| Lördagen: den 4 Janvart 1 1069 > Lördagen : den” IT. 4 januari 1 1969 IT: =- Ari 1968 kommer i fråga om jordbruket att gå: hävderna som ett är med” stora övérrask- e positiv och nega- y ;: Bland de, gynn- "samma erfarenheterna får. nä: turligtVis T första, rummet näm- nas den rekordartade, skörden. " Brödsädesskörden Ander” 1968)” Vär inte fullt av samma stor: föregående” ärs skörd. öck tillräcklig” för att infogas "bland. rekordskördarna., För födersäd " torde ' däremot]. 1008 ärg skörd innebära jltttlls- | varande” rekord. Hittillsvarande skattningar, tyder r Då att vi skör-1l- dat ca.3,5 . miljarder kilogram födersäd, Om man i detta wsam- ” manhang nämner att medelskör- den'”-får - 1930-talet 1 fråga ”om fodersäd stannade” vid". 2,1, mil- . jarder. kilogram fråmstår inne- börden av ärets + rexordskörd klarare; i a Den” stora spannmälsskörden "har medfört. problem. Priser för äd som pnreliminärt hade ber iknats. och bestämts" kunde .som bekant. ej, hållas: Av ifter förmalningen för att 7 pomförlusterna på” de. 3 teter :som måste avsättas utom- lands 4 "Dessa lävgifter. minskar det pris som betalas ut till ; inte åvgiftsmedlen till: finanstera exporten utan de s x. - som nära "nog én "olycka." Det' "är naturligtvis inte kelig att utnyttja de tillgängliga” kalyår- na för. en. bibehållen-; 'köttprö- dk ion ärs jälvklart, Tr ots de ADE. NARKOMANER + Det "har : föreslagits att :man| "skulle sbörja” använda sig” av. te . lefonavlyssning, i kampen mot | narkotikan. Göteborgs Pos] ten (fp) tror inte att- mar på den vägen kan nå några fram) gångar. Saken har också en an: " Börjar ran" ändra lagen för att lättare komma åt: narkotika- hajarna blir frestelsen stor att ./också i andra fall underlätta. jak- ten "efter. kriminella "element ge- « Mom. en :generösare tillämpning av' avlyssningstillstånden. Fastän vi mera' vant oss vid spritmiss- |" brukets avarter och därför inte reagerar: så häftigt kan. ingen gärna förneka att den illegala sprithandeln är skadlig för folk- hälsan, vAndra: anser förmodli- gen att.cigarretterna och smugg- lingen av 'dem, utgör ett Kot' mot stora delar. av ungdomen. Slut- ligen kan det finnas många skäl för. att'-betrakta kriminella ele- ment”i' allmänhet som ett" hot mot den bestående ordningen, : - Mån: kan sålunda "lätt "komma ut på det: sluttande plan som 1e- der bort från demokratins skydd av. .den personliga integriteten. |. Demokratiska": rättigheter: har' överallt” visat sig vara svåra att uppnå. och, att skydda. Vi har - förmodligen: en av världens mest gruidmuräde demokratier. Just därför bör - vi: -vära . rädda om - den. Av samrha skäl bör vi låta förslaget « .om'en 'uppmjukning av » förbudet "om: : telefonavlyssning , gå -i-papperskorgen,-Det har -till-- " kommit, i gott uppsåt men kan. valla äkada, ; Ett jordbruksår till ända stora reserver av grovfoder som ej-blir utnyttjade: Inom " mjötkproduktionen” "har den, tänkta sänkningen. av: pro: duktionen under. 1968 inte? fort- ” satt. Som bekant! innebar. pris- avtalet för två år sedan 'en plan för” sänkning. av mjölkproduk- tionen under. två är, ,;Under det första året blev den. planerade förändringen , Benonkgra, Att f ändringen. inte” S der 1968 kan. ha många olika orsaker; Förmodligen: -har..den förändrade ” situationen "på ar. betsmarknaderi. med ; minskade ok ptanför många jordbruksenheterna - fall ätt . mjölkpr oduwktionen inkönister,” di tvingat. jordbrukarna, till ökad omfattning? satsä på Yr att skaf- Det. behövs eljest: nedgåen- de produktior strend.. vänn . Konsumtionen; av. mejeripror dukter har at " gynnsamt.” Sålunda + hå MA .- tiden januari—-oktober 1968. för- brukningen 8 ko ökat med Exporten. av sinör , tydlig: (mellan 8 och 8. kilogram). men : tillrä länderna, + St > Prisutvecklingen -Sgyfinsam, : inte Y den nckilde > fon i många fall Tigutralissrats, eller "det 085 rue prilägn om" detta inte es. — att väsentligt. star effekter. för "lingarna om ' prisreglérande ät gärder ' 1969-70 kundé knappast i har startats i ett för; Jordbruket |" mera" brydsamt läge, går. upp ; ned kl. 15.4 - Solen igår upp kl. 8,38: :och ned kl, 15.48, ">: fig st På "måndags - FSTRETTONDEDAG. JUL ? "Solen går upp; kl. 8.37” och ned. kl. 15.49. 7 : : På tisdag: AUGUST Solen ' "går upp K 18.36: 'och 51” Öd namn, jordbruket: DE inledda” förhand- - [Sin Söndagen efterNyår tår | od : DOPET Söndagen efter nyår är "ägnad åt dopet, I vår evangeliebok står också ”Dopet”. som .santlande rub- rik för den. dagen .och som över- Skrift ” för II. ärg. högm. står ”Dopet i helig 'Ande och eld”. Dopet tillhör det mest centralå i kristendomen. När man nu i skilda sammanhang diskuterar ”kyrka ' och statutredningen”: så har. de flesta» gjort. det uttalan- det att dopet skall vara bestäm- mande. för . kyrkotillhörigheten. Utan att närmare gå in på -den saken så har säledes de flesta ansett. dopet".som det viktigaste. Man -skulle ju kunna tänka sig andra« kvaltfikationeér? "Men i vår kyrka: har: dopet : allt mer och mer . fått: en central plats. : Man märker det på mycket. Dopseden har väl. alltid "haft en hög prioritet hos vårt folk, Sta- tistiskt sett är det endast en -li- ten: procent barn som blir odöpta av ren” likgiltighet. "” "I dag har man väl så gott som överallt” upphört med de förr så vanliga ”döpen på” KK eter BB. Förr var det en 'ovanlighet i'kyr- korna. att' dop": förrättades i sam- band: .med. högmässan. I dag är det : väl: närmast en, ovanlighet om”det någon. söndag "ej skulle vara något dop. Och. det är: själv- klart:att barnen från början skall föras" in" i kyrkans hägn, I en del kyrkor .har man .t.o.m. rent symboliskt placerat' 'dopfunten | vid ingången. Detta'vär. väl när mast '.en överbelastad symbolik, tom" man dock var väl förtrogen med, i längesedan "svunna: tider. Dopet” är ett sakrament, ”instif- tat'av Jesus, ”Gån för den: skull ut - och ' gören' alla; folk -till lär- jungar, ”döpande :dem . i Faderns och Sonens och den helige Andes lärande dem att hålla allt vad jag”har: "befallt: eder”; "> "Detta :är Jesu egen "dop- och missions efallning.; ”Gud. vill att allä” människor skola varda :fräls- ta”, och" komrna till " sanningens kult skap”, Detta är. de. första. ord pter' "dopritualet, Det är, äledes målet: Pape a sam ra: Hallana ett "visser- I Sår länge: blygsamt |' ett "företag, ittning åt ånga "året. om. MN nämnts ägronom Kjell : Bachman, ', Axelvold,- och: vid V sin” sida-har: han" lantbrukare Åke” Gottfridsson, ' Brödåkra, le antmäståre. I KarlkAxel” Klin- Åker, Månstorp; ; förvaltare Sven +-Kullving och "lantbrukare Ber- til Gullander, Veka | Teruid kommer” att länma sty » relsen, -då;' han. flyttar-- från : Sydhalland. Som - suppleanter i ingår Tanfbrukarna Arvid An: der ; Alstorp, ' Eric Mäns- son, Bormarns gård, och Kjell : | Ben... med, spriten.; En” "dag när finkan I som vanligt - var "lite på snusen, kom verkmästaren.. Han varseblev Linkans miserabla" tillständ och utbrast i' förargad.ton: nm + Vet inte Linkan att' jag inte tål brännvin på arbetsplatsen? 2 Tinkan. ruskar” på sig lite och svarar: '. = Jo,' men vem fan gör: det gå. Jag blir: pin föll Jag. " VÄLLIUD | ” Tonerna av. Tjakovskijs violin- körsert hade just förklingat, och publiken satt för hågra sekunder i andäktig tystnad. Då hörs plöts- - lligt en damstämma: Adolf, är det inte otroligt att en vanlig simpel färtarm kan Jo, ont kan | . om emel- Je i jultiden känns det rätt 106] Sn kande att skriva ett: brev hem till det' snöiga, regniga, slaskiga — vilket som , passar bäst för tillfäl- let — Västsverige och hälsa från ett soligt och varmt Kenya. Vi har nämligen just fått julväder härne- i. re nu, .d v s sol och värme, efter I en -ovanligt lång -och ovanligt ky- "lig regnperiod på nära två måna- "der. En hel del kaffebär har blivit förstörda av 'vätan, så det blir knalt-. med -inkomster «för « många ” småbrukare. I stället frodas förstås betet ute på stäpperna, så. biffkor- na ökar snabbt i vikt och mj ken rinner till, Det som” är bra för den: ene, : är en olycka för den ORDBRUKSKOOPERATION MED MÅNGA PROBLEM... + Det här brevet skulle handla lite öm: jordbrukets” föreningar ., häri I Kenya och om vårt nordiska, pro- ljekt, : Det. finns. en "mängd . jord- och av, många olika slag.” De flesta' sysslar, liksom . våra ' föreningar, ja soch kontrollera, dé Foopbra digt. då” den? "allmänn bland: både. förtroende det) nordiska ” projektet: Man, har ” - Sagt sig att man HANE ha, den. nor- jordisk hor skall vå Kooperation under « rutsättningar som är: så: annorlhuida mot våra? " Att bygga upp en kooperation med statlig hjälp är ju okänt! för oss? . Hur: skall. man sprida , kännedom om : de" bästa. metoderna -till' med- lemmar som inte 'kan läsa?. Därtill -- kommer att de föreningar som finns är" vppbyggda efter brittiskt "möns- ” ter, på ett sätt som 'vi” "främmande inför.- : Jigheten har n ma . allt brittiskt.” : Vid: närmare: Cfönskning Vv si- tuationen'. finner vis också” .andra svårigheter. Det "finns starka kraf- "ter 'också emot' koéperationen: Pri= . . våra alfärsintressen, med represen> "DPokiori' svarar a ;”Undrande fru 49 år”, Det är uta” Aekan. den förstorade livmodet, med muskelknutor, som är orsake:' till att, ni. har och länge! haft 'r besvärande blödningar. Nu kan in' . ie en skräpninz taga bort inenstru ” &”men, men ev göra att den bl mindre samt kommer ' med Jngre intervall, ” Emellertid "tycks" opera” | tionen i signaturens fall ej ha haft "denna 'effekt,' och därför tycker" jar definitivt ätt ni bör taga reda p' telefontiden till der gynekolog sor: ;skötte' er under inläggningen sam själv tala om hur orolig ni känne, er 'samt att ni bela tiden går med en' 'blodblandad ” flytning. Säker! . försöker: då doktorn hjälpa ”er till en undersökningstid ” betydligt tidiz gare än vad brevet ni just fått an- ger. I annat fall har ni ju älla möjligheter att privat: söka en gy- 'nekolog. +, frambringa -sådana- välljud? N I brukskooperativa ' föreningar > här, ,imed uppsamling. och. försäljning. avla föreningarna... Detta anses" nödväri- Ä tanter även högt: upp,” detta är ju inget okänt för oss, som är vana vid fri konkurrens, så med den svårigheten känner vi oss kan- ske; mer hemmastadda, : ” i NORDISKA PROJEKTET. : SÖKER FINNA EN VÄG SAv det sagda framgår” väl klart att det inte finns, och inte kan fin- nas, ett bestämt recept ' att arbeta efter, när vi med vårt projekt sö ker. främja kooperationen, Saken kan. också uttryckas . så, att fanns det ett sådant recept, ja, då skulle vi" inte behöva vara här-'allå Det är för att försöka! hitta vägar 'som vi har kommit. Och när vi funnit någon” användbar väg — att sätta igång med att röja den så att våra vänner härnere sedan kan följa ef- ter på egen:hand, I det vägfinnar- och vägrödjararbetet gäller det-att inte. vara alltför bunden :av våra metoder hemifrån - för då kör, man gr nast fast: Man "måste försöka 'ut- nyttja sina: "erfarenheter" och kun- skaper, men på ett fritt och obun- det 'sätt. Man får ha målet i sikte t betsmetoden. . r. börjän tänkte man sig /också-att' nordiska- "koope. rativa.; iprojektet skulle: arbeta - em mår” i ”förehingarna.7 T "varje pro: ser. gärna |” att kooperationen misslyckas. Men |: Ida och" styrelsemedlem ' niställda kart. ofte Undervi ngelska'' men” styrelser mås i: Nairobi... för vidare. utbildning." Jöreningar och för bokhållare, samt veckokurser > för" styrelsemedlem- = I mar. Omkring" ett Har hundra” av för | vardéra slaget har besökt vårt Col". lege, under "de ett och "eft halvt - år. vi. arbetat: Ni är. två. nordiska lärare här. och fyr: tillämpa sina. byn, det är tyv r också ett fak; tum. Men på sikt kommer säkert resultaten att: visa sig, ETT EXTRA PÄSKIUT - . UTEI FÖRENINGARNA Redan . på "planeringsstadiet fick för att man -skulle försöka ge ett direkt stöd åt föreningarna ute i fält genom att placera en nordisk rådgivare i i var och en av de större : föreningarna," Denna skall samar- beta dels med föreningens förestån- vare, dels med den 'statlige tjäns- temannen i distriktet, Redan den- na ställning mellan en kontrollant och den som skall kontrolleras, är givetvis ' mycket. känslig, Därtill kommer många andra svårigheter, underslev i föreningarna oenighet mellan stammar, svågerpolitik ' av för -svårigheternas skull vi är här, och ' många ' har: trots ' alla -besvä ligheter, fedan fått en stark ställ- ning i sina distrikt och kunnat' se vissa framsteg, i effektivitet, Tro fork or viss kontakt, "och något. "swahili fär. : i sig de. flesta.” "Över 2.000. kursdelta= -: gare har. passerat, dessa lokala kur- hahd.. om. på Co-operative Pöallege” : Hittilis har vi mest hållit 8-veckors=". kurser: för ' föreståndare i --mindre” kenyanska, Vå-: ra- kursdeltagare » är-efter.. svenska : förhållanden oerhört -vetgiriga och . ambitiösa '— man - kan "utan. över- « drift ' tala om” en ” verklig > hunger efter” utbildning.” Att "det sedan ' "> kan vara Hopplöst svårt för dem; alt I man klart för sig "att "utbildning, > -|ensam "deck. skulle ta för lång tid. ' Man hade bråttom. -som alltid i ut- "| vecklingsländer Man bestämde däc- grövsta slag o s v.'Men det är ju ' dock irite att def ä är lätt" eller” går : EXPERTER PÅ TOPPNIVA" . HJÄLPER TILL Efterhand upptäckte man också nej vå ”. Foder na a "vid + Strömma lantbruksskola, Sätila, 'som sedan oktober 1967, befin- drag, har sänt ' ett resebrev. till T sig i Kenyå -på u-landsupp- ra läsare. att . man, skulle kunna göra nytta genom att placera specialister :av olika slag i anknytning till lednin- gen i Nairobi. Vi har sålunda en dansk” specialist på bekföringssys- tem, som redan gjört ett 'stort' ar- bete på sitt område, En finsk ex- pert ' på transportproblem . arbetar med kalkyler och program för sam- ordning av transporter, ett område som ', är oerhört : underutvecklat, En Jastbil som ;100-km för att hämta 10 -tomsäcke: eller ett brev är ingenting ovanligt. un En norrman betar" med" "orga= nisation.”av' handeln” med grönsa- ker, och frukt; ett'område' därjKe- nya har enastående” förutsättningar, Å om händel och transport kunde or-|: ganiseras. En svensk ekonom söker att få fram ett system för statistik, som 'skall kunna ge én. bild av..var kooperationen ' egentligen "står och vad den betyder i i landets ekonomi, Detta som exempel på arbetsupp- gifter. på central nivå. , Dessutom finns förstås äninigen | vi av pi jektet i Nairobi; "De nya kän fria med, gift, så; Boards, Dettå' gör att en nationell organisation även får rätt svårt att” hävda sig £ n, Här kan dock åt«" skilligt ändras, om koopårationen' satsa "mera på den, ge den mera stabiliseringen vi skall hjälpa : till Ovissa. företag . eftersom” så många .. taktorer är oberäkneliga. Men. det. ligger i i sakens natur; Vore det inte ' av statliga organ, | Marketing stabiliseras; så att staten vågar tyglar-så att säga. Det är den ', Det 'är alltså en viktig upp: som de hordiska skättebetalar. a na gett. oss i Uppdrag att genoma 3 + Beg flesta u-landsprojekt "skulle" de inte vara - "urländer - mölla de agéran: iformativt; föruni i Och; något nytt.” om" man h ser. från” både 'Tegeringens "och - Sveriges., Radios". nu ordnäde akti- vitet på. området,” framkom. värre inte, Regeringen här” i punkter ” presenterat” sått. "narkott kaprogram” om: intensifierade” i satser i kampen mot knarket, satser som ätit: alltför: länge jvän- a. på sig. I radiodebatten visade ig ”represbntanterna: för: berörda myndigheter tillfredsställda över programmet och dét kan ju båda gott. för: framtiden." 2 Det'; fanns: emellertid inslag i debatten > :&om” "lämnade en. dålig eftersmak, Det. trista i hela nar- Akotikadebatten: hittills har. varit” expertisens. inbördes käbbel om tex. hasghrökningens skadeverk; ningar: Det : var; 'obetagligt kons: tatera. att. någon, samstämmighet inte heller. rådde mellan de i. ra .|dion "medverkande. Rent bekläm- e mande var' de svävande svar en 12 -årig.' skolpojke fick på: frågan. På Bo, Holmströms” "direkta sanmo: dan till panelen att ge rådet ”lät bli” blev det en stunds pinsani » tystnad, varpå man så 'småningom -| kom underfund med ätt det”. rådet nog var bäst att ge. ' Nära nog lika beklämmande var den - överslätande attityd. social- styrelsens chef Bror Rexed intog när en förtvivlad mamma. till. en 20-årig -knarkande” yngling efter- lyste + effektiva ”vårdmöjligheter. På ungdomsvårilsskolan fick han ” ingen värd" att .tåla vom. och poj. ken öriskade själv” komma ” under behandling. -Mamman: visste: vad hen talade om. Men!hr' Rexed vaärligt läge erkände ' mi örhäl- länderna Istället" för att” "skynda sig till försvar: för bristerna. "Samtliga i radiodebatten förvisso mer-än en' gång förtvivlat sig över de... otillräckliga" ;Tesurser man' fått” till" sitt "förfogande., Till ' debatten samlades / ran den dag för en” samlad: offensiv: mot knark-. eländet förelåg. Det" hade" varit lämpligt” att. inför olyckliga .drab- bade och. andra medge svagehter- na: hittills men samtidigt" uttala i optimism. för. utveeklingen framöver. Med” rik :erfarenheter från sina respel ive värksämhets- fält "hade, feltag rna kuhnat till | föra närkötikadébat mycket av värde. ; huruvida "det" explosionsärtade. missbruket ska' kallas för epiderni, eler inte och. liknande. oväsentligheter I ter” sig , nedslående. den, sorten: : Den” inledande krarkdlbatten | 1 radio: bör” (efterföljas av. etfektiv, >” kontinuerlig information och råd. givning. Radio/TV, kan, ' om viljan fanns, göra utmärkta” Ånsatser och engagera : Kunniga, - Personer för uppgiften. "Men de bör. vara maåxl- malt ett parsåt gången. Öch per- soner som inser att det är väsent- ligheter i den allvarliga narkoti- kafrågan som: barn,” ungdom och - Hjälp'öss hjälpa +” + sl. , ' Svenska röda korset skyndade - sig”. -att . försvara. den - Gird 900800. IN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.