Torsdag. den 19 december - 1968 kT.= -— H Det pågår tydligen en inre re- ningsprocess irom'den socialistis- ' ka vänsterflygeln i vårt land, Vänsterpartiet stora valnederlag den 15 septem- ber, som sopade bort cirka 120 000 röster, d'v' s bortåt "halva val-' manskåren sedan valet 1966, läm- nar tydligen: inte "partiledaren C-H Hermanssons kritiker någon' ro, Tvärtom förefaller attackerna mot 'H darställni kommunisternas . C H Hermansson dilemma samlande namn bland de yngre mioskvatrogna finns veterligt inte, vilket givetvis stärker herr Her- - manssons ställning: Men en parti- ' Ådyvning är kanske inte. uteslu- ten. . En sådan splittring skulle. emellertid inte stärka förutsätt- ningar att samla så många: röster att dessa ger mandatutdel- ning, d v s klarar den 8 k fyra- procentregeln i det valsystem som k att tillämpas i valet 1970. . | bli allt" mer aggressiva, " I en nyutkommen bok. — a Marx-Lenins' anda — spår kom- -”munistpartiets förre ledare; Hil- ding Hagberg, att C-H Hermans- son kommer att avsättas vid. nästa kongress. Bakom Hilding Hagberg står en rad av det gamla marxis- tiska-Jeninistiska gardet med för- re riksdagsmannen. och Ny Dag- redaktören Gustav Johansson och likaså förre riksdagsmannen Hel- mer, Holmberg bland de 'mest framträdande, Dessa, som stod. i ledningen för det gamla moskva- trogna . kommunistpartiet, har "aldrig accepterst C-H Hermans” sons = liberaliseringspolitik.. - Det måste ha varit chockerande för dem när "herr Hermansson. vid Sovjets ockupation av Tjeckoslo- vakien på eftersommaren reserva- tionslöst fördömde denna åtgärd och t o m' begärde att vårt land skulle; bryta de diplomatiska för- bindelserna med Moskva. Tolv år "tidigare försvarade Hilding Hag- berg frenetiskt den blodiga ocku- pationén av. Ungern, ' trots" den folkstorm som då blåste mot ocku- patronsmakten såväl som mot vå- ra hemmakommunister: . I kritiken mot C-H Hermans- son anföres, att kommunistpartiet under: dennes ledning ' blivit . ett socialdemokratiskt' parti, och att det inte finns plats för två såda- na I svensk politik, Dessutom an- klagas C-H Hermansson för att "han lyssnat för mycket på de un- ga, akademiska vänsterel "och för litet på: "arbetarna i i par- Ajét;' Klart är att. herr" Hermans- "Bön | föreföll" att” inte riktigt "veta "på, vilket. .ben han” "skulle stå un- der den s'k kårhusockupationen.. Arbetarrörelsens. Organisationer. och ” medlemmar "tog. i: regel avstånd från: denna-,och de ;kom- ' munistjska:; ar! helarha: : utgjort förmodligen, "inget. undantag i det” fallet” tönt a n Gammelkommunisternas ” : "krav utmynnar alltså i C-H Hermans-" "sons avlägsnande från partiledar- posten " och” at partiets. politik ändras — "ir ÖRE M Fenlärig. andå kan" "Det torde alltså "bi Hårda. bud för ' C-H' "Hermansson | framöver. Vem som går -segrande: vr en uppgörelse > .C- H Hermansson eller garämelkommunisterna ä svårt att sis. om. Herrar Hagberg, |. Johansson och: Holmberg är för: gamla för. att” själva” göra. come beck Är def PO: "sinnad. 'och lögnaktig, skriver : Gustaf "von. Platen :t Vec kö Journale n. "apropå, tidning- i "stvaffbar. gärning, Man betalade Aftonb adets Jag, tycker Polemil, den här gången” är låg: ens koltik mot Tiksdagsledämo- ten Elisabet, Sjövall: (s) för hen- nes på tiva orådömer om Lamco, För det första Ur det inte sant att” riksdagsgruppen saknade kontakt med arbetarnas represen- tanter. : Tvärtom hade man in- gående! diskussioner ' med "den fackliga ”ledningen - både : 3 hu vudstaden / ”Manrovla och 'gruv- staden ,Yekepa, : :Dep' är inte hel: ter saht att: riksdagsgruppen fjort sig skyldig till. tagande uv mutor, 'en enligt svensk lag i själv, . med någon hjälp av: sti pendiernedel, . sina kostnader, "Korrupttonen” "inskränkte > sig till att' man under 5 dagar bod. de kostnadsfritt på Lamcos ho- tell — men om' dennar art av gästfrihet "kan räknas som be stickning är: tidningarnas. re. daktloner (också Aftonbladets) förvissor befolkade med mutkol: ”Slutitgen.s sär Elisabet Sjövall inte alls isolerad I sin. åsikt De andra tedamöterna I grup: pen, ackså "de: socialdemokra- tiska, delar. hennes -uppfattning. Det kan” alltiå hända att riksdagsgruppen faktiskt . hade rätt (och AR fel) — 1 sakfrå- aan. : Det finns en hel del som ty- der på det. I slutet av 1906 var. en an: nan fackföreningsman, gruvar- betarordföranden I avdelning 1. Karl Erik "Rehhqvist, över i Liberia” " Han" sammanfattade sina åsikter så här: ”Generellt måste jäg säga att Lamco skött Nimbaprojektet mycket - bra." Det skedde i:en intervju I LO- tidningen Aftonblad.et s Ett halvt- år senare. for ett par andra fackföreningspampar för att studera Lamco, Sina er- farenheter "publicerade de 1 tid- skrifter ” Fackföreningsrör elsen; AB skriver ”att de uttalade stark kritik men det'är verkligen att tumma på sanningen, De' skrev tvärtom: att. hela Lamco fun- gerade .som en imponerande. yT- kesskola och att företaget in- ill den nya enkammarriksdagen, Räuvisare fördelning av preduktionens "resultat "måste "våra en huvudmålsättning för: framtiden. Låginkomstproblemens' lösning kräver en . konsekvent - jämlikhetssträvan inom alla grup- per i samhället och målmedvetna insetser både på det politiska "och det fackliga fältet, skrev centerns ”löntagarsektion i ett uttalande i slutet av förra veckan. Det är rätt och riktigt, tänkt och talat, Men problemet är gi- gantiskt, vilket givetvis inte bör, hindra att det angripes från alla ; möjliga infallsvinklar. Det finns . enligt Statistiska centralbyråns på |: tisdagen publicerade uppgifter för 1967 inte mindre än cirka:1,8 milj svenskar, som tiänar under 20.000 '- kr i årslön. Av dessa når 730. 000 inte över 10.000 kr... , Så stör är alltså äglönegrup- pen.: 867.000 'hade en årsinkomst mellan 20.000 ' och 30.000 och: ' 658,000 mellan : 30.000 och / 50.000 kr. Gott och väl 200.000 tjänade mer än 50.000 ki om åre Men hur sköll' en. ini Comstut- jämning ske? I de minst ekono- miskt bärkraftiga näringarna lig- » gör" lånerna lägst. Alternativen : för dessa är; leva vidare med låg- löner eller duka under i. kon="" kurrensen med högre löner; Det ' är en av låglöneproblemets verk- liga knutar, som erinrar om hur "svårt detta i realiteten är att lösa... + Men naturligtvis är deg i hög- grad; önskvärt: attvdet: lösest,; .: och "materiella Först därefter kom De" Indirekta' skatterna. på kon sumtionen får alla Vara med och petala: oavsett hur” liten, inkmos-, :Kommunalskatterna har kat: 1 'snabb takt "och" är den tyngsta -skattebördan för 90 ä:95 sprocent;' av "alla skattebetalare. . Bara de. som.-har mycket höga "inkomster får ännu större statlig inkomstskatt. Samtidigt bör man nå komma. ihåg att kommunalskat-, sten är, avdragbar Kl den statliga " heskattningen, | vilket, naturligt «vis i första hand gynnar, den som ligger" i 'inkomstskikt med stark progressivitet. Om inte kostnads- fördelningen” ändras niellan stat och kommuner, så. "pekar prog- noserna' för: dem genomsnittliga -.-Kommunala utdebiteringen: i.lan- det på 2 och 30” kr i- början av. 80-talet mot ca 19:30 under 1968. « :'Om soctaldemokraterna menar Jämlikhet, bör. man gå från ord till handling redan i den stats- verksproposition som « presente- ras på nyåret, Cs jie. Noll os No i ETT ORD . PÅ VÄ CEN I kunnen, vittna härom (Luk. 24:48).7 En ung Kristen snickare arbe- tade. på ett bygge. Hans arbets- kamrater hade alla sina-redskap märkta för att veta vad som var vems." Någon frågade den unge-mannen vad för märke han hade på sina. Han svarade: ”101”. Förvånad frågade kamraten ho: nam varför han märkt sina verk- tyg. med det «numret, ”Naåväl” sade sniokaren, ”101 är den säng- en i vår psalmbok som jag först lärde. mig älska sedan jag blev omvänd til Gud”. Inför en hel hop kamrater vär fade han vittna frimodigt om sin frälsning, . Var är rätta piatsen att fira gudstjänst? I kyrkan, naturligt- vis. Men är det enda "platsen för andakt? Ingahinda. Vi är alltid inför Guds ansikte och har all- tid "möjlighet att tjäna honom. Ett levande vittnesbörd. gör den mest .. bullrande arbetsplatg' till helig mark, Gud är där och vårt vittnesbörd om hans ,fräkande kraft är förvisso en sann guds- tjänst, >. - så KÄRLEK? — Våd är kärlek? var det en gång 'en narr, som frågade en flicka, som han i tid och otid för följde med sina artigheter. «= Det är.sådant. som jag inte nebär en" utveckling för Libe- kan stå herrn till tjänst med, blev rla, mot er förändring av. lan-det kyliga svaret, ( - 3 kr i mitten av 70-talet s något med sina vackra ord om | ”"Tskogsajobbare :förbrukar.: När det gäller att föda upp Vv det gäller vad människan skall SEn miljon julskinkor intar om i nästa - vecka -hedersplatsen "på våra matbord. "Grisen har följt 05s "så långt tillbaka” i tiden” vi känner : vår. egen. his toria." -Den . har -under .seklerna. gett "oss mat «(vänligare än bland: annat "att; dens er: : snabbare. och, inte” "blir ck omkring. och” skaffade sig: "föda. vå. Sopbackefl,. har. ers Det var: först i börjån . av 1950-talet ' söm "man på vener allvar "börjar det: 5 foder: grisarna” agronom Arne Petter: ledare Riksfi Något senare skapades ; de stora; foderfabriker som ger. våra. husdjur.» dagens datastyrda föda. ligger ”kohceentrerade till kuster. nå, cå: den importera ide delen. av. råvarorna: (kommer, med » båt... "Ca tre. miljoner, 8 E risar. i Sveri- sanlä ggning” för. 600 slakt. in i "Svalöv "och en mindre an" läggning i Lövsta på Gotland.” För grisen :iwvaggan börjar det med .ett särskilt spädningsfoder: som bland mycket annat innehål ler " druvsocker. fodret växer spädgrisen ett kilo mer i vikt melian två” "och sex veckor, - : I ”tonåren” går man över tj att ge den en delvis annan sam- mansättning på maten] På äldre dar då grisen väger ca 50 kilo” — byter wan i mängå fall till en” tredje "foderblandning. - Så långt i vetenskaplig tillämp- ning 'av vardagskosten har vi.in- nes -olika .levnadsåldrar. Grisen äter "hälsosammare föder än vi själva, ve N Vid .en konsumentdag i Väster- ås i november konstaterade kon- sulent Susanne Hallgren, Malmö, känd”! författarinna — till boken ta med orden: ”Man säljer djur- foder med vetenskapliga argu- ment, men barnmat med jippon!” . SKOGSJOBEARMAT Under sin INwstid på fyra må- nader; äldre” blir "inte vår -jul- gris, äter den upp ca 230 kilo mat. Dagsransonen motsvarar i kalorier vad en tungt arbetande Men med det upphör likheten mellan svin och människa, Grisen får 23 procent av sitt kaloribehov tillfredsställt av hög- värdigt protein (äggvita). : Skogsarbetaren får endast 11 —12 procent av kalorierna från samma önskvärda näringsämne. Människan har i alla tider va- rit mån om svinet, Redan på ' vad de skall utfodras med, säger agronom "Arne Pettersson, När ' okunnighet..:' Julgrisen. äter datastyrd. 2 0 föda för vår hälsa får! ve | ushällsgrisen,” som "grym: | Faderfahrikerns | Med det pigga Ir te kommit för människan -i hen- |: ”Uppfödning av människor”, det- |” gris vet = vi. på. milligrammet äta 'svävar vi i fortfarande. i s ; skull stenäldern Tölls det som hsdjur i vårt land. Juiskinkan , är en kvarleva från det hedniska mid- vinterblotet, : . Under vikingati den på 800-ta- let och däromikring , . va Striäsviljan: fick den" genom. hård kamp för” tillvaron. Nu! lever den levande” sopa äckar, D på: avfall och; annan . bråte” "söm : det egna hushållet. > karnas egen organisation satsat -ning av djurföda, säger agronom " Europa. . Serverad "med mer kött. - Bonden- till lägre malkostnad. ;.. der, 1968 når man samma resuk- [tat med 2,90 kg, | .|'hetsinsmora ” dam. | me och. "kolhydrater. förbrä ILSKEN a Den gamle står lugnt och lyss- nar till ungtuppen och hans ils- ka. Men tin stut säger han helt lugnt: : > — Jag är säker HM, att om du går in i veboden, så-går sågboc- ken utt .- ar en a or [S slängdes” ut genom fönster. och : dörrar. Ända? in, på 1900- talet 'uppföddes många grisar på matavfall från Med meje- rierna fick de skummjölk : som blandades ' med spannmäl, | . SPECIALFABRIKER . .— Sista årtiondet 'har lantbru- ca hundra : miljoner” kronor på särskilda fabriker för framställ- Arne. Pettersson. Råvarorna : är för grisarnas del bland annat svensk foderspanninål, fiskmjöl från .Norge, sojamjöl från USA, mineralämnen och livsviktiga vi- taminer från olika länder i Väst- Resultatet har för oss vid mat bordet blivit att vi får en skinka uppfödaren - har" för. sin. del fätt|- en produkt som" växer snabbare 1923 "var iden: Doffic la svin- stamkontrollen den. dagliga ”tili- växten - hos. grisen" "626 &ram, i dag är den uppe i 726 gram; För att. få” grisen att växa ett kilo gick det 1923 åt 3,70 kg fo: Och på 'köpet får vi” det där magra, folkhälsovänliga fläskköt- tet. Ryggspäcket har genonr” ”rärt föräldraurval. sam; "riktigare" fö- da' och: matyanor gått ned från 43 mm 1923 till 23,9 mm 1968.” Det : gläder alla, kanske med undantag för en. elier annan skön: : Överskottsfattet Sfrån gri garna. ingår, "nämligen". till: del som” "ingrediens. i hennes: metikaarsenal. : > Fotnot: " Protein kan Yryg- viss |. kos liksom N nagg” i kroppen” och" ge venergi. > Dess viktigaste uppgift är emel- -lertid.: att "lämna "material. som bygger > upp: och ' underhåller t åflick kan Ewa. Li "Tillhör det fåtal svenska flickor, som verkligen har lyckats som manne- käng och fotomodell i Frankrike. I > Sverige och t. o. m,' i hemstaden är hon ändå gånska anonym. Vis-]mi serligen ser väl alla människor att hon är en ovanligt söt flicka men hon motsvarar ändå inte alls den kild man har fått av stjärnmanne-|- > .känger och fotomodeller. :«; Det är möjligt att hon är. alldeles för sympatisk, : inga 'stora gester, : inga fantastiska kärlekshistorier: el-” "ler: fantastiska ifilmanbud." Hon'-är å. egentligen. en/mycket märklig > flicka inom; 'sitti gebit. Naturligtvis år; hon medveten. oj g och. ett liv mitt i den spännan- de stora : Torsdag sen 48 december. 1968 / om "detta "med - Ewa är det nästan" som om :hon skämdes, > : men jag kan inte förstå- varför det skulle ' vara 'så, märkvärdigt med » . För mig är det viktigast att” jag ' trivs med jobbet o och att jag Klarar mig bra, ' > N giort, Hon har pv a "varit med i re- klamfilmer för fransk Tv. : Hennes bild: hår. synts- ide flesta” stc detidningar. "och kataloger i: Franks! a rike och i:viss mån' även" i Tyska, land. . "att .hon för - föräldrar” och: för. att ;ha ' det"! och skönt. Sedan åker:Kon ner till Paris och 'filmändet igen... rider. . När -man talar. Medina 2. Jag vet inte varför, säger hon, : min ”upptäckt”- eller. mitt arbete, . | « Klarat sig bra, har hon verkligen D >= x ”kroppsvävnaderna.. . u är det Ska vi kasta oss ut i jultrafiken uttröttade och jäktade? Sätta liv på spel? Nej. Vi ska a det lugnt på vägarna i år. : Tänka på att trafiken är tät. t Vägarna hala, Sikten > fälg. Bilarna tungt lastade. Med människor! Vi ska ta god tid på oss. Inte köra ikapp med klockan. Vi ska inte vara farliga. Varken för oss själva eller andra. - Så att vi får en fin jul i år. Fartgränser från den 20.121 0 m 1 7. 1: Där. inte annat anges med vägmärke gäller uta, motorväg I 10 km/tim. Men fartgränserna anger den högsta tillåtna hastigheten, i STATENS TRAFIKSÄKERHETSVERK Anpassa Jari? e bebyggt områd. ” efter Vägén, e 90 km/tim och för , ”Aslaget och trafikent-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.