[0 H in 4 . villebradet vi Ner i LT:s JULLÄSNING 1968 -. Tam en. sär. strecket eller! nå Lugnt” och a vida o noll, stilla, "knappast imbar.' Mar- ågon, til, något "én vindpust: är ken” ärt$selan n Usen och täck Nattens livlö ! ösa rimfrost har to landskapet skräckligt och ” Morgonen Sover under. det dry- 'Pafide diset, allt: jag ser när jag . vändrar ute” bland mina fasan ' och :viltburar;' är” Några talgoxar "OCh en rödhakel Jag. är nämligen "mycket. intres; Uppföder gräsand, Vvaktel,: rapp- höns och 5' sorters fasaner, ; ' Det råder en säreg ir burarna, ' gen stämning ' Atminstone känner : jag det 'så. Och jag erfar den i särskilt. hög grad under, 'kulna juldagar, Då "står "jag 'ofta' som - betraktare" i köksfönstret. | När : l nysnö har fallit och ”diset' lagt - en. slöja av trånsjuk, mjuk: halv- landskapet, förändråt : dager. över det” "Behom' att etsa' bort" en bit- hi någon: fiupaste, svärta till rent vitt; Det. ären nest ått få njuta sådant. ” T.-jag fasaner ock rapp: > höns, som "blivit ' lockade" hit avi. de” tama, . 2igenerskor mellan burarna; Vin nnens ör sta. Uppgift för. vintersäsong-' = "en "blir: att: inventera "sitt" djur böständ” och Sian de första äts. sitt stånd. > | Den strånga Vintern :/ :1965—: 1966 svalt och frös ' massor” av. djur. och fåglar iKjäl, .ute-i mar” " kerna: Katastrofen .skull&. ha bli" . vit 'mängdubbelt större om inte. j många människor. Hjälpt det Fil [0 i da med mat. st so edan i. det” snåla” grynings- ljuset samlas ” Utanför” köksfönstret. Stela' och" frusna: klamrar sig de gulbrösta- de stalgoxarna fäst. vid talgklum:. säckar” med. tröskrens', av. en läntbrukare i trakten och, genom - ” köl fönstret kunde" vi se hur” ; gråsparv. iDen sotsvarta- -koltfast- 'hdnen i häggbusken tycker bätt- te” om äpplen. mer "han att tacka' 088 med jub- lande. säng från "någon grantopp. knipsa' äv. de "späda. kvistar. och 'skott ,;som Ångår; i. hans' vinter-- -föda. .Med 'knivvassa framtänder: 'skär här av, dem 'i skarpa sned- ställdä, sritt. Ibland. är han-och 5 ättar, ur ”källandet,: men inte ' » ir -man arg för det; det: är hans; och ta-en titt. i naturen: skärpan vackra isklockör här oc) sina "ställen. lyfter or ligt snäcpande. änder för att Upp- Söka nya platser, gär. de får vara got 'därun. 3 dét härbelägna skogsbrynet. EN t av ca 15 om - Serad av djur och N "och föga” till en viktig: detalj i anhanstans' eller: geriom . ått skärpa. konträsterna, . Då na: | turen har främtrollat' ett av sina” N i sköna grafiska blad. I tonér, från kila som färggranna ( z allisa - : vinter. j småfåglarna - en tid sedan fick" vi Till: våren kom Häaren är framme om nätterna ; och: har” sitt "speciella -sätt. att... "> "ägna oss' mer åt naturen; 'att vär. ' na de: :omistliga : värden :som ' vi: äcken ',- 2 söm” fvindlar' genom slätten,” har = . mera Vi tred och. inte bli.stärda. : Borta vid gärdsgården lyfter ett) . pPartfasaner och flyger rakt mot Y, "> Plötsligt händer det! Ur. en skogsdunge kommer ' -en - räv fram; glider ut på. ängen i mjukt böljande hopp. "Inte ens en sä skicklig jägare som "Mickel svår gar Hoppas på fasanstek. som " frän ingenstans dyker en skogs: "mus upp ur den lösa snön. Den spetsiga nosen söker vittring. Det blänker i, de stora: mörka ögonen.' Elegant och smidigt tar Mickel ett jättehopp och kör'ner ' nosen-”-mellan 'några 'tuvor "i snön, 'Musen ser faran, men för- 7 sent, livlös hänger den i Mickels käftar. . ; + Att” äta är för räven det allt ”överskuggande, Att. äta är hå få värme, att överleva. RN och musstudiet, tilltalar i] ig inte bara: estetiskt utan fen: av dess: viktigaste aktivite: . Ofta. är stäriningen och te nang. vid” te : "kän darens” egen bedömning” av vad han sett, Säluhida kände jag mye "ket" starkt inför den. skygga” rä-.J ; ven; som” i den. hårda” kampen > inger” "trädgårdssängbren iho'.sonr- en : liten” rufsig träsa. . ” rra strån som : han, byggt” med; är "svatftnade I av fukt och ' 4 bobålen -— som nu "är" "vält på > sidån och” där, jbjörkarna skakat. -” | ner, ett par: guldblad.: = här. låg : 4, lämtade” studietillfället avgörande för Skå: es ”trädgärdssängarehonan H middagshettan ' oa te och sköt i höjde . las et n gång. var. .aspen..ett. Frö, som låg och grodde på mar-' "ken 'i vårmorgonen. Runt: om var : ". brunt gräs och förmultnade löv. - Vitsippor öppnade sina vita kal- - kar under en tid då naturen stod i sin uppblomstring.: Runt :om- | kring växte även ”hasseln och den stod just nu väcker med si na hängen. En pit från. det ”gro-. ende fröet reste sig över hagens' : dungar | moderträdet:: den ännu > vintrigt :.kala moderaspen" med ga vilken varelse som alls är nyttig? "Och nyttig "till vad. Vi människor hör väl till de! allra" onyttigaste. Och fräckaste =och .malligaste. lass Men kråkan är verkligen före- tagsam och..lurig, det är sant. Knycker ägg från andra fågelfa- ”miljer, fångar "ungar. samt sma- giftgula fläckar av mossa i-bar- -' ken och bohålor inne i" den” "murkha « stammen » huggna: av hackspettar, ” Det var mycket länge sedan. » Flygmaskinen, bilen och själv. bindaken låg ännu bara” ;käpsla- de som lurande ” möjligheter | . människohandens - uppfinnar-, I skikt. Brännvin: var visserligen" ” framfött,' men däremot: inte - pa. :ragrafen som sade att det skulle säljas i små, flaskor, utan det sål-- des i stora tunnor till: jul och midsommarhelgerna «+ samt te då och då när hälsan påfodra: de lite extra rmedicin. : in ' Det" kom" flera”. vårar. "Hack: spettarna slog sina virvlar uppe. i gammalträdet som blivit torrt och h föllständigt ihåligt och dä för var skogens ' bästa” trumma "" Nattskärran . sträckte spinnande» :Ugenom bruna. skymningstimmar, . edan det. grodde och; spirade” nder fjolärslövens bäddar. Den" Nilla " aspen,” telningen” bland: en.: hel svärm” andra telningar, Vväx- Den fick sin na rödgyllene löv, som långsamt ändrade färg och blev klart. grö- na. Det prasslade oroligt" inne. 1: +, dem? alla ' bladen var behäftade -uhder gr Såna blads” skuggfläckar Det ' verkar skrämmande” och - ofattbart på något sätt: sv Så längt i fjärran: öster. ko "mer de" första ”solstrålårna.: De : lyste” upp;; den.” sovande - nejden "och skänkte värme och vaknan-.' då liv åt naturen. Nog kan det jåta underligt —: blommor ' vill vi helst förknippa med sol och sommar och betrak-' ta som ett avslutat kapitel när snö.och kyla kommer.” Men går” -man ut i markerna där vinterns 7 snö” och imfrost' med. sin: kont” trastverkan ' skapat . nya. "linjer. ;: i Konstfulla silhuetter träder fram.” mot den vita bakgrunden. Knast: -rande : torra strän blir d « oansenliga växter i en ny. stolt ' "blomningstid — inte i prunkan- : "de färgar men i fascinerande for: mer och mönster. - : interdagens död är bara sken- . "bar. Tystnaden' och stillheten är förväntansfull "och snart kom- mer våren då solen skall kopp: . Ja .på ett ljus. som, är. -betydligt I effektivare än våra lampor. ' Då'” -skall naturen åter stå redo att! öppna sig för;livet i alla dess i. skiftande. former." . : Midvintersolstånd, '; jul, fester och -ritualer. Hur: moderna och ”upplysta vi än påstår. oss vara håller de gamla -sederna oss fast. med järngrepp. . Id > « Ett nytt år stundar. Goda i . resatser ställer vi upp. Om. att Ari har:i våra vildmarker. Välkom: ma”in i det och:till nya -givande . "strövtåg i våra så skiftande mar- ker. Lycka till och; gott nytta ' Text o vila: Hans Gunn " med e&n nervös lust att viska och : : susa' med "varandra - om skogens : ter. Inga andra löv i dess nejder . övar: så evigt aktiva," -uppmärk-” . samma, lyssnande och kommen-. . .terande. Om hösten, när frosten nafsat i "dem; blev, de cinnober- Vv röda” och lust; gällt gula. "Klir- - rande lossnade, de för att under: seglatsen ner till jorden en sista : gång frasa ser ött liksom av fruk-> , tan? "Aspen växte. Den, tog. med / årens- lopp- herraväldet övers na . närmaste, "syskon .och. för- > kvävde dem. Så en höst glin-' » made gallringsyxor i i hagen. Men Dö e mest / den unga aspenYvar mycket” väl växt 'och vacker därför” kom” den : att. få stå kvar. ' Den- blev, ett ungt träd, rak i stammen" och : med säftig krona. Aspen ' var nu lika. hög som: den förvittrade modersträdet. Men den var ännu I frisk i kärnan, Den upplevde. sin lövtäta - fågelkvittrande, insekts- omfladdrande storhetstid: | . Den sög sin näring långa vä gar ur .. marken. Den ' brusade med en djupare, rikare" ton” än någon annan asp i: närheten, Höstetid var den en reslig fack- .., la, . som . flammade trotsigt över hagen: och "långt ut mot fälten, där -Jantmännen : |vankade bak "plogen öch såg sommaren dö ut utåt de låga horisonterna. Men: fåglarna hälsade på i den; . unga, aspens" krona: 'och ' dess "högsta, grenar och bland dem ' mest kråkorna vilka satt och pra: . bv - och sommarrymdens hemlighe-- - "arbetar den med näbben och får. ' . den på så :vis .sriart i sig. Bred,” stark och stubbig till utseendet; ' kar på de "söta "körsbären. Grym ' och listig som "en rovfågel och ännu mer förslagen. Men "rolig '- gå stam kattugglan inrett sitt bo' är”hon satt iakttaga, rotar i sop-.. högen med sin långa: kraftiga häbb; svart och blänkande som . - en" dolk. . Reser huvudet ofta, nog, spanar med skarpa ögon. Struttar i väg med sneda språng i . med en gammal ostkant i i gapet Sätter sig på en stubbe och fat. ”ostkanten med fötterna, be:' men komiskt glad. Hon är verk "ligen ,förståndig,. och därför rä försiktig, Det är svårt att kom ma henne nära med en -böss: Hon" flyger alltid i' god tia 'ön- dan, lämnande ett träd eller ani? "nat skylande föremål: mellan sig «och "den" eventuella förföljaren” och varnande sina kamrater med Ja, "detta var kråkornas medie>. - tationer” i den unga aspens topp: + ”skadlig”. fågel. Man kan då frå- . grenar. Storhetstiden. Några de. p I ” formationer. Kulsprutan smatt- "torna mjuk” möärknände vidd räv : fram tält” iden blixtränide Kojls sträva rop. ANt det; fick. aspen ” uppleva i sin glans dagar, DEN cenniers gröna skuggande som- rar. Sä”avtynandet:- Murketti "na. -Tålighet, Giltgul i barken. Larver gnagande! sitt :tunnelsys- tem : «genom : barken »och:" veden. Borta är för långa tider sedan moderträdet." "Nu är det denna as... 2 pen, som är den" präktigaste, ekande trumman åt 'gröngöling- "en soch ”spillkråKan urider skar- blå 'vårar. "Det är' i denna knöll ' Tomtens. julresa Fo al N Ira och ligger -halvblundande över ” sina vita ägg: Ute på: fältet är betar” de nu uppfunna. skörde: ” tröskorna och / på” vägarna kol mer motorfordonen, dånande” I surrar: flygmäskinerna i vackra bv rar kring joräklotet och skuggan.» - av”'atomens ' vinge- är: skräckens : insegel över riutiden.:” En”'dag: raspår sågen i hagen. Aspen faller. "Och de.tunga klyf!b i kes' till" honom," som "för "dem : stackars stolta aspen, blot a ten del aska. som sprids för. den, medan dess ättlingar. | öljd på teckningen -— den saken : R får, du” jan. försöka lista V -tade sinsemellan, "Att vara kräv ka är inte alltid så nådigt.» NU | "når det förklarats krig | mot kräk." stammen igen, . «. . ” Kråkan är utan tvivel en s kr Holms Anine 312 00 Laholm — gärna: med: hötskälen; inom räckhåll - TT. och - nötterna också. Priserna skall vi vara generösa "med eftersom . det är jul, 25 kr i första, 151 andra: och "10. 1 tredj "Skriv. Julens - -bildkryss på "kuvertet: ochi adressera TITEL]
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.