; LAHOLMS TIDNING "I Onsdagen den 15 januari 1969 lena IT : "Onsdagen den 15 januari 1969 ITE =. — 'Stram eftervalsbudget Den: första statsverkspropositio- nen efter den stora socialdemo- kratiska ' valsegern den 15 sep- tember i fjol är minst av allt präglad av regcringens segeryra. Tvärtom är den mycket. försik- tigt upplagå, vilket givetvis inte ger något svängrum för sociala reformer, Men samtidigt bör sä- gas, att finansminister Sträng lyc- kats undvika 'skattehöjningar, vil- ket är tacknämligt. Tyvärr sak- nas dock ansatser till en välbe- hövlig och grundlig skattereform. ' Staten vältrar nämligen ö över kost- nader på kommunerna och det kommunala skattetrycket" ökar alltmer., Eftersom detta drabbar även mindre inkomsttagare med samma tyngd pressas dessa imyc- ket hårt; Samtidigt har klyftor- na mellan lågirkomsttagarna och medborgare med relativt goda in- ket dåligt med resonemanget bl a i-senaste valrörelsen att det nu är låginkomsttagarna som måste komma 1. främsta rummet när det : stimulans för industriinvesterin- garna. Vidare signalerar han -att längre fram på året förslag till gynnsamma avskrivningsregler för industrin och dessutom framhål- ler han att utbyggnaden av nä- . ringslivet måste prioriteras. Ett, orostecken är även omjämrheten i sysselsättningen i olika delar av landet.. Här måste givetvis effek- tiva lokaliseringspolitiska åtgärder sättas in för att minska" spän- ningen mellan över- och under- sysselsättningsområdena. Regerin- . gen borde kanske lyssna litet mer, på till exempel centerpartiets 1o-. kaliseringspolitik, som länge för- -ordat en mer aktiv Iokalisering . av näringslivet. för:.:att: minska arbetslösheten i sysselsättnings- - - ' svaga områden och samtidigt lät- ta trycket såväl på arbetskraft . som bostäder i i storstadsområdena; NN | komster ökat, vilket rimmar myc- : Finansministern betecknar själv. - . sin budget som stram, och - om- - , dömet är säkert riktigt, Stramare z än vanligt; är även hr. Sträng .i: sin attityd inför årets avtalsupp- gäller förbättrad ekonomisk stan- s görelse.. Han ' tippar. att produk-- dard. Eftersom” det är . mycket svårt att effektivt komma tillrät- ta med låglönegruppernas välmo- tiverade krav på ökad del i stan= " tionsökningen - för 1969' blir; fyra : procent, och "en sådan ger: inte" -i stort utrymme för lönehöjningar” om den även "skall räcka til ökad” . dardförbättringen . ligtvie bl a' den sti av d gande kommunala beskattningens . konsekvenser för lägre inkomst- - tagare beaktas genom en skatte- : reform, Tyvärr tar inte regerin- gen något sådant initiativ Å årets statsverksproposition, +" Rd - Trots att finansminister Sträng tar etl sabbatsår beträffande skat- tehöjningar och' samtidigt rhin”. » sa häns. synpunkter ha skar den. statligd upplåningen med en miljard 'kronor jämfört. med innevarande, år, så förutsät- - fier han' att pengarna räcker” till ' en : välkommen ' förstärkning ' av folkpensionen för alla de som de : Erik Holmqvist .satsar på , bättre närmaste åren har ringa eller 'in= ' natur-, gen glädje 'av- ATP; Hr; ; Sträng ' kan om han så, vill: räkna Coppa: ” (Co aillso, Ni gslivets ' inyesteringar. vi sar alltjämt! inte” några" markan-' ta. tecken "till: större aktivitet” och? har. Hr Sträng hoppas: i "sitt bud = "getr på att! övergå från oms: till smoms' skall: blire " Sträng : kan 7äl lena; med: allmän investeri kt; Fi istern slår också fast; satt lönehöjningar . som”; ”snabbt' "äts upp av. prisste ringar. inte ger "något "utbyte - r löntagarna, men däremot äventy=>.. rar. balansen och ; ; expansionen. I. utrikeshandeln, som vårt välstånd . iså avgörande grad är beroende av, Eftersom hr Sträng inte hi skatterna den här gången bör öjer : chanser än” tidigare”, att” "spekterade, ,. ' : Det” finns” flera" andra" berö: värda initiativ i årets , statsverks- Da : propgpsition. , -Jordbruksminister miljö” och! friluftsvård s och justitieminister Herman, Kling ; hällslivets : ; olika? de som :..fö gspatis: så. 2storÉ' att: "Er förståelse - då han bromsat: ;utgif terna hårt, vo fb Te . Begun Köntisk a kyrkans egendom, anser ”$ feriges. ”Socialdemokta- tiska- "Ungdomsförbund" ivsitt: ”re- T missyttraride' om kåk: redningen; pings-Poster "SSU förondar ; D-alternativet, vilket in - kyrkans beskattningsrätt upp: hör och att dess egendom över- |: förs till staten. Kollekterna skal visst kyrkan få.behålla — eller ” funderas « måhända bland de unga statsrådsaspiranterna att belägga dem med 'en.' väl ”till- mätt skatt.” Religion är ju :en- ligt socialistiskt” synsätt en tyx-P konsumtion farligare ' ”än'. den som privatkapitalismen kan till-|: handahålla,: Till och med. Wal-| lenberg;slipper lindrigare undan SSU-arna än vad kyrkan gör. BRTY GEN. UNDER DEBATT Det nu, gällande betygssyste- met — den 'femgradiga, relativa skalan I rierbjuder ,' lärarna ” många bekymmer, Det är utom- ordentligt 'angeläg t att lärarnas viktiga , uppgift” att" sätta betyg underlättas, framhäller Skol- världen i sin kommentar till de "betygsdebatter som förekom . under Skolveckan och fortsätter: Detta kan ske genom att ut- förliga ahvisningar utfärdas för lärarna och att motsvarande in- formation ges till elever och för- äldrar, så att inte irritation dem emellan : uppkommer på grund av: brist. på -.kunskaper: om hur prestationsbedömningarna — går till. Vidare bör normerande äåt- gärder vidtas i ökad omfattning. Slutligen bör betygen komplet- teras med test, när: eleven söker till spälrade utbildningslinjer eller till-yrkeslivet! Proceduren för prestationsbedömningen mås- te utformas så att den av lärare och elever: upplevs som menings- full och "objektiv. Trycket av an. svaret för lärarna att decennium | efter decennium -selektera ele- |. ”verna genom att äåsätta deras |. prestationer vissa poäng tar ut så mycket-.energi, att frågan mäste ställas " om inte denna energi kunde användas på ett bättre sätt i undervisningspro- cessen, I den bör elever och lä- rare någon gång få mötas i gläd- je och harmoni och inte bara | uppleva . livets vanskligheter, FANGVARDEN OCH NARKOMANERNA M I den omfattande debatten om de förestående kraftåtgärderna | mot narkotikamissbruket .- har fängvården praktiskt taget inte berörts. Detta är så mycket me- nas, inemot .e ; entelet'z ipagöräe a "bara -Nskrorlena > Det förefall ppen- ; sirser, för -att- bereda -det växan- , de : knarkklientelet någon: form: RV, "meningsfull vård. En ständig insmuggling av. knark äger rum » på ånstalterna, och den:kan inte stoppas, såvida man inte: genom- för -så:- rigorösa. "avskärmnings- - Och. "visiteningsåtgärder. ;att. de "knappast kan ifrågakomma. i bu man. kriminalvård... - AQ N De” narkotikaskadade.: Interner- nä kan” alltså, vom” än i begrän. "sad ”omfattring; fortsätta med sitt :- missbruk. : iDe bestås” under fäng gelsetiden” "ingen; som: helst Terapi; och” när” dé” ”sinol Släpps. ut. sjunk de" strax. ner i träsket, > vÄ . t fin” detta” kommer ;: smittoris- .ken' inom anstalterna: Alt ”ofta- re 'omvittnas från” interner att de fått sin förstå kontakt: med ”narkotika' under 'fängelsetiden .Fängelserniljön: är extra farlig ur smittosynpun kt, ' dels” därför » att den. i sig- själv är trist. och deprimerande, dels därför att så många Problematiska' personer där! förs samman... .- -Man anser "att. problemet är utom . ordentligt . svårlöst;. men det "får ' inte betyda att man. av- står från att. vidta åtgärder eller helt. enkelt. låtsas : som; om. det alls inte fanns, i den stora offen- " siver..mot: narkotika kan fång- ningen, För: de: mera? Ekomplice- . rade. fallen .— här avses -då. inte "de som: är så illa däran -att de "måste - överföras: till sjukhus — lär det bli: nödvändigt att inrät-'| ta "något slags - vårdavdelningar inom kriminalvårdens ram. a -- Viktigast. av. allt. är dock. att fångvården tillförs personal, som kan ta sig an de narkotikabero- "ende; motverka smittospridning och över huvud täget hålla prob- -lemet -under observation... Det kan, vara sjukvärdspersonal men också” socialarbetare, gärnå S0- cialvårdspersonal "med någon "mentalvärdsutbildning;: : örhällandén är det ; otillfrédsställande att. "spärra in "tusentals naikotikaberoende el- ler, narkotikahotade människor «utan att ge 'dem”de: minsta bi- stånd ' räskmm uppmärks; mma - deras: situation, ra "' anmärkningsvärt, «anser slutar SvD, vårdssektorrinte lämnas ur räk-; ; S Den resandés ensak : Av Åstrid Pettersson :. et är den resandes 'ensak ait färdas med. bil, eller! flyg, om öjligheterna finns. Om ingen förbindelse finns och en stad mås- ste evakueras, då är det inte längre ett bevingat ord man kan hänvisa » till Det är inte den resandes en- Bevingade ord kan krylla och mala i tankarna och men blir inte ;- kvitt dem. Man frågar hur. de be- vingade orden myntades bzh hur de fick -leva. De flesta har'sin ur- " stamvist i Bibeln 'och Jever på au- tostrador och småvägar. Min gamla farmor berättade sålunda att de är- bara kvinnorna v hennes hemsoc- :cken år 1892 fått för sej att straffa «ett icke ärbart fruntimmer, som stört deras äktasängar. De ”ärba- ta” gick till Kurgsbacka marknad försedda med en levande”? tupp. . Kyrkstapeln i vår kära hemkom- : mun skulle tjäras, enligt prästbe- > slut och kyrkostämmä, Då passade de ”ärbara” på ”att stjäla tjära ur tunnan innan: den hade : lämnat an”. De ”ärbara” tog den. lättfär- digas kjolar och satte dem upp över . hennes : arma. huvud i ett. bastant . snav. Sedan slog de tjära mot lå- + ren och den levande "tuppen / fick "släppa till sina fiädrar för att full- ; komna straffet. "När vi barn frågade" farmor var- D Ä = för . man hittat: på detta' underliga straff. svarade hon. att: det vardet gamla trälastraffet. Vi fick inte” mer "besked; Vid mina få atta forsk- ” ningar” "efter trälastraff fann jag en ; dag i något underligt sammanhang: En träl i' de forna danska land- skapen kunde hängas i närmaste ek. ”tjärad och: fjärad”: — om han' kränkt friboren mö. Jag tog ' farmors berättelse som avslutning i en romansvit, kom till min hemx| bygd och läste ett kapitel. En gam- | mal man reste sej: efteråt och kom . och tog min hand och sa: Det. var inte 1750, detta hände, du har hört historien : hemifrån, Han: fortsatte: | Jag kän : sälja det till dej på u » man” Hand; ätt jag "vår tolv år och » var med: min mo r 'hon: böstade lakning vid bron” fdus skallar. henne... .koj - sörbannad då hon fick höra judefolkets dom: att hon ”fastade och strödde aska, sitt huvud och på alla ställen" är hon förut glad varit hade, drog; hon.sitt hår av”. Också där försök: ' te jaz reda ut vad gamle Martin, Luther hade önskat för effekt när! | han översatte och vad originalupp-' teckningen innehållit, Det har stor betydelse för "den antropologiska torskningen att 'veta "hur männi- skor -uppträder när skräcken gör dem . vanvettiga. Jag ringde en dansk god. vän och bibelkännare. Han hade en norsk bibel och i den stod att Ester knöt kjortelen över huvudet och ryckte "sina skammo-" hår väck. Där var jag tillbaka till Farmors myt om trälastraff. Norra Halland var ju ömsom danskt och norskt.” Farmor hade dock aldrig , haft .en norsk bibel. Det måste” ligga närmare till att tänka att de” norska -. bibelöversättarna . tagit exempel sådana som folket förstod, , Med tiden blev svenska folket läskunnigt och Bibeln blev icke, bara. prästernas egendom. Sådana, ställen' i Esters bok som citatet ovan. är, hämtat ifrån ansågs för ' pornografiska och, här kommer det, märkliga ,— .de. kastades :ut. ur-' Bibeln så att man idag inte kan lä- . sa de Apokryfiska böckerna: ston Äl "den antropologiska forsknin- gen, har ” skräckmomenten och dei. situationer . sen oerhörd betydelse. . Har man så som judarna skrivit la- gar som kommit att gälla: i mer. än- hundratjugosju kungadömen, så är just detta folks. skräckföreställnin-' gar så till ytterlighet värdefulla att känna till, inte som något man per kar finger åt, utan som en tank: ställare. Modern, fostraren; livbä> raren har: i sin 'panikartade ,för- skräckelse av Bibeln beskrivits 'som självplågare: : ”Ester .drog. sina' . skammohår väck”, Vi söker det. ars ma judefolkels' ; ; historia ' ända" nerifrån det 's ik "syndafallet” när fabeln "kori .upp: om” synden i”att vara naken. Säkerligen en raspoli- tisk histofia;"-Vi> vet ju "hur Nöäs-; son” Ham gift "med: en neger blev: I-trälars träl "Under si-' ' Se ra ;bröder. försatt han inte ' vänt ibeln.” Jag? hade att" begreppet yndafallet” var högst ”Äabelmässigt | uppbyggt. Orm och manslem har på yska samma: namn; slang det. visste ag men konsekvensen . av fabeln ; é plet, och sju: minst j | bort -huvudet när: han såg sin far... I:gga naken. Hur hans bröder Sem och : Jafet gingo” baklänges ” täckte faderns blygd.: In "Om: all "antisemitism bottnar” i” striden. om "kapitalet, så inåste : vi fråga c oss vad som idag är "viktigare. . än kapital,- vad som i. alla tider va” rit viktigare ö än kalla pengar: Då sva- ri arje. mor "att vi.kan- inte köpa: kärlek, inte -köpa- hälsar inte. köpa, våra barn ' välskapade.. Då -är.. vi framme: vid nöbelpristagarna” vi valt Lår,. de som, forskat fram hur mån kan "påverka arvsrmassån, ' generna, bart att fångvi den. mäste" få re: I” "Den svenska fäckf eningå tblsen: bör. skämmas över; kvin- £ "sehtatfon. i. olika: styrelser; kom: » mittéer. etc Varför just. fäckfö- sreningsrörelse (LO)? Jo, för att detär just inom arbetarrörelsen om” det ändå finns radikala tan- ;Kegångar” och-' -—. trots allt. » Viktig. ådra. .:. "Låt. oss göra: så 'hö skall. nominera ' kandidater till "olika organ så skall vi.helt en- tkelt ha ett visst antal. kvinnor. "Säg' nu inte att de först måste "skola sig. Studera skall de, men det kan .de göra 'under' händ. Hur "många: gånger tvingar man :sinte äldre: manliga styrelseleda- :möter att sitta kvar eller kanske . .med ljus och lykta letar upp och över 'huvud - taget | :tvingar nägon karl att bli med "och fyna ut styrelsen. Om vi be: : slutar oss' för — kanske. vi -be- "slutar oss 'för— kanske. vi. be- höver få det inskrivet i stadgar- ha.— att kvinhorna skal vara :representerade så. kommer da- -gens verklighet. inte att 'vara framtidens. Vi får "sluta upp att diskutera (frågan: = - det: måste hända något”, MANDELSS, FÖRVANDLING. > ec Nu; egkylls detaljhandeln i ienå: kursbok, (för fattad av. avdelnings- | direktör »Elise . Ringborg, SPK, ör "medveten avveckling av när- hetsservicén "för att kunna ssti-] i mulera” köpeentrabildningen, no- terar -tidningen, Köpmannen. «Enligt den .framförda meningen Aägerp handelns . ekonomiska. be- -räkningar: alltför tungt i bygg | ”planerarnas ” 'avväganden: « > Vad "än handeln" haft för eko- nomiska Beräkningsnormer . och argument; så har utvecklingen av butiksstrukturen direkt styrts av k internås köpbeteende. Erfarenheten har lärt handelns företrädare att konsumenten: in ' te bryr sig om ekonomiska re « dovisningar från handelns sida; och väger prisskillnader 1 ören på guldväg. Skulle verkligheten vara sådan, att konsumenten — / Man. följer -strikt SPK:s: modell |. lavnidet 'är mitt: I ä lingar > och .gäste Mos. "25:23... 0 An Den 'gamle israeliska lagen "för reskrev att. försåld jord-. skulle gå tillbaka" till. ägaren el'es den- nes. fåmilj, när" jubelåret - bröt: in. Rätten att. besitta jord var. inte beständig: . Detta system: var av- sett att. hindra” ett-> omåttligt ägande” och. ge'ide fattiga :och ”] olyckliga . rättigheter: 'och -värde. Denna, lag var grundad .på. den" na sanning: 'Gud, är den. verkli- ge ägaren: till allt. Hur. sant det vanliga uttrycket är: ”Du kan inté tå något med dig.” Ägodelarna är - våra” endast under vår ' livstid. Vi äger, ing- enting för alltid, Fastän ägande- rättslagen . är annorlunda nu än förr, bör vi ändå minnas att vi bara 'är tillfälliga ägare Vår tid är "begränsad, -Till sist måste. vil. härifrån och det vi tycker att vi äger får andra ta emot eiler förkasta, Jesus. förstod -innebörden i den gamla lagen, Han. lärde si- na lärjungar att. inte samla på förgängliga ting utan i stället att samla skatter: " himlen. Materi- ella - värden 'ikan "inte ' jämföras med de. andliga, inte. de, jordiska med de bestående, se od- "och SPK— också prissätte sser- ; vice, kostnader i tid och mir till och från köpcentrumet, då hade - Elise Ringborg inte -behövt /skri- "va den nya kursboken. Om de framförda teserna' kan tolkas "som en antydan - till ny- syd inom 'SPK;y är. vi de första omen för kommande prisutred- ningar. ” Atminstone den enskilda han- ”deln vill : tillhandahålla varorna "nära hemmen — "om konsumen- "terna är beredda att köpa där - hemmavid... Från” den enskilda handeln "har under många år fa- . ran av nuvarande utveckling be- tonats. Hjälp oss hjälpa Svenska röda korset i Giro 200800 = -att. notera detta som :ett gott |. TV- och radiokurserna i före-4 tag och Ilska som startade i höstas blev mycket sto- ra succéer. 42000 kursböcker i företagsekonomi såldes och 27000 i engelska. Helt fantastiskt, sa röntgen-aparaterna "att funged' ra på hjärncellerna och man har sett hur människor förändras bio> logiskt när skräcken tar dem, Vi läser i tidningen att atombom= ben uppfinnare var en kvinna och. att hon på sin dödsbädd, för några: veckor sedan bad om nåd och för- barmade för det. brott hon begått genom att frilägga sin vetenskap. Ir panik, paranoid skräck, kan hela! jorden förstöras. om ' vi släpper. ut anden ur flaskan, Samma sak gäl- ter med den forskaregärning som 'vi tänker belöna med Nobelpriset, " I en recension av engelska TV-— journalisten G R Taylors bok: Den biologiska :bomben,.. har : Herbert Connor. dragit fram många av de "Froblem som måste utredas på det ntropologiska planet. Hur be- "ter sej människor när deras hjär- ror förlamats' 'och icke utvecklats på grund: av tabun? Hur fungerar skräcken?, "Vem ' i världen forskar 'cfter skräckens ” uppkomst? ' Räds-" jan. för arvsmassans genetiska sär-; lingsföster;' det ånnorlunda barnet har intill våra dagar varit beteck-' ”nat "som Guds straffdom, Fabeln! nerifrån det's k syndafellet spökar än — icke minst nu när nobelpris-; tagarna skall upp på podiet; Vad blir följden om 'deras kunskaper i alla bedömare, eftersom det vår fråga om kurser på gymnasieni- vå. I dag, inför starten av årskurs två i de båda ämnena, finns en mycket spännande fråga i radio- huset och på TRU: Häller intres- set i sig? Hur många är det som inte orkat med tempot? Svaren på detta får man de när- maste dagarna. Då sänds nämt gen prov i TV avsedda för kurs- deltagarna, Företagsekonomin gick den 14 januari med repris den 19:e, Provet i engelska sänds den 29 januari med Fen den 1 feb- ruari.> KN +— Då får vi besked . om nur många som startat kursen och .se- dan av "olika anledningar ' falllt bort, säger forskningsa sistent Solveig Johansson. -- Hon..är den .som håller. i "det unika 'undersökningsprojekt :som TRU. arbetar med i samband med kurserna deh där: man vill ta re- da på hur. TV- och radioundervis: ningen .ska' nedrivas för att ge effektivast möjliga Inlärning. Vid sidan av, detta har också sänts, ut frågeförfulär : till "läraf- "na; där man främst vill. veta vit ka erfarenheter de haft av att un- dervisa : 1 - kombination med” PV på TRU — alltså den statliga kom- mittén för radio och television i och, fadio och huf- eleverna tagit emot materialet. TRA Dags för alla fritidspluggare ta nya. tag Radio/TV:s stora kurssuccéer- fortsätter. Studierektor” Jan Henrik Lundh utbildningen — säger: ve N '— De omdömen vi fått under hösten har varit positiva. Detta trots att de flesta — både lärare och elever — är ovana vid den här typen av undervisning. . > Svårigheten för läraren lig. ger främst i att TV- och radlopro- grammen tillsammans med kurs- böckerna ger så mycket stoff, att lärared på den” tillgängliga iek- tionstiden Öfta' har svårt hinna ut- veckla det .han bedömer som nöd- vändigt.- =. n — För eleverna kan tempot bli | för högt, framförallt 1 'engelska, omNderas. förkuhskaper varit för I svaga. . > vArskurs två i: företagsckonomt startar i TV den 18 januari och I radion den 20 januari. Årskurs två är uppdelad i två huvudavsnitt nämligen " 'öretagets . marknads- föring”. och ”För etagels ekono: miska redovisning”. ” " Det' kan. också nämnas att TV- delen 'av höstens kurs I förétags- ekonomi sänds i repris. med bör-' jan den 26 januari. En Jättechans för sälla som ville: vara med men som n fnissade, 1 höstas! : . yn ella utnyttjas 1 krigets och i ; tjänst. .Om den ena kontingenten: kan . på : biokernisk väg . göra ; den! andra Kontingentens människor . till: imbecilla' och sitt eget folk till da=; imaskinhuvudeny- Ponera ; att. den: vita rasen! "heter. sej som; Noa" när hans son gift'sej med .negressen;; | "Det: är en fruktafisvärd tanke att från: min'.egen. baindomöföreställ-: ning om synd och skam'göra språn- ; get: femtio, år fram i” tiden: och läsa cm nobelpristagai e, som mäste” som en galgsnara.om halsar ra för att vi inte vågat. forska till- i . judafolkets lagar tog . livets: ur-; sprung ” och avlelsen > H inte: begrep) in .. i" Gud "som var. hela naturens'ska- ;bare.skulle i livets funktioner. ha: agt ner en förbannelse” åt' mödern. Detta, blev i-senare tid till ett hat "mot det vetenskapligt framsynta j afolket,. Okunnigheten - om .drifts-: livet skapade fram lagar söm Lo "döttrar i. Bibeln uttalat så kristall "klart: : De: slog; sin" fader full oc blev 'med . barn. med' honor. Bi-, beln säjer: ”Då det, enligt all värl: för oss”, De' trodde att just därför: lätt de hadé en lag. om att gifta sej i släkten för att bevara egendo-; men, "var : det: hela ' världens ' lag: 'Herbert Connor säjer: 'Om andra -föredrager att släppa ut anden ur. flaskan ” och förvandla vårt klot till: ett hemvist: för apmänniskor, och stålmän är det deras ensak. Själva tvingas vi av vårt kulturarv latt ställa ' de nyvunra erfarenhe- terna i det mänskliga framåtskri-' "dandets tjänst. Vad som "behövs i dagens situation är en” "allmän des- batt i vilken lekmän och exper- ter "bör delta i syfte att skapa en upplyst opinion och därmed få för- "utsättningar för en lågstiftning 'an- passad e efter förhållandena.” NV Kärl [: öss stanna en kort minut och betrakta min-artikelrubrik, Är Idet den resandes ensak om han tar lut ett dödande gift? Får vi lov att stå med den' fanatiska inställnin- jgen' att det var. så förutsagt av! lödet? Eller, vad skillnad är det på : farmors ödestro den att Gud hade förutsagt allt i sitt ord — och vår "tro på vetenskapens rättigheter att 'släppa loss anden ur, flaskan och ' förstöra hela jorden? Också detta står . beskrivet i Uppenbarelsebo- ken. Vår biskop fick lov att (ifråga 'om atomvapen) citera just det stäl- de när han var Hillfrågad 4 i TV för några år sedan.” SR | Det finns lagar för dem som ut- nyttjar doktorstitlar 'och icke har dem. Kvacksalveri är i lag förbju- det, Kan man inte fordra en lag som ' tar bort fabeln om männi- skans ursprung och kan man inte kräva en lag som i skolstadgan på- hjuder sanningen om vårt biologis- ka ursprung och genernas nedärv- ningsprinciper? ' Skall inte. den straffas som blir kvackare på ve- tenskapen? De som tagit fabeln om om dafallet på Icheti kanske av ärftlig "belastning. — -— måste få vård och omskolning, Vi kan inte längre förgripa oss på na- turen. Den stackars Ester, som har sin egen bok i Bibeln, hade gett Gud ett löfte att hämnas, Hon fick ' sin konungs befogenheter att döda alla dem som ' velat judars . död. nna Ester måste vara alla tiders vinna att analysera vansinne på. Hon drog sina skammohår väck för tt blidka guden! Hur långt ner i släktlivet. har förbannelsen ' och skräcken gått in? Detta är en an- tropologisk forskning som snart måste komma — om inte jorden ekall företa. livsti 'dens sed ingen? vannan man finnes; . lupp korken ur flaskan och "släpper ” - Bilister i hela landet: har” vänt sig till M med klagomål på väg- hållningen under "de. senaste: vec. kornas vinterföre,. Det; är främst saltningen man” vänder” Sig emot, säger M-direktören . Nils Ahlgren; som här. 89 mi tvatten:: i som "ger. väggrepp på is. Något tredje, finns inte i:Man kan. imte få bort isen med vägskranor, "Dei sörjari. samlas, I sträneår, mitten: och - en: hå "vardera sidan om. varie! körfält Dessa :strängar är-: farliga. vid omkörningar. vå breda ,' vägar; , likaså: vi möten på smala vägar a Än ': FARLIG | SIKT. ; FÖRSÄMRING" + . I' denna, finns också salt : "kvar. Stänket: mot. strälkastare.. vindru- tor och lackering på bilarna bil- dar en' seg hinna dänför att Fal- tet' binder, Massan är också nu betydligt: mörkare. än . för. -några år. sedan på -grund: av asfaltnar. tiklarna| . Bilisterna får Saar försämrad...” sikt” där = snöst finns kvar på vägbanan EN MODERNA FINSALT- ån NINGEN ÄR EFFEKTIV Den nyaste tekniken ' för saält- ningen av vägar innebär :att mvc- ket”: små» kvantiteter salt ner kvadratmeter sprids- med .maskin. Arbetet skall- helst utföras före eller under "snöfall." d. v. s; med hänsyn till wväderleksförhållande- na, Detta förutsätter: kunskaper och fullgod -utruetning hos varie vägförvaltning. Där man lvckats bäst har. vägen varit så halkfri och "ren att bilisterna snontant ringt och berättat om det. Där vägförvaltningen av-en eller an- nan orsak, misslyckats har” för- hållandena tvärtom" blivit sätana. att den nya teknikens 'biverk- ningar blir besvärande; ia: rent av trafikfarliga: Skrämfda” och upprörda" bilister klagar . bittert över svårigheterna, särskilt: då” lig sikt ' efter / mörkrets” inbrott och de otäcka strängarna ” av snö- sörja. Hos "M har . vi uppfattningen att, den moderna : teknik, som Vägverket nu börjat. tillämpa för att: hålla huvudvägarna halkfria är lovvärd, . fortsätter "direktör Ahlgren... Såvitt vi kan förstå måste" den "vara riktig på "läng sikt. Meny, denna teknik ' mäste tillämpas på” rätt sätt." Den ök- ning i trafiksäkerhet som” man vinner, när saltet avlägsnar hal- kan får inte ge upphov till and ra, Arafikrisker. . När man i detta sammanhang klagar på vägmyndigneterna gäl: ler. kritiken alltså det bristande harfdlaget, eventueilt otillräcklig utrustning. Svagheterna härvidlag det visar de många klagomålen, I SKÄRPNING - "MASTE - TILL Det är tydligt omtalar trek. UR [/SALT OCH TALA VAC OSyn; på denna |. h | verket väntas iskerna uppstår. bå- eller sit "på vägen eller om” shö har; packats till "iskonsistenis avi yång :rul örses med; Brr däck: :| gammål.: måste . vara stora på sina' håll, |. tö ". Ahlgron;: att: atskilliga väg- förvaltningan : har lärt sig den nya tekniken och. lyckas hålla vägarna 1. bra skick, Desto vik-"- jmrande 'snösörj inom . kort 'Infor- merd 7” saltningsfrågan. och då får, Vis > kanske ” klarhet ' om”rde ' probletn som finns och hur däs-' sa, "kommer att” avhjälpas" i fram- tiden; äger . Md rektören avslut: nanin till ”moderata; Sn Der Måt”- betyder det. en återänknyt: , ning: till: en ben mning som; Kär | hävd möoderat + var länge beteck partiets åskådning joch, än I: "är "dét ungefär hälften av alla högertid- - ningar sor, i Svensk: Arninonstäxa kallar! sig "moderata;' ix" n”-. "Redan « -1905; . bildades "Första kämmarens> moderata parti — de som stod bakom den nya gruppe- ringen- var. konservativa politiker som tyckte att, den gamla första- heteckningen . Förenade högerpar- derata,. liksom, medlemmarna av det ett senaré' + andra kam-7 marén Idade Nationella” fram- stegspartiet, knöt an till;de: idéer som. framför. -- allt -lancorats av . den”. frejdade” historikern "Harald Hjärne under ' "parollen: "Försvar och reformer. Många moderata tog också" intryck" av: den: starkt socialreformatoriska . förkunnelse , som bedrevs av den samtida s;k. unghögern "under : ledning. av framför . allt, Rudolf Kjellén: och - Adrian Molin. . : Visserligen försvann ordet "mo. ” derat ur den officiella partibe-. teckningen” redan. 1912 då Första . kammarens moderata parti slog 'sina påsar samman med det gam. .1a- Förenade -högerpartiet och där- vid anammade beteckningen förs- ta. kammarens. nattonella "parti. Men ännu under en lång följd av år kom De Moderata att'ut- göra "den beteckning under -vil- ken> högerpartiet | många. val- kretsar gick fram till val — som valbeteckning "skulle. De. Modera- ta komma att försvinna först un- der senare hälften åv 1920-talet. Som namn på” tidningars. politis- ka färg lever. beteckningen mo- Svenska Dagbladet som den störeg- ta konservativa ländsortidningen. Nya Wermlands-Tidningen - -beteck- nar sig som moderata, och samt ma är förhållandet med. exempel- vis ” Barometern, .." 'Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tid- ningar. och Smålandsposten. Des- sa tidningar behöver alltså. inte ändya namn på :'partifärgen,. vil. ket däremot kanske öÖsterzgunds- Posten. .mäåste,. Den kallar sig än- nu moderat i Svensk Annonstaxa men vill när" den citeras helst gå mnder den av" [Sydsvenska Dagbladet " lancerade" benämning. en: ”oberoende liberal”, dymedelst |. sin, markerande . partipolitisk; obundenhet, ! p et ” HuspyuR Har du några husQjur på an ev gård på landet? seed — Nää, det räcker med. radions [povsfägelt - : SoA kammarhögern.' (som"' gick; under -- - 4 "I tlet) var. väl reaktionära: De. mo- | a K a derata. kvar än i dag — såväl -" N = i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.