N -- LAKOLMS TIDNING 10 januari 1969 LT: = — LT. Fredagen den = ; Ett egét Kögeralternativ.:, ee I "åtskilliga presskommentarer till högerns namnbyte har det fö-. reslagna delnamnet - "samlingspar-' bred front som möjligt. Det un- derstryker nämligen, att målsätt- . ningen alltjäråt är ati överta Fen, yligen utkom en bok, Ombuds- Sverige, skriven av den rappe Av Erik Nyhlén + tvisterna till den lokala fackklul ub- Förf: Pp tiet betraktats som inkö till en konturlösare högerpolitik. Högerledaren Yngve Holmbergs tal vid riksstämmans inledning på ten , Sveriska' Dagbladet Har kz.onit > | > Macke Nilsson (Prisma), fram till ungefär samma betrak-" . ” telsesätt av öppositionspaFtiernas som - -centerle- ; : dess den. Hr Holmberg framhöll i stäl- let att högerpartiet nu är berett - infria kraven på att partiet skall : forma ett eget -alternativ till den daren Gunnar Hedlund gett ,ut- .' / tryck för vid många tillfällen ti-, > digare, men då kritiserats för-i- både ..Svenska' Dagbladet” och atiska r egeringsp tiken, Detta låter sig även förena” = med ett konstruktivt trepartisam= . srbete, ansåg högerledaren. Uttalandet bör kanske tolkas så,” att högern nu kommer att upphö- - ra med inviterna om fördjupad . samverkan till centern och folk- ; partiet med partisammanslagning - som målsättning och 4, stället gå : in för: att etablera samarbete där förutsättningar härför finns. Den- na tolkning får stöd i. Svenska Dagbladets onsdagsledare, gom bl a lyder så här: ; ” I hög'grad avgörande blir. op- tiernas str ” planering... Ingen tror på någon Partisäammanslagning. Detta . får man acceptera — allra helst om det ingalunda. utesluter samver- Det väsentliga är ju att de icke-socialistiska partierna i hu- vudsak har samma-grundsyn, Då "blir det "en naturlig huvuduppgift ett försätta. socialdemokraterna i minoritet och inte att genom par- tisankrig inom oppositionen för- söka stärka sin ställning på andras " bekostnad, Detta utesluter :själv- falled 'inte' att de tre. partierna markerar de särdrag, som ändå | finns, Det' behövs Inte så stor po- | litisk". generositet för att tolerera, att' det finns olikheter. — vore lik- heten fullständig, skulle en. sam- manslagning inte vara något pro- blem. Men. det förblir ; också" en” styrka, om "oppösitionspartierna: i riledegsarbetet kan enas: på så No anlenterings = VV : Hopeunend. ä är den: "Petagsstyrelsen.. och ednings- gruppen” 1 "det. här landet, Den äglas: av den” kieativitet, skapande". förmåga, som-:är btörre "och " mera "djupsyftande Dess än "något" anna”. organs. främsta" uppgift "är Inte" ministrera de redan fattade" be sluten, "Utan: "att ' sysbematiskt följa” upp "hur "det. gått ::med - utan. att därför ge avkall' på .cp- a.da hållande, och . vil ; lemet : "det gamla -å s tiska USAT” I bländekönormisani sshälle andra högertid Taktiken att förneka särdrag i oppositi önspar- . tiernas politi misslyckad £e. naste 'valrörelsen. Det. är, säkert "” ve / bättre att öppet diskutera" dem. : olika folkrörelserna. stora R! 7 a sarama målsät! g; att åstadkom- : r ma en växling vid makten, d v £ regeringsskifte. 4 KE ort ie att ge. Mera ;i målet ' och "även konfronteras med" den åtalade. Det måste va: ra en fördel för alla parter om] ; straffet utmätes i ett. enda. .sam- ; SACO-grälet ' och let bakom kulisserna. = i det utredningsarbete. som Dbe- drivs. bör . resultera- 1, åtgärder som - innebär att domstolarna | får. överta ätminstone' en- del . av de körkortsärenden spm, nd N handlägges av länsstyrelserna. Det är ett Imycket starkt -krå hos allmänheten, att så skall bli nisation,.. tern Den > handlar om : våra stcra organisa- - tioner som LO, TCO, SACO, SALF, Lantbruksförbundet, R.LF, Folksam KF, frikyrkligheten och nykter- hetsrörelsen, idrotten, våra' politis- "ka partier och mycket annat. För : att få mera kött på benen om de kunskaper han förvärvat genom att s leva i folkrörelsemiljö och genom läsning har författaren intervjuat . ett trettiotal toppmänniskor i de > Man får mycken Kunskap om det aktuella" läget inom folkrörelserna och om deras roll i samhällslivet. Några nyheter om maktspelet" in- om eller mellan de olika organi- sationerna har Nilssor däremot in- förbigående, som när han berättar om exempelvis ”arbetsledarnas konflikt med TCO, ger han några glimtar från det verkligt hårda s spe- Författaren börjar med LO, utån tvivel vår mäktigaste” :centralorga- Han... framhåller ” att det - numera anses sjölvklart att varje " arbetare ska vara med i'en fack- + förening. Det är kanske lika' själv- "klart att varje på något sätt i ar- > betslivet aktiv. person är med i tat åt honcm och på .ejt senare årens viktigaste, i tiska anföranden. ”Hän Taktikerna, som tänkte nalväljarnas reaktion, ö kesförbund, är en ben eller avdelningen. )- ger: en dråplig. be -krivning av när Arne Geijer på socialdemokratiska partikongressen 1967 helt enkelt skippade det fin- slipade tal sem experterna utarbe- skantigt och direkt språk höll ett åv/ge rikespo- kompensationsdjävulen i oss alla”. FHjerisontel "eller vertikal organi- sation, induetriförbund eller yr- I strids- Våra svenska ombudsmän mänrna resonemang. att enskilda individer ibland kan känna sig ali= nierade inför de stora apparaterna. : Vi upplever en form av service- demokrati, där besluten ofta fattas” högt över våra huvuden och ser- veras oss i färdigt skick, På detta sätt kände sig troligen de av för« fattaren skiödrade HSB-medlem- marna i en stockholmsförort som ville ha ändringar i en stadsplane- utredning (utförd av ett privat konsultföretag) men av tekniker och kommunalpolitiker fick besked om att det var för sent. På detta sätt känner sig kanske också de gamla konsumköparna på orter där andra : huvudorganisationer in i bilden, z -. kas av inte mindre än fem huvud- kan nämnas att LO har flera tjäns- temän .inom sina led än SACO, Organisationssplittringen på | tjäns- temannasidan, är historiskt betin- sad i den! meningen att tjänste- vi kan' förena ' största. "möjliga |. frihet ifråga om” ”alko joltillhan- . tionsnivå” söm, hel - räckligt' effektiva. Emäringär, skriver redakt Malmén” i Accent - ; är; med. tar; att på jobbet. hålls ik finns i "all Såmhället), den Som Kallar sig” hället -hos oss, vi ha det: å I ständssamhället, ; . re; Dessutom finns en hel flora. av :' organisationer / för särintressen av olika slag, Till dessa hör de poli- organisationer- : Nilssön ; att : alla 7 på. äfetoplalsen "LO hör "till "den' svenska ; traditionen”; "När; han sedan -berät- ibland mö- noch .att.om- det. blir bråk Jarmas bli fråga som nu för LO:s vidkom- mande strängt taget har gått till historien, men ännu existerar inom som SACO och TCO. Striden mellan SALF och TCO gällde denna prin- cip, men där var det även frågor av mera personligt slag som kom Tjänstemännens intressen beva- organisationer: TCO, SACO, Stats- tjänstemännens : riksförbund - (SR), SALF «och LO. Som ' en' kuriositet k butiken läggs ner. Att i de nya urbaniserade sam= manbangen. hålla igång folkrörel= vanskligheter. Sekreteraren i Sve- riges Frikyrkoråd, baptistpastorn - Per Arne: Aglert, som hör till de intervjuade persorerna, tror i lik= : het med 'sina' kolleger inte på nå=" gon folkväckelse: i gammal mening. Nykterhetsfolket rosar inte heller . marknaden och svårt är det som. bekant att samla medlemmarna till fackliga möten. På samma sätt för-" nåller. det sig på de. flesta håll . med intresset för de politiska mö- tena, Man måste ta till jippon av olika slag föratt människor/ ska komma inom hörhåll för dem. som . har något att förkunna. Yet N ket låsta lönesystem med årsklas- ser och' befattningar med särskilda fack i systemet yoch dels en stor, fri marknad med. individuella löner och anställningsvillkor. Den indi- byggd i tjänstemännens lönesystem. stor utsträckning värderingar och hör ihop med ett: annat samhälle ån det vi nu upplever. Macke Nils- rytande på alla gard? viduella . löneutvecklingen är in- Tnom 'tjänstemanraleden bevaras: i intressemotsättningar som i myck t alitet som kommer . fallet, - : 2 Nn ie någon or; "Löntagarorga- ganska : sent vaknade RNA va + nr nisationer för löntagare och arbets= till. de, Dess- 3 om Folkets hus berättar. r F RIHET UALKOHOL 'givarorganisationer för. arbetsgiva- utom har tjänsternänren dels myc-) "- författaren att Per Albin Hans- son 'på sin tid hellre önskade sams hällsägda "kulturhus och i den an= dan - startade: Statens - " nämnd” för lTingslokaler ” Han ' framhåller ” sedan att folkets hus i den” tradi - tionella stilen fortfarande är moti- verade, Han låter direktören för Folketshusföreningarnas 'riksorga=' nisation uttala” sig: '”Vi' har 500 folkets” "hus med: hyggligx scener för tester. Vi har utställningsloka= ler. Lokalerna "är "öppna . för - alla. intressen; :. la... - slags - aktiviteter”, -; Beträffande den: "utbredda i tröghet söm "vidiåder... detta; NV 1:;Sovjet, Polen "i det Aapitålis hället” Sverige so 8: vi Den ge- isnsammäa” faktorn” förralla £ mindre fritt och : Falke holse bär: Om: I (diskussionen inte gäl ri källorna tillva koholskadoriia älvklara” upp: "komna > "skadorna 'så: blir på det: finn&” iniget ”Fänkba alkeholensrati) .namäktiviteten och... den: akt .com. de: 'socialdemokratiska orga -sationerna "utlöste -i- samband "me 'valet.- talar 'dock” för ;att ; man: på - "detta område inte har anledning till: |" blandekoriornins" samhälle: har) Fisken en: beriägenhet> att 'inter.se : nå son skillnad '| på. Fgebpelvis Folk= : ' vissa reformer och" blaniera”Ynyal " Regeringen 'ska 'vara en -hjärn: trust som alltid .befinnor-tsig steget framförde administrativa | enheterna, ! , Så särskilt lyckosa nuvarandé regeringen/ihi i dessa avscenden, De söm så atts att nyorganisera ock bygga kontakter mellan ” ”departemen- ten' har: inte! heller värlt Iycko; samma, . När dej stackars författning utredningen? en: gång gjorde -en "hearing” bland statsråden om itgeringens arbete och deras tnskemål,' så" kom: en ganska futtig orodukt ' ut: av: mödan, Den visade en flagrant brist på serlöst intresse. och debatt bland statsråden om regeringsproble- mets principiella frågor. Vad man önskade var lite mer skriv- hjä älp etc, Och att :konseljen He bibehållas får då” fick man åtminstone en liten aning om 'vad:; kollegerna - sysslade med, +... . I inget sammanhang -— vare sig i Tiden; Aktuellt eller, i: tal, har regeringens ledamöter dessa : rgveens i. vårt offent- liga liv:— behandlat 'regerings- - organisationen Det! är. bekläm- mande” att denna: debatt. under tystnad ” från de ansvariga, främst” statsministern, » halkar ner på pajkastningsnivå, ” Det ska. bli riktigt roligt att se: om Tage Erlander i sina memoarer konmer att diskutera regerings- anbetets : inre ' problem, 'som få statsmän 1 världen har så lång erfarenhet 'av som ham Får. vi föreslå en disposition: N 1. Regeringsarbetets omfattning, 2. Regeringens storlek, 3. Förnyelse eller utbyte, 4. Samvådsformer. / 5. Planering neller tion? fv OM KÖRKORTEN - "Det ett ”stråff att få "sitt körkort ' indraget, fastslår Dala Demokraten. (8): er Som förhållandet nu är utdö- mer domstolen ett straff varef- ter länsstyrelsen späder på med ytterligare sett, Om nu inte läns- styrelsen : gjort.. ett ingripande redan före .domstolsbehandling- en. Det är alltså. inte svårt att motivera att det vid domstols- behandlingen av ett brott även skall ske en . bedömning av kör- kortsfrågan. Även en körkorts- indragning 'är ju att betrakta som en - straffpåföljd. Domsto- len te ha större förutsätt- ningar -att fatta -ett- riktigt- be- slut eftersonmr -deiihan omedel- bar tillgång till handlingarna i aamtnistrå. he DERAY 0 NN SS REG VARUMÄRKE i VID d FA 175 cl familjeflaska med skruvhatt. N I 218) de vara i (evighet; (2 Kor. tär; dagens organisationer, des as sammansättnir semaskineriet 'kan ibland ha sina” / ; och: problem : 1 grunden av bllismens roM i det bildningen. I debatten står ofta "den. fyrhjuliga människan” och framställs som ett:monstrum, som saboterar våra städer, - " I-ledaren, 'som fått rubriken "Den. . förskräckliga .. bilismen”, framhåller M-direktören Nils Ahl- gren,. att vi nu behöver en ingå- ende ..och"' förutsättningslös, lugn och. sansad diskussion . om . vad som är fel och. hur det 1: fram: tider skall kunna rättas till eller förbättras, En rad frågor kräver - svar bland andra: är funlktlonsduglig och "kommer att tillfredsställa” människorna av idag? Hur skall alla medborgare kunna bli direkt - medbestämman- de, när det gäller stadsplanering? Får vi då någonsin någon stads- planering? i Rs s .1.den allt livligare” miljödebat- ten - har "särskilt efter: Skärhol mens” invigning i "början av sep tember, stadsmiljön . kommit allt. fner i förgrunden, - Det råder väl ingen tvekan om att miljöfrågor- na i vid bemärkelse varit skam- ligt”. försummade alltsedan indust- rialismens genombrott. Nu. disku: beras : de desto". livligare” och de: alla..-väsentliga . politiska . angelä- genheter, Bilen har,. när det gäl ter stadsmiljön, kominit att ”spela en stor voll”och "det görs! i debat: ten häftiga utfall. mot ” billsmern, de misstag som enligt kritik Den. förskräckliga. bilismen. «7. - ett M-inläggi miljödebatiest Motormännens Riksförbund har På ledarplats i senaste numnet av förbundstidningen' MOTOR ett in- lägg 1 der allt intensivare mil- jödebatten. Inligget görs mot bak: moderna samhället och samhälls- - motsatsförhållande till samhället batten' omspänner' praktiskt:taget som :beskylls” för. er. stor del av fik var det nödvändigt att” söka en', lösning "på »trafikproblemen och der är: denöa” lösning, som nu tig. Man . kan inte frigöra sig från” en” känsla” av ofterklokhet. Bland” alla” de "Varför?" ställs. upp, I debatten glömmer man det kanske viktigaste: ”Var- för, skall "alla människor tränga iNop, sig 1 städerna”? . . Med detta 'har vi Inte velat säga att kritiken. är : "obörättigar. Man skall: givetvis ta upp till en "| ingäende och" förutsättningslös, ” lugn "och , sansad ' diskusston vad som är fel ooh hur det 1 fram- tiden skall kunna rättas till eller. förbättras. Det 'hav framkommit I debatten - många positiva 'för- slag;i't ex fortsatt utbyggnad av filmedel, en begränsnipg av pt ? vatbillismen. i centrum genom av: stängning” > av'v-större. : omr öden, byggandet av: bostadshus 1 stället för banker,” affärer, "hotell: och kontor i centmum och större med- ten, när. dot” gäller. fastställandet . av "stadsplaner. Man vill a att män. / niskan skall 'komma: mer. till.sin rätt 1 den . moder Isbaden, - som inte får :behärskas och pulvetse-! rasgn av: biten, > Mycket av. detta ket innebär också. en fullständig övenskädliga Je åtgärd I centrum, får sina följd- kl jld nybyggnad obes! md. "tid? "Skal de: hemsamariter mäste. bvskrämmande att behöva: konstatera” den Jotara bristen" på enhetliga.” Normer” M "landet. i sin helhet? när det, ller 'plane- ring ' av, mark.' Det skriver. che- fen- för, FRIAB: — Landsbygdens Pritidsbebyggölse” "AB" — "direktör | Lantbruksförbundet. och, RLF.ge ;"Det "brist ande” "sambandet. mel. |? san Olika fönktioner och ' lagar : fritt fram för en "kromosom: "personligt: tyckande och olikartade” bedömningar av skilda instanser, . menar- hr. Appelgren. "FRIAP, som : 1964 bildadeg av [ETT, ORD : PÅ: VÄ GEN De ting som synas, de vara al lenast en tid, men de som. icke "Det kristna förvallarskapet r mås- fe vanje kristen fa ställning till i denna" värl Det ken uppstå problem hur 'man bör:handla bä- de när det gäller vårt förvaltän- de av pengar, tid; begåvning och tjänst.. Varje steg vi tar på livs vägen innebär en kallelse till oss. Jesus satte inte de materiella tingen främst, fastän han själv var fattig. Han visste, att pengar i. de rätta händerna kunde uträt- ta mycket gott, Han visste också att pengar kan vara 'en frestelse som leder till: själviskhet, hjärt- löshet,' fördärv och maktmissbruk. Kristus vill att vi skall använda till gagn för våra medmänniskor. "Allt vad 'vi äger tillhör Gud. Vårt liv tillhör också honom Han har amörtrott : ägodelar Åt Oss, men bara för att pröva. oss. Om vi rätt förvaltar de materi- ella tingen så kan också: Gud våra "ägodelar och vårt tjänande I ” 6 mt för .att I jälpa lantbru- kare/markägare ått.planera mark för fritidsändamaål; "har z erfaren: heten ”att markägaren 'ofta blir grovt or tivies behandlad och rä grupper: För rärvarande ::hand- lar "många" myndigheter. i Bristen på, normer "på ett sådant sätt att i det längsta, avstår från ant ta ställning. - En: myndighet skall i allmän. hetens "mtresse kunna 'ge. klara och exakta” räd,” ahvisningar och svar. Datta sker alltför sällan. Följden . blir att markägaren lätt hamnar 'i - (händerna: på: mindre ansvarsmedvetna konsulter,' vilka 1. den allmänna. brister. på nor- mer kanske tvingas till eller i onödan ' belastar. uppdragsgivaren med onödiga eller för, tidigt ge- nomförda utredningar /kostnader, - PLANERAD GLES! : BEBYGGELSE. L. En "planerad. glcsbebyggelsé bört inr ett rimligt pris för en större del. av allmänheten 1 tätorterna. under: |, kar 5 kläm mellan olika intreåsé- Vv eftersträvas och | utvecklas. Den - r fö uppmanat styrel- serna för. kommunala, t landstings- "skolor? att undersöka” vilka "resut- ser som finns vid -skolo! a” för. en utökad” utbildning. av hel samar: ter och att vidta erforderliga åt H gärder: för att” sådan. utbildning skall kömma tin stånd, dernas” rapporter; beträffånde ' ut. bildningsbehovet” ävi bl a-hemsa- mariter. framgår, att behovet "äv så jan i h, c för budgetåret 1807/68" var ”eirka 4800. cirka 2 800. persoher." v Enligt" 'socialstyrelsens ningar baserade . på en speciell mätvecka i januari 1068 arbetade 42 451 hemsämarlter Yr den” kom- de. endast 4 004- utbildning. :. Orsaken ' till att utbildningsbo- hovet inte. Kunnat täckas varierar.” Rekryteringssvårlgheter” "anförs dock: relativt. allmänt som ett av- görande hinder för en "utökad ' ut: bildning - av ”hemsamaritér, anknytning till natur en. ger för. Jantbrukare/markägare ” i sto- fa, delar. av landet att bo kvär ! - och ; vara. verksamma i sin. nä ring. Det. betyder. . i sin tär att | igenväxning av marker kan: und- vikas enler åtminstone” minskas, betro oss med 'himmelrikets ekat- ter. d Den ger människan en närmare bestämmanderått från” allmänte- pu; dinokt' 'medbe- ' munala" hemhjälpen.'. Äv deska haä- - gångar 'som "då ” rådde och "söm understöddes av bilisternas orga» | nisationer' och då inte:mötte när gon allmän kritik; Med' den fort gående ” urbantseringen och "dess förutsedda”, generering av biltra. : enligt” kritikerna visat sig foläk. som” t alltmer förbätträde kollektiva tra. . AN i kalv män hålla med om. men myc: pevålvlon äv det peinelper. som + - ONSEkvenser.: Var. lä navvav ag?! Hur Skall alla mede 4. kommunala och "enskilda: yrkes. intalet utbildade. inom den- na: yr! kesgrupp. "var sdetta : budgetår bo 4 « DD) även - avsevärt. större + möjlgheter '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.