-LAHOLMS "TIDNING Torsdagen den 16:januari' 1969" " LT. Torsdagen den 16 januari 1969 -LT '— Ett & v Sovjetunionens argument, för i av Tj ki var att det tjeckiska kommunist= " - partiet" hade förlorat kontrollen” över den politiska utvecklingen i sitt land. Argumentet 'var falskt -- då, men kan möjligen bli sant nu, Tjeckoslovakiens folk slöt be- i Komrmunismens. svck z/ beslag på mera betydelsefulla pos=; ter i samhället men i stället har det vuxit fram en s k mellan-' grupp, som anser sig vara: rea; listiska politiker och därför tvin=+ gade att gå ryssärna långt ill mötes för att rädda något av ”li- beraliseringens” vinster. i Som Ha uppens främsta geistrat upp bakom k partiet, sär .det i början på för- ra året kastade ut president No- votny och hans stalinistiska an-' hängaré'i' politisk exil. Enigheten "mellan den nya partiledningen och folket möjliggjorde det framgångs- rika passiva motståndet mot ocku- pationstrupperna. Tack vare det- ta - kunde . . Dubcek,.. Cernik, - Smrkovsky och Svoboda stanna, kvar på sina poster, ryssarnas plan att installera en quisling- regim” i” Tjeckoslovakien gick i. "stöpet. I längden har dock koramunist- partiets ledning inte förmått hål- Ja en enig front mot "ryssarnas". diskreta men hårda tryck med '' krav på vad de kallar ”normali- sering”, d v s underkastelse un- der den sovjetryska imperialis- mens ' målsättningar, En stalinis- ; tisk falang, som efter Novotnys ; fall låtsats vilja stödja den nya kursen, var redan' före' ockupa- tionen beredd att fullständigt ka-= pitulera för 'ryssarna 'och arbeta för deras intressen, 'Av -allt att; döma har "också, en, del tjeckiska” politiker! och säkerhetsmän stå Lå maskopi méd ryssarha för att gö- H ra det möjligt för dem att ge- nomföra ockupationen snabbt och ” smidigt, Bland dem må nämnas den av Dubcekregimen avskedade”: inrikesministern ' Pavel, "chefen för säkerhetspolisens Pragdistrikt överste Molnar samt chefen för' den fjeckiska nyhetsbyrån” CTK Miroslav" Sulek;' som; den : 20 augusti ' ovä t kom tillbaka från - Sovjetunionen, Sta= linistgruppen r inte.— i varje fall iile ännu — Jydkais lägga Ingemund” Bengtsson : företrädare "synes böra räknas Cernik, som blir premiärminister även i den federala regering, som tillträdde den 1 januari efter Tjec- koslovakiens uppdelning i'en tjec- kisk och en slovakisk stat, samt Gustav Husåk, som blir chef för ' ” kommunistpartiet i ” Slovakien. Alexander Dubcek, som får mot= svarande post inom det tjeckiska partiet, : torde vara tvungen; att handla i f samförstånd mellan mel=< langruppen "och ge. upp, mycket av det program för ”mänsklig so- ”cialism”, på vilket han vill satsa . sina krafter. Dubcek har genom de ihärdiga ryska påtryckningarna alltmer bli- " vit något av en kringskuren kung. Han är, visserligen alltjärnit förste sekreterare och därmed nominellt " chef för det tjeckiska kommunist= partiet men ' inom dess, 'central-: kommittés presidium har, bildats : en åttamannagrupp, i vars hän-. - der makten över partiet ligger, I denna grupp, saknar Dubbek på: litliga vänner. - Så länge komrnunistpåftiet 0 kade bära upp rollen av "centrum . och kraftkälla för motståndet mot ; ockupanterna ägde det folkets för- troende -' och ” kunde ” kontrollera den - politiska - utvecklingen. När partiet sviktat under pressen från. ': , Möskwa och ingått avtal fed den ryska stats-' och ”Partiledningen, so som ensidigt gynnat ryska intres- sen, "sviktar" också folkets ” fö troende, och” partiet kan" komma att' helt förlora" greppet ' omr vad 7 som sker i landet. Det finns skäl. att lägga tonvikten på 'kån, "ty: ' sammanhållningen : mellah'” olika ” : folkgrupper: i "deras motstårld mot” den: 2 'broderliga' hjälpen” "från." ide" a. på 7 hallå Andra kammaren sedan” 1951; skall i nästa. vecka får en "plats iet; ta jordbruksdepartemenitet, Toch del blir" ;kärjske. inte” så Väte” att :sadla goda förutsättningar- attä ävel M sig in i, dess arbetsuppgifter, som inte bara omfattar, jord h; skog; bruk sarnt fiske utan även di så uppmärksammade miljövårds-' frågorna. Hans halländska hems=.. bygd. ger, honom gott oms udie= - man i”nationa : efter” bildande och 'åtta bedrövelser "blev ' "högern" begra- ven med. .traditioneHa hyllnings- tal från de närmast sörjande, Upp stod i samma veva Mode- rata samlingspartiet även "det hyllat i välkomsttäl: av sina närmaste .upphovsmän, Därmed sattes punkt föl deh extra par tistämma högerledaren, numera ledaren för. "Moderata samlings. partiet, Yngve Holmberg tillkal- lat och:isom torde”: gå till: den politiska , historien som ett av de märkligaste partimöten .som hållits, -- Det fanns vå. ledande "tanke gångar bakom) hr Holmbergs ambitioner att till varje :pris få namnbytet genomfört : vid denna partistämma. ; Ordet hö | ger” hat,” "söm Yngve. Holmberg |” själv uttryckte det, kommit att alltför . ofta förknippas med I nom : ordet samling + partiet. som” banerförare kraftsamling av- de "I social istiska. "partierna, Man | har”. "måhända 3' inte > så svårt att förstå vissa "högerkretsar «över -paral- lelldragningen mellan 'åen svens- ka" högern och -händelser' bl: a. utanför -landets grärser .av just den. ”extrema. och bisärra” art sont hr. Holmberg antyädé'För- visso har övertramp frår möt- ståndarhåll ' begåtts — högern |" Här blivit "utsatt för misstänk- JNiggöranden som inte bara drab- "bat Partiet Kärt utan även den po itiska debatten” i helhe "Men, frågan: är om män” en- bart genom namnbyte ” "lyckats | eliminera - lusten ” eller; överty- -irritationen a]: [ETT ORD PÅ VÄGEN Herrens,, Jesu Kristi, nåd vare med eder ande. (Fil. 4:23) Mänga, .mänga gånger har jag vänt mig till denna välsignelse och funnit den vara en källa till tröst och kraft, Det är en inne- hällsrik 'bön som Paulus slutar sitt brev med, . När jag känner mig stressad och bekymrad, besviken eller prö- vad, sjuk 'eller anfäktad, vad det än må vara som gör min 'ande nedtryckt så vänder jag mig till dessa ord och upprepar dem gäng efter annan för- mig. själv. Jag försöker göra dem . mer person- liga genom att säga: ”Herrens Jesu. Kristi, nåd är med min ande”; : : När jag använder : orden på detta sätt finner jag en förunder- lig styrka. Kristus kommer mig så nära med sin uppehållände och "livgivande nåd, De ger mig den helige ”Andeg” ledning och ljus och min egen "ande blir .; ve- derkvickt. : mankoppla. vissa ”extrema och bisarra” händelser med detta parti. Det helt avgörande mäste - vafa den politik man skriver in i.sitt program och som. man " avser "att praktiskt . genomföra. .Detsamma måste sägas om hr ; fränders idé om att ' ”samlings- i partiet” som namn skulle locka fill sig väljare från grupper som ; anser ett samgående. av. de tre i icke-socialfstiska . partierna "vara "det .:enda saliggörande "medlet att bryta det socialdemokratiska maktmonopolet, Självfallet är; det också : här 7 den. förda "politiken söm spelar "den avgörande. röllen.' N- ” : För den» gamla” högern, nu- - mera Moderata samlingspartiet, har-namnet tydt ligen -varit det allt: . överskuggande bekyrnret , och det. var det bekymret man värden. Det. fram; rip övning: av partiets: palitik. |. berg om att” "på "detta sätt ska "Pa ett. alternativ: till”dén social demokratiska - regerinsspolitikeni i där, centern” nu. :är:det: största årtiet. Och "någon resonans för en profilpolitik som hr 'Holm- + berg och hans" moderata” såm: lare pläderar- för- finns. inte in- » om; centern, . Det. troliga är- att högern som Moderata samlings- jopartiet 'kommer . ätt -- sitta en- | sammare än någonsin i sin kon -servativa.: kammare, : . "KÄRLEKEN 7 — Det är. underligt 'med kärle: ken, Första gången man blir kär tror man "att det är den sista och den'sista gången är man säker! på, gelsen hos. motståndare att sam: att det är den första. "Holmbergs och hans- menings-|- narare» bekräftade ; uttalandet . (Forts. fr. föreg. sida) centrala sjukvårdsväsen. under åren 1955—59.' Sisträmnda år blev han chef. för dåvarande Kooperativa' förbundets arkitekt-| kontor, vilket under hans ledning omorganiserades och ' utvidgades till en "totalprojekterande bygg- konsult, ombildat till aktiebolag 1963. Närmast sörjande är- -makan Marianne, född Ljungdahl, sonen Erik, med kand, Stockholm, dot- tern Kerstin, agronom, med ma- lärare Olof A, Larsson, Ströms- näsbruk, har. avlidit. Han var född i Hishult, Vid Lunds -han- delshögskola avlade han student examen och blev senare lärare, Til Traryd kom Larsson i sh tet av” 1920-talet" och blev då Torsdagen den "16 januari 1969 I dag: HJÄLMAR " Solen' går upp kl. 828" och ned kl. 16.06." I morgon: ANTON ke agronom Sten Ebbersten, Kniv-| Solen: går upp kl. 827 och sta, sonen Mats,' teknolog, Lund, |! ned KL.26.08. ; samt mostern fru Hilma Barck- - s lind, ' änka efter skådespelare . Calte Barcklind, ' : nog a Do . lärare i Lindhult. Efter några Olof A. Larsson) F. folkskoklär flyttade han till Strömsnäs- bruk, där han verkade till pen: sionsåldern. — Olof Larsson Var Yrkesskolans förste rektor och var under många år representant för lärarkåren i" skolstyrelsen samt revisor för ABF. Närmast sörjande är maka och son, "| ken Kristall... > (Forts, fr, sid. 1) | +”+w2w2w ” Även ett par andra större sammandragningar har vi tvingats säga nej till, men 'när — ansiktslyftningen = blir klar, får staden én festivitets- sälong, som kan mäta: sig med de mesta i grannskapet. . . i 160 gäster älva salongen, scenen frånräknad, kan källarmiista- ren ta emot cirka 160 sittan- de "gäster. Om också baroc- och övriga ' utrymmen kopplas "in kan man bereda plats för 300 utan vidare. ' — Tyvärr är det väl så, fortsatte hr Ek, att lokalen stor utsträckning. Bästa : lös ingen wore väl, att staden själv svarar för Io- Som första statliga myndighet 1: Halland ' har: Jänssh : yttrat sig över Kommunikations-" departementets promemoria om en ! snabbare ' genomförd” -kommun- Hd ” inom” "block ram, än som förutsattes i i 1962 års iksdagsbeslut i indet frågan. : Nämnden uttalar att den utifrån de kter länsskolnä Å första hand har att beakta an- 'ser "en tidsplan för blockkom- "=. munbildningens "genomförande vara till fördel, Den mera lång- ”siktiga planeringen; främst: vad "beträffar lokaler och Järartjäns- ter; skulle entligt underlättas ' > "och ' effektiviseras. ;.. Örn ;; denna 'mmanläggning skall konima' till " ordföranden” Ti sdagsman. ÅA An- . dersson, som Jänser att ”riksdagsbe- ”slätet från: 1962 om: frivillighet vid sammanläggningarna : fortfarande Tänsskolnämnden i inte enig: - I kommunindelningsfrågan mungränserna. Redan. en samord- i stort står outnyttjad i för] ”kalen medan såväl Stadshotel- let som föreningar får dispo- nera den vid behov, Efterlängtat: Upprustningen «är emeller« tid efterlängtad, både av käk larmästaren och av förening. ar och sammanslutningar i Taholm. (un Staden behöver en festi- vitetslokal, kommenterade hr Hägerström, och även om upprostningen kostar en hel del, är det väl använda me- del, : ” Därtill hälls "kostnaderna nere genom att man gör det mesta i egen regi. Målningen kommer att läm- nas' ut för räkning i de niär- maste dagarna och till våren bör salongen vata klar att presenteras i sitt nya skick. Ben, så de har tidsplanerna ha för grund. skolans<soch fackskolt genomfö- ning mellan olika verk tex projektering av bostäder, VA-sy- stem och gator inom samma kom- mun, ' kan erbjuda” svårigheter, Kommer därtill. behovet av en samordning mellan" olika kommu- ner r bli situationen komplicerad. , "ETT BETYDLIGT ” i ALLVARLIGARE | problem stöter nämnden på 1 ett expanderande” län. som Hallands, d för= delning mellän blockens olika kommuner, ; En av de viktigaste fö jdinvesteringarna är. skolan,. Så-' borgsområdet) ökar. elevantalet ”in- även. inom tätbebyggelser . av. va- rierånde storlek i Kranskommuner- vx skall gälla. Tre andra ledamöter i "nämnden," hr” Erland? "Jacébsson, , i Kungsbacka,:-Olof. Erling, Halmstad H rr och "Gunnar? : Bergman;"." 'Halm- stad, har, också reserverat sig. De önskar "ett preciserat uttalande be- träffande tidpunkten" för” & manläggning....:; - I yttrandet heter det bl Ökade. kö la befog het kenber +» Förhållandevis fler unga familjer bostadsområden,” na ofta är belägna, töms på perso- ner i skolåldern Om bebyggelse- områden med så olika befolknings-' struktur åtskiljs av en” kommun- gräns, krävs en intimt samordnad förutsätter emellertid ”ått. den 1o- kala skoladministrätionen byggs. ut jämfört med förhållandena i fler- -talet av dagens k inom ”länets alla kom- munblock, vilket” leder till dels en tidsödande handläggning av: skol- 3, ' Det:är föga tillfredsställande « att ”förtroendemännen i en. rad kom- ». muner : inte kan ' utöva inflytande |: på : verksamheten i' de skolor, tilll; dels : ur: resurssyn= synpunkt inte” alltid ändamålsenli- ga lösningar. sul et öns fila Speciellt besvärande är det 'då gl berör mer än ett i "vilka "F +. studerande "sänds och till: vilkas drift kommu- nerna lämnar ekonomisk ersättning. -Denna möjlighet begränsas till att gälla! för > ”värdkommunengs”. .kom- munala organ.” Det. har visat sig nödvändigt att :. även utöver 'den samverkan som "regleras av skollagen i ökad om- : fattning samverka i'en tad under- |” > visningsfrågor. Gemensamma läro- , + inköp, gemensamt anordnad lärar- . fortbildning, samverkan i fråga om > Viss personal, främst rörande elev- 2 råden, t ex psykolog, kurator, skol- sköterska men också vissa lärare, är exempel på ökad samordning ” av arbetet inom högstadi ådet Hallands i 5 fall. Om en justering av länsgränsen inte kan ske utan, samtidigt, är det ur länsskolnämn-; 'manslagningar ökar antalet skol- Iedartjänster som upprätthålls med vikarier. Av 47 rektorstjäns- "den. 111974 fördubblas antalet vakanta -tjänster, Även ordinarie rektorer erhåller . korta förord- nanden, Dessa anordningar är till nackdel” för skolväsendet, För och: gymnasieregionen. Funktionen kräver enhetlighet i inom större om- : råden än "de nuvarande kommu- nerna, . . Samhällsekonomiska Vinster ' kan | göras om skolenheter och elevtran- sporter organiseras utan hänsyn t till För rv för försök till samordnat skolbyg- ” gande påverkas negativt av kom- i änser. kolledarna innebär det en osä-" kerhet i anställningen som bl a nande rektorer söker tjänster i sin tur medföra relativt täta by- ten på skolledarbefattningarna. Mera långsiktiga initiativ hinner blir ryckig. Inom skolans verksamhefsområ= inom. "Halmstads-. som” Kungs- ' backa-blocken. (inom? Stor-Göte- ' té enbart inom” "centralorten utån . nav I en nära framtid torde! situa-.. MN tiohen bli'likartad i först och främst . Varbergsblocket” men även. i Fal-, I bor i: ytterområdena; medan: äldre" i vilka” skolor- planering: Så sker inte i tillräcklig ' byggnadsärendena bl a inom läns-, län. Evligt PM gäller detta £ n 19 : kommunblock. - Av ' dessa . berörs att kommunsammanläggning . sker;' dens synpunkt angeläget att dylika "| indelningsändringar sker snarast. ', . |- « I avvaktan' på : : kommunsam- ' ter. är f£ nI1l vakanta. Fram till ” leder till att vikariatslöneförord- andra "kommuner, Detta kan i - inte slutföras och verksamheten | rande fungerat på ett mycket tills fredsställande: sätt, Utvecklingen på : skolans 'område går mycket snabbt och: behovet av samverkan ökar.” lösa problemen utan alltför stora ” dröjsmål, är det nämndens uppfatt- ning att en fast samverkan uppnås . bäst genom en kommunsamman- slagning. ” Även 'ofh” för" skolans "del tillska=::- pandet av! kommunalförbund kan -- N i Tus öhkonstnä r ” "Simon 3 Svens ” något av ”en” Redan: som: länge var, han: ned. i l annars usenkonstnär. )' :G-åring ' började | ' han spela ; dragspel - och" deh | SVARV: är mångsidig, eo . son; hel: oe | låtarna han spelar och ibland komponerar han också... . T det vackra, hemmet i Mörkhult är hyllorna prydda med vackra föremål. Flera av dem har Simon själv signerat. Där finns snidade gubbar I" trä men också ett antal. myc- ilpjorda” hävuden I ston. således stenbildhug- gare också, På : gården har har : en» liten. verkstad, Där " vistas Simon'så ofta han. har "En: liten: men dock skvallrar om att han tillfälle. . Ett, tag tillverkådox jag U 'övöppnare och andra grejor . för. Hems öjden, Som grabb sysslade. mon mycket med handaslöja. Ian och hans brö. der gjorde . bikupor, - korgar, -ok till sturtar och mycket än. rd fari- Vem "kan: inte” få: rättig. "het at dka' kringti rvingshan- 2 eh Simön Svenssön fick. det > på. grund av sin sjukdom 'och att han” få rättighet. att fort- a a de inte . enbart ' han tacksam” för; Hans videt. också . och "” med det. torde handlare! det: anno 196: ön" ovanligt: Avexlig. bj hobbyn. odlar. han ännu., Rätt ett”dans- i kapell. som hette Swings, och |. .: oe . det Ysvänger” fortfarande :om : sltere $ eg "handlare", » : Md . na i både trä och sten. .« Dragspelet, tar Simon gärna fram och spelar en glad trudelutt. - På hyllan ses nägra av de egenhändigt förfärdigade skulpturer- "Gm MREöett la -— Tycker : du? Veras röst lät Svante kom in, vårdagsklädd ch inte särdeles nyrakad. Vera hade önskat att-ban. sett mera heldags- fin ' ut. Inför Bertils välvårdade » yttre verkade han vard "och CEMMA lens q orre, "| meri för "en annan,' "Svante : var nao och hänge sig åt ett” Stig a svär. sveklös. Det vär mer än vad” man kunde säga om. Bertil. vs -: örn Här är min kusin, Bertil.” Svante” räckte honom - sin. hand nästan. osriygg. för var hon så snar till att jämföra? Svante var den han var, hederlig, trofast,» rejäl: Skulle. jämförelse ske, borde det bli till Bertils nack = del, Svante skulle aldrig ha kun- , nat handla som han, älska en kvin- I + £ + Hon blev ond på sig själv. Var- i och: de "honom utan cho- ser men vänligt, > i köket. Sonja gick och Smågnolade | fö, för sig själv men tystnade, när matmodern inträdde. Vera-tyckte ati det lekte ett roat leende” kring flickans läppar. "Vera ursäktade” sig 'o och fäck ut) : holm, som kommit, sa hon liksom förklarande, Efteråt förargades hon på 'sig själv." Det' var: som om hon bad om ' ursäkt för något: Sonja skulle säkert" också . fatta hennes -':|ord så, Vad angick' det egentligen "I flickan; vem som kom som gäst till huset? Väd "han var "stiligt, Sonjas drig förr sett henne så öppen och omedelbar, Men inför Veras grans- "| kande blickar . sänkte Sonja sina ögon och rodnade; " På kvällen satt de en stånd i isa- len och pratade. Bertil hade varit en dag i Vinninge och hade häls- ningar därifrån, ;. ”— Fru Irene har faktiskt åldrats, sen du flyttåde hemifrån. ' - Bertil. kallade alltid sin "moster för fru Irene, = - ”TVera, som tyckte, att hans ord krände en smula, tittade förstulet bort mot Svante,” o- Det är min kusin fån Stock- tare, Hon förde samtalet in på sina röst röjde oförställd beundran, Vera | : i | såg hastigt på henne, Hon hade al- Han såg dock. il oberörd ut, och hon andades lät- och Bertils gemensamma bekanta, men då Svante därigenom inte kunde delta i samtalet, började hon på nytt tala om annat. Det blev ett ytligt samtal, mest om väder och vin a Efter en' | halvtimme bröt Svante upp. — Jag går in till mor en stund, och sen gär jag till sängs. Vera kan nog underhålla dig. bättre än jag. | det? frågade hon smått förargad. Hon kände, att hon hettade till. Vad "menade han? Var han förarg- lig? Hon såg upp i hans ansikte, men det leende han gav henne, var endast godmodigt, »Kära,' kära Svante!» tänkte hon och grep im- pulsivt . hans hand och kramade den” os — Din äkta hälft tycks då inte ha minsta anlåg för svartsjuka, anmärkte Bertil litet ironiskt, när! Svante lämnat dem, .— Varför skulle han också ha = En man med en så söt fru borde ju- -ha sina betänkligheter, log han. «. .— Svante kör själv inte till de trolösa. Då räknar han inte med den egenskapen hos andra heller, '— Så högtravande lilla kusin blir! Men bör du, älskling, har 'du aldrig känt lust att vara bara en liten smula trolös? gäckades han. "— Nej! Och 'för resten ska- du inte kalla mig älskling, Det kan missförstås, att ha det som du. "od s — Jag skulle. bli galen, om" jag - "Kan det? Han & säg utmanande på henne. — Ja, inte av. "mig, men kanske av andra. Märkte du inte, att Son- ja såg chockerad. ut. fee — Sonja? . Jaså hon. Hon var själv så söt, att benämningen gärna kunde omfatta henne också. — — Du är oförbätterlig, Bertil! Har du bara ”lust till gyckel? rz -— Inte alls. Men hellre det än — Vad menar du? : skulle sitta i. den här gudsförgätna hålan tillsammans med en sån som din Svante. Låt vara att han är god och rejäl, det tror jag fullkom- ligt väl. Men han saknar ju flykt. Ser du inte, att han'är som. ett stycke av, jorden han trampar på. . — Tyst Bertil! Du borde blygas att säga såna saker. '— Jag vill inte vara tyst. Jag är övertygad .om att du tycker det- samma som jag, Men du är för feg att säga det, Ni är det mest omaka par jag någonsin sett. Du är ju som själva solen. ., T - Det passar ypperligt, Bertil. Vi lever ,alla mellan sol och mull, Bådadera är oundgängliga för vär existens. Var det för att kritisera Svante, som du kom hit? Det ha- - de varit bättre, om du inte kom- mit. Du ska veta, att du inte tål' att jämföras med honom. '— Jag betackar mig också för slik jämförelse. Säg mig, Vera! Varför gifte du dig egentligen, ja," jag menar just med Svante? .— Därför att jag älskade honom förstås, svarade: hon, och det låg, något av: trots i:rösten — Och vad hos honom älskade du? Han är ju inte alls din typ, vad jag kan förstå, — Jaså. Och det -vet du bättre än jag förstås. ' Hon reste sig upp, . — Godnatt Bertil! Jag är glad om du reser i morgon. ' Han försökte hindra henne fån att gå, men med högburet huvud gick hon, ut. ur: rummet, I den stunden påminde "hon mycket ' om. sin mor, fru Irene, i (Forts.) N AX ] i Z
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.