/ : > svar på tal —= H . Tisdagen den 24 december 1068 ' — Underbetyg åt tvalduellernia a att duellanterna inte "tillåts gera TV-dåellerna "under den senas- N + valrörelsen fick som bekant ett ' hur som helst. > och i ITE = / mycket " kritiskt m av” den stora: publiken, Deras infor-. matoriska' värde ansågs på goda grunder" gynneriigén tvivelaktigt, : beroende på duellanternas obe= nägenhet — i de flesta fall ”— = att ta upp motståndarens fråge-", ställningar. I vissa fall blev. duel- lerna direkt onjutbara; även, ur oratoriska synpunkter då de agé- ” rande pratade i niunnen- på var- + andra och på 'så:sätt saboterade - > ett rejält meningsutbyte.. Speciellt : 'F f a TV-du ST är = samstämmiga'i långa stycken: Att : reglerna för dem på. någöt” sätt ses över och utformas 'så att'flag- : ranta missbruk sådana sont för kom i höstas inte upprepas, önskvärt för att inte säga nödvän- Xx » digt. Själva meningen med. dessa politiska dueller är nämligen :så - - värdefull att: det :vore' skada :om ' "de inte kunde fortsätta i 1970 års. någon kvinnlig del e preste- rade ett ordflöde som inte lämna="" de motparten någon, chans att ge. TV-ledningen » svar ”"dessbättre varken döv eller. blind för vådan av dessa "frisläppta dueller utan" - uppdrog åt 'ett- par - västsvenska forskare,.' docent. Mats. Furberg, : "Göteborg" "och fil lie Jan Anders-: son, Sköllersta att 'utreda 'parti duellernas informationsvärde, Re- > sultatet” härav blev "synnerligen > nedslående. . Duellerna var. klert undermåliga och: gav ”en. depriz . merande bild av. svenska politi” kers kunnighet och" intellekiuella; re standard”, heter det bl a." "7, 'Månmännens” julresa 1968: : "Om de tre månfarande amer " kanska. :astronauterna » planenligt landar i Stilla havet. den ':27 de: - cember . efter -sin färd. runt mi nen, så skriver de inte bära” et! Da stycke rymdhistoria utan gör dess-" utom: en prestigebragd ; för" den västliga världens supermakt; Kon” ""kurrensen ” om "rymden : "USA "och" Soviet" har 'nämi sen £ varit en oerhörd;'sporre för de framstég -på rymdteknikens «om Vilka: dd 've råde som " Det fanns' emellertid undent Ett sådänt var" riksdagsman Jo- hannes : Antohssons "ock - statssek= reterare Kjell-Olof .Feldts duell: på temat ”Hur, ska. välståndet för- , delas”. Hos déssa båda debattörer ' tenskapliga "värdena -av månfärd än blir så utgör 'pr& tionen överbetyg. åt mänsklig måga. Men, ett Pmen” skyrhtar altid. fanns ansatsér till rejäl arg tering och duellen växlade mel=; mi | tekniken? Är ' lan angrepp och försvar samt öm-, sesidig «villighet, att ta: upp: vad; motparten sade. Detta konstate-; - rades i denna spalt fedan i-kom5'! mentarerna ' till duellen... Såväl” Antonssön' som -Feldt är 'så' all-" mänpolitiskt kunniga: "och" därtill: : analyserande Pp litiker att de: inte! försatt chansen att på: den korta tid som stod till derss förfogande! -.s verkligen försöka ge:en:klar Bild + av vad respektive" partier. ville i . de' spörsmål.-som”, togs. upp.. »- ducllen:borde. kunna stå. som-fö= Tebild för' hur” "dessa partidueller. ; bör. utformas.'för - velligt; syfte. fram" avskräckende exempel. Ett "sådant var” döden” fäellan” väns- . terpartiet-, kommunisternas x Bo: " Hammar ;;och, folkpartiets. Jane: Erik! "Wickström. "Huruvida detta” > bidrog -till-det: mindre goda /val=' "resultatet "för. dessa ' partier". kan' man möjligen: spekulera över! på "egen: hand';Även'iduellen. mellan . = kds-ledaren Birger i Ekstedt 4 "., 5ocialdembktaternås Bertil':Zach- risson anföres som exempel” på att: ak H valrörelse i förbättrad och | mer let inte: samtidigt Han < ett klart underbetyg åt mänsklit'> H förmåga att vå inte lyckats) Då 'etti tuppfjät. närmare sönskedrommen om fred på jorden: än va förfäder lyckades "med? Elle at hungerspöket är ett” av da slörst i mänskliga :; problem ;: vi. nåsönsin set ställts inför utan ha" någon fullgod , metod för dess !ösning:-" :De geniala. ambitioner ; Vär Ah : David "och Daniel,” : modern, "Då 7 Iran CROSBY N "Endast sex ”weckor gammal. 'äd-. rog . sig Fannyr Crosby. en lätt förkylning, som hade en ödesdi- ger ögoninflammation ' till följd. Genom en: felaktig, behandling. av en läkare fördärvages flickans synförmåga totalt.. 'Valy den stora huvudgatan ill kunsK:dp — sy- nen ' — stängd 'för hy.åne, var dock alla hennes andra sSinnes- förmögenheter 'mer än; vanligt, ut- vecklade och känsliga, . ' Fannys mormor var under bär. naåren hennes. ständiga följesla” gare och "värdarinna, "Hon var ett gott föredöme: för . dotterdot- tern -i djup och sann gudsfruk- tar: och lärde henne att tro. att vär Fader å himmelen alltid ger "- loss "det, :som ;är tl "värt bästa. "I Mormöodern berättade, för i; henne 'jom allt i naturen, om: solen. och "| solstrålarna, om månens : silver- sken och om stjärnorna. Hon be- rättade : om hur. blommorna var uppbyggda, om 'hur.blet flög från blomma "til blomma och "samlade "honung. Hon berättade även om djuren och fåglarna och ett lamm "| blev! under - barnaären ” flickan: - én blind Å amerikansk: författarinna som varit slangar från så myc- ket, varav de som har sina ögons ljus kan njuta, har, Guds heliga ord varit dubbelt dyrbart, På det har jag vilag under de gångna "åren, och på det vilar jag nu, Och om mina år på jorden: hä- danefter blir få eller många, skall jag vita på det. till "min levnads slut”, . En djup och sund livshunger kom redan från tidigaste är till synes hos Fanny Crosby. Inte minst tog den sig uttryck i:en byinnande "kunskapstörst, Inner- ligv bad hon: ”Käre Herre, om det är din vilja, så visa mig hur jag skava få undervisning som Ne barn”MOch hon blev bön- hörd. Nära ”15=4r gammal kom hon in på ett blittstnstitut i New York” och här fick homkwsricka "ur drag, Snabbt. blev. hon förtegen med. livet ' på f skolan OCH blev inom kort en F åess mest kända och. populfära . elever -tack - vare [re röveflagsna intellekt, , Särskilt." intresserade ' hon sig iljaktiga vän 'och lekkadi.rat. ”Fännyg :' andliga föstyd n var ck det huvudsakligadte för mor- svållen . kom , samtar Jade. hor Kn fickan. och": berät- tade OR den' hlmmélske . Fadenn, sön? sände- Kristus, sin ende” Son, i världen för att frälsa: syndare. Och hon - berättade . om.. Bibelns märkliga . gestalter ', sådana "som Rut, :och" Re- becka och Rakel På'så sätt fiok ; den «heliga. Sknift> börja sitt om- .skapande : verk .i' Fanny Crosbys sinne redan ennes barndom. I: sitt minnes förråd samlade hon ord ur Ordspråksboken, Ruts:bok, Psaltaren och -Höga, Visan. .och .i dessa tidiga år, då hennes” hjärta överflödade av "poesi, skrev: hon öm" DavidK Josef "och : andra bib- liska. "karaktärer. Sin. kärlek... till .« För att råda bot, mot. avarternt - I dessa politiska. dueller. i ITV förr reslår her; (Farkergn och: Anders= h det Politiska registret, För "det andra vill de”ha två halvlekar, där utmenare och försvaråre by- . ter positioner. För det tredje. at No Ma kindriften i i. jordbruket” > ökar: stadigt Maskindr iften 'm, m. inom jord: bruket: 1 Sverige" .under- år 1966 har redovisats i 'en artikel i Jord- ”bruksekonomiska Meddelanden" av byrädirektör.. -.Hans : Lebert . och amanuens Gunnar: Akerblom. Jordbrukets Innehav” av vissa maskinslag ' och . dessas förbruk-h, ning av olika. drivmedel är före- mål för en "vart . tredje år åter- kommande" inventering. för gårdar över 2 hektar åker. I Av 1967: åls inventering fram- går att antalet- traktorer ökat mellan 1964. öch 1967--med om- kring 5 procent till cirka 174.000 .fordon och självgående tröskor ””med cirka 87 procent til något över 14.000, För övriga. I inven- teringen ingående .maskinslag, je dovisas minskningar, Fordon, som ” drivs med brännolja, har genom- gående ökat unde det att ben- sin- och 'fotogendrivna, - med "un dantag av självgående skördetrös- kor, minskat i antal. aa Den "totala drivmedelsförbruk- ningen 1966 har: beräknats till omkring 285.000 'kbm, vilket 'är en nedgång med ö procent sedan 1963. Av, de olika drivmedelssla. |] - gen noteräs "emellertid en ökning 1 förbrukningen. - av , brännolja i procent” men en minskning för drivbensin och fo- togen med nära 20 resp 45 pro: . cent från 1963 till 1966. Den ge- nomsnittliga . drivmedelsåtgängen per maskin har genomgående ' minskat för samtliga slag av .ma- skiner och drivmedel, p. har nu ånyd "väckts -+-genom förevarande: - framställning -från.! kömminalfullmälktige. i: Kaz Östia' Karups Öras, Laholms munikationsdenartemortet) förordat; att: Östra kar församling' ska överföras « till "Laholms! kommunblock; I skrivelsen" heter. det bl - "Sedan. blockindelningen' fastställts: våren - 1264, ) har JJönsstyrelsen fått SA är: det. förståelig di befolkningen i Östra Karups försam= : + "Isom'en £ för. sånglektionerna, Hon kunde skriva . poem: över praktiskt taget vilket 'ämna. som ' helst, från. ett barns födelse : till' ett ' bladg fall till: marken och vissnande. . När hon helgade sin gåva uteslutande åt "att skriva andliga sånger, fat- tades "henne. aldrig » inspiration, Då en kompositör hade. en melo- di ljudande inom sig, kunde han nynna : den för Fanny, :och hon: skrev". genast em text till den, Hon valde just då det ämne, som musiken" inspirerade henne” till, och 'stundöm ' kunde hon : -diktera sånger, efter några få minuter, "Ända" från första stunden, då hon "hörde talas: om” att" Jenny Ling, : den. svenska -: : näktergalen, skulle: besöka . Amerika, såg hon med spänning fram emot ett till- fälle att få höra: henne, Hon blev: övermåttan glad, då före ståndaren . för blindinstitutet en dag. meddelade : att"-Jenny”: Lind skulle : sjunga : för eleverna och lärarna: där: oc av Mitt: hjärta var som "en brädd- full bägare”, "berättar ihon :senare om; besöket, : ”min : glädje: som en springbrurnin ' och : min (kropp. lätt jäder.-På morgonen 'den dag - Jenny. Lind skulle "komma, kunde jag inte äta min: frukost. . Jenny . Lind skulle ' sjunga : och jag.skulte uppläsa min dikt ”Den :| svenska näktergalen”; Jag. kände hennes. värvaro; då-hon steg upp et på” plattformen. och "då : jag. reste blocket, "med: vilket” den av. ålder ” Har hära geografisk och” närings" '”dovisade pendlingen: över Vs lingseränsen ger:.en skev verkligheten, eftersom ens del av Båstads tätortsområde: sträcker: sig en: bit. ini församlingétit i Befoll- "hätbebyg- ”gelse. har däremot större samhörig- - het med 1 Kol - ningen”. utanför "denna Av: det gnförda torde- fråmgår. att. : des: :betänkligheter som . länsstyrel-. sen - anförde "1962, över det då fi reslagna, Båstadsblocket; har i grad verifierats. äv ” förordar blöckindelninge om Östra Karups lod till-Jq tadshlack en; som”'inträ ådet. efter det att > Frågan iden: tfegionala YT ffat 1 bår . blocksindelningen 'fastställdes.” Av«- rande tätorten Förslövsholm. Den-' ". görande måste därvid vara den för- +" ändring /i ”tätortsstrukturen, "som skett, inom" blocket" och som med- fört en alltmera: påtaglig. förskjut- - ning .i balansen, mellan å endå sidan den förutsatta centralorten' Båstad "och å andra :sidan den sexpande- na utveckling har medfört!att bloc- / ket fått en utpräglat tvåkärnig ka- raktär, redning > En nyligen företagen uti ”Bjäreregionen; ” ”utveck- lingsplan för: «Ängelholms” och Bå- visar att söd- stads kommunblock”, ra delen av Kommunblocket. fått en . allt starkare , dragning mot. ;Ängel- - .holm, medan Båstads köping en-, dast fungerar som , centralort för tätortens befolkning, d v s förutom för köpingen 'en mindre randbe- byggelse :i angränsande ; församlin- gar. Länsstyrelsen vill i'detta sam-' manhang påpeka de olägenheter: gar, som er dylik tvåkärnighet in-' | nebär”, säger länsstyrelsen vidare. Båstad uppfyller. inte; kriterierna på en centralort, menar lä sen, och skriver: ”Konsekyenserna' härav torde också bli, att: Båstads ” influens inom blocket kommer att försvagas ytterligare, medan Förs-. inom en lövsholms tätort tyrelt snar . framtid kommer 'att anta karaktär av en förort till Ängelholm. Mot : bakgrund av den ovan fedovisade. Mä båda ' smörjmedlen oljå och fett redovisas: minskade förbruknings- |” siffror med" omkring 11 resp. 7 procent, » Totala antalet cisterner med omkring 12 procent och upp- gick den. 1 janmari 1967 till cinka Cisternrymden « utgjonde drygt 203.000 -kbm; en ökning För defrån 1963 mea 8 Procent, 90.000, : i vidi. första , hand Förslövs holms" kommun bör återföras till Ängel= höolmsblocket och Östra Kärups fö sämling' till "Låhölmsblöcket”,' slu<' tår länsstyrelseri; 'soin "i. sin. skri=- velse:, också" hemställer, "att, Kungl; : Maj:t. förordar, att en. förutsätt . ningslös . "utredning snarast . kom=". mer, till stånd angående den lämp= ligast ”uppdelningen" av Båstads k hlaclk å "Än IK AL fe= N spektife Laholmsblocket; 7 Solen går VPp kl. :8.59 och ned kl152600000000 , På. torsdag: STEFAN Solen går” upp kl. 18.59 och ned kl. 15. 2... > 4 På frödag: JOHANNES :; Solen går upp kl: 8,59 'och ned Kl, 15.28, a Den vtuKoRLIG . "Domaren vänder sig till den an- Klagade: och säger i vänlig ton: > > Förstår ni innebörden av er villkorliga dom? + fra "Mannen ser sorgset på sitt ring- prydda finger och-'svarar: > '> i — Ja, jag får avtjäna straffet hemma.”. N -| mig för att tala kä I död kunde hon b :| som ;om". jag bokstavligen :|slog oss. ned. bredvid : :] ter, ;] kongressen; - kongressledamöterna. En av Ame- -| trädgården: jag hen- nås? inflytände” "omg mig, Min dikt” ' slutade: med. dessa ord: 'o Sveriges. dotter; du skall” leva hjärta här: imblens bästa” gåvor bt ät dig 'beskörda svar” du är” Samma glädje upplevde > hon, då: Blindinstituteg fick" besök : av i den" .världsberömde norske: violi- 'F ine åhörare.” ful Ikomligt hypnotisera- i |de, då" han spelade de”stora mäs- tarnas. verk; Änni året "före ' sin uppskattade - besök " PJag kan ännu gråta,” när jag tänker ärpå.r: Det "tycktes: mig S honom, när han, förde” stråken över strängarna på sin: fiol, Fåg- larna sjöng, > bäckårna:;' porlade, regnet smattrade, : åskan dåriade, »klockorna ring- ng. :Vi.:var alla Heta '; ;glädjetårar rann hänförda.: -Jutför "mina: kinder, och ett him. |” nåelskt ' sken: kastade”; 'sin. gloria ".Jöver min panna. Då” jag fattade .| Ole;Bulls. hand, hade ' jag en ,för- nimmelse som om jag vidri varelse från en annan Han. samtalade:: med mig, . och hans ond hänförde och .uppmunt. rade mig. Han gav mig. en kla- än. vad jag dittills Haft; och göra min egen sång ljuvare . och gudomligare”, Vid :22-års ålder blev hon själv lärare vid blindinstitutet och Hon 'var född till diktare, Hon «| kom" under åren på" bljndinstitu- tet 'i- kontakt med "en mängd framstående "personer, . presiden- författare" och" professorer. Då blindinstitutets elever - gjorde ett: besök i. Capitolium läste hon ett par poem inför den samlade vilka ,. djupt : grep rikas " presidenter, James Polk, var, hennes personlige vän. Han kom "en : dag "oförberett på besök pat blindinstitutet." och hon och presidenten tog en promenad. i De hade "irte gått många steg, förrän Fanny hörde en ' gammal " väninnas välkända röst; Det var. .en trotjänarinna .vid skolan, som: gjort --Fanny.. tjäns- ter. 'Hor: var inte längre anställd där, men "hade kommit , på till fälligt' besök och ville växla någ- ra ord-”med - sina gamla 'vänner. Fanny, som visste att det skulle T dröja mänga månader, innan hon skulle; få träffa "henne" på nytt, vände sig till . presidenten och "|sade: « ”Vill ni ursäkta mig för några ögnblick?” Javisst”, , sade denne. Så lämnade hon sin höge gäst att stå kvar, medan hon skyn- dade att hälsa på sin väninna Hon förstod att hon varit oar- tig mot presidenten och bad ho- nom sedan om ursäkt samt sökte förklara omständigheterna så gott hon kunde. Till hennes förvåning svarade den godhjärtade mannen: > - "Ni har gjort det bra, och jag värderar er för det Vänlighet mot dem som intar en tjänarställ- ning bör vana vår levnadsregel kunskapens källa i djupa fulla |: i| och "förtjänt av! sen : spridning - nr uppfattning om; liv: och kär-|- :|!el hans musik har bidragit till attl, kvarstod i dennä tjänst i 18 -ård : H ' Ater han vi jul äter. ” vi ys. i Thelå i landet innevarande årÖ Hektaravkastningen synes vara lika stor under båda åren” Stockholm . (TT) Till. skillnad från 1950-talet har 19602 talet 'ut- . märkts av flera: goda skördeår, Den allmänna skördesiffran har så- :'-lunda endast ett år nämligen 1966 : understigit ' 3,0 eller normal ". skörd, Den var 'då 2,7, I år har siffran beräknats till 3,3 och sam- ma siffra redovisas för 1961 och 1964, I fiol var r siffran 3,4 eller den . högsta sedan 1938. ; Riksmedeltalén för de olika växt- i slagen varierar från 2,8 eller något under medelskörd för vårråg och vårrybs 'upp till. 3,9 eller god skörd för sockerbetor. I övrigt rapporteras i år något sämre skörd än normalt "endast för vårraps och vitsenap, För . alla andra grödor är skörden minst normal, .'omtalar 'Jordbruksekono- miska MV :ddelanden.' Ifråga om skördeutfallet inom oli- ka län redovisas den högsta siff- ran i år eller 3,6 för såväl Malmö- .'hus' som Göteborgs och Bohus län, För tre län nämligen Uppsala, Kris- "> tianslads och ' Älvsborgs län har siffran — beräknats till .3,5.!. Det sämsta . skörderesultatet redovisas Sför Jämtlands län, där den allmän- : na skördesiffran är: 2,4 eller vär » sentligt. under, medelskörd. För Västernorrlands län redovisas 2,6 samt för. Västerbottens och Norr- > ”bottens län 2,8, +: ; - Det goda: sammanlagda skörde- resultatet" vtesluter inte att vissa skador har förekommit inom mind- ' re områden, Sålunda har: inom öv- 're' Norrland bärgningen försvårats eller” omöjliggjorts ' på grund av " elt ' ovanligt tidigt snöfall,” som ; v främst” drabbade fodersäd och po- tatis, Ännu så länge är emellertid inte skadornas omfattning känd. - Totalskörden av brödsäd uppskat- tas. i år till. 1.248 milj kg, Denna kvantitet är ca 80. milj.kg "mindre än fjolårsskörden, som var den största sedan 1956, Jämfört med ge- nomsnittsskörden under 'de senaste fem åren är. årets skörd. 21 'pruc eller 216 'milj kg större. Även kva- liteten är god i år liksom i fjol, Praktiskt taget inga mältningsska- dor har :inrapporterats. Proteinhal- ten är dock något under normal i vissa delar av landet, -För fodersäd beräknas totalskör- den vara den största som bärgats i Sverige. Jämfört 'med fjolårsskör- den uppskattas den till ca 145 milj kg eller 4 proc större, I. förhållan- de till genomsnittsskörden "under de senaste fem åren ligger den: 315 milj kg eller 10 proc högre, : Potatisskörden beräknas översti- ga fjolårssköden med, 140 milj kg eller 11.proc. Jämfört med femårs- medeltalet. ligger. årets” skörd ' 76; milj kg eller 5 proc lägre; 'Öknin- gen i förhållande till 1967 års skörd förklaras” av:en större areal i 'år, hö tiv b k e. ; så medan héktaravkastningen något i år. Även-i jämförelse med femårsmedeltalet "ligger ' årets ' hö- " a skörd något lägre, vilket hänger - samman med 'en nedgång av 'area= len med 13 proc, medan avkastnin= a gen per hektar ökat med'12 pro: om nn — - : ” OT Nn s | ova pt FR NM å KE "LAHOLMS TIDNING Ino 2 - L : I Tisdagen den 24 december:.1968 Å I : | H i / i Avkastningen från slåttervall'un« 'v' derstiger fjolårsnivån. med 183. milj . kg eller 5 proc: Nedgången. sam-= manhänger med ' minskad ' areal; "ökat Sockerbetsskörden väntas bli nå got mindre än i fjol. På grund av ögre sockerhalt beräknas' emeller- id utvinningen av färdigt socker li något större än fjolårets.” Soc- ' erhalten som i fjol' uppgick till . 16,44 proc beräknas i år bli H, 16. proc; Oljefröskörden beräknas vara en av de största på ca femton år; och anges 'till 261: milj kg: otorkat frö mot 251 milj kg i fjol. Skördeom- dömena ger emellertid anledning att räkna med en ännu större skörd ” eller 275 milj kg. cc inte para vunnit m högaktning utan. också min vördnad”, , --' Ii november. 1850 upplevde. en andlig” förnyelse, men 'först tio är senare kom' henes diktning att få. ett fulltonigt andligt inne- håll, - Ar: 1858 "gifte hon sig med Alexander -Van Alstyne, en blind begåvad. Musiker, "elev" vid: blind- institutet som hon själv, : senare organist vid tvenne kyrkor. i New York samt musiklärare, Han kom- ponerade -- musik still. en : gel. av Fannys. sånger... äta ånger. har - Fanny Svenska "psalmbok en Missionsförbundets-. sångbok” ”Sång- er ; och -- Psalmer” -.. av”. hennes : sånger. De- flesta. i vårt > Tand -: känner: dock". till. åt- minstone-några av hennes sänger. | såsonr ”Hela .vägen- går han, med mig, o vad. kan jag önska. mer?”, ”Jesus- kär, . gå:.ej . förbi. mig”, ”Rädda :de- döende, lyft dem som sjunka”. 'h "Trygg - i min. Jesu armar”; "satt nämna - några: e I äftterär: katta har: en fanns. så 1 många pärlor i snäckor- na, som hon; hämtade. upp ur sin stora ocean: av "andligt djup och "poetisk begåvning.” Den 11 februari: 1915. blev höns hes'sista. dag på jorden. Då brast den: nära: nittiofemåriga . blanda sångarinnans, silvertråd och hen- nég sång ljöd ej mer på jorden. Ja, den: kjudér” överallt på vår jord énnies' många -sänger,' vil- ka "sjungas i jalla länder dit 'det kristna. budskapet nått,' 'sjungas till uppbyggelse, . vägledning. och tröst. Ten "nyutkommen bok' skildrar den svenske - hymnologen.- Oscar Lövgren den begåvade blinda för: fattarinnang liv och sångrliktning, en bok av synnerligt högt "värde ;vidsträckt.|: "I trollera vägbanan "Framför. OSS, Iöger en: "läng .. helg under den "årstid då klimat- förhållandena + Ofta” vä bir besvär ande fö Vi. grundregeln” ratt. anpassa | Kör. ningén tar "rådande förhållanden. Inom "M” anser vi” att” tillfälliga: hastighetsgränser- r "ett värde: fullt" medel för att” reducera talet trafikolyckor,” - "Utöver denna synpunkt ytterli! gare: några erfikla regler att hålla ä förare som trött eller sjuk och naturligtvis — Tag del av väderleksri ppor: terna, som ger. en god översikt av rådande förhållanden - och ut- sikterna det närmaste dygnet” UU Gör små uppehåll Joch kon: den kan frog ha blivit hal, underkyld Ra till budskapet om Guds Ångri- pande i. denna tidsålder. Evange- liet om , Honom, han, som. Gud i sin, kärlek sände, nit. ned säsom | gå "Frälsare, ”Evangeliet är gläda budskapet, som. des”. ut julnatten, och som" gav människor, i: väntan. wi 3 om att Gud har sett till. att .Gud har förbarmat. sig över sitt folk, att ”i dag har en Frä sare blivit född i Davids stad”. - Den första julnatten hände nå- got oändligt stort, Då knöts ban- det. mellan människan. och Gud fastare "än någonsin förut, . Då revs muren, den mur som alltse- dan syndafallet skilde människan från Gud, och då byggdes en bro; en himlabro, mellan denna :jord och himmelen där ovan. Gud lämnade himmelen 'och 'kom hit ned på, jorden, han blev männi- ska, ”Ordet, vart kött och tog sin boning ibland; oss”. (Joh. ev. 1: 1), Den för mången till synes oåtkomlige Guden -kom 1I' Jesus Kristus att stå oss mycket nära, Julen är det mest påtagliga ”mötet med Guä”, Men detta mö- te är inte människans förtjänst. Det är inte ' hon” som tar. det första steget, det första initiati- vet, för att möta Gud. Det är Genom denna handling har ' niSkulle vi "människor ha tagit det Gud själv 'som tar detta steg. NN - "slunga- : . Kyrkoherde Arthur Nihlén. steget, så hade det väl aldrig bli- vit taget, Men Gud tar det i kär- lek till 'oss människor. Vad gör han då? Jo, han vänder .stg till sin/Son, och ber honom fara hit ned. ”Ty 'så älskade Gud värj- den, att han utgav sin ende Son”. (Joh. ev, 3: 16)..Det var alltså en kärlekshandling, som Gud ut- förde,. då .han beslöt sig för att ”möta” människan”. / ”I dag har ”enNFrälsare & blivit född åt eder”. Det var Fesulta- tet av Guds handlande, Den son, den Gudason, som föddes hit ned, kom inte hit tomhänt. Han hade inté med alkohol i Hroppen. Mn NE Se övej fördonet; ' dubbdäck ” på: alla ' "fyra hjulen" of det är halt.-eller- risk . för, halka — gär ler "hela "lande "bra och riktigt ljus,” held - vin rutetorkäre, kyl- välska för vinärutespolning och” i” kylsystemet," justerade bromsar "och - tätt avgassystem; — När det är hält, brömsa för- (Forts. på sid. 9: ett stort up pPärag att utföra. Ty Gud håde en avsikt han grurd ville förverkliga." Och den avsikten, iden . är, människans frälsning. Apostelh säger: ”Gud' vill; att alla . människor skola varda frälsta”, "Det allra' största beviset härpå,” har vi just i ju. lens budskap: "I dag har en. Frälsare” blivit föda”. - Så kom hamn då denne Jesus, "klädde: sig tjänareskepnad, "då han kom i män: skogestalt”, blev och var en ”Märmiska i alla styc- ken, men .han' var inte bara sann människa "utan även sann "Gud. Såsom' sann människa kunde han. till alla delar s förstå 088 männi skor, fick dela ätla Vara? villkor, därför hade han' och här alltfort fördrag" med vära svagheter, ' Så. som :sann ' Gud kunde” han” och kan' alltfort ta emot oss, möta Oss, I kärlek” och "barmhärtighet, - förlåta Oss" inte bara en och an- nan synd utan alla ivärå synder, , . brister och fels steg. "Han 'kan det, därför att han är Gud själv. ”Jag "och: "Fadern äro ett”. ön ev. 10: "Den "stora | julgävan är nu "vår Hence Jesus Kristus. Det är Guds utsträckta Hand, Nu är ' frågan od en, om. Kod vill tå "emot den, om vi: vill Acceptera detta” Guds ” gi vande. Om vi het enkelt vill häl sa honom välkommen ” tär ÖS, då han nu på 'nytt ”Kommer imed evangeliet, det " glada budskapet. Tro aldrig att.-han är fjärran / från oss, det kan inte nog in- skärpas: Gud ståt i Jesus: Kris- lus oss närad. ,. ; ft För. somliga kan-j en. gå spår- löst örbi, "därför att man glömt bort dess budskap, ” För andra däremot skall: även .denma "jul bit en ' god välsignad: jul, idärför att man vart” ala över” "mötet med] Gud”. i ( TD futtur Nihlén. ven] ig N DH : . N N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.