j ”fatörs >deb- Dnyä > äret domineräs den”. socialdemokratiska pressen av. tillbakablickar: på det” gam; la. året" 1968 som ett är att min- nas. Socialdemokraternas stora valseger kom, bl" 2 enligt Arbel tet (5),.sså.: överraskande efter det svåra. nederlaget - 1966 och blev :så överväldigande att: den gjort, 1968" till ett äv efterkrigst tideng ” "stora. är. . Tidningen hyl- lar regeringsvartlets förmåga att så shabbt: äterta "det politiska | Initiativet. och menar att ”om- svängningen”,. därmed 'påbörja- : des fastän det dröjde innan, den kunde” :mätas i opinionsunder: sökningar. Vad: det politiska Initiativet bestått utav låter: Arbetet: 'lä- sarna' inte ålls få” reda på, Däre mot understrykes värdet av den starka organisationen .och sam- arbetet med fackföreningsrörel- sen, I. de, två 'sistnämrndaj fak: |" torerna torde de främsta « orsa: | kerna till detta' ”miönenas arv” | för socialdemokratin. ligga. . ; -;Sällan ; har väl: "pärtlets. val. apparat UV. smörjning” som Inför valet ]”. 1968... Den: 'smörjningen, gav en vacker utdelning — Inte" . mind- - re'än ca 300 000. soffliggare put- . | fades fram till valhirnorna,:mer eller ”mirdre: "handgripgt' på'si- na"håll; Vidaré trimmades par "Uflunktionärerna, I den; "viktiga agitationskonsten.” De” lärde: sin). utånläxa»” om: vilke detta. land: skulle. gå 1 E vid: ett -eventuellt : rögimskifte! någon. bidragande gern...« Olof. Palme, hö ligemr.! "kände : ha bidragit... till centerns: stora valfrämgång. Det är ' förvibso: Y inte: "uteslutet; "hr Hedlund har mer än, någo an- . i Der flesta. erfarenheter. och en det tidigare undersökningar” ty- der på "att. vårt "rekreationsliv 'styit efter” konservativa” mål- a ide. och lågavlönade, och sämhällets 'Ckonomiska stöd ger ofta, tycks det, -.oväntat stora fördelar för de . bäst” situerade i. samhätlet, skriver Göran Holmberg". i en ledafärtikel i tidningen Vv Ledaren: tar upp frågan. m en. "bättre" ”sämordning på : riks- "Turist- och friluftsan!äg, ggning: ar kan byggas med statligt stöd, deras” service ' är ofta' likartad, s de; sköts: ofta > efter likartade s ekonomiska "principer, och de / vänder! sig till samma männi- skor. Men "då samhället ska gö- ra en >puviltisk. ' öch. ekonomisk värdering ev behoven är bilden starkt > splittrad. Det förefaller nytt ; miljödepartement inom Tre- geringen också tar sig an tu- rismen, "tillsammans med miljö vård; idrotts- och friluftsliv, och . "em del andra verksamheter; Av- gränsningeén: av anbetsuppgifter- HY kan bli svår, ' men inte omöj- ig. nas En sådan. samordning] har" in-|. te: eribary'.- samhällsekonomisk betydelse, den bör också. kunna tillfredsställa några breda kon- sumehtkrav -på -detta.- område. ev Ett miljödepartement, med en stark ställning kan: exempelvis, stärka det mu organisatoriskt svaga frlluftslivet,. fördela: sam- hällets "resurser efter en annan coclal målsättning än nu, och med utgångspunkt från en sam- lad överblick verka för allmänt radikala lösningar, 7 " trädde efter 1968 å det, finns; grundad anled ing; ill . nan. ledare. för de "borgerliga ” partierna : entydigt hållit - fast vid. den neutralitetspölittk som varit. den "svenska ut kespoliti-, kens riktmärke” Men. ippenbart är att oroligheterna mäarkantast, så” "längt dessa: päverkade valet, gällde -' regeringspartfet, ”Inté minst 'med hänsyn till.den ”käta- strofala « .klimatförsämring , som den > ryska sockupationen 7 med- förde'- för det” hermanssonska inför. ett. Viktigt nytt, å "torde BIE avgörande den politiska. situati det.» För, den. borgerliga opposi- tionen . innebar: valet" hära. nog "tyder att. flykt: från” fån” denna. fick och - Kommynisterna.:, I. den sogialde: | v mokratiska; ; propagandan fram- NER "Om. en. sädan- flykt hade "skett "liga: öppösltlonen ha' anledning a. :vidäre den” socialt, bor- politik: som: vpnnit, väl jarnas: örtroende och si inte minst yikertiga positionen "till 's0- 7 valet. 1968" skullé dån ”borger- |: ”Ordförandena - ir lantbrukets branschorganisationer ser i sina nyårsuttalanden för Jordbru- karnas Föreningsblad tillbaka på ett gott skördeår. När de blickar på det nya året skym- tar dock även bekymmer, Vi har ”överskott”. på; a N smör. Mjölkens ogynhsamni: ”pristrend te hållä tillbaka' Frekryteringen. Den. väntade: köttbristen : sér döck Aréöts ” goda "skörd: och: iden. "Under: 1968; avtagande "minskningen fut- " bär att man: "åker runt: till klub- 7kobsson.: Man; gör också hembesök och rådgör. med :klubt par:-år tillbaka styrelseledamot, av tänsförbundet' av 4.H (gamla JUF) och i: maj 1968: blev. han '4 H-in- struktör för. hela Halland; 2. + Att vara 4 H-instruktör inne- per 7 dem i” deras verksamhet, " förklarar ; Göran , Ja-. dlemrmar- ken," för "att vungdomarna'. "ska ;få : kunskaper” om: AH «andra länder ne och för att: man ska kunna byta åsikter, om. verksamheten. Utbytet ;; 2 S är ;ämnat RÖ funktionärer ute. klubbarna. ”Ans' Hningen har. in- gen betydelse — —' det är den ideel- AA na :om: företagen. Försöker komma ” med nyheter 0 s v. 20 7. Strax. före jul. fick: Göran. Ja- kobsson meddelandet. om; att han - blivit uttagen till IFYE-stipendiat la. verl heten som” räknas. : dern är satt till mellan 18 och 15 år, S I sommar : bär det alltså: av och - vi: får. anledning komma: "tillbaka, till Göran : Jakobsson” "och hans: USA: vistelse då han” kområer hem: av. den i trån den & Under :sex ..månader ska. han>:bo hos" olika . amerikanska (som. en familjemedlem); och det hela ' arrangeras så att: han får se olika "platser :'av -USA.; Både. de norra och den södra delen. 1 vis- telsen ingår också föreläsningar, då han reser runt och pratar om Sve-: rige .och 4 H här, För; det ända- målet ' kommer han "också att ta, "med. sig en del ljusbilderg; REN . Resan sker med flyg och stipen- diaterna samlas i New York, Visz telsen inleds med en konferens, där Amerikas 4 H och IFYE-program«= mét presenteras. Stipendiaten ibe-. talar själv 1.200 kr' och: får samla - ihop detta belopp genom-att söka -bidrag på - olika håll, - Resan : och | juppehället 3 är fritt. 137 a MÅNGA HALLÄNNING. Ännu” en hallänning har uttagits I H r H H familjer j : ig Kärlet- som: Ökrukmakaren höll på att göra av: leret misstyc- kades: iv hans hand, begynte han omige; nat okärb så : som : han: ville .hava det gjort.” (Jer; 18:: 4.) =T-etd museum, AU minne av brö- Jäsa . följande!” ”Dessa första, flygare. "använde sig jav sneda vingar. för. att uppnå sta- bilitet ' urnder” flygningen. ' "Detta år, IH Kurt . Bengt: siSöndrum, ' som , numera / "arbetar. i Bohuslän, Förut om åren har emel- uertid många halländska 4 H-are | ;varit. i USA. De; senaste har varit "Anders Andersson: Ekeberg, Him= 26; Roland Svensson, Rör, Dagsås, Solveig Arvidsson ' Sibbarp" (nume- | ira Örebro); Bertil Karlsson; Him-, ile, och "Anne-Marie Larsson, Rän« neslöv (numera Väröbacka). IFYE- resor går emellertid inte bara till :USA utan. även till Skottland, Hol= land och Tjeckoslovakien. "Anne- -Marie Måttgård från ' Slöinge be- "sökte i i vintras Skottland, i IFYE (International Farmer rön, är, väsentligt även för flyg tekniken. Ådag”lo oo” ” Flygtekniker "7 och > ingenjörer böjer. och 'vrider' en vidge i en | eler: båda: ändarna för: att planet skall: få, eller återfå sidobalansen, niskoliv som vill, stiga” 'mot | höjastna mäste ofta böjas av omständigheter” som. tvingar dem att avvika från den kurs de: hade tänkt sig. När en människa. litar på . Guds. omskapande kraft kan hon .få " misslyckanden ', att: -för- vandlag till: mö ligheter, - | Motgångar av "olika '. slag - kan göra, : färden; lyckosam. Vi får alltid. lita på” Jesu. -ledning -fram- åt. och uppåt, Möre " j ändrade. prisförutsättningar . tillverkning och. ternationella - 7/avsättningsförhål- landen - för m kpulver. i - Hoppet. står, "till de pågående ]] prisförhandlingarna. Det påpekas att :redan - nuvarande nedgång i mjölkproduktionen "innebär ' : an: passnihgs” "och planéringsproblem som . kräver. en”. genomgripande strukturell omvandling av mej KÖTTBRISTEN FöR- 1: SKJUTS -FRAMAT - Slakteriförbundets "gråförände skriver att: köttprognosen för Sve- rigeg - del : pekar på: underskott, men vårt handlingsprogram med sikte: på ökad köttproduktion. för att utnyttja . "marknadsutrymmet får till följa ” att: tidpunkten” flyt, "tas framåt "i tiden, - "Därför. bör man. inte räkna: med. .väsentligt r för köttproduktionen”. i vårt lang” el- ler planera -prödtikttoneit däref- "De goda skönda en d dock, fånga un antag — I gynnat inte bara: d Lanforuksförbunde" : skall konkretiseras, CI den ; gemensamma "tiska". "bevakningen, angelägna". att: relationerna”. mel: lam Lantbruksförbundet ” och" "RLF får slagk utformning... YTNlArte Ta det” framhålls att köttproduktio- hen ”efterhand; får. allt större 'be- Svensk... UHusd jur 'Sskötsels iv ise, I. takt” därmed" tar” häs- djureföreningarna upp. dessa problem. Nya. "avelsprogram som siktar: till ekonomisk optimering av! både mjölk- och köttproduk- tonsegenskap äl "sedan hnågdr binget framförs föl D att. 'äggproduktiohe - under 1969 åter räv komma I 'balåns; För détta' krävs att äggproducenterna soligariskt: medverkar +”. genori återhållsamhet med" rekrytering- en runder: den närmaste” rekryter Hngeper leden ' kets största kredit vare och ser framåt, med ; stora förväntningar , på den tid då dén' nya banklag- stiftningen "förts I hamn; Det vik- tigaste.1 den är, att 'den tillåter en: förhållandevis: stor inridning på personer utanför jordbruket. " Sveriges ' Allmänna ' Hypoteks- banks” ordförande . kan” rappöorte- ra er bättre balans mellan efter- frågan ; och tillgång. på låneme- del, varför det eftersläpande 'kre- ditbehovet inte är så. stort. som tidigare, För. jordbmikets fåtlo- nalisering tär, dock. kreditbehovet fortfarande mycket stört; "Hjälp Os hjälpa Hjälp oa hjäl korset Giro 900800 :] och H . Vit,synonyma' begrepp. Han börja- och för sig- inget: nytt: "intermezzi;+ ”) opefa” i klassisk stil: och som "Jäe=., na: smågrisleverantörer. - en jämn 'kwalitetsproduktiork Så- grisar d, v. s hälsokontrollefadé grisar fallna - efter galt. "med god härstamning, förhand tecknad leverans av. TA- grisar. erhåller 25 öre extra per gris, -Yttenligare. en .25-öring får för varje gris den som Kan ut-|. lova. en viss kvartalsleverans,' f grisarna - sättas "in. "Då ' blir det alltid stor efterfrågan; på smågri- Tsar. För. att ytterligare intressera producenterna att få fram små Ormen har på knappt ett : drygt, sekel utvecklats : från sångspel till ”big show” å la ”West side störy”, ”Fanny bird” med fle- ra, Operetten är den allvarligare och äldre operans glada lillasyster men — har ändå åldrats fortare. För opera är fortfarande opera. , Men" operetten 1968-1969 är. inte: lik 'den som skapades i det glada "andra kejsardömets Paris och som : därefter uppfostrades i Wien. Ope- retten har snällt följt med modets lagar.. Till lycka eller. till, olycka skall här inte avgöras. . :;" Det är 100 år sedan som "de 100 > operetterras. mästare, Jacques Of- fenbach, skrev sin :;”Les Brigands” 1 (Frihetsbröderna). Då hade han se. dan :1855 varit ledare för operett. teatern ”Bouffes-Parisiens” ' och skapat verk som blev enorma suc- céer: ”Orfeus i underjorden” (1858) ingenting åt sluinpen, 1 kb positioner, Allt hade en 'stäj : Paris var chockat och glatt. Och mättad grundkaraktär, ett omsorgs” fullt utarbetande, N och Sköna, Helena” (1864), ' de "unga parisiskorna dansade can- . can: på ”Moulin Rouge” ”och visade - V | 'y | [3 S J jacques Offerbach: sina Å Kända och, inte så" ofta spelsde” är ; . exempelvis ”Riddar "Blåskägg” 1868 och : stein/ "Offenbachs” operetter gjorde stor ligare än att andra: samtida kom: Positörer lockades till att. lycka' i sar-ma bransch? D Frans von Supé med: de . utsökta. operetterna'. ”Den'.sköna' Gala och ”Boccatcio”. Så kom Mill med.” "Tiggarstudenten” och — Jo. han Strauss'd y. Certralgestalten ' : i Wienoperettens historia, "Med ho« - "nom :föddes 'valsen. och så började" den "ursprungliga . operettens . form : "att raskt ”åldras” eller föryngras”, historia är, intimt förknippad. med ' > Ctorhertiginnan.. av Gerols eka i Wien. Och: vad var natur= var ve u väl. :. Dess fortsatta Jacques avled el. år gammal” 1880. spetsprydda strumpeband och 'väl-| Mätt” på berömmelse och framgång. |' . svarvade bakdelar” till ” herrarhas Hyllad ' av.sin'samtid' som få. En förtjusning” och en "olycklig' konst= glädjespridare och "musikalisk nys "när vid namn Henri de” Touloise- danare inom den: ' Latrec satt i nöjeslokalen och drack Nåzra- av. de. verk som är. mindrel.. : i koptosa mangder cognac: och od " liggjorde både. epoken" som; "sådan litt” eget ' nam; Paris fi mm” till sekelskiftet ;. | OFFENBACHIADERNA "Operett och. Off bach har bli- .”lättare. genren”. walk, : boston, step; - my, swingjazz fram till dagens mo-= derna ”musicals” som får sanses va- ra den moderna öperetten. . ble alltid att finnas, Mästaren” Jacques Offenbach. Manner som i skrev över; foxtrot, ”shim-= - Men i bakgrunden kommer har "dé på smfåteatrarna i Paris med att framställa små kvicka" och ironiska enaktare; : Som” just ' kallades ”bouffes parisiens”. | dt Där fick publiken: ta del av "de senaste skandalerna i som. hänt i lätt ; omstuvad;” och "musikalisk form, operbuffan, sångspelet, är” alla för, bachs flit! Han skrev över: 100 'ope— ”retter. Lägg fill: detta ” verk som. | ”Hoffmans; : äventyr” ” 1881 TT et? ques ” Offenbach.' personligen. hop- pades mycket av. Han misstog sig inte. ”Les-contes PHoffman”. är ett: underbart verk: rik och skön me-: lodik och formrent.-Hans-'operett=: Ii: ; kompositioner” > ; blev ' epokgörande ' "och hans "efterföljare". legio.” Andra: ' | kejsardömets tid varen sorglös tid,t njutningslystnadens,, tid. "Koöntras- > terna, mellan, fattig. och: rik" oer=: hörda, Men. var: hör sociala 'orätt-" visor: hemma" i en -sorglös operett? :' "Offenbach skildrade" glädjens Paris: Asin! egen tappning "med . flödande musik "och "dans" och" ett , minimum / av bekymmer men 'med desto mer. av: lockande erotiska ”anspelningar, Hans ironi var. Å enaktarna bitan-- de... Likväl — trots all sorglöshet -— så: har, eftervädlen ansett att 'Offenbach "Konstnärligt. var: långt: före sin tid. Han lämnade ger bättre” priser' Fd ; för - smågrisarna tt avtal. för léverans. av små Bg r sor ger "producenterna | möjlighet . att tjäna någon tia extra på varje: sugga” är .en. ny- ärspresent: som: Scan erbjuder s si- ve KVÄLITETSKRAV. -Syttet » är främst att "premiera ledes 'gällert avtalet , endast TIA- .Den som kan ' uppfylla / "en på . TILLÄGG FÖR JULGRIS, ": Under juni och juli skall jul sont i "det "gör : käde” "blan ” förfärdigat,; ”fullklistrat "med : bil den klippta; ar papper.” I en låda" låg ett” salbum” jag er" gång "Svenska" Lands- z falltiskt | inte, det är sedan; jag. hade ett i min annar Nyid H sorgligt " nögj: få, och , | gammal bonde) S Der var: en gång, . r rätt myc ” ket mer n' 100-är Sen, ven liden i hans ;fötspår, fartygsdäck; greppet ”kontr ollguis isar” skall vara hälsokontröllerade och lever ansavtal. z PRISGARANT) lagd som. en. direkt för rmedling mellan köpare och säljare. Nägra ÖN sSvinstallar” disponeras inte r. .”lagring”; av, smågrisar... Små- grisarna kan. därför” "endast häm- tas då det finns 'köpare, Produ- centernå, : får således inte "alltid leverera grisarna under”; "avsedd vecka., Om Priset "har: fallit den vecka : då grisarna: | "hämtas . -hår smågtisproducenten gjort: en för- lust, Den som "tecknat leverans- avtal” garanteras. det pris. som skulle erhålliig den avsedda' leve- ransveckan. ' Om priset: stiger” er- hålles dock” det Mögre priset, UNGNöT OCH: KALV. ERE "Scan tillämpar -' året levera savtal för gödsvin. Vidare" finns! sådana” "avtal för ungnöt och: större. kalv.” Smågris- avtalet :-är "således. det. fjärde, va ordningen, SS Ni N fallna efter . IA-galt” och. ”kontroi- p andre började. göra « SDär” ” Å > han: måste” byg- ga hus, ”och hus” byggdes.” Fyra kantig” stensatt gårdsplan, . 1: vars” i mitt stokv ett. väldigt vårdträd, i vars ” skuggä ' mar heta - dagar kunde få svalka,' vär "Omkring Nils” ; Petfer och Jo-. hanna växte em stor barnskäpa upp. Av Johanna lärde döttvar- na! vad 1. ett: bondeliem på den tiden behövde" göras: och: av far vo' vid' jorden, skaffade sig Kvin- nen växte upp, ' då ' hände 'dét,' att 'de gick andra, vägar, då vår det inte det enda att brukad jord, och” ju: fler är 'som Bär, ju vida- re blir möjiignete ternå, "och ju fler , yrkena,” så ria” bönder fortfarande. (tack och ' lov): och hantverkare, men också | advokater och- Ingenjörer, lärare : och . präster, -flygkaptener, . .måski- näster, chaufförer. och handels- ' män, könstnärer .— ”öch förfat: > tare! = Doris Morih,' Hamnod i dern. lärde. sönerna; och. alla ble- 7 + na och barn; Men Bär dom, -bar= vt Nog flnne "det ”blana ättlingar. länga -längok” ingärdade > en "fyr TT Ne AA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.