e.d - LAHOLMS TIDNING + >> INFÖR REAKTIONEN ' v av Per Olof Ekström >. N ändagen den 9 december 1968 ST. Gunnar Hedlund :- ih - : Företag gör konkurs, Små fö- och. populariteten + - "ooh retag går upp i större, Stora bil- "dar fusioner. Allt fler krymper Det Jblåste hårda kring driften eller åtminstone antalet eenterledaren Gunnar Hedlunds Drygt "tjugo , är senare verkar det som om regeringspartiet köpt |. sin väljarmajoritet med utfästel- ser, vilka svenska folket efter var- je val måste betala under en för- föret klimat än å annat. håll 1. vårt land. P Sn . anställda, Företagare "med möj- , ligheter att flytta delar av verk- person under. hans första skede som partiledare . Men han. trotsade dem —;och klarade ut besvärlig- heterna,”Under det senaste decen- . niet hat”han' ätt från: klarhet till t h ju äldre han blir, des- to populärare ' förefaller "han. bli 1 som partiledare. åtminstone inom den egna. väljarkåren,. och det är väl det som'är huvudsaken för en partiledare: Vad man tycker och tänker inom: konkurrentpartierna borde ju :vara motsatser, med tan- ke på det egna pariiets' välfärd. Låt oss efter denna parenles eri! ”nra:om den senaste Sifo-und sökningen syftande” till att utröna ålen om att de ra partiledarna sitter” kvaruv sVåren - ,1967 ansåg 73 proc av centerpar-: ”tisterna att hr Hedlund borde sit-' «ta. kvar som "partiledare" och 197 proc att han borde avgå... ?1 okto-' ber i år önskade. 87. proc. att han skulle stanna kvar på partiledar-' KM "posten och endast nio proc. att han skulle avgå. Det är en ganska? märklig opinionrsutveckling med , ds gör detta. Arbetslösheten växer, " realin- "komsten minskar 'och därmed likviditeten för både företagare ' och anställda. Detta är i ett nöt- skal bilden av folkhemmet Sve: : rige under vintern 1967—68, Allt fler. oroar sig för följderna av ätstramningsprocessen. Optimis- tiska uttalanden från regering- Sen kallas. av oppositionen för bittring, som regeringspartiet före] nästa val tagit ' skärpan ur med nya löften; vilka :i.sinstur måst uppfyllas. Något : förenklat ut- tryckt: Socialdemokratin har mår lat ut näringslivet och:'företagar. na, stora och små, som en outtöm- lig ekonomisk reservoar. Med de tidigare orättvisorna i gott minne har > arbetarna accepterat teserna att det är arbetsgivaren, som. av sin profit betalar. arbetarens se- Gunnar: Hedlund: har emellertid" ' tanke på att Gunnar: Hedlund är vökridåer, mester, försäkringspremler och > en hel del beundrare' även" där: 68 år. gammal, "' .-s- > En period synes gå mot sitt slut skatter. ädi kung getiomfi in och känske framför: allt inom det ' Högerledaren' Yngve Holmt — en er2 som den framtida histo-] +. Svenska" folket. Jever i. skräm- vårdpersonal. på äldero i, Det är första gången en sädan | I e så socialdemokratig ska. partiet, - hur ' paradöxalt. "detta = än” låter med - tanke på att den, politiska” vatten- delaren allt sedan koalitionsrege. ringens ” upplösning” 1" november" 1957 gått just. mellan den rege- ' ” rande socialdemokratin : och: op-: "kan registrera en motsatt”utveck-' ling. Våren 1967. ville 96 proc avd ögermännen att han skulle stan=+ vi na 'på' partiledarposten. Ir "oktober i-år- hade -siffran sjunkit. till 73 proc. Under samma tid hade anta : let som”vill: atthan skall -avgå. rieskrivningen kanske ska beteck- na som, ”De stora krigens århund- rade”. med underrubriken. ”Prole- tariatets' diktatur” drömmen som ej förverkligades”. ”Undertryckta folkgrupper: .har mande grad ett Kreditliv. Inte ba- ra enskilda utan. också staten har under de senaste tjugo åren dra- git växlar på framtiden, vilka nu, i slagskuggan av vikande konjunk- turer; . verkar "ha' varit för stora, ngs — på skolan. s |dréasson, som i sitt tal bl a upp- Vid Hallands Jäns ”Jandst ir tavsson, Slöinge, vila Gustavsson) Falkenberg, Ally Johansson, Rän-' positionen.: FR ökat från två, till 22. proc; Inom "| ulltid gjort uppror. Men -bäde an: | Frågan. är om" inte. reformivern värdyrl Halmstad hölls de eleverna, att på sina resp 1 N 2: folkpartiet vill var femte att; Sven ; |. : del 4 ln ' kursavsluining ' på" lördagen var- |arbetsplat sprida känned om neslöv, Britt Johansson, Falken- . > Men denna hr Hedlund popu- + Wedén skall avgå och 717 proc att tikens slavkrig och den franska re: | blivit större än de” ansvariga tänk: vid. utexaminerades "dels 'sexton |denna form av utbildning och dålberg, Marianne Johansson, ”Laholmy' / vast laritet'' är; kanske, ändå: inte. si han skall stanna kvar. Någon j jäm. volutionen var explosioner utan te sig. Man .kan föreställa. sig en : elever, som genomgått kurs för kanske framförallt inom åldrings- Ingegerd : Karlsson, Falkenberg,; - CBE en social td förelse med våren 1967: finns inte . särskilt långvariga, direkta resul-|idelig dragkamp mellan ekonomer grundutbildni årdbiträden | vården. Han önskade vidare de av-|Majvi ' Kristensson, Aled, Britt-. kratiske :riksdagsmanneri.. Ivar! ”av:den anledningen att Wedén då; : |tat. Tyraniet förblev tyranni, Su-|och politiker, där" ekonomerna får |. med. viss praktisk" "erfarenhet | gående eleverna lycka och framgång | Marie M Oskarström, Ma- a : | rianne Svahn, Varberg samt Mo- L . Högström från Angermanland upp och framförde ' ett" "tack: från sin". "> hemprovins '. för , .centerledarens och skogsägarrörelsens ansträng-' "ningar att trygga Sysselsättningen. i Adalen." I valrörelsen lät det visserligen int2 precis så; Då för- sökte mån i'denr heliga 'partipros ” pagandans. ljänst. misstänkliggöra / Gunnar: Hedlund. Men nu fanns: det bättre utrymme” för fakta: Så. här föll hr Högströms ord: vet ng "Co Om man ser på "vad som hänt " i Ådalen, finner” man tatt”. ”hård=. p råvarutillgångar, - cialdemokraterna' . pektive 40. Med i bilden & Sv Tage; ännu 'inte tagit plats i pantiledar kretsen, > ov "Även Tage Erlanders pbpulari- ” tet Kar stigit från "våren '1967 till - oktober 1968. Undra” på "det förz -: " resten efter .ett' sådant ” åegerval :: söm ' socialdemokraterna "gjorde och : den, betydande del. iden ' framgången som tillskrives”parti- : ledaren -personligen! . Våren ,,1967 > önskade':omkring ' hälften; av so-" - att ..Erlander. ' skulle” fortsätta som partiledare, under det 'att 39 proc ansåg det Erlatiders denn anåsté eventuellt, NS veränerna kom bara, att bära andrå” namn. till näringslivets” utkanter. föränd- vades "bilden. En ny och mycket större klass av proletärer uppstod, skillnaden i. välstånd mellan” före- - tagare och arbetare blev "större, men trots att detta innebar en oer- börd: upplagring' av sprängstoff, uteblev ” de. fruktade revolutioner- Europa-: Undervisningen, folkupp- : | ningen, gjordé massorna med: vetna om de, mänskliga; rättighe- - När. "industrialiseringen trängde. | bort hantverket och dess utövare na i stort. sett, i varje fall i väst-. ge efter för politikernas krav” på nya .förmåreer att "lova ut för att säkra” rösteunderlaget. ' N "Den era, ' som började , med: ar: betarrörelsens + genombrott; kan liknas' vid en" pendels långsamma rörelse mot vänster: Regeringspar- tiets propagandautspel mot de fria företagarna klingar” onekligen illa. De störa konficernernas ledare för- vandlas. till”ett slags , politiska, få: gelskrämmor, vilka antages sym- bolisera varje privat företagare, medelstor" som mindre. På samma sätt målas de svenska bönderna ' inom yrket (7-veckorskurs) och > dels arton elever, som genomgått . kurs för grundutbildning av sjuk-' ”"vårdsbiträden ' med "viss praktisk . erfarenhet ' inom ; yrket (T-vec! korskurs).;' Utbildni : inom ålderdomishemmen,; som- .Jän- : ge. varit ett stort önskemål inom länet, har:påbörjats fr o m detta läsår och dagens sexton avgående elever är de första; som haft för- månen att genomgå för yrket lämp- ; lig" utbildning inom "länet, Under ” läsåret är ytterligare tvål kurser pla 'neradet "att genomföras. i sitt kommande arbete, Elevernas : tack ' till . skolan och tonsson för sjukvårdsbiträdena och Astrid Blom och Gulli Andersson för vårdbiträdena,- Komminister Arne Wikrén, Hålm- stad avslutade högtidligheten med ett tal till eleverna. ;"' Från de nu avslutade kurserna har följande elever utexaminerats. - T-veckors vårdbiträdeskurs: Gul- li - Andersson, Falkenberg, Gun Bengtsson, ' Vessigebro,” Inga-Lis Bengtsson, Ullared, Astrid Blom; Ulla Borglin, Halmstad; Ellner Bör- « I utbildningen: meddelas under- visning» bl a följande ämnen sjuk> dess lärare framfördes av Junis An- |. iesson, Kungsbacka, Linnéa Gus- nica Wennström, Heberg, ! 7-veckors ' sjukvårdsbit Maj-Britt Andersson, Varberg, ol-: KEN Laholm, Gunvor. Björnberg, Vall. berga, . Karin Eliasson, - Halmstad, Margit Jigell, Laholm, Vera Johns-: son, Halmstad, Inga Cronquist, Fal- kenberg, ' Evelyn + Larsson, Lena Larsson, Hålmstad, Märta Martins- ni. Persson, Halmstad, Maj-Britt Pettersson, Birgitta Svensson, Fal” kenberg, 'Britta. Svensson;- Varberg samt Inga-Lill, Svensson,” Halmstad, : vm son, Falkenberg, Aino Norén, Gun= - i... Y ga Andersson, Långås, Junis An. rrviga -|tonssony Varberg, Anita Bengtsson, : ut efter gärnmal mall som de slav- « värdslära, ;' anatomi” och. fysiologi, "hälsolära, sjukdoms] ra, > Psykologi, | gott som äl "obestitfer flyddei anda igen": för vända sig: öm; i Nre år andra" idan vr ör? fr rdm. ch; Börjar? göra” sig > syftar” På Cellulosa, AB:s "stora" utbyggnad i " Väja; Det är en satsning för fram-' tiden som "jag tror”att hela älvdå-' Jens befolkning "har. anledning att - glädjas åt. Jag vill gärna & eloge ' åt” ce Hedlund! fö 2 politiska” och företagsledande" -am> > + bitioner, Det dementerar; på. ett us talet om satt, har hälsa och samma, utsträckning” söm; >. Patti avstår” "inte; gärna” åtnj Vid! -avslutningshögtidligheten på: > skolat isningstalade.. "ledamöten ' i Lev: 'sko Y lär uppens” i längre: räcker: till. Sysselsättning | öch. iefnådsstahdard, hela. samhä Gunnar”; tä grn Jdomen,. fått & än Hans till .utlands- i 4 reson. Spridningen av: bilägandet "har, givetvis” också”. bidragit til Fturismens shabba. :utveckling. + Västegropa Ån hår. en -dominerande . ställning” på fa den. internationella" turismens om- råde, - Dessa, svarar - för, drygt ”80 procent”. av, "antalet ” internationer: a turister:i världen, och för mel-l1 1 lan.75 och. 80: procent av. värl .dens. . valutaintäkter.. från, turis: men, De: europeiska. OECD: "länder- na ' besöktes. .-under "1967. av: drygt It ilj: «utländska. . turister ..samt I Canada. av' ta 25. milj. sr Turismen. inbringade / under. sam ma. år Västeuropa. främmande, var lutor till.ett. belopp av. 41.:mdr. kt J-och.: "Nordamerika . 15. mdr... kr, trafsportkostnaderna mellan - län! derna, ej : medräknade. Samman- lagt: uppgick . alltså... OECD-länder- ”lisering: av: "inflytandet "på säm- hällets " offentliga isektor. Med den Under: flera vär motionerat i riksd; kade cz ;rligheten; | Vä arbets- ARA en Ted omexelning 0 öch satt: 'rikbdagens « £ majori tvingats "ändra tityd: 1 denna fråga, + -visserlige tannerna. fick: "åter" Elakt. uttryck H en” innebar hyar. namn. Damokratiserihg också att även: Jedar Wer. äv. enklare + härkomst fick: möjlighet att göra” Karriär, Métoderna måste" bara bli nya, an-' . Passade till- -itvecklinger: ' "Uttrycket ' ”folkhemmåét”: in- snl gav. de gynnadé est; kortsynta, strö et. omi tiga, av vad | enerätioner'- -rarbetare terialet har. utsatta för upprepade DÅ varmvattenbehanälingar. NN samt I aktning ör ok » och, socialdemokrater; "med Krav, på sänkt: penslonsälder för .gruv- arbetare, Med anlednifg av'des- sa - motioner - beställde .' riksda- gen nu. 'en” utredning om" sänkt "tiden: iven: den högsta? Perisions- timt' förbundet” med” trettiotalet, Per "Albin ' Harisson och' "Sveriges | första:s k- arbetarregering., Men niska etc. I I nas , valutainkomster . från. turist men . under. nämnda är till.ca 56 mår jkr, vilket "motsvarar! unge-l. fär 8/procent; av deras inkomster säkningar.” ” ' Uppförökning 'sker'n påtvå platser i Jandet.; Hushåtlningssäll- från :-varuexport. . Detta. -innehär att.” turismen .inbringar- OECD- länderna :'lika.. mycket; uttändskå valutor som ex, utförseln av "motorfordon ””ellér” kemiska ” pro dukter. cr -Tillväxtmöjlighelerna'” för inter- nationell turism bedöms som myc: ket goda, . Stora. passagerarplan med övenljudshastighet "förutses |” inom några år inleda en ny epok för -turistflyget; Av en” undersök- ning som utfördes av OECD -föril/ några är sedan framgår att det endast -är .- en relativt liten - del av. befolkningen i de "olika län: derna. gom: "semestrar utömlands; Jt ex”16 procent i Holland; 18 | procent i: Sverige samit" 8. -pro- cent i England" och. Frankrike, Även: om siffrorna 'sedan .-dess först efter 1945 här det stora fler- talet. "socialdemokratiska utfästel- ser. infriats (obs uttrycket ””skör- detiden” efter det andra .världs- krigets slut). — kortare arbetstid, högre öner, :stö e sociala förmår tdern, Dei vd - pensionsålder: för "de" som” ar Aa Denna: or d ning ohäll oe bar i längden. «och .det inser nu betar . under jord, säkert" även, socialdemöåkraterna. Ir riksdägens "uttalande finns Man kän därför med all:säker- ett - niycket välbetänkt tillägg |: het; utgå: "ifrån . att.” "den tred- som anger att, man, är. medve- hing "som "riksdagen begärt ten om aut. det kam finnas ”and- är a första dc + a egä ra grupper vars arbetsförhållan- ör fd Tr vägen den motiverar samma pensions- mot Ng vi för 106 penslons- ålder som den man tänker sig | YMe Vi fö ennä "fråga för gruvarbetarna. Dettå är ett ere isannolikhet : ytterligare | problem” som den begärda ut. |' tion SA på att, oppost redningeii "säkert får '' erfara. Den. begränsning AM att "gälla endast Personer med "arbete un- skapen i "Kronobergs öch”Malmö-: hus' län har" hand öm" plantban-, Tu ken; skall försöka uppföröka " detta elitmaterial till sädna "mängd att plantskolor: och” 'odläreintres- senter ska "kunna få: våra 'exportintäkter eiter 0,5 pro. cent" av : bruttonationalprodukten. Detta framgår "av en. artikel i Svenska Handelsbankens - ekono- miska": översikt ”INDEX”. Den stigande levnadsstandarden världen :- har: gjort 'det möjligt för allt -fter människor att resa utomlands, - skriver. INDEX. vida- re. ' Den internationella turismen har "blivit. en: ViKtig E€xportnäring i-.allt. fler "länder; Av: stor. bety- delse har” flygets charterflygets — rit.. Framför allt: i olika” former. .Har'. skapat! un- denlag för. stordriftsfördetar' både Den: svenska turistbalansen hat försämrats ' väsentligt under de senaste tio åren. Valutainkoms- terna -från utländska turister har långtifrån kunnat hålla jämna steg". med" svenska .turisters mwut- d gifter i utlandet. Mellan 1958 och |i 1967 steg -de svenska turistutgif- terna i utlandet" med inte mind- re än. 1,1 mår kr till 1,5 mdr kr, alltså. till ' mer. än det tredubbla. Beloppet : motsvarar drygt 6 pro cent av -våra importutgifter och 1,1 procent "av bruttonationalpro- dukten.'.' Sveriges - valutaintäkter från" turism steg under: ovan- ; ördgubbsodling; "ti silent, . Tundin Det Ii SNATTERIDEBATTEN - Detaljhandeln välkomnar justi- tieministerns utredningsinitiativ Alt vad I Vedjen om och be gären, 'tron:' att .'det är: eder gi- vet; och det skall: 'ske eder så (Mark, 11: utan ' nytt elitrnaterial: mäste ärli- gen. arbetas". fram. via för att sedan nä plantskolor a vt ATT EXPORTÉ RA” rn a ä i gt 250 SOVIR om "butikssnatteriernat.+ Som kom "Många. . människor. "lever I "den milj Jen! Ai se EN Ska på -transport-. och inkvarterings-| stigit: — -vad det' gäller .svenskar- förbrukarna. .Ska” kan vara en "ganska invecklad till allmän kännedom a samband villfarelsen att. tron innebär en betyder att turismen inbringar | sidan; Med hjälp 'av. hög -'belägg-|n& är den .nu uppe i omkring gubbsodling kunna "hävda: sig I en historia, inte minst när det: gäl- hjälplös överlåtelse till förhållan- 1 ill ett. be- rna kunnat |20 procent: — är det uppenbart] / "med TV:s uppföljningsllebatt äv | den” som är oundvikliga. ”Ske| 055 utländska valutor till ett be-|ningsgrad nar' priserna att det alltjämt finns ut fraratid.. > mäste - plantmaterialet ler könsumtlonsvaror: Den lopp. motsvarande 2,4 procent av bsänkas, ' varigenom" allt bredare ) u rym: me . din vilja” säger de med en /suck, kunna producera toppskördar., år ar undläggahde ra förutsättningen är att ”ett, allmänt Känt behov” av konsumtion eran ifråga ger sig till "känna. "Och vad som är ett allmänt känt behov bl a av konsumentråden'. Men trots. svå- righeterna; Skriver förste :sekre- I | gquist i Eke: nomisk 1exy är atvecklingsmöjligheterna för den svensk- sovjetiska han- deln av allt. att döma mycket go- da, är våra produkter kvalitets- och prismässigt intressanta kan vi finna "marknad 1 Sovjet. . Men det är inte bara 'på"pro-! den av den nitiske, småskurne |” Ja, sälla bliva” alla .som utav hjärtat Tro - : dukten "det ställs kr När fö affärsidkaren har framtonats : a : 5 4 np ls a TL , eliminerar personliga tragedier. ' DN reträdare förtven mårknädseko.] Som en relikt från en gången tid. Deklarationer av detta slag ” Gud låter kornet växa, när, vi det myllar ner nomi skall komma 'överenssmed | att hänföra till systembrott, och | - måste göras i den radikaliserade . - "Vår plikt det är att del il Herren ber, + . representanter för "en 'planeko- det är att beklaga att-tillfällig- | samhällsdebatten, som av olika ss & ee 2 NM 3 zz 'S z Se. . 'c d hi . a, allting av nåd vi får nomi uppstår... ständigt nya. si- hetssnattare 1 kampen: mot det] anledningar domineras av en mi- 3 = TE ee ff sb ss 2. ud våra hjärtan prövar, Hans & ögon alla når > : p rägeställningar, | Organiserade brottet kommer i sd - o = &S SÖ & .|]f Dv DA Lå - fres å ; , tuafioner och" Å ige in g kläm. För detaljhandeln; är det noritet, som stämplar en yrkes = Ö S 3 3 &ö = å vc Öre IH "tLinnéa' Notold > I Det krävs flexibilitet. och tåla- t kår som samhällsparasiter och OO rt 9 : . Mp N 1 Jesu ord- till Tomas. - ' i På mods. sc : .. snattarpjäsen,: konst t$rar tid: ningen Köpmannen: Butikssnattandet — som "upp: skattningsvis uppgår till 100 'miljoner om året — är väl mer «en samhälsfråga än ett.detalj- "handelsproblem, och det-har va- rit och är utifrån denna utgångs- punkt detaljhandeln agerat.” Det är samhället som genom lag och förordning reglerar métoderna för att komma tillrätta med snat- tandet, och detaljhandeln hhbr baserat sitt handlande på sam- arbete med. samhällets. Kättsvår dande funktioner, : I debatten har detta: självkla- ra faktum kommit bort; och bil- Flertalet: av butiksstölderna är synnerligen angeläget att med- verka till en positiv-lösning, som som om Guds vilja skulle > vara ond och inte kunde undvikas, : » Jesus vågade gå och. möta li- vet frimodigt. Han trodde att uppgifter kom från Guds hand och kunde därför ta emot den med visshet att allt samverkar till det bästa. Verklig tro -innebär att vi för- tröstar på Gud och handlar: som om vi alltid är inneslutna i hans omsorg. Vi vaknar varje mor- mer att hända oss mer än vi orkar med i Gud kraft. Den människa som- förtröstar på Gud har förtröstan inför hela livet. varje dag med dess skiftande l- gon och vet att ingenting kom-] Valutaintäkter och valutautgifter från turbo men (exkl. transporter) i vissa fänder 1987 ” Intäkter ÅL 7 - S 5 Utgifter utsugare, summerar Köpmannen. - X - « för fortsatt stark ökning. "Nog finns här många männ Vi minnas Jesu Ord: . Den s som har öron hörde, vi I Bibeln som är. Ordet, där > Där är Han: oss så nära, där 2. Så vi får bröd att äta, då vi Vi har så mycket ogjort, ja” "alla har vi skuld . Nog finns hör mången tvivlare, "Du i tror därför att du kan se" [U fö iskor som längtar efter guld > bevis. blot fordrar. de: Ke ste lyssna skall Hill Gud vt ger, själv Herren bud | finner själen ro”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.