= LT Torsdagen den: 2 januari 1969 "LITE = inse ock förlustkonto 1968 /. När: förluster!" vid ”ett” årsskifte fäster . Vi i regel alltför stor. uppmärk- : har hjälpt till att skapa förutsätt-- vi summerar vinster och medverkat till dessa mer eller”. mindre omskrivna framgång: é "samhet: vid de storå rubrikernas - ningar. för, dem och -de; har. åt-7. händelser." Tyvärr brukar dessa ' r minstone i viss mån me verkat ofta berätta om . tragedier. : Vi | "glömmer inte gärria bort morden ' på der amerikanske. négerledaren Martin ”Luther King dentkandidatenr Bob Kennedy vid en sådan summering studentoroligheterna stans i: 'världen, fångåde också vår uppmärksamhet, i ÖJ der. det 'år som. nu 'är till ända, för att inte tala om kriget i Viet- nam, som "bidragit till oroligheter även i.:andra - delav: av världen. "Men det fanns även stora iögon: fallande rubriker om" " olika områden. Låt o -inra cm den första lyckade hjärt-" transplantationen; då: tian Barnard i. Cap: avliden -- mans hjärta, jämt fungerar och: g ägare ',. möjligheter : att ' leva ett " någorlunda normalt liv.; "7 cc Raden av lyckade under året överskuggas nu: helt "av de tré amerikanska astronau- -ternas färd runt månen. och till. " baka till: jorden igen helgen. Låt" oss "hoppas ' att'.den rymdbragden, inte bara. skall -bli en konkurrensprestation, .utan ge Inte: heller: naturkatastrofen : "på Sicilien. med gott och väl-tusen- talet döda 'människor- faller i I prestationer 'av "olika slag" räknas "glömska, eller Sovjets våldtagan- de av Tjeckoslovakien. De stora ' tandläkaren - Philip'. Blaiberg . en .rättvist som möjligt. med eller presi- 7 till" nuvarande betingelser.r > För att summeringen av - och förluster i samhället s! för, år. 1968., med.: Då blir. totalbilden ' Det. positiva" dominer: Varahden Eu detta "litet " var till. att fördelningen av produk; tionén kommit flertalet till del så riktig i. stort, -.måste, Även. alla: .- dessa anonyma arbetsinsatser. och hänsyn vinster skall. bli Ijusate, g grad un- framsteg på ss' bara er- dr. Chris- staden gav över, huvud” taget: vilket allt-. er sin nye :-Mest,: men: för: dens ”gat tala ät om det i Viföfera y. tet med, samarbetet mellan Post- "bänken och Kreditbanken? "Med dra ord: är det nu framlagda : rslaget bara det första. steget |. en två. eller trestegsraket,: med vars . hjälp han . vill: gkapa., ett shela kreditmarknaden? ger; herr « Feldts, funderingar . föga, infor: " hehållet i:det.tänkta samarbetet. kull inte mycket, 'är 'samverkan tänkt. för rymdfärder |)! ” Dostadssektorns inansiering. Men» redan nu förekommer ett "Samarbete ”-på 'v detta. under- jul- område, ” fråmför! allt: när - det: gäller sto- 'r vggnadsprojekt, där de, två tt samman” 24: konsortium. på mma” sätt som. andra;” banker " plägat: göra. En fortsättning och "utökning av. ' denna 'samarbets- "mänskligheten - "något: av: större Tom är naturlig "och önskvärd”. Värde,” se De två bankernas ambitionsnivå " Bläddrar man: 1 tidninesläggen” ste vara hög och déras kredit- s > under "dét' år 'som "nu gått till- . ända "finner man . många: "andra ”sensatiofiella Härdelser; De utgör - en blandning, på gott och önt. Men det finns även" > sker i, det tysta och dessbättre är det mesta av detta" positivt. en: betydande”ränsklig pre Precis. detsamma : kan Gare, tekniker och om Åvår sthmering vid" ett årssklf- då Det. svenska jordbruket «har, 'sådant' som ami så nomförhart,z' . skriver ” borgseTidningen' (ep) Det "stadium; närmar "sig: hu snabbt! då--man måste: - internåtionell "lösning: vem, månen och ev andra 'obe- bodda planeter tillhör”. "Makt- kampen. får. inte: flyttas” över till månen;: detta" "om" något "borde motivera. ett slags -FN-förvalt- ning oavsett. vilka "som landsti- ger först och vad man kan hitta ett: ömråde” där man kan" glömma . terrorbalan: n ; för. den; att: man bedömer ett nedtystanda? SOM > -Praktiskt. -0ge ning; "så" "längt det är möjligt ed :.de ,,bostadspo-.!-- iska ; . målsättningarna . tionsnivå .os andra | fc emeir dag; t låtore; 1088” Då IGöte- el dag och" vara glada; (Ps; är inte min inna :en på frågan precis lika gammal . def sidan” sett” las; födelsedag. oss: att ta väl :Ett > indiskt . tånkesprak. "manar vara" på varje: de 02). - Gratulerar” "på "födelsédagent Det ödelsedag, säger "du. | ' öddes ett” annät;” dat im Men ” bg igen Fr n "denne" "dag att där. . All den mi iijardsiukande foörsk- ning. som, är .knuten. till rymd- programmen "borde kunna bli ef- fektivare::genom en viss” arbets- fördelning, fortsätter GF: Professor: Olof Rydbeck” oroas av att Små länder som Sverige ”om de inte hittar på något själ- va måste kopiera, vad amerika- narna gör”. Det: är emellertid inget att skämmas för; världens resurser, är Inte obegränsade. . Om alla skall satsa folk och 'mäå- terial på att. lösa'exakt samma problem förblir desto: fler prob- lem olösta, däribland. de som gäller .dé : människomassor som inte har "tillräckligt med mat, inte kan läsa och kanske inte ens hört talas”omt de tre vise männen färd” runt månen. - Lu AS KNA APPAST. DJÄRVT : Det förslag som statssekrete- rare "Kjell. Olof Feldt framlagt till ett-.närmare 'samarbete 'mel- lan Postbanken och den statliga Kreditbånken präglas. inte av nå- or" och djärv fantasi, "Sna- rast verkar. det. som "om. "detta beställningsarbete . utförts .med ett slags kamferat” pliktkänsla, skriver veckans Affärer: Både'"skälen för! och" syftet med samarbetet "är nära . nog utan undåntag > mycket vaga. Man frågar''sig -verkligen om förslaget: från i våras visat. sig vara ett hugskott som inte hade så mycket..med verkligheten att skaffa:-Pm. detta, inte: är fallet kan man örstå. herr Feldts bry- derl, 7” Eller kan”dét” tvärtom förhål- la sig så att herr Feldt inte vä- - , AR, ty. iden ligger hela livets .san- ning gömd, ”Gårdagen är endast ett minne, och morgondagen bara en: dröm. En ' dag väl genomlevd gör. varje: gårdag. : till; ett glatt minne "och varje morgöndag" till ett - hoppets” drömt. " "Om" dw' vill göra den här” ”da- gen till - något, gör något som minner dig .om att "Äg vlever i Guds "värld, Fastän världen "idag inte är : vad. Gud ämnat den «till, så" verkar Gud alltjämt. för att TT forma den: efter sin' plan; till ett' bättre liv, kanské 'genom ett vänligt ord eller en god :-hand- ling. Det "väcker kanske. förvå- ka: till Pp elsed; agent. sök att hjälpa -någon' annan|- : ning. ll på fo dagen. ljusare; Eye i fö ” voch augusti samt möjligen decem- N särskilt" i fjällen." ”sstrax före övergången till: mildare : mässor: ' åtskilliga” offer, öch” "från :månadens ” mitt” rådde ” mildare; väder: utom i ny, cirka 10 dagar. läng, köldperiod, i av'de: varmaste och soligaste 'april-' > månaderna under detta sekel, i norr ”" war vädret"ostadigt 'och. snöfall. fö- ' " rekom ofta: Vårvärmen kom - dock - sorined över landet, och , vädret jtirerna? "mycket ofta? nådde 2250: inte mindre ; Götaland... och :fem—sex. dagar. : Många .:värmere- v men mycket. ostadig väderlekstyp i|- -Temperaturkartan wvisar- årsmmedel- > normala. Norrland och: nordvästra + 1968 temperatuttckordens a år » 1968 har blivit den” vackra som- mereps och de många ”temperatur- .rekordens år. Endast februari, juli ber .har' blivit utan" rekord, Mel- -Jersta .och norra Sverige kan no- tera — rätt stora 7 temperaturun- "derskött, "medan ' nederbörden" 'pi "många håll i Norrland varit litön, a Året: fick en kall inled: ing, 'men väder inträffade "den 11—12/1 vin- terns värsta oväder i" Sydsverige fom! igenkörkades "av" väldiga snö- - Vid” Kullen” och" södra Öland nådde den nordliga till nord- ostliga vinden den 11 orkanstyrka . (32 m/sek) varvid tre. fiskare på : väg från Bornholm förliste... Ytter- ligare” ett. oväder. "drabbade strax " därpå" nordsjöområdet och 'krävde "längst i: norr, "där kylan ”beztod till "den: 10/2. Den: 16/2 inleddes” en VAR MED STORA TEMPERA- a oe TURVÄXLINGAR "| Mars som följde blev sedan'mild ch" växlingsrik; Mildvädret :kulrni- terade den 30 i södra Sverige med den varmaste marsdagen 'på över 100 år, vilket orsakade intensiv-snö- smältning, Våren : fortsatte sedan med” i'södra' hälften 'av "landet en fjälltr snabbt av. sig, Redan i början av .. maj. fördes kalla arktiska" Iuftmas- mycket... ostadigt. av de:kallaste foch: mellersta delar; ;där tempera- Mä västra: Norrland." I abylöllen 2 tex. hade'man: under juli hela; sju inleddes och. avslutades med” varmt; a "och soligt väder, medån: också deri- |; Nederbö dskartan : "den under: 1968 i mm. Som synes Storlien" som ' ligger; något annor- . har större "delen av” Nörrland fått runda till är hela 1012 mm. I stora mindre än 500.mm sammanlagt; vil- delar av fjällområdet har. det 'va- ket är. ett . betydande "underskott, rit ett. av de torraste, åren under de södra . och mellersta 2900-tale : Götaland -och -södra bära /f Svealand: kan : uppvisa ett mindre särskilt. i: akterna: | uckså, med en varm och solig « somimar Medcltompersturen” i Sveg. —I13, . Särna —10,7, Östersund —8,7, Här- : : rösand 58. Nya värmrekord slogs "nämligen 1—27/11 i tiex: Kristianstad "+171, Malmö : +16,5, Kalmar. -+15,4, Halmstad +149 Yi by +13,9, Växjö 414,8. et Högsta temperaturen” under året : Götaland: 4322 den 14/6 i Må- tilla samt den 18/6 i Ty Jinge och ' All (Småland). « land: +32,5 den 2/7 i Folkärna nära Kryl- bo. Norrland: +34, 2 den 3/7i Skel- lefteå.. Lägsta termperaturen under året ee : Götaland: "—29,0 den 13/1 i Kin- nared (Halland). "Svealand: —35,2 den 3/1.i Särna (Dalarna): Norr- Yand:. —A2,0 den 14/1 i Vuoggatjål- e, den 23-—24/2 i ' Nikkaluokta tamt den ' 24/2 i Kattuvuoma, samt- liga Läppland.'” rv NEDERBÖRDSFATTIGA .I NORRLAND: > + w Nederbörden "blev : -anmärknings- > värd” endast ur en synpunkt, den :. att stora delar av Norrland ;håft ätt torrt. På många 'håll har man ått 100—200. rm mindre 'än 'nör- malt. Naimakka >längst:i norr har. bara. fått 275 "mm," Stensele : 344. irekordet 324), år "Tärnaby: :497' Oka 487), - isar. nederbör-' Storlien-Visjövalen” 568, normalt för överskott i nederbörd. eller! värmäre e sydöstra." "Svealand kord slogs speciellt 6—8/9, En mäk- tig ishavsluft ; fördes sedan från Fordost in över landet och orsaka- ée" '10-—12/9- en: snabb temperatur- "kning på 10—15 "grader, Sedan ljde 'omkring 20 september: en ny | . på Jol nuari: ture der 19 Juni: > +16,2, mn i rekord temperaturens avvikelse från den Svealand hav haft 1-2 grader kal-, lare än normalt i genomsnitt, främst "1,9, ber oende på, kallt, vintet” > väder, . synpunkt, den högsta i vårt "land." Västervik” +21,81 33 högre än förra rekordet),” ”Kris- tianstad -4-20.4,. Karlshamn +20,2, Växjö +20,0, Kalmar +20,7, J önkö- ping :-+18,7.- April: Stockholms 'me- deltemperatur, +T,2" : (Umeå +25, 5, Kiruna ovssnö, Syd-. och Mellansverige.. I Borr ber man -kunde "notera om mitt 'på "dagen: Flera” köldrekord” kunde” regist ras som köntrast: till värmen i men framför; allt mellersta. Sverige sz | dominerade « det. kalla vädret, ' Des cember' blev: "nederbördsfattig, - skilt” den. första; ;hälften;: då. stora delar av, södra" och mellersta Sve- rige inte-fick någon-nederbörd alls. Den andra "blev mulen : och 'disig, och den sista veckan bjöd äntligen |. ”JEMPERATURREKORD PA s . LÖPANDE BAND ; : Märkligast "har det: "gångna året utan tvekan varit ur temperatur- Hela - Norrland ' samt rordvästra Svealand har haft i me- .deltal 1-—2 grader kallare än nor- malt, övriga. Svealand omkring en halv. grad kallare; Götaland normål medeltemperatur. : För, underskot- ien svarar håvudsakligen kylan un» der vintern och hösten... - : Här följer nu ett urval från den digra bunten temperaturrekord. Ja- Kvikkjokks” medeltempera- tur —21,6- (kallast under ,1900-ta- let). Mars: Oskarshamn och Sand-| bäckshult +22,2 den 30, vilket ärk - vad det.nu kan 'inne- . ; våra. . vattentillgångar ' i nörr. Götaland och södra Svealand ' har fått mer nedérbörd än normalt, Karlshamn - har. t' om slagit nytt: rekord -med ca 765 mm t om jul- dagen. (rekordet 'på . 730 mm 'slogs lida' i Halland fått med 1107 mm, , Amål:.och Borås ca 900 mm; Riks- gränsen: har: fått. 982 ' och ken , pås-" allmänhet : bojräliet mindre! än "normalt. Visby har haft ' ca: :2090. soltimmar: (normalt: 1932), "(normalt 1973), Vinga "och: Ölands 2000,: Sundsvall. plats ca' 1930. (normalt 1771); Hem åvan? bara 11407 Abisko. 1210 sol- timmer: "Sominaren ur solhänseen=" > | tex Stockholmsområdet. över- v|träffes undar. 1900-talet. endast av 1955 och 1959. "Industriidkare” Hansson hade fit lat” med: sin" deklaration. "Det blev förstås efterräkningar.> Han. skyllde nå glömska, Han förstod" att. det inte . skulle: hålla inför domstolen, varför han sa åt sin advokat: i > Kan du klara: av det så att jag får en” "månad ska du. få tusen kronor. :.. : Domen : föll. Det blev 'en månads fängelse för Hansson, Det blev mid- dag ” tillsgmmans. med:. advokaten; : Under middagen lämnade Hansson ' äver : tusenlappen till” advokaten med orden: . Az — Den'här ' tusenlappen” hat du, verkligen gjort skäl för, » Och advokaten svarade: i Ja, det kan du lita p maren var faktiskt benägen” att fri känna dej. NN a | . N Definition vo a Naivitet — den del av. barnasin- net som finns hos. andra men som” |. man själv förlorat. : Valhall -— > histori jens första ätder- [74 Oo : terad. 00-talet). Maj: Visbys > Septeraber: ' kallast" - och höst- Kvikkjokk noterade” £5,6, . Umeå 191, (högsta un- Karesuandos medeltemperatur —L,0 (maj var så- Jedes en vintermånad längst i norr). "medeltemperatur Staffanstorp, kåne, +29,8, Linköping '+28,2, Upp=- sala -+27,8, Visby +27,7, Göteborg ++27,6, Västerås -+26,9, Skara +26,2, Karlstad 425,2. Också ägsta temperatur slogs:|. 0,4, Karesuando :—12,0, Östersänd , —5,6, Göteborg —0,8. Göteborg slog" således både maxi- mi- och minimirekord under sep- tember, "Oktober: . Medeltemperatu- ren i t ex Haparanda -—28, Piteå tindek: 1900-talet, som”. Jägst N ovemher; |” Plikt — 2 något" som man väntar sig att andra skall & göra, Skolväsen — det som hörs älan- för många klassrum. . : ai Överraskning” Sö Fadern hade just köpt ett penn- set åt sin son. ”Jag förmodar, att detta ska bli en överraskning”, sade, 2xpediten, när -han :slog in gåvan. -- ”Säkerligen”, svarade fadern, ”Han väntar sig en bill”. N . . Barnafråga: - . Lilla Karin har det svårt för sig . i skolan att lära skrivtecknen, Frö- ken sitter bredvid henne, håller hennes hand och söker hjälpa, hen- ne till rätta. Det går emellertid , mycket trögt och lärarinnan är be- redd att säga något häftigt då flic- kan helt apropå säger: 7 KR f— Du, du va väl inte så här dum) äg du var liten? . : : I redan i november); Mest har Frös- i ': nu beroende:”av. Simporterade . taget -kan.- ingenting: "Produce; i! kräft. Vi: FT märkt från? till kanslihuset, Den borde istäl- I” "Om försvaret var den svagas-] - te länken i vår beredskap 1939 så är idag försörjningsbered- .skapén Yär "Svagaste" Hink; Den slutsatsen kan: man dra av den | översyn som jordbruksnämn- : den gjrot för att granska kon» sckvenserna av 1967 ärs jord- . braksbeslut, skriver " Birger + Isacsom' i RLPaningen. mo . DEN SVAGA LÄNKEN : | När kriget: bröt ut 1 Europa hösten 1939 och. vårt lands gräns stängdes för import av förnöden- heter. dröjde -detv inte många dar gar ifnan de första ransonerings- korten sändes - ut: till hushållen. Många ' som ' upplevt: det första världskrigets ” kaos " på: försörj- ningssidan,' frågade" sig -om det- samma skulle hända nu igen, ". . Dåvarande "statsministern Per- ; | Albin ' Hansson kunde i”radio på sitt sällsynt lugnande 'språk ”be- rätta för svenska folket: att ”vår beredskap" är ” god i: alla” avse Iden”. oc Per-Albin landet var en. sanning -som rymde stora brister. Det var mycket: som inte var" bra "ur "beredskapssyn- punkt. Främst inom det militära området fanns det så stora "bris- te, att påståendet" närmast måste varit. en, -medveten ; lögn - för de; hade. statsministern -. = det .gällde. själva" «försörjningssi- dan. —— livsmedej. 'och. förnöden: : | heter. för: att' klara de, mänskliga behoven — -så -var. onekligen 'be: redskapen: 'god.. Därför "blev: de » sex. krigsåren aldrig krisår ur den bemärkelsen :att . svenska --folket behövde svälta. Vi kunde. hela ti deti äta Ööss mätta... 2 Vi var "under denna tid så gott sorn helt hänvisade til. [0] själva. att. ställa: om: Vära . förädlingsin- .] dustrier: fick. också, arbeta ostört. - :| Hästar-voch' .gengastraktore: Ö dte: om -dragkraften;' "I gick" relativt lätt att klara .-av.den | -värför . tidens -tationaligeringsgrad . -trots t ett, nytt "1039? Ingen: vill tänka” på en sådan: Situation. ”Allz: » hoppas inycket stora? förändringar: Vi-är Ja : [nödehheter på ett” längt: merå på An sätt än fö helg. brodUktlonskodjan.” Prakti utan. hjälp av traktorer: och” el- förbrukar : störa? der.”impörteråde:. gödningsämner) föck kraftfoder "mm. :Arbetskraften har. .minskat . till, en... bråkdel. av vad. den var, under börjar av f; re tiotalet: - : + Hur sz skulle I jordbriket. kunnat klara: sin uppgift "vid en snabbt fgenömförd' ävspärtning?” . ": Jordbrukets :-roll torde: inte" bu mindre "i.ett nytt. er" eleta tt' vi: skall, klara: vår för- g under: krig och. ”ävspärr- försvar idag.ha-sin svagaste länk Den . saken. står, alldéles klar, då man studerar den av Statens jord- bruksnämnd upprättade ”Översyn av: försörjningsberedskapen inom livsmedelsområdet”.. Det är i flera avseenden en" nedslående Aäsning och den rymmer så många" kritis- ka. synpunkter” på vår försörj- ningsberedskap, att den verkligen förtjänar ett bättre öde än att som stencilerad skrivelse, vandra obe- 17 "Jöräbruksnämnden let kunna blj” 'uppslag. til” ett in- tressant TV- -program för att få oss alla att insé att livsmedelsfö ningen i ett krisläge" inte är ett ämne 'söm kan. viftas: bort ens. i en relativt fredlig värld. . "översynen hår gjorts på upp- drag av regering och riksdag i an: ledning av 1967 års jordbrukspo- litiska. beslut. Den börjar. med att .ta upp. frågan. om hur. kris- kosten bör: se ut kalorimässigt samt beträffande innehåll av vik- tigare ' näringsämnen. Den disku- terar skörderisker som försämrar vårt jordbruks: :försörjningsför- måga och övergår därefter till att diskutera . pjordbrukets' problem |' under en" Mmobilise, ing. Vad hän der' när. den kvalfficeråde arbets- '] kraften ,. utan . nämnvärd + varsel måste, lämna produktionen sam- tidigt som det kanske blir. stör- ningar inom elkraftförsörjningen? II en sådan situation skall,oruti- nerad arbetskraft rycka in «och försöka klara av problemen.'De specialiserade. och mest rationa- liseråde. animalieföretagen' torde f.den :situationen få de största problemen... Här är ju också käns: ligheten. som allra störst: .. >. Nämnden: tar ' här. -upp. frågan om' reservarbetskraft. Man; pekar, bildning av'”BIA :stjärnor”, och utbildning av | vapenvägrare . gr sste” ati” det I sutta: ivmedelsförsörjningen rymyr l; esvärligaster försörjnings-/ mi : gäst" länken 1939, "så torde vårt: 11: själva. försörjningsberedskapen. |: på två ' möjligheter. En; ökad -ut- se! | Om. kriget : kommer: jordbruksaibetåre. "Utförda be räkningar. visar att” mer än hälf- ten 'av i jordbruket sysselsatta värnpliktiga är engagerade inom animalieproduktionen. «.” 30 proe cent av alla män inom jordbruket värnpluästiga. 7 UTAN TVEKAN = vf” ; har den långt drivna mekanise- ringen gjort - vår livsmedlespro- duktion långt mera sårbar än uns» der tidigare krisskeden. Inte: hel- ler försörjningen med: drivmedel har enligt. utredningen fått en till. fredsställande utformning, ”Bris- ten är av, sådan storleksordning att den inger allvarliga farhågor för: jordbruksproduktionen 1-ett &vspärrningsläge”, säger nämn.” den. En allmän övergång till gen- | gasdrift ' mäste ske, Den måste ske successivt efterhand.som ag | gregat tillverkas' men 'i stort sett vara "genomförd efter :16' måna: . der. Men innan en tillverkning i av sådana: åggregat "avpassade för moderna” traktorer ' och skörde- tröskor. Kån Ipäbörjas, ”eterstår vissa tekniska problem att lösa”, Ten sådan situation gäller det mer 'än någonsin att ha rutinerad arbetskraft. ute på gårdarna, Vad kan de ovana och vilsna göra när så mycket skall ställas om — och allt mäste :klaffa? Frågan :om. ar- betsledning,' om tekniker och ar. | betare, med "rutin kommer att va- > )ra helt . avgörande. Kommer blockörganisationen '" att .. kunna Tklara av'detta? i. oro. - Ja, inte. känner man "sig Bär. skilt "övertygad med kännedom om de stora brister som finns in- " om: denna pappersorganisation, :, Jordbruksnäninden : är ; också medveten” om "dessa brister ; och föreslår / en: fullständig översyn.” Samtidigt föreslär . nämnden en omorganisation så att på” länspla- net ' det -blir Lantbruksnämnäerna som blir-samordnande myndighet. Minst. lika: viktigt torde: vara ätt ständigt "hy en.: blockorganisation så uppbyggd” tt driftsledare och specialutbildad : ” personal” ges . pb- ligatoriskt';krisuppskov, Détsifär helt: serikelt inte :händavatt- dessa nyckelpersoner. inom "blocken. blir borta frän" Sin veckor; medan” att "pröva «skälen still Dén: : skada: "som " kan + ; Hime ocksä din med: länga tänkvärda "åspekter ” i ”Jordbriks- nämndens. översyn: "Både. livsme-: delsindustrin och våra livsmedels- lager” förläggs allt mer till - några sårbara platser. inom landet." Vis- . Ssa'varor förädlas och upplägras på-. häågon.senda" plats. Vi har t ex en stri-om. det; smäller. I. dag trängs | inänniskor; mer..s aämman: till nägra :. befolkningscentra. gr. Livsrhedelsindustrin,.. lagerhusen och :-detaljhandlarna, flyttar "efter. ” 'Men om -det”yvärsta skulle: hända, : då? skall "människorna: evakterås ut till en allt. mér glesnande lands- bygd:-"En'' landsbygd som : under 1940-talet "hade; större 'möjlighe- ter än idag ”att'ta hand om" och härbergera' folk; och :där det. "ock- så'fanns' naturliga depåer. av livs- medel som kunde klara de första Vv vecko översyl-om: vär” livsmedelsbered- skap är en nyttig. läshing —men er läsning som sätter. ekonomér och politiker. på de anklagades bänk, "översynen" skulle: med en något. drastisk formulering kunna sägas vara en skildring av: ett" kvalificerat lättsinne, . ; Smedens' son Per. "var mer /än ; lovligt - fåordig. E gäng på .20- "Tiden: gick. Per upprepade sina . besök . och "hela; tiden ”samma något” sö hade. svårt att komma fram ' och argumentera ordentligt. s "= Men hur. är, det nu Per, du är inte gift." 7 Nää s - Det å dej hit?” vv Ja. Von Ägar sc Nä : : Nu tyckte förvaltaren >att> den enstaviga > dialogen... kunde; 'vara sl t, varför han tar 'i: - in: du” Vara! så säker HEN Vv S MN, N / N + 4 en 4 alog om negativa svar. + .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.