP) ” : ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.