"LAHOLMS "TIDNING ” ef. NYA: BÖCKER MD no 47 Tisdagen. den 3 december "1968 ' "ET -— IT = Frankrike klarade krisen + 2! General de Gaulle har än en gång visat, att han är mannen, "som gör vad som faller honom in.” har regeringen inriktat sin ekono-' miska politik på, stabilisering av. : priser och löner samt skapande: av 'en.stark valutareserv, Denna, ” : OSTMAT, Få livsmedel är så. mångsidigt användbara i matlagningen som pålägg - och 'till den smälta ”ost- massan. i' fonduegrytan finns många variationer, I fondueboken om sitt missiv un. Fårö 1917. Hang skrivsätt är originellt. | Egentligen handlar uppsatsen -:l- ka mycket om : hans. resa till Fårö och 'de reflektioner, som han därunder gjort enter s senare till ”Plkhögskolans 100 Arsninne |. i Den 8 derember alltså 2 hundraåriga tillvari | söndag -- -firar Katrinebergs folkhö med: en jubileumshögtidlighet i i skolan. Det blir kol oskola de halländska jubileumsfes- an bar man inbju la den svånska folkhögskolans . dit danske kyrkomi har gjort. vr ten till ja minne, Till festligheterna Eller, för att uttrycka sig mera ' målsättning Har förverkligats, och; bygger recepten” På smält ost. dens äldsta folkhö gskola, 'Invig=: N oc > a a I Julhälsningar vill : | : allvarligt, han har på nytt givit gen ekonomiska utvecklingen vari, | Förutom "recept : "på ostmassa att B man ju gär- nistern Arne Fog Pedersen, Rödding, som själv är huvudman för värl Dah- "rr + prov på den politiska viljekraft, till fram i våras gynnsam; Me: 'doppa,' i finns t'ex recept på må Så Va kon RAA från pi cer ningstalare vid de:omfattande festligheterna på Katrineberg blir r ik d en i lan det och da r som gör honom unik bland värl” daljen, hade emellertid en baksi-' verk” Man fr re vas mm är kyrkoherde I Marelius : uppsats la, Katrineberg är en av vårt lands äldsta folkhögskolor och var den sjätte i or ning äte dens nu aktiva politiker, Spelet ga, Frukterna av de' ekonomiska. |-xarakteristiskt: för olika: Tänder om-E M.Stoltz' och'den bibelför- -terar sitt första officiella tillkomstår till 1878. - sdding daterar sig kille - — kring den senaste 'valutakrisen framstegen kom inte de' anställda; | fonduer och tips. på trevliga och |klaring 'av J-H Hägglund som Det är som nämnts hundra år se- Skolan i NN 1844, men har troli- docent B Hägglund meddelat -i - dan i år som den första folkhög- NN. baka ända ti | . gällde nämligen politik i högre " grad än ekonomi. Kraven på upp-: skrivning av den tyska .valutans och nedskrivning, av, den franska - värde sal da fog .med hänsyn till de dona miska förhållandena i Västtysk- land och ' Frankrike, Debatterna på valutakonferensen i:Bonn ut- vecklade sig emellertid till en po- ov oc litisk dragkamp Pp på olika fronter. el Mest intensiv var kampen mellan > Västtyskland och Frankrike, "men : till del i den utsträckning, som skulle ha motsvarat kraven på sö-. cial rättvisa, Studentoroligheterna i våras och de strejker, som 'följ-; de i'deras spår, "väckte sbrutalt - regeringen ur självbelåtenhetens sömn. Näringslivets väldiga; för- luster genom strejkerna ”och" dej: kraftiga lönehöjningar som strejk=| ” ToAdn3 na 4, ev Talade! den franska valutans grundvalar. Francen var inte längre. samma : hårdvaluta som förut." : | lämpliga - fondueredskap Bes, ock- så. ei H bila DM Osträtter finns mänga. bra ex- empel på hur; man använder ost i:alla. slag: av» typrätter, såsom soppor;,; såser, 'pajer, : smörgåsar; m fli oken i inleds med rett ost schema över! de.-1i matlagningen mest . användbara: ostsorterna,” . .” Ben” J. IKuyber: "Fohdierät- ” iten 47 "sidor med 30 re cept, med f.våriationer. "Ost- gen redan innan dess funnits till | som ambulerande folkhögskola även + i den. . Dess huvudman. är som in=.. gressvis " nämndes kyrkominister” Arne Fog Pedersen; berömd peda= gog. och teolog och en stor ivrara r folkhögskolans :idé.- De; nära ; kontakter Katrineberg har med den. : danska skolan har gjorti att man lyckats få minister Pedersen som högtidstalare' vid . de festligheter man arrangerar söndagen : "den 3 december. + enlighet med tillgängliga" anteck- ningar, Stoltz måste ha: varit en stor . "personlighet. Minnesteckna- : skolan i Sverige startades, Jubiléet firades i i augusti.i iår på AE ö sum, grundades 1868, "men då hette Herrestads: folkhöga skola.” Den äldsta. kända folkhög- "skolan i i Sverige; lär emellertid vara S något” äldre, Hur gammal vet man . "inte exakt, Den fanns inrymd i ikro- 5 nu gen Hvilan i Akarps socken i Skåne "> och 'när den brann: byggdes Akarp folkhögskola på krogens tomt 1874." "+ Ursprunget till Katrinebergs folk« "7; högskola, - den : första ; halländska ren citerar Dr I: Wallerius om- döme om honom: ”Trofast som länningar. cept” med” variationer. ' Vin: "Den franska valutan: har Plevta - fransmännen fick stöd både av AN RASEN Jansson cr bör "Alfshögs gam é a Då ma ch. USA, vilket fö- a " fetteckningar - 1: a 'böc | Jansson skriver om gam-j khö A ; - Arne Fog edersen är en av an” England och USA, /vilket kan fö- : farligt” 'sedan i våras, "Det bris-: > iv kerna. I Översättning från|la kyrka. Den tycks. ha liknat |- folkhögskolan startades i en bond I Ta bemärkta kulturper- + refalla överraskande, eftersom de " tande. förtroendet för densamma: - | -"'' holländska: Betsy "van" Spie:| Blåsberga 'kyrkay.som. ju I likhet |... Gugerqe tra sc om Halmstad. marie. mer nn en av | . engelska, och amerikanska -rela= + har lett till att kapital till värden! ten de os Root ret - Under de första åren. fram till 1878 sonligheter. oc! es na : i ar lett till att kapi i . svensk :” bearbetning | med 'Alfshögs: gamla - kyrka : har ” fördé den en ambulerande tillvaro, dansk radios le dande män. Det bo; re; ; bör rikaste' industriländer hade avslu-' fart. : i N t : k ! tat sin konferens 'i' Bonn ansåg ”Aterverkningarna'. "av ". vårens t: möter an nd förut kän- : > folkhögskolans "" 100-åriga :; tillvaro mt a egt fdst, folkhögs Hallands mest kända politiska, per- i : . l gr rgångar. « med 'en festlighet, beror 'på att vi Sola, Slir högtidstalare på Katrine ligheter och en fr tas? sig de tidningsmän,' som bevakat strejker och kapitalflykten utgör. '| prosten ' Knut" Johnson, . välkänd tyckte” Halland --bör 7 od sbergsfesten.. >... dagsman Johannes Antons« 3 ..| konferensen, kunna rapportera att' de uppenbara orsakerna till den 'södra" Halländ, skriver öm | yc! [ - : ör vara med i : lare, riks? agsmai - Frankrike k att devalvera "franska valutans svaghet, men det "| en fåra 'som hotar vår kyrkas | — + Walli, Katrinebere. Jubiléet är RR jylland och vi har ännu årliga elev-| 597, Dal rt " : oa . L- ; . a « "sin valuta. Några fakta, som kun- går knappast att' förneka” alt en '|mission, "och den: fara 'som :Han ? "inte un digare officiellt uppmärksam- och lärarutbyten'med skolan i Röd- |. ls ETT DIGERT PROGRAM stått att denné' skulle uppfatta ; . som en skymt, för Frankrike,” när - nomisk . stormakt, .' vars politiska : " tionerna/ till Frankrike Sust' inte : har präglats av någon hjärtlighet. ', överförts till .andra' länder, Sär- . skilt blev kapitalflykten till Näst " Men politiska frontlinjer kan re- . lativt snabbt ändra sträckning, - På kvällen den 2 "november, då. . finansministrarna . -och .: central- . : bankscheferna från världens tio. ; ringen av D-marken började tar 3 av- "åtskilliga - miljarder . francs tysklånd "mycket omfattande. un= der de första veckorna i novem- ber, sedan ' ryktena : om: revalve-: .de. åberopas som stöd för denna . uppfattning, fanns inte, men jour nalisterna ansåg .sig, väl .kunn Jita på den västtyske finansmini "tern Franz Josef Strauss. Denne : ta Frankrike spela. Om Frankrike: hade frankt förklarat att: saken "var klar, vad som återstod var: " endast 'ett beslut. av den franska : regeringen om hur. stor devalve- ringen av francen skulle bli, Det ' . är onekligen förbryllande att des- sa; garvade idurrialister kunde 'ta : för, kontant vad Strauss, sagt. De . borde, känna .de Gäulles mentali- tet så pass, alt de borde ha för, en politiker. i ett annat land "of- franska "regeringen , skall "komma. att: besluta.'. Bara detta :borde ha" J kommit dem'att' tvivla på 'att ett: franskt devalveringsbeslut var ätt veting av -den- franska valutan > < Naturligtvis skulle det vi otillåten förenkling att påstå, att ' det" utebli å tet berodde på de Gaulles person-., mm Det: var i farhågorna:' hä ">" liga" .misshumör. Det :Tåg : helt: i” med. "den" - utrik itik " regeringen 'nu "lagt, fram syftar: : ; också till- att: uppnå: dessa ' mål, -fentligt på förhand säger, vad den heter" inte: står: i) ; proportion till. : "djupare "liggande + orsak "är att” Frankrikes” ekonomiska resurser” nte . räckt till : för. den värld: maktsroll de. Gaulle har velat lå söker "eftersträva balans: mellan; . sina" " utrikespolitiska ambitioner och 'sina' ekonomiska resurser och därtill” begränsar sina” offentliga interna" utgifter finns 'det inget skäl att misströsta om der franska - k in...Det- ek ska > ål stramningsprogram .- den... -franska ästtyskland har, blivit: en eko- inflytande” på världens angelägen-' . dess" ekoriomiska makt.: Håde: det". "Lönnegren. ” Böcker- mit med. sin 58:e är- innehållsförteckningen syftar på är vår” kyrkas. missions anslutning" till. Kyrkornas världs: råd, och faran ligger 'därl, säger författaren,” att ”världskyrkorådet [inte ser någon väsentlig skillnad |: : mellan. kristen och hednisk reli- gion, . Men uppsatsen. mynnar, in- galunda 7 ut "i ”avståndstagandet från vår kyrkas "missionsverksam- het; Tvärtom. : Han :slutar:.:; Så länge - Gud. här tålamod, bör. hans [irogma: också ha det och” bevara na”. "Man törde kunnå Västar att V ärsiså tänkvänrd,; att bo- i öpas : bara » den ; fråga för att få ten; som ::behandlas | men en hi nar” upp! AlUt;? "som man” bygger | välfärd . och! lycka "på, "och : dock både "zkor . och absid! : Alfshögs gamla :kyrki iblev i tyvärr riven, tel ' "värdefulla. inven- «Dppsat: tarier. , är + "Juhälstihgar Köstar i bok- andel ; Hercen "altid: åter vill jag Glädjen a (Fil: 4:4),; ansedd bildnings: ochi i vårt land, liksom så många å åv.de första sven- v ska folkhögskolorna; -1878 kom Ka- ”trinebergs,. folkhögskola". till stånd och. har sedan dess varit | en mycket talt, i vårt län panske” kirkemiristern ”Arne Fog | gar för att han blir en synnerligen intressant personlighet z att göra be- kantskap med för de som kommer att "besöka festligheterna på” 'Katri=". i 2 neberg.'. Som | invigningstalare har. man” —-Att vi nu vill fira den .mats här : i Halland, Och Katrine- -- berg är ju dock den sjätte svenska - folkhögskolan i åldersrang. Vidare har: Katrineberg 'sedan : många år » haft förbindelse med världens älds- tå folkhögskola i Bödding P på Syd- Röddi som är h ding och fortsätter de nära kontak- terna. Allt detta tyckte vi var skäl nog till att även vi skulle vara med och fira den svenska folkhögskolans tillkomst för 100 år sedan med en festlighet på Katrineberg: ti förvissat. sig om. en äv "' Festligheterna på ”Kattineberg - går i elevförbundets' regi 'och det: blir förutom nämnda: talare ett + både digert och gediget program, . man har att bjuda | den, gästande” s allmänheten, a 5 Paulus gör inget. undantag när han: manar filipperna att. glädjas, utan "upprepar "istället: maningen; Mejv ' vi. låter: ofta» vär: tro och vår: glädje: bero "på män; olika omständigheter, "ve e vilka olycks Habaokul kunde 'han prisa Gud "sedan. han : föblorat: "detta. Det: är -den ;enda bära >P a till. det: bästa. . Om. vi inte. kan så. ljuset. bakom: olycl an, om. vi inte” kan” ge svar: Å alla de frå- Go d: jul "med: kor lyckats för, de tyska! i "Bonn, att; igenomdriva' en "deval!. med bibehållet. värde för, D-mar-'. som: gåv "Frankrike" stöd både ån + Johi ; och? premiär- :. linje " Frankrike. följt: sedan ' länge,” "En: minister Wilson. de" "Gaulle : stög - hem! spelet och visade' Västtysk-! stark och stabil valuta”. har" be- dömts vära en nödvä g förut”, land: -vem som alltid :bestämmer. . Just julen ser, de som ett kom- " fulla fröjdebudskapet om frid på lar ingen imperialist, da, blir: föl - S 2 . d d £ skilj i ådan' enkr : il > ljden outnyttjad ar- som ska, vara den nya metallen il: tosse - s något mindre än en” nuvarande far skiljer sig en sadan enkrona | sistförbun ö KO EAE Gessutom SD ».betskraft, maskinpark och annat ”silvermynten”. Och på Myntverket] — >. PEXTRAKNÄCK” a tvåkronan. Den skall bara vara 29 från en vanlig bara om man tittar |qet Pyggnadserkangirs förbun: - a beter + sma hu jar i öronen. fr och som ' följd -därav finns ett lager. enkronor präglade Att kronan i-vissa. fall kunde l|mm i diameter, ace cs oc 'på kanten. Där syns den Jjusare - och Sveriges Hantverks och I ' minskad nationalprodukt. "i kopparnickel. De går än så länge för mycket värd hade redan : sn Re kopparkärnan. ” dustriorganisatio: Nu kan. förstås ; antijularna | ,. : s änge | vara , för . AUTOMATBESVÄR | De tre utredarna har som sagt Å nn. - "mer än vanligt' eller knappat in sen (fp):. 3 " tige tomten,” . jordägare. ' skyltfönster” och använder: ett klistel som biter sig så hårt fast att, rutorna "måste bytas.” - Man kan'i viss. mån förstå fö- reteelsen. Ungdomarna reagerar mot att vi som de tycker vältrar oss i lyx: och överflöd medan |, större delen 'av världen svälter. mersiellt jippo, medan det :chopp- jorden kommit i skymundan, Det verkar naturligtvis. bestic- kande detta, men vid närmare eftertanke 'är problemet kompli- cerat. Vad är det första, lyx och onödig konsumtion? -För många familjer, är julskinkan lyx, "men de tycker att de kan kosta" på: sig något extra'en gång på året. Stora pengar vräks ut före jul, men vart hade de pengarna gått annars, antingen. man nu sparar under lång tid för att unna sig insamlingar? är jultomten imperialist,” frå- gar Lars Svedgård i Expr es. Då rnket efter "jul? Flade fe var uchjälp hänger på. i + — men nu är, det snart slut på: mynten skulle få präglas i koppar-|den ' knappast längre räknas som för privatpersoner, Det andra kor san SI PPV TS och se änkte in Julprotestanterna” och vi den epoken, ; nickel liksom 10-, och 25-öringar- lönsam, även om silverpriset stigit ' '|tet. är. : specialkomponerat - av . eringar? Hade de skänkts ti andra, som inte delar deras upp- De första en- och tålronde na redan gjordes. : ytterligare, De gamla silvermynten konstnärinnan" d ; Nan . 'F pas vi att Ni inner: värt: val: ' Kalla, det” 'reaktionärt,” om ni vill. Men har "man bland skogs- bönder" insupit generationers respekt för gammal hederlig he- dendom och dess gubbar, så gil- lar man inte att:antijularna för- söker göra en- Lyndon av tom ten. s - Faktum är att tomten, den rik« .vid en historisk analys mer liknar Che Guevera än Lyndon B Johnson! Otaliga är:de folkliga sägner- na om hur tomten slär till ur mörkret mot: rika och gnidiga . Han höll efter” "de rika och vär- dade sig om. de fattiga. Så hand- hävda, att den gamla. hednagub- ben genom att ta steget över till borgerligheten och bli en affärs- livets jultomte, därmed också blev en avfälling och folkets fi ende, fortsätter Svedgård, Men varför kan man inte med lika stor rätt hävda. att. tomten tvingades dit, som ett offer för ten-är så läskig.” ögon, än han gillar USA:s. krig i Vietnam? Jag tro inte att töm- » Hur .-ser.; den ”jubelidiot - til tomte- ut, som. skulle? applådera :vapenleveransrena ; till: militär- juntan i” Grekland?: Finns. det tomtar i .Pentagor stade tom- ten: på Nixon? Nej, anti-julare,i hack "tomten. fe "Befria t maten! Gör. det. MORDET PA ULTOMT > > HJÄLPER. INTE ' . "Att "avliva: jultomten, att dra in på det: överdrivna" julfros- sandet för att få ökade medel till u-hjälp," är ledmotivet i den an- tijulkampanj som satts” "gång. av ett stort antal ungdomar.” Men vi "”hjälper'; inte" "u-länderna ' gel: nom åtgärder som gör oss själ |: va fattigare, påpekra Fri Kö: |. penskapi en ledare. ”Julpro-. testanterna” är i. stället i; färd med. att. 'säga av. den gren som fattning, torde i alla: händelser vara rörande eniga på: ett: par väsentliga punkter: för det förs- ta att u-ländernas nöd är skrian- de och pockar på krfatfulla in- satser från de' välställda folken i i-länderna, och för det andra att ju större välstånd en nation s åtnjuter- (d v s ju större dess nationalprodukt ' per. capita är), desto större resurser har den att hjälpa fattiga folk och länder, - 4 Men av dessa bägge premisser följer ingalunda, att vi kan hjäl- pa u-länderna bättre genom att odla torftighetens ideal för egen det — tvärtom, Vill man ha full sysselsättning och stegrad natio- nalprodukt gäller det att stimu- . lera konsumtionen, så att pro- duktionsfaktorerna blir fullt sys- selsatta. Sparas det för mycket av samhället och/eller de enskil- Naturligtvis finns det en övre gräns som konsumtion och övri- ga utgifter inte får överskrida, om det inte:skall bli inflation; men upp till den gränsen växer realinkomsten . med utgifterna, och med realinkomsten vår för- : Vår nuvarande mnyntserie: med. de i ri - dd Hör, ni" till dem som "brukar: 2 läg ga undan två-' och femkro- norsmynt för: att skaffa er en: egen ”silverskatt” så är det snart . dags att tänka om, Hittills har: : våra svenska ”silvermynt” inne- : hållit silver - från och med en- " kronas valör — tidigare hade även ' 10-, 25- och 50-öringar silverhalt : mynten 'som : präglades innehöll: en > legering med 80 procent silver. 1942 sänktes silverhalten till hälften och >, sedan dess har det bara varit 40 procent silver i silvermynten, Sil- + verlegeringen i småmynten är re- '-dan ett minne blott och snart: är det dags också för de kvarvarande silvermynten att präglas utan Hr verhalt., = 7 : .— I fråga ' om tvåkronan > här myntverket redan gått ifrån. sil- ingen, - säger 'kanslirådet Olof Lindberg, en av de tre ex- . perter som snart skall lägga fram sin utredning ' om myntlagstiftnin- gen. 7 I , H on KOPPARNICKEL is ” under benämningen ”meaterial un- der arbete” mer snart skall 'de bokföras om och släppas ut i om- "lopp som mynt, berättar myntdirek- tör B Ulvfot. i Redan 1963 tillsattes en kommitté av sju sakkunniga för att göra en allmän översyn av myntlagstiftnin- gen och därmed kronan skall utgå, Femöringen; och femkronan blir Umynkonymittén”, att den ej skulle " Iproposition i' januari 1968 att mynt di valörerna en och två kronor skul- Redan i somras gav myntverket ut en tvåkrona av kopparnickel, ändringar som räglas mer. I' det fallet är inte” Vv c25-öringen i stället. > ”Ny myntserie”. Då "föreslog man bl a'att myntserien endast skulle omfatta valörerna 1, 5, 10: och 25 öre' samt 'e krona" och 5 kronor. Med andra ord skulle vi inte få någ- ta/ två- och 50-öringar eller två- kronor i våra: portmonnäer . mer, :- Beträffande - metallen i: mynten föreslogs att 'en-..och .femkronors- fick tio den. har 4 od FÖR SAMLARNA mv Te - Helt utan skulle ”silverssralarna” dock" inte ' bli” enligt 'myntkom- mitténs förslag. Som ett jubileums- eller minnesmynt: föreslog man att ett tiokronorsmynt skulle få präg= las. Och: tiokronan skulle göras i 90-procentig silverlegering. : -I fråga om metallen i i silvermyn- inte sedan ”såtde som,” [ganska lukretiv sys allra flitigaste samlarna eftersom de en nettoförtiänst på. ”minimun . indre till formatet. Beträffande 50-öri a utredningen e enig. "Kanske slopas SS silverskrot”. å elva öre per krona och på tiden gick det lätt att samla ihop flera: tusen ”gamla' kronor”. i Numera har dea hanteringen bli- vit olagligförklarad. För övrigt kan" blivit väldigt sällsynta efter smältperioden vid decenniets .bör- RE FÖRSVINNER ” Om a mr. förslaget : om den ' nya myntserien går igenom kommer det bara att innebära ett slopan- de av, tvåkronan och två-. och 50- öringen — eventuellt blir det 25- som får stryka på foten ten har "my é förslag öri redan lagts på riksdagens -' bord. 1967; steg . nämligen ' silverpriserna på världsmarknaden så högt att det var risk att kronan blev'mer värd än en krona. Därför föreslogs i en Je få präglas i kopparnickel i stäl- let, för som tidigare | i silverlege- ring. St << tidigare fiffiga 'extraknäckare kom-| .. mit underfund med, De silvermynt som präglades före” 1942 innehöll som sagt 80 procent silver. Efter- som silverpriset stigit kom . man omkring 1960, på, att alla -”gamla” silvermynt. inmeböll: silver till. ett värde. av. cirka 30 procent -över det nella värdet. Och eftersom Det kronan ' vållat mynt i den vanliga sammansättningen. 73 procent kop- par 'och 25 procent nickel, som an- vänds i småmyntenr skulle ställa till extra besvär för automathandeln. i stället. I det fallet. är :de nya. : myntutredarna' inte helt ense med ': gamla myntkommittén. Det innebär också för ett par av valörerna 'att storleken: ckall ändras. Det är va- Jörerna fem" öre och fem kronor som i så fall skail' bli mindre. Fem- öringen får en diameter på 18 mm, ungefär lika:der nuvarande två- öringen . och femkronan skall bli I fråga om' myntmetallen har en- é MH m : "od rias I kont; till; värandrar>: Inför pte vi "Sprit för 1835 topp” under ule ir xd » upprepning / i: år? Y | Fantasi i fimoll för, piano fyra :"De förna” « der” av Grundtvig har tonsatts” av musikdir Gärt " Necksten,” Falkeh« i berg, och den könimer att framföras av Katrinebergskören. ' med Gärt 'Necksten själv $om diri högtidsprogre met, :; "som; med Mozarts Kegelstadstrio” för. kla- > rinett,: viola ock" piano. utförd Hallintrion:7 (Olof: Brinni Necksten;': Holger" Prytz, "samtliga ' t | Falkenberg)" börjar redan kl! 18."Så följer ytterligare” .ett mösikpro am mnen : der utförd" av, pol mag Gerd "Linde 9 Sycken | framförda av Katrinebergsa' r kören: under Gärt', .Neckstens- ”diri-.. ra” klassiska” gitarrstycl en ”exekve=+. T-] rade "av" en. "katrinebergselev > Vil=? . c rymme. ed; de »hårt. drabbade Biafra,. Nigeria, |, ned. flera + länder: som ig. och andra; ka- "korset. har, de fått” ett. - stört engarna - -på: . meningslösa julkort Som växande intresse har Röda korset låtit ' trycka "två olika typer av Båda 'är ' dubbelvikta: och levereras, med” kuvert. . Det "ena är försett med ett vackert blom: motiv: i färg. samt -texteni-- Att komma ihåg varandra, Atl däaja så: många som : möjligt är en | naturlig "längtan inför Julen 1: vår tid ' svälter miljoner män niskor. Några — ganska många "| — kan -hjälpas.' Till de" olycks drabbade, folken "i . Biafra, Nige Vietnam : och mänga - andra länder . när génom Röda korset okända svenskarg hjälp, "Att ta emot denna gåva är" att ge något dyrbart. , Detta : kort är närmast avsett SRK. — och 'erbjuds'+ första hand företagen. Den texten lyder: Vär hälsning och gåva i Jul äreett bidrag till Röda korsets hjälpverksamhet. I en tid då vi alla starkt upp- lever miljoners nöd . och: 'svält och. vet att de kan hjälpas, hop- idem skulle” inte de gamla erkro- norna passa. Därför fick man se 'sig om efter en speciell illverk.=' :ningsmetod för enkronorna, Genom att tillverka dessa av en kärna av 97 procent koppar och tre procent nickel som; sedan pläteras med kop- "parnickel åv den vanliga samman- sättningen skulle den nya enkro- ran kunna anvärdas i de vanliga "automaterna, Vad utseendet beträf- ännu inte tagit ställning till ”gam- la myntk éns” förslag om ny har visat sig att ett enkronas- myntserie. Men en sak är säker, Vi I att få betydligt billi- "gare? ”silvermynt”. ”. Kostnaderna för den nya enkronan,. material ' plus tillverkning, kommer att bli cirka 20 öre medan den nuvarande med u helm Pålsson; Halmstad, som 'redan.' gjort sig ett namn som en mycket”. skicklig gitarrist. + ho Une ..Efter.. minister, Arne; Fog. "Bederc: - Sens högtidstal ', blir. det åter. eit” framträdande av 'Hallintrion varef='' ter jubileumshymnen avslutar” det officiella programmet, ; 2 : - Så: blir det käffe i "matsalen och | Myrstackeny 'som : man : kallar : den trevliga samlingslokalen och däref=' ter följer dans till midnått. Även för. dansmusiken 7 svarar . kätrine= bergselever.. Twin Rivers heter den orkester de forna eleverna ' bildat. och som: snu.spelar upp till' dansen; och i pausernå bär det uppträdande av en elevkvarteti som sjunger lite moderna stycken. Som synes blir det ett både in” tressant och digert "program och - man torde kunna förutspå fullt hus på Katrinebergs jubileumsfest. nästa lördag. ; | Redan klockan 4 på söndagsefter- idd. inleds festligheterna med , en korgbollsmatch mellan Katrine= ' bergs ”universitetselever” i Göte-4 borg, som har utmanat sina kam= . rater på Katrineberg' till en dust” i den ädla bollsporten. Det torde komma att bli en "spännande upp= görelse och spelarna hoppas på. en stor publik, julgäva ' riktigt. Privatpersoner som såltedes:vill hjälpa Röda korset att' hjälpa och dessutom önskar . "få. sådana. här kort bör snarast sätta in valfritt belopp ' på” Röda «korsets bank/ Postgiro - 900 800... På talongen skall anges hur många” korp. som. önskas, i I Intresserade företag. kan: använ- da samma postgironummer och bör på talongen ange hur många företagskort. de. önskar, De kan också kontakta Röda korsets ip- formationsavdelning, Fack, 104 20 Stockholm 14. , Näringslivets attityå till Höda korsets julaktlion är mycket po- sitiv. Bland de' som: på det ena eller andra sättet stödjer aktio- nen är Industriförbundet, Gros- , Röda korset är I år mer b roende än någonsin av allmäl hetens ' och näringslivets. stöd. Hittills .i år har SRK lämnat ij- ternationell hjälp till .33 länddé för totalt 18.400.000 kr. De ha range miljonerna i Biafra oj Nigeria har erhållit hjälp för ba 7 milj kr och den hårt drabbgle - måga att. — via skatter 0 & poli- ; kapitalistisk” exploatering? .. tiska Instrument — också hi än a rågor. Dess4" sakkunniga, den s kldet inte vår förbjudet att smälta De nyå enkronorna skulle inte pas- 40-procentig "silverlegering" ibland Vietnam en i Syd- och -Ncd- : Hur våt fe okdylare som pla andra. Jalp mynt én” kom i d iber [ned ten började man samla|sa i automater om inte dessa bygg- kostat mer än en krona att tillverka, |xy, en "den för nära 3 milj kr... cerar ollartecken im en "er ls | 1965 med stt delbetänkande kallat” gamla ens. och tväskonor, som man |des om. o 'h skulle man bygga om : Sven Lindbeck = ji Sverige « är standa, > en . 4 4 . , AX ' bo M I. ” - Megan ss > rn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.