en va » > [kring med' kollekthåven. — +:=" .; -3|8er aldrig "något ” till missionen, ” misdagen den 10 december 1563 öl närvarande håller en ung in- dier, " Sathis Kumar, på att | vandra världen runt för att på sitt eget vis hylla Mahatma - Gandhi, - Hundraårsdagen av Gandhis födelse som inträffar i oktober 1969 har redan börjat att celebreras' och bå- de engelsk .och tysk press har ägnat ':' +Estort utrymme åt det som komma ska;- Gandhi var en anhängare av ”iske-våld-principen”. Han hade en Jike i "doktor. Martin Luther King. 1 Lorden — det forna brittiska imperiets hjärta — avtäcktes i våras en staty över Mahatma Gandhi. Vid | Twistock Square.. Att den indiske folkledaren.. — som mer verksamt än. någon. annan bidrog till Indiens frigörelse från ergelskt herravälde — på detta sätt hyllas i London väckte en hetsig debatt. ” När Harold Wilson skulle låta täckelset falla kom en ung indier fram och satte sig, vid statyns soc- "Mahatma Gandhi- en icke våldets symbol A Mahatma Gandhi, så å kampen. Engelsmännen tvinga des ge med sig. - .. När det blev aktuellt med” Indiens : självstyrelse kom Gandhi att spela en fi ående roll och var indier- " kel i en timmas ation, Han. ansåg det bortkastat att slänga kort; stora pengar på ett nas delegat vid ea konferens i Lon- ' don - 1931, Förgäves sökte" han . få då miljoner människor världen ö över hungrar. ihjäl ; oh i NÅGRA FAKTA OM GAN DHI "Din: nationalistiska frihetsrörel- fen, i' Indien, hade säkerligen inte fått den: styrka som resulterade i frigörelsen från England om inte Mahatma Gandhi funnits. Det finns få folkledare "som haft dennes res- ning och moraliska kvalifikationer, Ty hur än striderna rasade kring öenne ”engelsmännens fiendé num- mer: I" så förskaffade honom hans moråliska 'oförvitlighet och strängt försåkande livsföring en grundmus rad i ställning i. indiernas hjärtan. Han'blev helt enkelt svår att hitta angreppspunkter. på för de' dåva- rände engelska intressenas, försvaz 2bre. ae älta " Gåndhi. fick "som "många. ndra unga indier resa till London för att få en europeisk . uppfostran.: Han studerade juridik och öppnade se- dan” en lönande advokatpraktik i Bombay, Redan nu var han inne på "det passiva motståndets 'linje. Organiserade och tillvaratog sina ländsmäns intressen mot hinduis- tiska undantagslagar. Han var inne på den linje som skulle prägla hela hans liv och som väl får anses vara ett utflöde av hans religion, en sekt '.äv brahrhahismen som karaktärise- |" ras. av motvilja mot våld och som anser "det vara en. synd :'att'döda I djur. Till och. smed « ita honung från BIT Från 1893 och 20. år framåt finner vi: honom i Sydafrika sori ledare för de indiska kolonisterna där. > OHÖRSAMHETSKAMPANJ Gåndhi återvände till Indien 1914 och "blev ledare för den "indiska frihétsrörelsen 'som hade sina'an- hängare inom olika raser och reli- gioner i det vidsträckta landet. Re- fram .en "öv lse mellan. indierna ' och , engelsmännen, Han var då sedan en tid ledare för det.” s.k kongresspartiet i Indien .och hade avancerat till en mycket do- minerande plats i Indiens politiska. liv, KE : . ENGELSKA ANSTRÄNGNINGAR Efier .. andra världskrigets slut gjorde" engelsmännen ' ivriga - an- strängningar att komma fram till an mer stabil: överenskommelse med indierna: Men mötte. det star-. xaste motståndet från kongresspar-' tjets sida. Gandhi hade; åter 'blivit ledare för detta 1940.: England fick finna sig i att skrinlägga : sina pla- ner. Gandhi', å sin sida arbetade på att få fram 'en definitiv engelsk ret- rätt och satsade på' en ny ”ohör- samhetskampanj”. Men häktades — tillsammans med månza andra äv kongresspartiets ' ledande”, män ..— och inledde omede!bart en ny hun- gerstrejk.. Denna gång inté med 1i- ka gott" resultat som "tidigare, Det . var det överhänginde krigshotet — främst ' från, Japans "sida — som gjorde" att Gandhis politiska ' infly- : tande i i Indien kom skugga J i nämnt — efter kricet upp!" eva bät- jan till Indiens självständighet ge- rom Enzlands och FN:s: ganklioh.. av de båda :fria staterna Indiska Uniahen. och Pakistan, (En delnin7, : som! undér årens lopp” resulteret i: många: blodisa gränsstrider och le t till kriser). Vid cenna tidpunkt då ban som :bäst behövdes mötte han döden. .Som så måna: andra fred älskare och icke-vålds-vänner fö en mördares hand, Det var:i janua- ri s1948 som ' det, meningslösa ' och . brutala” dådet utspelades,” 7 a "Gandhis ställning: var aldrig: om- :;" stridd bland hans egna, Men mot- JF dah 1919 skattade "|, dessa frihetsälskares antal till över 100. milj och" det: var också' detta sår, ' sorh ”ohörsamhetskampanjen” inleddes. 1920 hade den utvecklats till en formlig bojkott mot allt brit- tiskt: skolor 'myndigheter, varor .:;. En prekär situation för (engelsmän Straffet: lät inte: "vänta på sig. Gandhi arresterades 1922 och döri- des till åtskilliga års fängelse, men » frigavs rédan efter två år. Men han | inledde. strax en ny. protestaktion mot England. Den s k ”saltmar- schen” igångsattes. Man demonstre- rade mot saltskatten och vann ock= sättningarna mellan indier och mu- hammedaner var. då som Tu örsä-= ken till de svåraste” nationel'a, pro” blemen; Och Gandhi ådrog sig ge- . fom sitt arbete. fö de kaetlöra, — parias a "ovilja från de 'hösre kas- ternas sida. Fsktum' kvarstår dock: a få människor har. mer uppriktigt saknats av ett folk och en hel värld," och av sina bittraz te. antagonister: - : britterna: ", Han. vär: icke-våldets -- symbol. En människa vars verk ef-" terföljts av Martin Luther King i USA — med samma "ödesdigra. re- sultat — och fler med honom, ..; +: Kanske kommer till: slut icke-">" våldet att segra i vår oroliga värld, : Maa or "Bertil Hanzön HEDNINGAR sköttön Mac "Tomsen had efter en våt natt av misstag” hamnat i : Dbykyrkan. Granne Sam gick om — Jag tror inte på Gud, och jag viskåde. Mac Tomsen,? "2. — Så ta du en slant då, sa sam. TVINGAS > > 0 En. AN var. 'uté på —- Mina damer. ch. herrar.” Det kommer. att "bu så här i landet, att var och « en får göra Precis som han vill och vill han inte göra det så kommer famhället att tvinga "Ige.” Han härstammar själv från I dan länge gynnar de större orter- » [Det ska. jui alla fall gå till hed- - ningarna! - Vi Norsk statsvetare hävdat glesbygdens lönsam het En vanlig uppfattning i Sverige som också "hävdas av ekonomer är att de stora orterna erbjuder? stör- re effektivitet i jämförelse med mindre dylika och glesbygd samt att folk flyttar till vissa betydan- de. centra för att få det bättre. Mot denna föreställning vänder sig emellertid den norské statsveta- rent Ottar Brox,'”som i Oslo givit ut boken ”Hva skjer i Nord-Nor- Tromsö och har i höst även haft tillfälle framlägga sina synpunk- ter I Sverige. Brox teorier bygger på det i och för sig enkla faktum att samhäl- let på olika sätt gynnar och se- na på glesbygdens bekostnad. Strä- van har. å ena sidan varit att hålla nere : "Pr iserna - på landsbygdsns produkter och ä den anära att gyn- av Uno Hammarström na tätorter i första hand huvud- staden med varjehanda institutio- ner och däråv följande koncentra- tion av höga inkomsttagrae. Detta har skapat det ekonomiska under- laget för en accelererad utveckling i vilken glesbygden inte kunnat följa med. I Sverige har denna tendens varit mera framträdande, kan vi tillägga, eftersom vi ända från första världskriget dessutom fått dras med ett klart reaktionärt s k dyrortssystem,. som främst gynnat Stockholm på övriga lands- delars bekostnad, « Men trots .den 'subvention tätor: ierna åtnjuter och som i det all: männa medvetandet efter hand fått karaktären av en naturlig sak, ifrågasätter Brox om 'de för män- niskorna numera erbjuder en mil- jö överlägsen den i glesbydgen. En stadslägenhet i ett höghus kan N | Roligt familjepyssel 7 Tips på vad ni kan göra med h. karamellfärger, : . Hemlagat julgott" är ”traditio- nellt i många familjer, man vill ha det på det egna ”gottebordet”, men. det 'är också ' roligt att. gå bort i julklapp inlagt i en trev- lig: burk "eller, skål, : Samla där: för hela "familjen till en trevlig pysselkwäll. :'Allt "som behövs är rikligt, m ”fördig "mandelmassa; en, uppsättning karamellfärger 1 flaska .och en del smätt och gott att garnera med som hasselnötter, |” skalad sötmandel, valnötter, block: choklad och syltade - apelsinskal, "För alt. få mandelmassan rik: tigt jämn och fir i färgen gör si här, Riv den färdiga mandelma san på” den grova delen av. ett rivjärn, då går det lättare att ar- béta” den; Droppa sedan ner kårar mellfärgen", 'och "arbeta ' in”d 7. Eventuellt, kan man blanda fär gen med en aning!vatten, så går det - bättre att: arbeta in-den i mandeltmassan, " Verkar : mandel- massan” mycket fet 'och oljig när ni” arbetar den, droppa i lite vat- ten.” ” Enklast är. att "dela upp . man: delmassan i bitar och från bör- jan färga" värje bit med sin färg — gult, grönt eller rött, : 2JULRULLE! 07 En: julvulle Avi mandelmassa fylld. med! chokladdoppade apel- sinskal och dekorerad med block- choklad ' och. Ikokosflingor — är inte det en trevlig nyhet på gotte- bordet, oc . Börja . med att. skåra. syltade apelsinskal i tärningar ' och "lägg dem; på ett smörpapper, . Smält blockchoklad och . häll den över skalen, rör om med en gaffel, Låt chokladen stelna, Färga en bit. mandelmassa röd eller grön och kavla ut den 'till en fyrkant jälp a av färdig mandelmassa och ' | mellan två smörpapper; Hacka sönder ”apelsinskalen'' "och slägg dem på mandelmassan. Rulla se- dan ihöp den precis som. en" full tårta; Pensla rullen ; : med smält blockchoklad och ' strö (Då 'kiokös- 1fingor. När julrullen ska avnju- tas är det bara att: skära den i dekorativa” skivor” Tyst” TIPS, "i ;.Annat-roligt man. Kan göra av färgad mnandelmassa är äpplen, I päron, små: julkorvar) fultomtar, snögubbar, katters... ..- Av smala imandelmasseruillar kan mån fläta korgar och fylla med frukt elter bär, En variant!på julrullen är räan: delmasselimpan. Färgad, 'mandel- massa, som blandas: med finhac- kad" suckat, russin; syltade . .apel- sinskal., eller cocktailbär, Formas sedan till en: knubbig limpa , och penslas med. smält blockchoklad. Vad, barnen beträffar så. har: de fantasi" så :det förslår både för dem och de vuxna, I Låt. dem där- för få eka fram roliga. figurer —' det kan . bli ormar, troll eller bilar; >. Ja lycka till mea”julgottet: XY mähända” innehålla någon” finess mera än i en moderniserad lant- gård. Men stadens snäva livssfär är klart underlägsen landsbyg- dens vidd, frihet och 'naturupple- velser. På landsbygden bestäm- mer man i större utsträckning själv över sina arbetstider, man slipper köer, trängsel och buller. För att komma från de sistnämn- da 'har stadsbow vid sidan av sin höga hyra för bostaden tvingat< skaffa sig sommarstuga med täta bilresor. Allt tillsammans tar myc- ket av den högre lön han kan be- tinga sig. :' : : Anledningen ul tätorternas övertag beror alltså på de konten- tionella fördomarna, enligt; Brox, som dessutom, pekar, på. mil störingen” och - framhåller att. löh- samheten inom en 'hel del näring- ar endast uppnås" genom att sam- naderna, 5 - Sveriges .vidkom- mande ikang] -Vi också kan till)” lägga "att; "fördomarna specient |: vebare, vilka främst sitter instäng- da i Stockholm och övriga storstä- der”och har” svärt, leva :sig in i andra” förhållanden. "Dessa nar bla de opinionsbildande organen tin sitt förfogande. : Den "konventionella 'uppfattning- en: kräver vidare att produktlivite- ten ideligen ökås, Detta tri or man sig kunna” realiser imed-en'” st dig Satsning på städerna vilka bä de i Norge: men ännu mer; i Svei rige efter kriget" vuxit” kraftigare |; än någonsin, . Men vad kostar det- ta dv s å'ena sidan människoin- packningen i tätorterna "och å den andra kapitalförstöringen” i glös- bygden; frågar: Brox...Dessa säm: /' hällsekonomiska” förluster frågas inte mycket. etter. Inte” heller vad ligt samhälle, «:'. i :. Bäkgrunden till dett: tertid övertron 'på "den: tekniska utvecklingen, ty i teknikratin” har' inte lärt sig skilja mellan vad som är. lönsämt och” allenast” effektivt. Industrin ; bör” därför, lokaliseras med; tanke - på / såmhällsutgifter” den drar. "med. sig.-Investering i och i periferin. Lokalisering" i pe- ä problemen. därför nte bygga ut, en framtida slum i stä- derna, vilkep beträffande, Sve rige |. främst kommit gång” i: "Stockholm, där nyligen i samband med invig- ningen av. .d t nya. bostadsområdet Skärholmen,: ”detta' av. vissa kritis ker klassades till en -slumstad ef- ter "en 20-årsperiod. "Med den” ute veckling; »som. på, olika Områden | sker bland människorna + höghu: | « sens. skugga finhs måhända "också gifterna en vacker dag! helt" kom: mer att ta kn ken "på; effextivi- hället svarar för en del av Kost- upprätthålls: "av ett "åntal ”bättre |. centrum”skapar”problem” både” där” ; anledning; fråga om, inte" socialut: ån Verkli che (Forts, fr. SA 4) : ” i + rättelse om H Here Zippo. och den, tjuvåktiga. skatan Xi Bonniers). Det» är en vacker bok i stort format men ändå undrar man om inte pri- set kunde; varit. håg lägre? Nu, skräms kanske m många. Köpardibort , cch.det är synd. Herr Zippo är en helt igenom .underbar teaterdirek- "lör som "sina" dockor dd den" tjuvaktiga skatarr vekligen +; gör succé. Han har gett dockorna liv "och när de stygga stora .pojkarna, , Greven och herr, Maffia märker det. betages de av lust aft äga doc "teatern. Det blir. en”spännande' hi- storia” där 'dockårna''och' den "tjuv=-) "ektiga” skatan ”yerkligén: måste " ta: tll alla, medel för att rädda: sig ut Ge farliga herrarnas klor. 'Eq poé< tisk historia med örtjänste utöver i Inger och Lossa Sandberg är fli-, liga författare” till: barnböcker och . "bilderböcker; I Vi passar" oss"själva - dé: ut Bbda trafikva- vdet' en nyttig” bok, "men lika stimulerande" som. konst-' bärs-, :öch författarparets: mer fria te. Lite. :Inycket. ';av 5 lärobokens . kömmer in i handlingen. >» 2; a. t + GötabPetter, sar teskodsouniman. skedsgummaii.' har blivit, en. efter förra årets ädventska- : lender, Al Prgysen utmärkt : -barnboksförfattare, ' och konstnären »Björn ;Berg, har. gjort';. Ear. Vilket samarbete! För den 'sto-,. ra -boken sär. priset" lågt, Man hop- pas verkligen 'att -massor' av "ungar «a i försköleålderiv ska få Adjas, åt" ”tappningen; värd att göras, h : utsikter att bli klassisk, hans 4 : ; PASSar, ännu bätt, la på svenska för ållahden.. |. varför. dessa, i. dett mmanhang samtidigt öra . Kunden: No ges Nic Ka Bg jord! uppe på. ett elt annat: sätt ” Sverige. I Norge uriv&k mänZöckt så en mera målmedveten lokaltse. skorna i Norge ock det'g Sverige" befinner sig i ungdomen, och. r hyggliga al pternativ” finns, ktannar de också. É ar ken bör man för att få utveckling- en på. rätt köl stödja” den .befint- 8 irlikturén”& ehom att ch Ötveckla driften: ringarna, har b nuvä- - omslag.; och + "fascinerande ”Teeknin-" ; "ken säga något sådant. Det '& Förtr oli ga. ; stundei er Jug gäst”. Ni har blivit bjuden att Ira julafton hos bekanta, ni är inte: åkt med familjen, och ni förstår "at de bett er för att ni ska slippa sitta ensam på julafton, Era släk-: .tingar bor 'i södra Sverige, och ni ; "tr inte ledig från ert arbete så länge "att ni kan resa till dem, ni är gans« ika ny på den här arbetsplatsen. Nu undrar ni om det är lämpligt att ge julklappar till den här familjen, el= + ' ler om det skulle verka som om ni -väntade er julklappar från dem, Så " skulle de nog inte uppfatta det, Man brukar iu. ha blommor med första gången ' han är. bjuden till. någon. På julafton är blommor alltid lämp= . ' ligt, Eftersom det finns barn i'fa-. miljen tycker jag det är självklart att ni ger dem var sin julklapp; Nå=.. gon småsak till var och en.av de vuxna är också lämpligt, eller. en gemensam present till makarna; nås . got till hushållet exempelvis, Det är väl troligt att 'ni får julklappar av dem, för: att ni. inte ska känna er som utomstående; Naturligtvis' bör ni inte köpa dyra; saker, Er kvinn= ' liga instinkt säger er nog vad söm passar bäst. Ni'skulle inte känna er väl till möds om de här julklappar ät- er och ni. ingenting "hade: Köpt "> ”Uppriktig nor ndska”.. Visst är öet. trevligast om' man kan, skiljas . som vänner, och jag förstår er vän« liga tanke att vilja skicka" julkort... , tll er före detta pojkvän. Men. än='. Gå" instämmer jag med er väninna: ör det inte! Eftersom han var, myc-, ket kär I er skulle han kunra upp-. tta er julhälsning som ett tecken > på att ni vill återknyta förbindel- sen, "Och ni kan ju inte tänka, er. ' stt göra det, när ni nu är tillsam= > Nnans med en annan som ' ni är kär ' .Å Det vore, att väcka en "bedräglig förhoppning: "Hah. måste "försöka I i slömma er. Då är det bättre" för | a I” henom att ni inte gör er påmint, |. sälen . skulle, ni: händelsevis” råka honom: ska" ni naturligtvis pemöta" honom 'som" om' ni vore gamla vänner; Absolut, inte låtsas "om att det varit något' annat" mel-' fan er cv Ung med: gammalmodiga äsik- , P, Er reäktion är sund och rik> | a = inte: alls ”gammalmodig”, ' "Däremot tycker jag er tillkommän- , de verkar rätt. fmogen, nä - han . inzet : utgångsläge” för ett äkterskap —"—- att på förhand komma överens att båda parterna ska ha ”sin frig no net”, É v's'att höppa,, I säng med: - någon annan om' man får lust. Ni” "gjorde" rätt I att säga ifrån. Han | immer säkert att inse hur fel han här: Om, Han nu verkligen menåde 5 "vad han sa. Ni har ju hållit: ihop ' ganska . länge och han har aldrig ' förr sagt något ditåt eller visat: in= : | frésse för någon'. ennan; Han' kaneke rent av ville pröva er..Nu vet han « er åsikt om saken; Och han vill sä-' kert inte, förlora er. Det behöver . ri "inte 'oroa er för, Håll: bara fot. Fen gris: ms Våt du vad en a gel ä? Clnepo rien 2 Vad I menar du? pressade har "fråm och tvingade "sig 'att se henne stadigt in i ögonen. Hon i skrattade till och vände (rodnande bort huvudet.” > > Vera! Hans röst "lät kärv Kan du' tänka dig din framtid !som bohdmora? — Så där! Nu var det "sagt. Hon fick tycka vad som helst om "hans frieri. Att det inte'var så sirligt och romantiskt, som han önskat att det skulle vara, be- : tydde i nuets allvar ingenting Ha- de hon: under dö gångna” "veckor-/ Ba' menat det - allra. ringaste med sina "ord, 'sinå blickar, sitt sätt att vara” inför honom, då måste hon överse med ordens. nakenhet och imma deras äkta halt, co Hon svarade inte, men 'leendet på hennes läppar dog bort, och dét kom en fin rynka mellan hen- nes ögon. Hon ville vända och gå, men han ställde sig i hennes väg och tog henne hårt om, skuldror- fö I na I <o— Du'har själv framtvingat mi- na ord. 'Jag hade inte tänkt säga någoi förrän senare, om När | Visst hade hon förstått. att han - Hoa. rågade. bara — för att vinna tid: till” att "samla tankarna" och rannsaka känslorna. brydde sig om henne. Han .ver- kade 'inte höra till dem, som in- ledde" en ytlig flirt. Men gifter- mål! Med en bonde: Om han varit nånting annat! Agronom! Dét ha- de passat bra. Men bonde! Hon visste ju för resten bra litet 'om honom och hans jordbruk. Skulle han kunna försörja . en', familj? Finge hon drängar och pigor? Vad visste hon om ett lanthushåll! '' '— När kursen är slut kanske — om. du hållit ihop med mig så länge. .— "Vad 'sa han? Jaså, det var visst svar på'en fråga, som hon framkastat. Hon kände sig besvärad. Hans grepp om hennes skuldror hårdnade. - — Vera! Nu måste jag ha -svar. Du vet, att jag är kär i dig, har varit "alltifrån "första dagen, tror jag.: Du. ska också veta, att du är trevlig som han var borde han inte. haft någon svårighet ätt få beundrarinnor. . f "— Tack, men det är inget. rik- tigt svar på min fråga . '— Kära Svante! Ta det inte så -högtidligt! Jag är ju sa ung " — Inte yngre än du bör veta, om du vill höra, ihop med mig. .— Jag måste tänka på saken. Hon snuddade med sina läppar mot hans ikind och log .så att skrattgroparna i kinderna djupna- de. / Men "Svante var för skämt. : — Detta ' var tillräckligt! tydligt svar. på min fråga. Då ska jag inte besvära dig längre. Jag har varit en narr; och du har rätt att skratta åt mig. Med råska steg ' började han gå tillbaka mot skolan Hon skyn- dade att sluta upp vid hans sida, försökte förklara och försvara sin tvekan. talade om sina stackars inte upplagd den första -flicka, jag brytt mig Hon. kände sig. riktigt rörd, Så ipoa «or st I Du år rar, Svante, ” ) >= sd nitton år, om, hur, okunnig hon var i allt som hade med ett hems skötsel. att göra, -bad honom lugnt tänka över. och resonera, om” "sa- ken Men” har 'svarade' ingenting. Till slut .böriade hon! gråta . och I: säga, "att. om han | inte” med henne,' så gick hon: 4 sjön.: Ett. sådant" flickebarn. hon vart Han måste le åt hennes obalan- serade "sätt. Det var .så, olikt hen ne. Han -som : alltid verkat så. hägn och korrekt. bar. ' Han stack, sin arm under hen- nes.! och hon tryckte sig intill bo- nom. Det kom över honom en öm- het som aldrig tidigare Hon var så liten. Vera. så vek Hon be- hövde någons beskydd - Och 'han ville ingenting hellre än "att få bli nennes beskyddare Bara han fick" "= Om du åtminstone kunde. sä- ga, att du tycker om mig, mum- lade han med grumlig röst. ' Så där ja! Nu var hon nöjd Hon tor- kade tårarna och Ioz upp | emot. bor nom.. sa oo Det. vet t du, att: jag. gör. — Och ' du säger "inte alldeles nej till mitt' klumpiga . frieri - > Inte. alldeles, aljerade hon; NE att ” hennes / tilltag skulle. 'Självsäkert/ M omedel-. ha bestämt besked 4, : Det är r Bah it? vån bön N sag Sara ihop, de 'veckör av | Kommit ' én ”ändétton'z av? allvar i deras ' samvaro. Och detta närmade ner dem mera - En! sak som . Svante fönderade över var:att "Vera aldrig bjöd ho- nom ' hem "till sig! De. tillbringade sin gemensamma . tid antingen un- der" bar ; himmel. ellér också hos någon av, pojkarna. som bodde ute så byn” Svante själv bodde; på sko: lan, 'och Venligt .stadgärna” var det förbjudet” att fa! emot. flickbesök Någore gång hade” det att; hämta” honom gå.ut.på. någon . däna; i ; gånger v' hade i ;.Svante” "Varit mera? angelägen ” än "hon ”att "de Takulle komna fort Iväg” Han fruks ie e | välvilligt.; komma till lärarnas öron, och "att hon därigenom skulle få obehag. Även för egen del ville han und- + vika sådant Han visste, att han var omtyckt ' av lärarna, att "de litade” på honom, och. han ville inte framstå .P någon felaktig da- ger. Veras och hans förhållande hade ingenting ljusskyggt över sig. Därför var det också onödigt ge anledning till prat. > Evällen "före avslutningsdagén. när de gingo sin sedvanliga sjö: strandspromenad. sade Vera: '—'Nu går "vi. hem till mi dricker kafte. iv . "Jaså, äntligen "skulle. han ”upp- visas i "familjen. tänkte han.: Skul-' le de” acceptera honom såsom: bli--! vande, måg? Han kunde inte hjäl- pa att. han log litet ironiskt” vid tanken. Rektor Lannes hade: vis: serligen alltid behandlat " honom: « . "nästan" faderligt., ; 'Men rektorskan! : Hur . skulle hon "ställa ">
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.