Sydkalländsk. x LAHOLMS” TIDNING Onsdagen den” 11 december" 1083 - ” = " Onsdagen den 11 december 19687 MT = oc > Reaktioner i 1 - Det förefaller vara. en- egen- " domlig reaktior " att försvarsvil- jan hos ett folk sjunker när en . stormakt lägger sig i ett litet - grannlands inre angelägenheter. Så skeddd” emellertid i vårt land under. och. strax" efter den tjec- kosiovakiska krisen på eftersom- maren i år: Förra ' hösten upp- mättes nämligen. försvarsviljan till 78 procent, Omedelbart: efter " Sovjets ockupation av Tjecko- slovakien hade den sjunkit. till 68 Procent. . Man tycker det skulle varit : mer logiskt om den i stället ökat. " Det ' finns - emellertid anledning "förmoday att tjeckernas. hårdnac- "kade, civila motstånd möt. ocku- . pationsmakten: väckte | en. sådan beundran hos svenska folket, och ansågs så effektivt, att det i då- . varande !situation "bedömdes som likvärdigt eller överlägset väp-' nat tstånd. Många ' kk Java 'hoppades ,' säkerligen "också, ” att mani4; Tjeckoslovakier - skulle - kunna undvika ' sådana ” svåra " blodsutgjutelser > som - förekom . i” "Ungern under resningen där hös- ten 1956.. Man förmodade även att ” Sovjet, som hårt och enträget för- dömt USA:s krig i Vietnåm, inte « skulle riskera sin food will ge- nom att gå hårt tillväga i Tjec- koslovakien, Dessa förh försvarsviljan : - : Strategiskt sett är naturligtvis Tjeckoslovakiens 'geografiska lä- ge sådant, att ett väpnat mot- stånd var. 'ganska meningslöst. - Men detta faktum borde: inte ha medverkat till att reducera den svenska försvarsviljan. 'Dessbätt- re har den dock åter stigit under : hösten, men inte till samma nivå . : gom förra hösten, Naturligtvis kan : det även tänkas att det ameri- . kanska bon:bötoppet och fredsson- deringarna i Vietnam bidragit till .. « en något svalare fredsvilja än: ti- : digare, Men i så. fall borde 'den - tilltagande oron i Mellersta ös- - /terpi med flottdemonstrationer' av 2 såväl Sovjet som USA ha "kunnat ” jämna”, ut "denna svängning. s - Den minskade försvarsviljan har : emellertid "inté : resulterat 'i'+ att svenska folket. ändrat atti- : : tyden till vår militära. värnkraft. ' Sifo, som utfört dessa undersök- ningar ' på ' uppdrag” av" bered- skapsnämnden ” för "psykologiskt . försvar, konstaterar näriligen att under " sextiotalet : "har: omkring ' halva. befolkningen : ansett den ' lagom stor, Mellan 10 och "20 pro-" «cent -tycker att. den är, "för -liten "7 och. mellan .5 och 11 procent för stor. Omkring 25 procent har in- -gen uppfattning i isaken, / | De. onekligen stora "för ö . kost! " verkar : inte "heller. 4 EF grusades emeilertid.;" "Sovjetledar- nå struntade. 'i allmänna världs- opinionen och pressade hänsyns- löst tjeckoslovakerna att ge upp "den ena positionen efter den and-' ra, Det hemliga mötet i Kiey se- naste veckoskiftet ” inellan topp= männen i Kreml" och Prag -ty- " "der på att denrta metod fortsät- ter. Hittills har 'den under. Alex> ' "ander Dubceks ledning så 102 ' vande liberaliseringsprocessen er- satts av en- normaliseringsgiv ef- ter sovjetiskt diktat, Ryska trup- per är permanent stationerade på « tjeckiskt tetritorium, pressfrihe= / »,ten är ett minne blott och, tjec-. l siker imyckelbösitioner: avsätts: på '-, order ; från. Moskva. , ; motståndet i i Tjeckoslovak "sätter: visserligen "i - olika sformer, ' ” imen:herrårha I Kreml:har trots detta" obevekligt berövat tiecker- A. vara avskräckande, Omkring 507 procent : anser att de är, "lagom M stora: och . bör, bibehålls. under det: att cirka: 12 procent vill öka a I på: dem. I ger.omsnitt « 25. procent -, M -reagerar negutivt' mot Kostnader > 2 na'och vill minska dem>deh mel- Jan 10 "och 20 procent, far "ingen" PA uppfattning 'häroni. :" ; + I stort sett förefaller det: alliö ; så. inte. som/om svenska. folkets : å försvarsvilja minskat. Men sväng- ningar kan uppstå genom påver- > kan av 'världshändelserhä/ Detta koristat ande” ger anledning ah” imgick - — sanser SKA. ne ark högern: e nt parti, Det skall, alltså "bll: ännu inbder- nare "nu Troligen! fdöt. dark |. hara högern ' som än” "betrakta |: programförslaget” som, ett» fram- steg. "Talet om de, enskilda. öch I: den: hemska staten' 4 "nämligen mycket gamla ”begre reform har högern: be- ingrepp mat :den Ulla vare dagsmänniskans frihet Nästan | tg ptera pörtunistiska + skäll! bil Hojet fr äng partiet. harsagt; na men nej till, för »långt drvi- : ven, centralisering "och, koncen- straklon, både när, det ,gäller 'stat- Jiga, maktkoncentration "re Entratiön.> "till ett-fåtål regioner, gern har alltid bi e lokalisering tänksamhet, - högern .r tagit NPD! Iskstosranda problem och menat. att: man. shbör — när reformerna: väl genom- ;, a Deéömbe -' julmånad.: Lagom kyla: och "naturen; insvept I. ett "ant "floor, Det Ikänns som om man hellre ; närmade, sig påsk än| jul, en, känsla som trots allt inte är så ovanlig” här på hallandsslät- ten, Fast. fråga' är "om : vi. inte föredrager kung. Boreg bistra re alm framför disets och regnets anarkl, då, Flara år åvkigsen och dagarna' knappt. orkar sticka när jan ovanför vaddtäcket, En 'söm- nig enl, har etvit upp hoppet. Dimmorna och diset hav makten. Det är tyst på slätten 1' dag, 1 fjärran hörs en" sidensvansflocks svaga "sirrande” som apräda” kloc- kor, vilka långsamt tonar av. En ensam - kråkas i . aristokratiska skorrning märks desto kraftigare, men 1 övrigt är det stilla och öde som 'i en öken, Trots allt är det en förhållandevis behaglig temperatur för att vara så här års, och hade "inte duggregnets silvernålar . slagit" en 1 ansiktet hade promenaden varit. helt. an: genäm. Regnet, ja Det är inget riktigt regn som faller. Det ver kar sont -om regimakarna tve kar: vågar jag. skal jag? Men I förening med. blåsten känns reg. net starkare, kyllgare, Vassare, Så är det i varje fall I dag, fast vinden är minimal, - Have: håt lagt sig win ro. La holnssbukten ligger som ett blå- grått. salsgolv, . vilket förtonar I fjärran, där Hallandsås ligger dold av rökblå ridåer, Tystnaden störg "blott av" en lätt" krusning, ett ljud som när en älskads namn viskas! Y sömnen,” svagt, svagt. » Ty riktigt stilla blir "havet ald- rig . Uksoi ”niänniskohjärnan, I dag verkar det som om det läg gå”m till” Honom: "Den" minsta ' ängeln" hbas” "svårt att. behålla sin” gloria vid. en "jul fest i en spetälskehy.. "Ringen av silverpapp" gled hit och dit: på hennes huvud, . men det. bruna ansiktet strålade, ögonen tindra de; Hon 'var helt på ' spelhumör, ville leka, kila hit och dit. I hen- neg hjärta fanns inte ,hägot :rum för allvaret, | - Vi bär kanske inte vära symbo- ler så slarvigt, men tecknet på vår gemenskap med Kristus: slar- var vi ofta med, Vi visar vrede. Vi säger det som vi) skulle ha tigit med, Vi handlar inte i kär- lek mot varandra, Vi gör det som är själviskt. Vi uppför oss inte som kristna. Vi är inte trog- na mot vår församlingsgemen: skap. ' Orsaken '. är klar, ” Hjärtat är inte med. Det är fyllt av själ- viskhet, av alla önskningar, Hjär- tat är så fyllt av mig själv att - finns ingen plats: för Jesus det, Sparbössa "med klassiska anor — de första sparbössorna' var enkla till form och material och liksom våra spargrisar avsedda att slås (Forts. på sid. 7) sönder, när de fyllt sin uppgift. 4 oo : Sparbössan är inte mycket 'yng- re än myntet. Den stundom som den äldsta ansedda är, funnen, på -| Mindre , Asiens kust och daterar sig från hellenistisk tid. Troligen avbildar. den étt'skattehus' vid nå- »|gon kultplats, och vi har alltså re- dan från sparbössans spädaste barndom ett exempel på att minia- tyren får tjäna som bevaringsrum — någonting som upprepas många gånger . under: ,-historiens - lopp. Från England känner man till kul- formiga, bössor, som av arkeologer- ed daterats till .ärhundrdaet. före Kristus... bössor. kända, toppformiga,' -runda K kåra- i saidan: "Dö: är: havet. och turister kan för 4 bra i Sverige, Denna .sparbössa gav en säkerligen välbehövlig ' på spädning' åt. krukmakerilärpojkar- ser; nas: magra, kässa, .:De "hade som Magen privilegium rätten till lergökstiilverkning "och. "drygade ut "repertoaren med; lersparbössor. Ibland” kombinerades. 'göken . med sparbössony, söm :kröntes med få- geln.”Mats' Rehnberg. har visat” på en bössa. med. rimmet .. - - Den, som försöker .göken galant, lägger, i, bössan också en slant. « Mot dennas typ av” 'sparbössa, gjord för 'så att "säga hemmabruk. kontrasterar den franska -:medelti- da: bössan —-den :s k tirelire, vars namn måhända. efterbildar ljudet då. metallbössan 'med några. slan- |- tar i skakades av'de fattiga mot kyrkobesökaren. - RS : Fattigdom och” sparande; "omsor- genom andra, är väsentliga drag i-sparbössans historia. De, franska medeltida 'sparbössorna. — och kanske också andra — efterbildar stundom i miniatyr offerkistor och erinrar på. så” sätt om den nyss- nämnda: hellenistiska sparbössan, Offerkistorna 'i: kyrkor och - vid fövbipasserandes givnrrildhet. Of- ferstocken försvann ur den svens- ka > kyrkan - då protestantismen ärog in, men i stället kom fattig- bössan. Den pryddes ofta med nå- kelt ett kors, Den klassiska fattig- bössan framför andra är givetvis Rosenblom i Karlskrona, välbe- kant från Nils Holgerssons besök. — SPARA — FöR ATT GE Sparandet för andra anses ock- så ha inspirerat till den mest väl- , kända av. alla sparbössemodeller — spargrisen, I tycka byar hölls ofta ett svin ' gemensamt att så småningom användas för de fatti- ga. Eftersom den helige Antonius var de fattigas skyddshelgon, kal- lades detta svin för Antoniussvi- net, och man antar att detta djur så småningom stod modell för den över stora delar av världen så äls- kade spargrisen, Men andra djur har också fått bevara pengar ät den sparsamme. Tuppen, som är uppe med solen, den kloka hun- den, hönan som värper åt oss, den snälla katten talar alla till barnet och har följaktligen fått ge sKkep- nad ät sparbössor för hemmabruk, I Nordiska Museets samlingar av sparbössor finns många från .skråsammanslutnirigar ' och ' lik. "nande föreningar. De är oftast ut- "förda i koppar, försedda med ett "enkelt rim som talar om givmild- het, och är alltså bärare av tan ken på omsorgen om nästan, Der Artikelförfattaren med ett litet urval ur Bank ' han en engelsk-spargris, som bär -omisskännliga drag av den engelska. bulldoggen. - skymtar en elegant rysk sparbössa av äkta silver, I' mitten av bilden ligger den fromsinte ne- ' .gern på knä och bugar till tack när missionen får en slant. Mänraketen : till ' höger: visar, ' att även sparbössan följer med sin tid. Och spargubben med den penningglada munnen" är en expo-” oa nent för: de amerikanska Il lig, penning”. förvärvar dem” hos |' krukmakare. HH italienska småstä-; Alperna: upp: till: norra: Euröpa, där den. finns -belagd- i' fynd -i. flera; i uropeiska länder från medeltiden vägskäl vädjar, ju även :till den. gon religiös. relief eller helt en” sparbi sparb ö ting, I böger hand hålher Därbakom na omsorg här a a så, när det BL ier -sparbössan, sin kristna medel- tida tradition och möter oss givet- vis ofta också idag — ett välkänt och älskat. exempel är missions- sparbössorna, stundom utformade som en" knäböjande negergosse, som, böjer, sitt huvud då en. slant läggs i bössan, :” -"Sparbössan fick. också:— i mot- sats till tanken att den skulle va- ra en .förbrukningsartikel -—:' un- der 1600-, .1700-' och tidiga .1800- talet en påkostad "och stundom ge- digen : utförmning. Sparbössor i skön-barock-delft : "kända -'från Holland och sparbössör i silver är långt . ifrån : ovanliga. Ja, till -och med I. Sverige förekom. sådana re- dan wider ganska "storartat" "hölje som krävde T ordentligt sparande; om det skulle | vara vnågra : proportioner : mellan |, : utanverk. och innehäll, >. 'dens.ic:sin' "saga ;”Pengegrisen”: "Överst på'skäpet'stod sparbössan; | den: vär av lera” och : formad som |: nt hade” en: Spricka i kunde”. stoppa. in "stora ”silverdal- , och två ”stycken- "'sådahä fanns Spargrisen. var'så full att' den inte ingen spargris nå.. sen: . . "Her e n yndig Junker; a Han grynter,; men har' 'grunker”., ; Nu'må det' väl här tilläggas att hålen” ti: sparbössan "inte: alltid gjorts -större: för'att få in mer pen- gär —"de' flesta. av. oss. 'har väl i ungdom :/ och : fattigdom” någon inga sparbössan dess innehåll — — detta "talas" redan i'en tysk fjortorihundratalspredikan, "där stack "ned en pinne med lim - på — en för. nedtecknaren av. dessa rader ny metod, som. emellertid, bortsett .från” moraliska aspekter, ej- rekommenderas då den förefal- 'ler, kladdig: po SPARBÖSSAN - — EN LEKSAK + o00cc- en stor tid under. andra delen av kanter började tillverka mekanis- ka sparbössor. Här skjuter solda- ten slanten i mål; Jonas skänker den åt valfisken; åsnan snor runt och sparkar bakut mot sin kusk; tandläkarpatienten får” sin tand utdragen, och den vanligaste av dem” alla den godlynte negern är nu föremål för nytillverkning. I modern tid upplever sparbös- san all inflation till trots en blomstrande tid och uppfinnings- rikedom är oändlig. Bankerna har insett sparbössans värde och ban- ker över hela världen utger spar- bössor som gratis ställs till spa- rarens förfogande. Att barnets sparande står i förgrunden är all- deles självklart och lika självklart är att sparbössetillverkaren måste följa med sin tid. Leksaksdjur, dockor, älskade gestalter från sa- ga och film må vara bra nog, men också rymdraketer och robotar står "på programmet och här har mekaniska trick också spelrum. Ett av de senaste påhitten är den ”blå handen”, möjligen inspirerad av den farsartade skräckfamiljen Adams” låda med The Thing, väl- känd från TV. Handen som drivs av en motor snappar åt sig spar- slanten. . SPAÅRBÖSSAN — FÖR SAMLARE En viss standardisering för- märkts tyvärr och det är inte ovanligt att se sparbössor av all- deles samma typ 1 flera länder, där samma tillverkare alltså lyc- kats placera slna alster. Ett bra exempel är den sparbössa I form av. en liten bok — troligen först konstruerad i USA.— som gjorde sitt segertåg över" stora delar av ske tidigare). Den har titeln The first steps = de första stegan = i ante rnas ”": enkarolinsk tid — ett | H:C 'Andersen-vär -mycket road NN åv ”spårgri isen: Han " presenterar |: , förutom mänga kopparslantar.. längre" kunde :rassla oc högre kan: > Han har. också r mmat, om. ert . gång : med ' milt våld : försökt ' av-' predikanten berättar om att man” "I Amerika upplevde sparbössan sväljer 'slantar.' Dessa 'sparbössor' världen under 1920-talet (och kan- |: rEkidje”. . 'och vilt inge tanken att man :skall spara åt barnet. Ett annat exem- pel är jordgloben som man nu hit- tar. överallt "i Västeuropa, Men samlaren (och sparbössesamlare |. finns det' gott om). har. ändå. sä- kerligen. ej svårt att få ihop ett par hundra stycken” olika bössor utan att gå tillbaka i-tiden;' han: 'sig utanför "Europa, "möter han snart. nya och exotiska bös- : (Forts. på sid; 7). efter Butler. superdeckare 1 det levande livet. När 'Tom Buller i januari iår fick något för en man vid Scotland Yard så ovanligt .som ett års för- 24d id eller skvaller kring "fom Butlers person. Bland. - engelsmännen har han länge varit en legendarisk” fi- gur, men först i och med det stora av extra året. + ”Uppzgiften” de Butler upp en lista på 15 män, som han ville syna litet närmare. ningarna på Wilson och Reynolds. Wilson tog-han redan i januari :täkerh tschef för en 1 korrekt | och : skicklig bovfångare, "det finns inte' skymten "av skandal pensionsålder lär 'både bovar och polismän ha slagit vad om huruvida han skulle lyckas med ”att slutföra en påbörjad uppgift”, som det hette i motiveringen för bifall - till "det var att klara upp det stora tågrånet 1963 där bytet blev 37 milj kr. Strax efter kuppen gjor- Med skicklighet och ihärdighet spå- rade han upp 1i av dem och de klev tillsammans dömda till 340 års fängelse, Ett namn, Bruce Richard Reynolds, stod fortfarande på listan när Butler var färdig att gå i pen- sion. En av de 14, Charles Wilson, bade rymt från fängelset, I januari i år fick alltså Butler ett års för- sängd tjänst för att fortsätta spa- Kanada och nu i november tog han | Reynolds i Torquay, en badort på Englands sydkust, Alla 15 på But- lers lista är infångade, uppgiften är slutförd och den 1 januari 1969 går Butler i pension från Yarden,' men sluta arbeta kan han inte, han blir d + Det Chief Supt Thomas M T Butler. MBE” det "låter. invecklat. Enkelt uttryckt betyder det att Tom Butler är chef för Scotland Yards Flying Squad. MBE på slutet är en ordensutmärkelse, I dagligt tal kal- "Jas han Guv'nor eller Guv både av !Yardens folk och av bovarna. Guv'- nor eller Guv :är 'ett'slangord för chef inom yarden, bovarna kallar honom Guv av respekt, han. är en tågrånet :blev han känd och uppa märksammad utanför England," "EN GRÅBB FRÅN SLUMMEN. Butler föddes i Londons” vslum . 1912. Han spelade fotboll på gatan med en burk som boll tillsamniåns med grabbar. som senare :kom på . drift in i brottets värld. Hån talat . aldrig om den tiden eller åren i en dålig folkskola, 'depressionsåren då minga gick arbetslösa och de fles= - ta svalt i Londons 'East-End. 'Den bildning han ' har, :har han skaffat sig genom läsning, När han började | drömma om att bli polis läste han bara om sprängämnen i flera mås rader. Vid 22 års ålder kom han in - i Metropolitan Policé och 4 fyra år patrullerade han de gator. där han spelat boll som liten grabb. : i - Vilka speciella egenskaper gjor= de en vanlig polis till chef för Scot= land Yards Flying Squad, världens effektivaste polisteam? Hans förut= varande chef, Bert Specks, gav i en intervju förklaringen. The Fly- ing' Squad plockar fram vad som - fordras av- en detektiv — uthållig= het, - tålamod och '» någonting 'som aldrig kan. läras ur böcker: hur de. kriminella- beter 'sig : och tänker, Gott minne för ansikten är viktigt. Tom har dét minnet. Han har ock>' så en förmåga att se ordinär ut, han. smälter in '£;'omgivningen på gatan, på en pub eller: i en folk= » Butler bor tillsammans - med sin 90-åriga mor. "På sina” få: lediga stunder läser han' eller lagar mat, han är en skicklig kock, Hans in= komster är så pass stora" att hen skulle kunna "leva på” en: mycket högre standard än: han gör, men i 1800-talet .då företagsamma fabri- |. - . mill och med "den 12 januari ' st"ller Postmuseum i Stockholm - ut:ett rikt urval ur sina sam-= linvar av julkort, jämte en lång rad Iustiza barnteckningar" vi- sende en brokig julvärld. Det är en färgglad och mycket rolig ut- ställning, där mån åter . möter den sirlige Einar Nerman, den trivsamt Carl Larsson-påverkade Aina Stenberg, den mera drama- tiske: Helze Artelius, den robust lekglade Robert Högfeldt och en Ett.tyviskt Jenny Nyströmsmotiv, tomten kommer. I H NM oc o - den av julens ljus och seder, Åter- givande, förresten — låt vara, att oet kanske var Viktor Rydberg, som introducerade den välvillige tomten i Sverige, det var i varje fall Jenny Nyström, som skapade den glada svenska jultomten med julgrötsfat och julklappar. Tidigare var jultomten ett litet ondsint och farligt väsen, som måste mutas för ett inte ställa till olyckor och elän- de. Och det var Jenny Nyström, som definitivt placerade julgranen ide ska h "Hen svara- rad ' andra: 'ijulkor e, " främst naturligtvis Jenny . Ny-:' ström,- champion - i facket med tusentals helgkort på sin lista. Medelålders voch äldre försättes ovillkorligen ' tillbaka" till. sin barndoms jular under en rund- "vandring på utställningen. Jenny Nyström-Stcopendaal var - född 1854 (en del uppslagsböcker anger felaktigt 1857) och var sålun- da vid sin bortgårg 1946 92 år gam- mal. Ett långt livs flit speglas i henres återgivande under årtion- Annonsera i LT | Jenny Nyström var förvisso in- de för de två viktigaste faktorer-, äl han föredrar att leva enkelt. Håns lit flmotjärnas säger brottstjuv. När ha Sutler;; s sa än jag” 'kommer' me: dåliga nyheter .: de anhöriga. som får: sitta. -emellan, säger han litet urskuldande.;' 7 "Endast" en person: känner. honom oe sea onom att ta det .Iuent, :men- a sina jaktmärker. I septembert' ex for han med: en vanlig” "charterresa till Tanger: på. r' att Jeta,' fler Reynolds, "Butler tar sitt arbete' på allvar. När tågrånaren' Charlie Wil- son rymde från fängelset 1: augusti stoppar in -dem' och å plockar ut dem. Det hä ting att skämta: om; 'grymtade Bu ler, 'vi 'borde spara våra sympatier för offren för brotten och inte gråta ånga E tillbaka" Charlie Wilson och. 5år imnan han. kunde lägga . våntarna på Reynolds. Åren 1966” och - 1967 ” letade han efter dem med kikare I på de. populäraste: badorterna I 'Syd-, trankrike, Han var så flitig med sin I i | kikare att'han blev tagen .åv dett / franska polisen,” som "trodde att han "Sent på kvällen den 7. november. : satte han på sig sin berömda gröna" keps och sa till sin härmaste råån Ted Fuller: — Come on Ted,” we are going places, Målet för resan var en lyxvilla i badorten Torquay” där Butler hoppades att Reynolds ech hans familj skulle finnas, Kl & rästa morgon ringde han på dörren till villan och Reynolds 6-årige son, Nicky, öppnade. Far och mor' sov gott, men blev väckta av den vanli= ga butlerska hälsningen, - Sunda -— Jag, är Builer, Jag kommer med dåliga nyheter... - | Reynolds gjorde. inget motstånd utan fördes handfjättrad mellan Butler och Fuller till närmaste Ppo- aisstation. | Bruce Reynolds, den siste av tåg" tånarna som blev arresterad, tacka-. de senare från fängelset genom sin ' advokat Butler: för hans sa Hehot mot Reynolds hustru och son, ' - Solveig Gyllensvärd 4 34, » a na i barnens jul. oa gen stor konstnär men genom sina helgkort blev hon en av de popu- järaste hos svenska folket. När man betraktar hennes julkort, ser man hur väl hon förstod barnen och deras särskilda värld med sa- gor och ljus, godsaker och julklap- parl deras förväntan och spänning inför julen. Hon bidrog säkerligen mer än någon annan att göra julen till barnens speciella högtid i en mindre sofistikerad värld, Nu är det mest affärsmännens jul, åtminsto- ne i de stora städerna. Jenny Ny- enbart för smakens förändringar. , Den drivna reklamtekniken har - dverflyglat henne, hon represen=- terar numera en förgången och - naiv idyll i ett Sverige, där stugor=.. na var många, städerna -små och, je stora handelshusen inte ersatt” Je mångas småaffärerna, : . tställningen visar jul ända”: från 1880-talet och kän" ört ände en kulturhistoriker en del beak=" tansvärda synpunkter, Den sven=- ska julen har i julkortens ' spegel sannerligen ' genomgått, förvandlin N Åetröms julkort bar fått vika inte ss gar under årtiondenas lopp, i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.