AO IEND Torsdagen den 5 Uecember 1968 N «> modligen bidrog denna hastighets- | > ter datta ”. som är 125,1 fjol omkom 127 män- T ner og Träfikens' otfer - . Drygt 1200 trafikanter förolyc- kas i vårt land i år. Siffran” lig- - dast motorfordonsförarna som bä. ger gott och väl hundratalet över ' ansvaret för att antalets dödsolyce. fjolårets slutsiffra, som" skrevs till,” kor, stiger i ' tätorterna, 'Äver ” 1.077, Däremot . dödades 1.313 gångtrafikanterna har ett stort an människor "i trafiken såväl 1965 svar i trafiken, Det förefaller son som 1966: . = s om många av dessa helt litar pi « Under. november månad i år att bilisterna ensamma skall sva- . har hittills 117 trafikanter förolye- ra för trafiksäkerheten änder de! -kats. Men siffran kommer för- att de själva kan uppträda efte: modligen att överstiga 120 efter- ' ögonblickets = ingivelse. ' Övers som skadade, vilka avlider inom gångsställena anlitas . inte alls t', en månad efter olyckan, räknas samma utsträckning numera, son , med i den definitiva statistiken, för ett år sedan, Fri passage va Novembersiffran hög, Men. som helst och när som helst fö trots allt "lägre" än; ; genes "snittet ”refaller vara åtskilliga gångtra- för der senaste ' f fikanters kreglem Tyvä fikanters trafikr yvärl blir priset för denna nonchalans: et allt för högt ibland, (7. st + De hastighetshegränsningar som " Men det ä är förmodligen inte « en ioden . niskor i i novembertrafiken. Förhoppningarna : om !s att den försiktiga och hänsynsfulla fram- > fart trafikanterna iakttog strax ef- ter omläggningen till högertrafik, vilkén "återspeglades i sjunkande olycksfallsfrekvens med minskat antal Hrafikoffer, skulle fortsätta, har : knappast infriats. - Tvärtom finns :.vissa oroande tendenser i utvecklingen. Till dessa hör i fö.- sta hand; det. stigande antalet dödsolyckor i" tätbebyggda . om-. In > råden, Under november månad i sie > år har 44 personer 'dödats i'tät- ortstrafiken mot 27 förra året. I fjol var maximumhastigheten 40 km/tim i tätbebyggt område, För- / nföres speciellt för jul-. och ny- . ”årshelgtrafiken är välmotiverade '' dels på grund av den hårda tra- fikbelastningen 'då, "dels genom"; « riskfullare - väderleksbetingelser vid "denna årstid. Det är bättre - . att nå resans mål oskadd någon timma senare än att bidra till en. dyster | olycksstatistik, i helgtrafi | ken, cent Ehrenpreis, att skimret” och stämmningen : kring 'Lucia- och julfirandet minskar med batteri: drivna ljus. Men "ställ det ;mot alla svårt skadade barn, varav. många blir skadade för livet. ' Varje år omkommer i Sverige ca .30 barn genom eld och brän: "der och hundratals brännskada- "de barn vårdas på. sjukhus," AV - dessa är de flesta under 5 år och de: bränner 'sig genom Jek med "eld eller genom att de skållar sig på hett kaffe; vatten e d. ' Inför Lucia och jul räder. Vi Föräldrar: Se till : dämpning till: den gynnsammare olycksfallsstatistiken då. Man för- frafiksäkerhetsverkets chef, geni aldirektör Lars "Skiöld, gärna ser differentierade” hastig= heter .i tätorterna med en, lägre maximumfart för de hårdast tra fikerade vägarna och gatorna och högre där: trafiksäkerheten tillå- a 2 "Det. borde vara förbjudet " i att Muciakronorna är. batteri. LEVANDE: LJUS OCH. LUCIAL. med levande ljus ” vi extra” pådr. ag: på -sjukhuset,' för et viratt'vi får: in brännska- 'däde:. barn: Varje” Luciamorgon] förs .minst.tio: svårt skadade barn till" sjukhusen bara: i Stockholm. — Visit »förstår;j jag," säger do-l MUSIKOLOGI- ov : Den: 5& november överlämnades till utbildningsminister Olof Pal ' me ”Slutbetänkande” om musfkut-. bildningen -i Sverige. Musiken skall bli. ett jämställt ämne bland övriga" i den allmänna skolan. äntligen! Man har rätt att förvän- ta sig'stora ting av denna: sats-' ning. öch man gratulerat ungdo- '. | men” till att få grunden till ett rätt musikkunnande lagd redan i skolan, Detta har föranlett under- tecknad att Påminna om och, bi. ära med en del synpunkter, som- bör kunna berika ' den: allmänna debatten.” ,' , Musiken kan: på ett trefaldigt sätt verka på människan: 1) ge- nom klangen på örat, 2) gehom -juttrycket .på känslan samt 3) .ge- tematiska . nom - huvudtankarnas konstbearbetning ' på förståndet. (Lobe). Detta är. en ,gammal fin fa edelning, av”. musiken, som fort- , arande är lika aktuell, och som, man bör hålla i minnet. Inte. minst under de'senaste' de- |. cennierna har man insett betydel- sik på ett rätt sätt och kunna för- klara” och förstå musikens bygg-” nad och. väsen, "Med grammofo-: nens, 'radions och TV:ns hjälp har :|man: dessutom insett tjusningen .i att åtminstone känna till 'de musi- kaliska epokerna och kunna skilja mellan :-absolut: musik och :pro- grammusik.' Sportmomentet: i mu- sikgissningstävlingarna har också .J bidragit. till att. driva. på vår ny- fikenhet, och här. har ett chårme- rande ämne aktualiserats för våra musiker; nämligen 'musikologi' — ran om "ett rätt musikkunnande. Rätt "utförd, rätt' åhörd och rätt upplevd: kan musiken nämligen påverka oss positivt såväl som ne- gativt, även om en del' fortfaran- de påstår, t o m utbildade musi- ker, att allt som har med musik att 'göra: bara, är rena underhåll vingen, RE : Underhällningsmusiken Här ock: få tyvärr genom massmedia infek: ;terat och försvagat vårt. musikliv oroväckande "grad. Igor: Stravin- säger härom: ”Lysshar,. man till musiken: på: ett. likgiltigt. sätt, dövningsmedel, som ar och förlamar: själen i; stäl: r att stimulera” den. Så hän- der tvex> Satt” samma. företag 'som tagit till sin uppgift att: göra: mir siken' älskad genom att sprida. 'den vitt..och brett,. ofta "inte. uppnår Jännat, resultat än att få: dem, vil- kas "intresse ' man. ville väcka och. vilkas” smak. man ville" odla, ”jsen av att lära folk lyssna” på must viner -Paiul Hindemith: "uttrycker "det: ”Låt oss begrunda en åhörare som inte fanns förr i världen, som helt är produkten 'av vårt system. av musikalisk massdistribution, en å- hörare av' den. mest degnererade sorten,' som badar i musik, Varen- da minut i sitt dagliga-liv. Enda gången han erfar obehag 'är, när det" blir något fel med mekanis- men, så att ljudkranen slutar att rinna, Här är det inte fråga om kvalitet eler om etiska mål och medel. Kravet på underhållning har! blivit: till' en kräftböld i vårt musikliv/ och inför denna musik: pest står man maktlös”. satir » Låt mig därför nämna ett par saker, som kan "bli av: betydelse för den som verkligen vill lära sig ett rätt 'musikkunnande, För det. första: det: finns: musik, : som ' inte fordrar att. man "aktivt lyssnar. på den..(br.a "båkgrundsmusikeh)” och för det andra: det finns musik som kräver :koncenträtion och” en” stor- portion kunnande. Den senare mu- siken, som:”verkar: på örat, käns, ian och förståndet”, är med andra ord' emotionell," teoretisk : och - in- tellektuell- och ;ger .kvaliteter; som är etiska och ”estetiska., Igor: Stra- vinskij påstår to m-att-den .mu- siken ”främjar gemenskapen OSS människor : emellan ”och mellan N att helt tappa: aptiten”. Eller som " JULIUS. QUINKHAR DIE MUSIKLIEBHABER "I för "sitt "komponerande: : besläktade” områden. , i”. Läran om ett rätt. musikkönnande Alta år, då CEPT (Conférence euro- — ob människorna och den evige. Den visar sig för .oss. som -ett .medel- att göra oss till ett. med vår näs- ta”. - Musiken med stort M kallas ock: så för seriös, just därför att den är ett. kunskapsämne som vilket annat . kunskapsämne 'som helst. Till kunnandet hör, att man prak- tiskt lär känna de' olika instrumen- ten och tar reda på, vilket som passar éns eget kynne. Och här är det numera väl sörjt för våra ungdomar, som i regel fär börja med blockflöjterna och blåsinstru- menten, : sedan . stränginstrumen- ten och - därefter : tangentinstru- menten. Och. att det ligger en tjus- ning i att rent:-konkretuppleva klangen på: örat, uttrycker Carl Nielsen på följande ,'sätt: ”Mamn måste "viså 'de övermätta, att. ett melodiskt terssprång bör betraktas som” "en: Guds:igåva, en kvart som en. upplevelse: och: en..kyint som den'-högsta ”lycka”. "För att: veta vad som”är en'ters;-en.- kvart och en- kvint. måste; man. därför lära sig "de: elementära - -uttrycksmedlen, och ; det; gör” man' genom ;att läsa gehörs: och. musikläran.' Att skil- jarpå. intervaller," dur” och' moll, tonarter”. och släktskapsförhållan- den är mligen en god inledning till: en rätt "musikförståelse! .Mu- sikläran leder ..sedan : automatiskt över "till :harmoniläran, där man får kunskap om" den fyrstämmiga satsen," stämföring och modulatio- » |ner;. vilket. i-sin -tur-för;över till det polyfona skrivsättet med dess |vertikala stämföring : och kontra- punktik.: När man hunnit. så långt, kan : man bättre tillgodogöra sig -. | Palestrina, Schätz, Bach och Hän- del, Vill: man sedan gå vidare, sät- ter man igång: med likheter och olikheter. i sättet ;att komponera och instrumentera, för att så små- oh i ' : . Europamärket kommer som ti-- digare nämnts den 28 april näs- péenne des Administrations . des postes et des télécommunications) | firar sitt 10-årsjubileum, Organi- sationen omfattar post- och'tele- förvaltningarna 1 24 "länder och dess huvudsakliga syfte är att vidga samarbetet mellan: förvalt- ningarna på det administrativa och tekniska området. Under sin 10-åriga tillvaro har CEPT gripit sig an :och förverkligat. mänga betydelsefulla ' projekt på post- och teleområdet, 't. ex. införan- det av inom Europa, Bilden -visar. en förlaga av FEuropamärket som trycks i fyr- färgs fotogravyr, hos Harrison & Sons i London. Färgerna :blått och orange dominerar på respek- tive valörer. Originalförlagen som . har I Sve: kommer från Itaiien, rige bearbetats av konstnär Gud- mund ; Nyström, N [ETT ORD PÅ VÄGEN Ja, "så säger Herren Sebaot: Given. akt på” huru det går. eder. (Haggal' 17), ; På profeten . Haggais tid talade Israel om att bygga. ett tempel åt Herren,” Liksom vi, satte de sina egna intressen främst, kn dast den tid,' de: pengar gåvor, som de sedan hade kvar skullé användas för Herrens räkning. Inför Gud var de inte rika, ... "Profeten" sade, 'att de arbetade hårt men tjänade lite. De åt, men fick inte nog. De klädde sig,-men var 'inte varma. Förtjänade pen- gar men använde dem själviskt. Under ' sådana förhållande mana- de profeter: ”Given akt på huru det” går; eder. : Dragen. nu upp till bergen; hämten trävirke och byggen . upp. mitt hus, så, vill jag hava behag därtill och>bevi- sa. mig” härlig, : säger" Herren”. : Vi: behöver "”dra upp: sill. ber: gen” och: öka oss. Om; vi” överlåter "allt åt "ho: nom: sårskaäll-ha tid, "vära "pengar" och ' gåvor” så att håris - namn blir: förhärligat och både. vårt och hans hus. blir Npppyggt. Nea mn . tilläggsfri flygbefordratt. Det ' är . första -.använda:'vår I gången som Harrison & Sons le- rvererar ett halvfabrikat av rul lar och häften, Märkena levere- rag ) nämligen till svenska post- verket . färdiga. för: uppspolning, Valörerna blir 70 ' öre och en krona. ILO-märket, En rad länder ger ” nästa år ut ett jubileumsmärke för att uppmärksamma Interna- tionella : Arbetsorganisationens. 50- ärsjubileum.. ILO grundades 1919 som en del av fredsuppgörelsen efter första) världskriget och var nernasg Förbund, "Då NF: upplös- tes efter: andra världskriget blev ILO det första fackorgan som syfte är att främja framsteg för arbetstagarna i alla delar av värl- den och organisationen består av givare, arbetstaga fringsrepresentanter, grunden, -- Czeslaw "Slanta.s och.70 öre. Bilden” visar, förlagån. ningom ta reda på de olika förut. |. ='' sättningarna, som var och en hade Vidare handlar det om uppförandepraxis, om akustik, agogik och andra när- ' När "man sålunda lärt: sig. det musikaliska - ”hantverket” ' fortsät- :|ter man med: musikhistorien, som : öp nar och vidgar perspektiven i och rum. Här föreligger visser- ligen ett tomrum ifråga om -popu- lära ”instruktivå uppslagsböcker, :1så att våra musikälskaré 'och kön- sertbesökare : kan få "den konsu-' mentupplysning som behövs. Hur många har inte en längtan efter att kunna tillgodogöra sig musi- ken efter förtjänst men tillämpar minsta motståndets lag och tror, att bara man. går på konserter, så kommer musikkunnandet av sig självt. Men så enkelt är det inte! Inte förrän vi fått igång ett mål- medvetet ..studium, kan. vi bli emotionellt ' och : intellektuellt till- ,;|fredsställda. Och här har den fri- | villiga musikundervisningen i vå- ra kommunala musikskolor haft N en stor mission att fylla. Nu skall musiken integreras som "ett jäm- ställt ämne bland övriga ämnen I den allmänna skolan, vilket kom- = mer att revolutionera hela vårt oa . musiktänkande i fortsättningen. el sive Att Rikskonserter i sammanhang- -Snabbmiddag: et får en'stor och tacksam upp- - Medisterkorv NS - oc gift gläder man sig också ät. ; o ER " Låt oss till sist komma överens : Något lite extra = : om, att ju mer man kan och vet, utan att det är omständligt: [ju mer inspiration. får "man att kunna "och veta ännu mer. Eller . a Medisterkorv på broccolibädd a port) i som Hilding Rosenberg uttrycker . 400 g medisterkorv ” : det: ””Den som säger att hantver- VA SN SN as - 1 vak ket dödar inspirationen är ingen eller svart e ar NN Expressmiddag:. N 1 kr da djupfryst. broccoli (ca 250 Ö. rätt konstnär. Han sätter konsten "3'dl snabbri P Pp oo Gryta med medist ork orv a ort)” ; I kryddmått salvia alltför lågt”. Det gäller därför att .snabbris. ".c Å Pp ” 1-2 dl riven ost (gärna 30+). - inte bara kuna traktera-'ett instru- Drag: av skinnet på korven och skär > 400 & medisterkorv : oe "3 dlsnabbris 2: - Y ment eller bara vara begåvad med eden i tunna skivor. Bräck korven 1 burk konserverade tomåter :" Koka broccolin enligt anvisningar på en bra sångröst, även om Set hastigt i stekpanna utan ti sats av finklippt persilja 2 ” en god grund att bygga på. De gt. I utan till I Di EN Pp J a Lt förpackningen. Lägg den på ett gäller inte heller bara att tycka, fet. Tag upp korven och lägg g den på urk konservera é potatis ve ugnssäkert fat. Drag av skinnet på att det var en fin konsert, eller : "ett fat. Skala ev, äpplena; Tag bort Drag av skinnet på korven och skär” korven och skär den i skivor. Lägg att man hört eller sett den eller kärnhuset. Skär äpple och tomater den i skivor. Lägg dem i en gryta och dem ovanpå broccolin. Strö över den dirigenten, solisten, 'sångaren ery P at j i i tunna skivor, och fräs det i en stek- =. häll på burktomaterna med spadet. salvian och den rivha osten. Grilla eller pianisten. an vara musik- nna nå ra minuter. Kryd d : i or kunnig är att med alla sina sinnen "på & v rydda me . Låt det hela koka ca 5 minuter. Strö i strålningsgrill eller gratinera iugn . uppleva: den. teoretiska, intellek- salt och peppar. Koka under tiden finklippt persilja i över. Koka under vid 250? ca 10 min! Koka under : . tuella och sanna glädjen, som Fru ;. riset enlanv isningar på förpackningen. tiden potatisen enligt anvisningar på ' . tidén riset enligt anvisningar på . '- Musica och Fru Cecilia skänker med pilktig o€ smör : .. Servera korven "med tomat- och” burken och servera dem till grytan. I förpacknimgen alla sina hängivna beundrare, pleröran och riset. Det smäkar. Bli inte förvånad om bårnen ber att : Njut ite bara av det själv? unna era | ” Edvin Haglond å inst lika bra som det låter! tU få en portion till! - gäster det någon gång också! NN - Pp ae an . ne Ne i ; . , N i - ww sö ce Y Na Nor mo or er sått : . Nv ;. ae Kom ihåg att tuta efter S-märket. Isdubbarna tillhör den obligato- Le - : a Å 1 Ne . Då vet ni att fåvaran är den allra bästa och kvalitetskontrollen noga. riska utrastningen - vid isutflyk- ; NG - 2 a | .s i - - Seans medisterkorv år givetvis S-märkt! ter. ” v i yok ' - bol - - Svenska ivtada ar TKA + T " s ' - 2 > . - - >; - it i 3 | . -, + oe - i «dr S se ,; N . fe oc i N > + . a a s : 4 I ; Y Nk anslöts. till Förenta Nationerna," vilket skedde redan” 1946, ILO:s ursprungligen 'knutet ' till : Natio- - tre likaberättigade parter: arbets - ARSA "blir 45 |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.