a . - ” oc . s - M : Hd a vt - H Onsdagen den” 8 'januaf 1969 KEAHOLMS TIDNING . oa . , 7 . 5 säkra tips” för tulpanernas trivsel. t me > oe ere 4 : - VS : : I ANT Om vinterkväll "Även om vintermörkret faller : Å tätt kring gårdar och hus häruppe - på vår nordliga breddgrad, vilket ju kulminerar just vid denna tid, "så är detta inte på lånst när så märkbart för den yngre genera= tionen- som det var i foina tider. . Mycket har förändrats sedan seklet ' -var ungt och det är väl i mångt oci mycket under helt andra lev- nadsbetingelser, som tillvaron om- : ramas för sena tiders barn, Ibland >»; undrar man vart de långa vinter- kvällarna tagit - vägen, De där ' långa, trivsamma och rofyllda vi terkvällarna, som vi hört berä Å tas om, vid aftonlampans sken med spinnrock, ullkardor och medita- tion över dagens arbete. Och tän- ker vi noga efter, så kommer vi : Ae kanske lite var till den slut a att uttrycket -”långa vinterkvällar” oe bara är något som den äldre 'gene- 2) (NE (ON ER morna uppe. Slakar' tulpanerna så sätt dem för en kort stund kyligt djupt i vatten. : 1) .Vattnet ' i krukan "eller ' va” 3) Hällbarheten ökar vid sval sen skall endast stå några centi- inomhustemperatur, , Ställ "dem metér över stjälkarnas nedre del. | gärna .t, ex, i skafferiet' över Glört inte att fylla på efter hand. | natten. . Mn” 5) Köp tulpanerna knoppiga så 2, Skär. en. färsk ,.snittyta il 4) Ge dem inte något närings- får Ni glädje. av dem längre, . stjälkarna innan : blommorna ar preparat, Då växer de för 'kraf- oe mtd rangéras, s tigt 'och orkar inte' hålla blom- SA t | Industricentrum Iyfter upp. än MH tt NV MN - Tulpanen 'är vår mest varia. U - tionsrika blomma. 'Det' finns fler sorter än dagar vå året, men alla skall skötas på samma sätt, Följ dessa” enkla 'expertråd så får ni största "glädje av: blomsterprak- ten:. ÅA mes : ken utförde årdsfolkat under de DN vinters : kvällarna. allehanda sysslor. Här. fanns ingen Tv som upptog fritiden, - via fotooenle gårdarnas fönster. Mån kommer : 1 allmänhet inte. ut i mörker i vår. upplysta tid 'på samma s sätt bom man « gjorde förr, "Men; det var som - sagt heller inte så > månka ' - som vistades på vägarna då som Aa nu. Kanske: var det därför som -; man hade lite bättre om tid, och inte behövde Jäkta' så för att hi named, 7 « Det. var kanske inte så underligt om det i detta vintermörker; som' +. man hade över sig varhelst man! gick +: eller - befann 'sig, skapades. '! synvillor, som en del personer blev utsatta ' för. Folkfantasin . sattes rörelse, och" man " förstorade upp de allra minsta hä :delser till stora, och hemska ting. Tron | på spöken och andeväsen var'"ännu stark och ; levande, : Det övernaturliga” hade ' djupa, förankringar i den mänsk=: liga tillvaron. I brist på de gängse förströelsemedel som - radion, tele= visionen och tidningarna. utgör 4 vår tid, sökte man : väl ersättning i någon form, Under långa och kulna” vint kvällar. var shistorlie- berättarra "många: och: historierna likaså, Men, 'dessa':h ppas" jag” få anledning att återkorama. till vid etts senare tillfi je. : der: på "strömbrytare 'och får ljust rationén tagit med sig från en tid, överallt, så hade:man förr oftast som inte är "vår, Den moderna ti- bara en fotogenlykta till hands ute [den med dess tekniska utveckling]; dens: Denna hängdes upp »har ju så omdåanat vår. tillvaro, att på en krok eller. också fick man ..denna inte har "mycket gemensamt bära den med sig i.handen. Långa "TI med, förhållandena för, låt oss säga, | mörka "skuggor : kastades "ut efter ett halvsekel sedan, mocpöenen odtak och väggar, då man :rörde sig I första hand kan vi väl säga, i det svaga; ljösskenet från lyktan. att'såda..a massmedia som tidnin-|I lugn och ro kunde man utföra " gar, radio och TV bar suddat "uti dessa göromål. Man hade inga sär- de långa vinterkvällarna och sam-|skilda tider att passa, inga moto- tidigt : fyllt dem med ”ett. annat | rer. som dunkade. Det var armar- ' innehåll) "Men också en mängd|nas och. händernas. arbete" i:takt - andra intressen lockar den moder-|med tidens Shnu lägna rytm. Kloc- "na nytidsmänniskan och formligen | kan hade: ännu "inte fått sådan be- ” tävlar om hennes gunst under -fri- | tydelse som” "kontrollant av arbets- : tiden. . Ja, för. många torde det | tiden, Man: ) behövde - inte arbeta ibland vara svårt att få denna” att|över för att arbeta in, Men över- ei räcka till, Studieorganisationer, 3 yr tiden fanns? där ändå. Den började : kesskolor ' och kor när åftonl tändeg, en av de ”tut "lockar med "kurser av olika | få: och troligen”: allra viktigaste "stag. Idrottsrörelsen fångar. mångas | ljuspurikterna i den tidens'lands- "intressen. - En rikhaltig "veckotid-' byg dshem.: Då var: de, en nödvän- ”ningsflora ”sprids- ut över. allmän- |dig tingest, .som man vårdede" ömt heten och dignande bokhandels- | för; ljusets skull. Nu är .de bara "och bibliotekshyllor: erbjuder: läs- rariteter, som man vårdar för syns ' ning avrallsköns litteratur, Teatrar, | skull, I Zärkligt” nog hade: man på biografer + och övriga nöjen skell den tider, trots; all obekvämlighet, också : besökas. Ty vi lever i:;ett också tid 'att' vila ” ”mörkning” som ” välordnat och modernt kultursam- de gamle brukade' säga. Alla tog hälle, fdär knappas någonting av igen -sig en ,stund i skymningen denna världehs goda saknas. /Det är: medan 'mörkret föll allt tätare där- här heller inte meningen att klanka | ute:'. Sedan: var" man utvilad: till "eller" kritisera. :något 'av allt detta kvällens arbete. i vå . såsom skadligt "eller: : ill och har möjlighet att Nu. blev, vär j jag självisk”. Visst intel Je tycker i stället att'er syster. gjälvisk, Hon är frisk,; har tryg; ekonomi och vuxna barn som sar på henne ibland, -Klart att. "kan kännas tomt att bo ensam i vil- . .Jan, sedan hennes make gått bort; Men hon kan. ju hyra ut ett ru” Det är för: mycket begärt att n' ska gå. upp. er Hilla trevliga : ”och flytta till henne, Hon ä än ni, och efter, vad jag <c står ganska fordrande och dominerahde, Ni har ett'arbete som betyder myc- ket för er. När ni är ledig vill ni vara ensam och: läså eller se spå TV "eller träffa era vänner, Ni' är nöjd med er tillvaro och trivs' med - att vara ensam, Erisyster hör tyd-' "ligen till den sortens : människor som :har svårt för att vara ensam- ma. Men, ni behöver inte.ha dåligt » samvete för att ni inte vill uppoff-, äflönlampan medel- Så "Kom icentrum är ett alltmer angeläget investeringsobje Runt jen gemen- ra er. Det skulle inte bli. bra ver- ken för ej eller henne, Antaglizen ' "tillgodogöra sig det. Vi kan bara konstatera att, detta tillhör / en, tid kardornas ; ; fasp och spinnrockens punkten, Runt denna samlades" man]: , med. kardor "och spinnrockar.” Ull-|. skulle” ni inte stå, ut, Ni” träffar | "av, låt oss . Säga, överrhättnad i de henne ju ofta. Hen bör vara' nöjd | surr föll in.i en monoton men ro- flesta : : västerländska » kulturstater. |: ul Sam "byggnad EHonsult, :.— Debatten 'om' den framtida samhällsplatnieringen "kretsar 'i "huvudsak . kring bostäder, . köp- va centra och P-platser för "bilarna, säger ingenjör Harald Södergren, Johanneshov. Man svupperas "de "olika" industrilokalerna, Ur plansynpunkt i fat att det tål tbyggnafer. ans enkel service så tejeväxel mm som, 'gemensam SPECIALISTIJAN: ST | > Industricentrumet ' går. längre i samarbetstaänken, Det: köncentre- Av området så beskaf.. . i V i vt ” - 2 | rn tigt :nbd omkostnaderna, så man vågar flytta upp ur-den gamla: källarlokalen , utan "att -knäckas ekonomiskt, Ett: modernt : ”mitt i byn” innebär. industricentrum Y "med det. Ta mod till er och sär en gång för, alla ifrån att ni, vill bo ensam. Och ta det med JO ;om hon blir ondipå, e er. Det. går nog 'snart ä över, I Svårt at välja”. Rött g Wwisserligedt Era "mot grått”. — Iben Men det kan vara intressant, att med :. utgångspunkt härifrån. söka ' analysera varifrån uttrycket: ”långa kvällar” kommit och -kanske - också i någon mån "beskriva 'hur. en vin- ”"terkväll, i förna tider: kuridé för- drivas, åtminstone på /landsbyg .Jstämning över alla som deltog häri, 'givandé melodi 'och ullen formaä- des "med . vana händer. till luftiga ullspolar som sedan med spinhroc- kens hjälp” blev : till -präktigt' ull- garn." Ett. värdagens idoga ;arbete, sem spred "en andäktigt” rofylld "läven . karlarna ' hade Fru Ar Tjätar . te väl myc- t ket på 'er man? När. någonting i hemmet behöver Brejas,” sånt som " d AA glöimmer- bort hur människorna rar flera -småföreta; och ? ”hant-i B för samhället: Kontakt skapas. Det var som sagt i :en tid, då ni behöver Hjälp med; kan i ] s CS skäll; arbeta,. försörja "sig i de sovstadsomräden som byggs, ” Vi har 4 vårt land: bland de små :företagen en massa ”källar- industrier” spm det, gäller att sanera : bort, Det är "kommunal- politikernas: och ”samfhällsplanerar- "” Näg skyldighet att lyfta upp dem till. dagsljuset, "Dagens tätort måste nämligen | ' från: början planeras. med tanke "på" boendet och. köpbehovet för den s. 'k.”sovmänniskan, men även för. att tillgodose närbetovet till ett "meningsfullt - jobb mänga som möjligt... X För rätten: att .få ökad del av > samhällsplaneringens : . 'standard- stegring: kan'. smålndustrin : peka på "att. éa 85-procent. lav alla. fö :'| retag i landet är små .eller « medelstora företag, > isatt ca 30—35 procent av in- -dustrins totala "förädlingsvär. de. mmer . frår dessa före- >för . - så Sålndustrin Kar 'i "motsatts tin den stora, tunga' industrin med sexportinriktning ofta sitt kund- underlag bundet till. människor- na 1 närheten. = För, att hänga med i utveck- lingen måste .det ' lilla företaget - i dag hålla sig med specialister för fullgod företagsservice, . Var för sig kan företagen inte bära hela "kostnaden, "+ > Det är här tanken: "på. ett. in- . dustricentrum, placerat mitt i byn "som den. gamla kyrkan, Kommer ån i bilden. . Man har. försökt med s.k. hänt verkshus . runt om i landet, I bl. 9 ra yi rkare -och ger. = men. "”utställningslokal.. Yr. "Varje företag. kan. abonnera 'på de olika specialis- ternas tjänster för att hålla kund- service, sälja . aktivt, arhetsstude- räkningar, bokföra och klara. en ofta” besvärlig ” momsredovisning.” Man hjälps åt. 'och skär kraf- allmän” "plånéring a av | tränspor- ter, .:budtjänst ' för 7 alla som ” finns i huset, "> 4vv : enhetlig lösning av kraft. och " " vattenförsörjning, tryckhift m.m, vo fis gemensamma. ;: konferensrum; bibliotek, Pkaj valrestaurang, | ; dessutom och rationalisera, . sända /; utl|na' och : : tidsödande "" "utvecklande "nybyggda ' stadsdelen; :' ring samt specialisternas tjäns: 0 "MINDRE 'TRISTESS | : Industricentrumet hjälper 'ä till ' att lösa .'de ofta besvärliga trafikproblemen "med pendeltesor- Det minskar också tristessen|för mänga förortsfruar och barn un- melan 'olika företag med den betydelse ' "detta medför, Ett visst goodwill och reklamvärde ges åt örten; den för företagen: Kraftig nédskär: ming' av de fasta kostnaderna: Man kan utnyttja rationalise- ter till: Vägsta möjliga. ES till och, från arbetsplatserna; skolåldern utan hemma-lunich- E nde- make: och far: >. Ki Onsdagen den 3 Januari 1969 pet L dag: ERLAND Nv Solen går upp; kl 8.36' och ned kl. 15:53, : ir F fora 2 I morgon: GUNNAR | Solen Pr upp kle 335 o och ned dem hyr varje företagare in sig med. sin rörelse, får tillgång. till >» .Jgade, barnet i längbyxor framför, «I Tror ni det är. pojke eller flicka? : tänka mig att ni var hennes far. kl. 15.54, 70 d = br I Även Svante” var' jordbunden, & "SVART a. ev En varm” "sommardag . "köade en lång rad turister utanför museet, En äldre herre, viskade tills sin 'när- maste kögranne: EN ' — Titta på det där illa Kortnag- — Flicka, kom det ilskna sva. ret. Det, borde jag veta, Det är min dotter, : 2 ä, förlåt, ursäktade sig den gamle herrn. Jag kunde ju aldrig i — Det ärjag inte heller, sa den byxklädda föräldern. Jag är hen änte som gardiner. Rött är en myc- ket orolig färg. Det finns personer .. 'som blir nervösa, .om detär fö mer bör man alltid välja en lugn och vilsam färg, Och ert wårdags- . rum har” både balkongdörr ' med fönster och ett. brett fönster . til. Eftersom soffan. och fåtöljerna: klädda med grått, och: matten her: grå : botten : med mönster i gult, : brunt, grönt, blått -och rött finns ' det ju flera alternativ. ' Grönt, är vackert till gardiner, men det :får inte vara någon gräll nyans, Och : det bör vara samma som det gröna : mattan, Gula gardiner gör rum- et ljust och. soligt, Men gult kan : bli tröttsamt i längden, Blått re- fkommenderar jag inte, blå gerdi- ner ger intryck av kyla, Jag skul- le” vilja föreslå er att välja 'en vacker beige eller grå nyans, Då. fr ni på den säkra sidan, " de rött i rummet. Till gardi- | man inte häde /ralio- 'elter TV;. då man. inte hade så många sammen- komster fatt: i bevista; och: dåv det knappast fanns. en tidning att för- strö sig med, i varje fåll inte någon dåglig sådan, Det. var innan elek. triciteten ' gjort. sitt segertåg : över bygden, Det var i ”den gåmla go: da tiden”, Ibland: undrar man väl också varifrån detta uttryck häm- « tats i verkligheten, Ty att denna varit rätt bister för de flesta, och alls inte så god som uttrycket vill göra gällande, däron : vittnar ju det mesta av. vad de äldre har att förtälja. ;' st : Under deras långa ”vinterkvällar hade man således inte så mycket mörkå också något för händer, Ja; lanthushållningens ti kades det mesta också här något gick sönder blev det. till att” laga. Man tvinnade kanske: rep eller "ersatte. tränsar i tömmen, la- gade "tröskor och: mycket ; ”ännat.] Då och då tog män sen liten si paus.” Men om man hade sparsamt med ljus hemma, så blev det kanske än- hu sämre 'om.man skulle ut på de vintervägarna, lyktar i hand eller denna hängande fram'ill på åkdonet; fick äveli detta gå av, -ammal "vana. Risken" för kollision var ju nästan så gott som obefintlig i den tidens tunnsådda trafik. När: man "nu: rusar fram od jade tala omallt att lysa sig med, Därför gjorde man gärna undan 'så mycket man kunde redan vid dagsljus och även detta "blev ofta rätt spersemt 'gevnom de må fönshen; Medan" vi i en vri- med större hastigheter spelar strål. kastarna över, natthimlen. Gatube- lysningen tränger allt längre ut på väsenan Afvernås ljusreklamer stålar mot :en ch. det lysér från för Allt inte i 1 förväg, Och viktigast att förhållandet mellan er är gott... SN kl både -dagaf” och. veckoF inna man kommer sig för med :stt gör; det.' Under: tiden: går ni” båda och - surnar till, och så blir: det lätt gräl, Jag- vet ett-fall-då "hustrun" varj kväll; i vid «ungefär : samma: tid: - ligt som borde'-' göras i hemmet; tvätta väggarna i: köket, lägga en ny korkmattsstump i tambuten o s' v. Man kunde ju ha' fond "trevligare för. sig när man :i..'säng, -eller hur? / Det - tyckte den. mannen i också. Han” Så illa ska det 'väl inte bli i fall. Men faktum är att ingen" tycs ker om ' tjat, När ni behöver :er mans hjälp med något, så be horiom = "det vid lämpligt” tillfälle, "inte | då han har annat för sig. Och fr: Var diploma h tänk -på att det i alla fall ä ledsnade och det blev skilsmässa; NN i ert en nes mamma. a . ' i BLOGGS: : FFÄR sedan han lämnade Vikhin; Var T Från landsvägen ledde' en björk- allé' upp riot” mangårdsbyggnaden, En, del björkar ' var -utgångna, så att en lucka var. bildad här och var. Det verkade : slarvigt, tyckte Vera. Vägen. upp mot gården var | gräsbeväxt öch hjulen hade sku- rit djupt ner. Det var besvärligt | : att. vandra den vägen i mörker. Till vänster om gården "fanns en jordkällare" "med högt, ' kullrigt tak, bevuxet. med | gräs. -.En syrén- buske stod vid sidan om känar- dörren. Vera mindes, att. den va- , men han ägde åtminstone 'för- : måga att lyssna och kunna reso- : hHer:om andra ting än sådd och ” skörd, Men skullé Nera varg ärlig on måste hon -tillstå, ått hon inte. fick -ut mycket av resonemangen "med Svante" heller, Han var aldrig op- | . positionell, gav aldrig kritik, ägde egentligen ingen uppfattning om "saker, som låg utanför Hans in- å tressesfär. Hur annorlunda hade ånte" Beytil varit, Vera hajade till : Egentligen hade hon inte ägnat Bertil :en tanke, för .skulle han nu träda. fram, när hon trampade. Vingmyra mark, .som aldrig tram- pats av Bertil!: Den hörde Svante till, Svante och de. andra socken- borna, > oc i ? 'Nu låg Björkåsa framför henne. Gården vår varken stor eller liten, Den var rödmålad, men färgen var illa medfaren, isynnerhet de vita knutarna och fönsterposterna ver- kade gråa och :förglösa. På sen- sommaren skulle det visst äntligen bli av att hymåla, 1 ma J rit, översållad av blomklasar vid midsommartid. ' Yves . .Vingmyra. .mark? ännu, . längre. bort var uthus- längan, en lång, ' pampig byggnad. Niklas Arvidsson hade låtit ny- ,bygga den bara något" år, innan Than dog... : i AN 3 i Ingen tycktes ha varsnat henne på förhand. Hon 'gick upp för bron och in i förstugan, Till vänster var dörren till' köket.' Mitt fram ' låg tamburen.. Hon tog. i dörrhandta- get, men "dörren var låst inifrån, Utan att knacka steg hon in i . i + ' köket. "Svante satt .vid bordet, och drack eftermiddagskaffet. €& Han drack det från fatet. Hennes! nät- hinna noterade det ö Vera hade aldrig förr sett honom dricka från' fatet. Borta vid spisen slamrade Sonja med is hol igen.' Svante blivit sårad och "vin honom” glad 'igen.. SE - Vid spisen stod Sonja. Vera. hade en känsla av att' hon lyssnade in= | tensivt med båda. öronen och spe- jade med : båda. ögonen, trots: att hon" tadels vände ryggen till, Svante steg genast upp och gick emot hustrun, .. — Kommer, du i dag? Och ingenting har du meddelat! =”. oh Tonen var full av glad överrask- ning, och ändå kände Vera djup besvikelse över något; hon visste inte vad. Var det över. välkomst- kyssen, som uteblev?.: Är "jag ' inte välkommen kanske? frågade " hon en smula retligt. . t Vol , — Jo, visst, men om du sagt till i förväg, hade jag mött vid station, / Han” försökte göra sin röst så 'vänlig som möjligt, men glädjen i hans blick hade slock- nat vid hennes ord. | : — Det var bara en "ljuvlig pro=- menad, Hon. ångrade sitt retliga tonfall nyss, Hon hade märkt, att » Varför ; tycker. jag - så - illa om henne? frågade hon sig. Men vär det inte: för . hennes skull som Svantes . välkomnande' 'inte blivit, vad hon längtat efter? . = Vil frun ha kaffe? Sonjas fråga kom lågmäld 'och . vänlig 'där bortifrån spisen; Pen SA — Tack Sonja! Bär in brickan i. gamla fruns rum!, : Duka för henne också! ;— Hon. har fått sitt eftermid- dagskaffe, — Hon vil nog ha en tår . till, ' Sonja började » duka brickan, men inom sig tänkte hon: »Jaså, det duger inte att dricka kaffe i köket längre,. Man har. väl varit hem till rektorns och fått vanor.» > Vill Arvidsson ha en tretår? frågade hon, just när Svante stängde" dörren till kammaren, vänligt; oo Välka nmen "hem, Veral sa mor Anna. hjärtligt och fträckte bägge händerna mot. sonhustrun. Det har varit tomt efter dig, ska jag säga: H - " Ja, mor har då äknat dax ARNE garna,' inföll Svante, rä nu åter glad, >. > De — Än "du: då, skrattade mor Anna Jag trodde rent av, att han skulle bli sjuk, så hängfördig såg han ut i början. om Ne tack,” Sonja, kom svaret | Sonja att vi. måste tjuren? >. med Stjärna till — Nej, jag ska komma ihåg, det. Tack' för. att Sonja påminde. 2 Vera hade blivit: blossande” röd. Var det, nödvändigt att påminna om såna såker' i hennes närvaro? Och så tacksam han var över hen- nes omtanke! Hade.hon. iklätt sig. |. Tour att det bara var i början. Det är ju för väl, att han kunnat! trösta sig. . . Hon. menade "inte att låta elak, men ' hon kunde inte' hjälpa; att orden blev sagda,' Hon 'var ur hu-' mör, Hon såg framför sig Svante med !'kaffefatet mellan fingrarna och den blålN solkiga blusen,. hon såg Sonjas halvt ödmjuka, halvt högdragna min och hon tänkte på välkomstkyksen,” som " hon aldrig Jallt: ansvar evad det ' gällde både : . människor och djur: ; och : allt > > på gården? . ">. | + Hon kände en "oresonlig? vrede" mot "flickan; som '.var i hennes” tjänst. ' Hon ville "inte, - att .. hon skulle vära så duktig "och ”plikt-.: trogen,. hon: behövde 'inte' axla det .' ansvar, som. åläg husbonde och : matmort >, REN - Vilken tid ska v går NN Frågan kom från Sonja; sob stod i dörröppningen, ul fick, Endast mor Anna nptsade oför- ställd I Bärilighet.”, L Svante såg hastigt. på Vera. med | : olen förlägen blick, ':- an kom. - in. och serverad - kaffet. st NN — Atvidssön” glömmer väl: inte, :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.