Ä MN LANMOLMS TIDNING: > >" Fredagen "den" 17 'Januart 1969. i = 'LT Frodagen den 17 januart 200 LT- =- Andrad målsättning Om Ingemund Bengtsson i Var- = under hans regeringstid bade jord- berg 'utnämnts till jordbruksmi- brukarna lugna och ekonomiskt nister" 'under krigsåren, de för» goda år. MRS dra sta efterkrigsåren eller i början = Så långt kan sägas att-jord- av femtiotalet, skulle detta för- brukspolitikén i stort sett" hade modligen ha betecknats som en som målsättning "största ” nöjliga 5 utmaning mot Sveriges bönder. På produktion till produktpriser som' den tiden var det praxis att jord= = täckte framställningskostnaderna bruksministern skulle vara an- på ett hyfsat sätt. Övergången tingen en kunnig praktisk jord= mot vår nuvarande negativa jord- brukare och god politiker eller brukspolitik började under;Gös- ha sysslat åtskilligt med jord- ta Netzéns :jordbruksministertid, brukspolitik. "Men utvecklingen ' Personligen var Netzén I Positiv . har ridit förbi denna uppfattning = till" näringen, vilket han visade och kommentarerna till 'Inge- många gånger redan under de'år . mund . Bengtssons ” överraskande han var redaktör för Lantarbeta- upphöjelse till jordbruksminister ren. Men konsumentsynpunkter= kommenteras' i stort sett välvil- . na på jordbrukspolitiken vann allt ligt såväl av. politiker 'som' av större gehör för att slå ut i, full . företrädare för jordbrukarna trots blomning under Erie Holmqvists .. att han .inte uppfyller sådana jordbruksministerår från 1961-och krav. Detta beror givetvis på att. fram till'det skifte då Ingemund 7 Jordbruket -från att-ha varit den' Bengtsson tar. vid.-En nedekärs >? dominerande näringsgrenen i lan-: ning till cirka 80 procents 'öj det, nu krymt mycket kraftigt försörjningsgrad måste give is få no och endast sysselsätter en Jnino- — konsekvenser - för ' jordbrukarna, ' ” ritet av landets yrkesverksanima ; låt vara på gott och ont, Ing människor, ee Aa mund Bengtsson har förklarat sig Under krigsåren var jordbruks- ämna fortsätta samma jordbruks- produktionen oerhört: viktig 'för landets försörjning och del gäll- »de I första hand att stimulera till så stor 'produktion som möjligt." brukspolitik ger knappast! Den tidens jordbruksminister het-. "popularitet åt sin främste ”före- te Axel Pehrsson-Bramstorp, vil = frädare och. Ingemund Bengtsson ken inte endast var en praktiskt ''får kanske stundom bereda sig på : » kunnig jordbrukare med stort . hårda tag, Förmodligen bli förtroende bl a i jordbrukets för- . emellertid .mer- expeditiongi cningsrörelse, utan därtill eri in-'. ter under. kortare tid,, än sjord flytelserik politiker allmänt sett.'. brukspolitiker på längre sikt, När Bramstorps regeringstid anses — statsminister Erlander ' drar" sig + numera även ha varit något av = tillbaka till hösten stundar troligt en guldålder för "svenskt jord-,. vis',en mer, genomgripande É bruk, vilket inte hindrade att han konstruktion, av, regeringen hade åtskilliga kritiker ' bland den som -förorsakades av inrikes jordbrukarna, under sin jord- minister, Rune :Johanssong « sorti. bruksministertid, Delvis .bottnade . Och då återfinns sannolikt Inge-" ..: emellertid denna kritik i politisk: mund Bengtsson på sin s k Måm=.. «i konkurréns, främst från, hö mas gata, d v s i socialdbpärte. och folkpartihåli: ". mentet.. Men då. har, han 1' . Bramstorp "eftertr pb politiska - målsättning :som Eric Holmqvist, 'd v s ett rnedbantat «+ jordbruk, En sådan negativ” jord" hågon a : varje "fall. vunnit: ytterligare depart . samlin; ng”. ng ” mentsrutin utöver den hän 1945 "av' Per" Edvin " Sköld, "söm, ' värvat under" åren” som isak! : redan! på ”20-talet" var. tssek-'> nig i” söcialdeparter + Och "reterare' 1. jordbruksdeparterneni ; . jordbrukarna” kän säkert ' ta” et : tet" och” jordbruksmintster "från - sådant” gästspel" av"; Ingermund > 1932. tilll 1936, .då Bramstorp "tog". Bengt: i jordbruk te! över, - Om » Per, Edvin. Skölds |. tet, med 'kru kompetens rådde inte heller, håg- ' framför allt en, ra delade meningar och även häns.! .mesgill "Politiker. : som jordbrukspolitik ., kan: betecknås ', sig till någon ,slägs som” positiv. Detsamma kan fö- :gas' om', Gunnar: Strärig, som ef- terträdde,” Sköld. "1947, :även: om des” 20] inte lånar entyrspo-= VR i an '" kpnfronterats" smed jord: FARA fel arv FR : Å bruksproblötmön" frbn ön Ask nör Tage Erlanders ON 27 lunda' sida än Bramstorp": och PR FÖR JIA FN . a ttalande i TV i tisdags kväll un? Sköld, nämligen gom jombudsman |,. ba Fälg + ; : ”för Jakan ProdisMaminå kader MORE få ARE 4 sak. kan sägas” om. Sköld och Bengtsson på fjorton dar blir ex-' pe Sträng, som "sagts om Bramstorpi] 577 Bes 0. Po. - RT de var, duktiga pol - pert på jordbruksfrågor, var nog I” Gunnar Sträng håll Nie es pch minst alsagt > illa sövertänktjjeEle biz nar Sträng hal ES M Ham )-Jer också var det. ett ,utslag av.h den positionen med den Tran... | Erlanders studentikosa skä ilyn-” Under koslitionsrégetingen från er yr ; « MM é KITS Fo 1951 till, 1957, ryktade, San B No],;. "0 SOM skymtar fram då” öch "då "Jar det tjusigt att återuppleva nä- "| stilla, mästan 'som 4 bidan' inför .| ruvande, , hemlighetsfull -|här ute vid havsbandet söka vila -Joch rekreation. De låga 'korsvir- "| keshusen såg ut som små dock- | lopporna "kila smellan. tårna och inför: det "eller : tecknarsynpunkt sett. var; den: lil- "| som + rädsla för.att havet skulle skvallerspeglar uppmonterade in- ne i husen, speglar som avslöja- de vad som hände på gatan. .- Kan det värmeälskande .svens- ka folket få för varmt? Troligen! En av dessa heta dagar i början av juni vandrade ,jag kustvägen till Viken i hopp att finna nä- gon bybo att prata med, några salta fiskargubbar som kunde be- rätta om tider som varit, Skräm- mande i sin ödslighet låg stran. den denna sommardag. Värmen liksom kokte i-luften och tale sättet ”att koka i sanden” håller jag inte för otroligt efter den upplevelsen. : Vikens gamla by! Vad den står mitt hjärta närå! Den , har" om något blivit min stora'sommar- förälskelse, Smala , gränder och prång, kantade av gamia kors- virkeshus, ja hela små gårdar, får, en” att dra andan av förtjus- ning. Blommorna i sina rabatter 'och blomsterlådor vällde .ut mot gatorna, Bilar och cyklister kör- de långsamt för att riktigt. kun- na inandas den säregna atmosfä- » Ett och annat strandhugg gjor- des i: Arild, Det var något sär- skilt 'med den lilla badorten. De röda Klippformationerna reste sig dekorativt i höjden med havets gröna | gungning som .-bakgrund, rött mot. grönt. i sidenlyster..T sanning skönt för ögat! Att återse en bygd man inte haft någon som helst kontakt med på över 30 år, är något helt annat än att t ex, återvända hem frän en utlandsresa. Visst ra ting.., men — med en hel bygd blir: det annorlunda, En bygd förändrar ansikte, genom går förvandling, expanderar eller går tillbaka, alltefter dess möj- ligheter. - På hamntorget 1 Hälsingborg letade jag rätt på bussen som skulle föra mig till Gräleje, fiske- Kiget som”"ligger mellan Domsten och Viken. ”Leje” är en kvarle va från vår danska tid: och be- tyder ”ljäge”. Ett, fiskeläge var i regel en klunga 'hus, några sjö- bodar och så förstås ”fiskarna” som bodde där med sina famil- jer. et : H Det var inte utan att en ilning av förväntan” kändes inombords, när. bussen satte sig i rörelse mot målet. Bussen följde ikust- vägen nästan oavbrutet.. Endast vid Kulla Gunnarstorp, "det ma- jestätiska slottet i Kullaskog Zior- de den en liten sväng inåt landet, just där den skira försommar- grönskan. kontrasterade mot gra- narnas mörkare valör, - Domstena By — min ungdoms- by.— var till synes sig lik! För- sänkt i' törnrosasömn? Vaktad av tvenne riddare! A ena sidan ha- vet,! som den dagen visade sin bästa sida, Sundet låg där. blick- tiv sett en intressant. bygd,” Vad naturen beträffar är” den ett: tet Sverige i miniatyr. Hjalmar. Gullberg . lär "en - gång ha sagt, att Brunnby "med, omnejd är er av Sverige: e Ingen" lär - något att invända miot.det yttrandet. Aldrig har jag sett himlen så väldig som den kvällen vi styr- de färden mot den yttersta ut- posten Mölle, Som ett stort styc- ke midnattsblå sammet: tycktes den... mig, .. famnande jorden så långt ögat förmåldde se." Någon ett oväder, vilket för övrigt inte heller lät vänta..npå sig många dagar.. Å andra sidan; skogen, - Efterhand ,upptäckte jag. dock, att: byn: visst inte levde i något Irömtillstånd. Tvärtom ' var . det ganska. rörligt... Sommargästerna hade börjat : komma. från städer och 'skogslänta trakter” för att hus, :välvärdade och prydliga med massor”; av, ” blommor.” om- En gata enslig stjärna blinkade till'ibland. Är det! månne "den känslan gom griper svenska: sjömän, : då --de upplever rn- Södra. korsets. stjä a de”'snurror och. snipor, fullastade med, fisk.". Fiskelyckan, hade. tyd- gen ' varit, , god.,. ”Timme 7 efter timme "kunde "man 'sitta på: piren och inandag doften av. tiära "och |tröj tång,” Låg, vinden 'på;. ”luktade” "allt. högre "gick. färder; Det. var havet--Men "vad, gjorde "det: :.det inte .- så. mycket .natur:. man. såg. var härligt att "leva, : att 1 eh c ; häruppe, .där det- inte fanns någ- ra” gatljus,. endast, bil 1 belyste: vägen, + Framför : oss" håde Vi na des;bleka sand: låtar tankarna 'fl lykta; bef allt.. jagiskt,:- yr, em fyr av-genomskinligt:.ma- ; Ibland kan d terial,: in. fantasi.såg. det när- ge Hubtryck föl mast utssomöen stor gyllensal där. jättar "och: troll hemligtetsfullt" för sie: F riter: och rörelser. ; Men valla; vet vi ju. att fyren på: Kullaberg. :är "det" odernaste 1 "sitt kan skifta Fran efte = "sinnesstämning; v. de finaste; platserna" ur ; En: la ”gläntan, strax I ”Christine: lundsbacken”» Just. därifrån säg man: ;Domstens ..Jångsträckta by ö ecknanperspektiv, ; NÅ av husen. låg sammantryckt: vIntil för farty- i "ljus: kunde, man se: tvärs över” vattnet, hort mot Bjärelandet på - andra sidan: För- trollande,' nästan: betagna,-. stod ryta:”och. ; visa. tänderna, En liten rykt | ig Först SER rup posten söm chef för jord- även" f"allvarliga't tall MIC) os Det; finns ingen b r "ikoner Det 5 2 N Bramstbartementet. Häll IRS | "inte tidigare sysslat åtskilligt måd tisk jor dbrukare "jördbruket, som på så kort!tid-kan i jofdbrukets ningsrörelse, men kanske' mindre fravsträdan- ', tränga ini den komplicerade pro=' de som "allmänpolitiker ' Även "| blematik "som; Jordbrukspblitiken >> .. utgör. "Inte ens hr 'Bengtison i : Varberg, 'hur ambitiös han ä Just, därför var denna "stats terns : introduktion ”av > gin. jordbruksminister "olycklig, sam "tidigt som det var något av en ut maning mot de jordbrukspolitiker och experter av. facket, som under åratal. ägnat mycken” möda -just åt att: komma - tillrätta ed de jordbrukspolitiska problemen; ” £KATTEFUSKET.. : ve Resriltatet :&v de nuvarande skatterazzlorna falar 'för”"att skattekontrollen måste. förbätt- ras, blia genom ökade. resurser för: taxeringsmyndigheterna, 'an- ser Falu-Kuriren (fp): Mycket : talar, för att. en. för- dubbling' eler "rentav tredubb- ling av kontrollkostnaderna skul- le bära ,sig. :Atgärden skulle bli en mycket god affär” för -sam- hället. : ra Den övergång till 'mervärdes- skatt som nu skett kan leda ' till något bättre förhållanden, efter- som den:ger en: viss'självkon- trollerande effekt. Alla direkt-be- rörda får ju dra av de skattebe-- lopp de själva erlagt. Skattefus: karen får större avdrag i form av moms, om han fuskar mind- re. Man har gjort beräkningar som pekar mot att mervärdes- skatten kan .komma att reduce- ra skattefusket med bortåt en miljard. kronor, Men om skatte- svinnet. totalt uppgår till" sju miljarder, så räcker detta inte, En väsentligt ökad kontroll skulle ändå bli räntabel, gå ihop och ge.fina slantar 1 överskott. Detta kan ske genom en per- sonell förstärkning av. taxerings- arna i partiet har visat sig även i den offentliga debatten:om vem som skall efterträda honom, Man : vet också; att det .inte kommer att behövas mer än 'en: mindre förskjutning i valmanskåren så valet nästa år: för att ett:regim- . skifte skall bli aktuellt! "Småpar- tierna. — : inklusive :kommunis- , terna" — riskerar redan! av tek- niska skäl att: bli Puteslutna”. och att deras uppträdande i va- let' kan sakna betydelse! Inget parti' blir 'representérat ” med mindre att det får över fyra pro: i hela landet eller tolv” procent av rösterna i någon av'valkret- sarna. Med den nya, exakta pro-. portionaliteten i partirepresenta- tionen . i enkamrharriksdagen - går. också de 'extra. fävörer so- cialdemokraterna hittills. haft i sin "ständiga 'överrepresentation förlorade, fr: v7s C:s TNE avdelningarna vid länsstyrelser. |] + .. | Nan na. Redan mervärdeskatten krä- I KNÄCKEBRöDET SA ver mer personal, men man: bör FAVORISERAS | inte. stänna' vid 'dessa' förstärk- ningar utan Ytterligare bygga ut kontrollapparaten, skriver tid- ningen, SN """Skolbårnen löper stor! fisk att få en alltför ensidig. brödkost vid skolluncherna! Effekten här- av kan bli'en minskad brödkon- .sumtion och sålundä >tvärtemot . vad Folkhälsan eftersträvar: MAKTKAN'TRING GENOM "" ENKAMMARSYSTEM Det 'vöre ett misstag” att tro att den - närmaste framtiden skulle te sig helt problemfri för -”Detta antyds i senaste numret "av: tidskriften" Br ö d;: där: dess . redaktör" Karl-Erik Rosenlund socialdemokraterna, — trots | "fränt kritisérar. den! "ot framgångarna i Ba knäckebrödspropaganda som valet, skriver Barometern (hj ras ss vv En belt ny-riksdag skall väl . Folkhälsan, '. » Skolöverstyrelsen och : Kommunförbundet bedriver jag redan nästa år, och man vet | i den gemensamt "utgivna" lat. att den nya maktställni kan | 1 ”Skolluncher”; Om utgå- . ts . . ; gå bli kortvarig, Statsminister Er- van,' som "upptar 25 förslag till lander lämnar med ålderns rätt |. agn a os både regering och partiledarsak. | . Skolmältider'och som”är en prak- "den:mellan Domsten och Gräläge .|.Men -skogen gav Iä och bard-sam-. "T keshusen cent av det totala antdlet röster | hade vuxit: upp:på he-l. "Vågorna kluckade mot skrovliga : 'bergmassivet, ve- "modigt, avskedstagande-:och. nog ämnade jag ett stydke av. min 1. därborta. er Hl, Hemfärden ; gick, vi passerade allén vid Krap perunps. slott kunde: jag inte låta under: de "år jag varit;borta, En tyjande skog! Då var den; ensliga heden: ett vackrare. synintryck eller: kunde det .vara; så. att ] var en Idealbild "jag gjort: m deny när :vinden, var vresig, Kring de: små - fiskarhusen : har , många sommarstugor; vuxit: upp. «cs -Ute..i ”Rännan” i det. djunaste vattnet "mellan Sverige.och:”gran- nen”. gled : ganska. stora. lastfar- tyg, :””Styckegodsare”, Så låga var de gam) S att ; om man : varit ogrannlaga, "man -utan svårighet ingstecknare nu cl rut i: Hallands .:museunr:f? sc: i! Hallands "museum. Tidningsteck: naren Rolf "Lundquist > visar då + nns ett '50-tat tuschteckningar, : de skulle kunnat se vad människor- flesta från ' Halland: Motiven är | na hade för sig därinne. Aldrig huvudsakligen hämtade --- från syntes". mågra "nyfikna människor i fönstren, men det berodde väl t det. här och där: fanns Halmstad; kusten: och tassemar- ker inåt land, allt skildrat .med samma sakliga och nyktra blick: "bespisningsarrangörerna, - avslö: jar tidskriften: x 3 "De" 25” huvudrätterna " ackom- ” panjeras alla av en s k standard; d v s en tillbehörssats som är genomgående, oavsett ”varmrät- " tens' sammansättning. I samtliga fall nämns här som komplement ” mjölk, knäckebröd och matfett. .. Mjukbrödet har man fullständigt glömt bort. Först i samband med " "tillägg til standard” | dyker småfranska och mjukt rågbröd upp i fem”av de 25 alternativen. En (minst sagt » märklig 'avväg- ning i ett land, där Befolkning- -en "i genomsnitt och 'skivor räk- nat äter dubbelt så mycket "mjukt "som -hårt. bröd, och där . en sådan ordning inte heller an- - setts klandervärd. tt - Denna ' centrala” styrning av konsumtionen . mot knäckebröd T i högsta grad oroande och un- ; der inga omständigheter förenlig - med de krav. på objektivitet man har rätt att ställa på statliga och kommunala institutioner”, — >. " Det finns:bara en förklaring "till denna favorisering, hävdar Vtidskriften: RE Va att känna igen ' åtskilliga av de platser, som avbildas, men man upptäcker: också, hur pass myc- ket "landskapet har att bjuda på och... som man” ännu” inte sett. En mindre del av. teckhingarna visar oss Gotland, öland, Väst- manlanrd och - Gästrikland... Nägra målningar kompletterar expon. Rolf Lundquist är. född 1909 i Karlskrona, - Han, debuterade vid en amatörutställning i Brom: ma 1946 med oljor och akvareller, 1957 hade han en uppmärksam- mad " separatutställning i Väster- ås. Sedan 1962 är. han bosatt i Halmstad, där en'det av ”hans teckningar publicerats i. Hallands- posten, Vernissagen. äger rum på söndag kl. 14,. : [ETT ORD - ) + PA|VÄGEN » ”Vadhelsp' "- haven - gjort mot en. av. dessa mina .minsta bröder, deg haven "I gjort mot mig” (Matt. 25: 40.) fe | ' Var skall vi "finna ”Gud?- Den som vill hjälpa människor i nöd finner Gud överallt. — Millioner människor som förut inte :haft något människovärde, har genom kristendomen funnit detta för sig själva och för sina barn. I den- na kamp verkar Gud. , | Gud . Som ' trädde in'i mänsk- "ighetens :historia "i Jesu gestalt går fram i vår värld. också idag. Han vill förvandla de kristna till att bli tjänare åt sina medmän-] niskor i deras djupa nöd. . - .-För Kristi skull måste vi med all makt motarbeta hunger, sjuk- domar, brottslighet och 'hopplös- Ne rs + Man har varit-föredömligt öp- ” pen för. intryck utifrån när det gällt att "variera huvudrätten, . men fastlåst i slentrian när det gällt ett. så väsentligt komple- ment som brödet. Man kan till .nöds inte ens åberopa pekuniära motiv för. sitt handlande, Ty 1 olika sammanhang har man sla- git fast att den ekonomiska och » Praktiska sidan av saken utesly tande är en kommunal angelä- genhet. Inte heller kan man ur. - Kullabygden är ur alla perspek-' Intryck från en sommar i fager kullabygd -]. 3: höjderna trär. när: klockorna |) os out] gifter — är jag inte. Jag Kar ju va- ' + P&' söndag blir: det vernissage |. Många besökare ikommier säkert) . bli att berätta, speciellt för min unga dotter, att vid hennes ål der vistades jag härute på Krap- perup hos släktingar, Ofta sprang jag genvägen genom skogen ner till Lerhamnmn" badorten, inte all- tid för att bada utan för- att ibland hälsa på mor Maria. ”Ma- ria Hönsa”, som hon allmänt kallades. Hon hade ”världens go- daste” hembakta pepparkakor och hemlagad jordgubbssafft.” ov. Sommartstaden Hälsingborg är väl värd att. skriva omN Ofta, ofta har jag suttit; vid Kärnans fot, bara suttit där, lyssnat på musik . långt bortifrån och sett människor komma och gå. Ibland har någon turist slagit sig ner och pratat en stund: om staden vid sundet, Alla har haft sam- ma vackra ord om den. Men in- gen har väl ändå besjungit den så som poeten Axel Persson i Sundets' pärla: or Var häkad, du resliga stad som Wéfter dig stolt över ”vandet en venusgestalt ur. sitt sensommarbad, . en dotter av rågblonda landet, a Din hjässa" av. medeltidsborgén blev krönt, sees 7 ” Se: smycket "vid" bröstet som - ".. glöder. > 2 vel av rosornas mångfald i dagg- . -. .» bladigt grönt > hen där klasarna solstungna blöder. ”i Som. ett "sagorhas - fursteskrin en färja på nybt lättar anka Från ”Grand” hörs en finstämd oc solistviolin, — ger. lyftning : » > tankar. cs locka med | äröjande bjuder '0&s taga till vara de timmar som lägges "till". :' svinnande dag, : tutande" ångbåtar. svara, ' Kyrkan "vars 'torn'. över helgad åt Jungfru Maria cs bär. på en; klang som: mot - La Den nyvalde presidenten 1 USA, Richard Nixon, behöver inte gö- ra någon anmälan om adressför ändring, han får posten översänd till sig utan dröjsmål, Hans ad. ress från och med den 20 januari 1969: Pennsylvania Avenue, 1600 Washington, världsbekant.. som "Vita Huset”. "Vad som : väntar Nixon. i hans hus, om tre vå ningar kan Väl till .en del jäm- föras med livet i en gyllene bur, men då detta ändå erbjuder utom- ordentliga ' privilegier och — stor prestige kommer . Nixon som ”fänge”. ändå säkert att känna sig rätt väl till mods, Det är framför allt ett dyrt liv han kommer att föra:r.i det när maste 1 och 1/3' miljard i svens. ka':kromor : räknat:- kommer. det att kosta att hålla on prosident i. Vita: Huset frisk och på: gott humör. För att möjliggöra detta även under svåra. kristider: vill man: att Nixon. ändå skall kän na” allt under mottot ”Mitt hem 7 är min" borg”. Under en tid av. flera månader är det 'mest "lyx: «| betonade. och strängast bevakade residenset i världen helt oberoen- de av .-yttervärlden. Vita Huset har sitt eget kraftverk, sin egen post och telegraf,. egen, bio och teater, och för, att inte presiden- ten må utsättas för ett giftatten- tat ledg' allt dricksvatten genom en filtreranläggning, fos br Inte rhindre perfe niska jositloverna .. hållnin Beundtar ny diade med sitt kvinnliga känna reöga' sd de då ljusen 'de gnistra och "sif” pärlglans "bland" vågorna ga AI NITAN fatet jr , från tusende a an väl alla vi ingborg'.. häll 'som VITA HUSET - EN GULDBUR |. sina åtgöranden' måste underkasta sig. Om det så bara gäller att resa .på sig och. gå fram till fönstret alarmeras härmed hans livvakt trots att de två meter. höga. fönstren - i: det "väl kända ”ovala - rummet” I och för. sig är försedda med: skottsäkort glas. Dag som natt är huset och dess omgivningar, bevakat av hundra man tillhörande, homliga polisen för vilka en avdelning rum är | reserverade 1: husets bottemvå- ning, Där finns också ett 'karto- tek "med namnen på” 50.000 per- sonen vilka skrivit hotelsobrev till förutvarande. presidenter, . .Överger. president Nixon sitt arbetsrum bevakas varje hans steg av "em. TV-kamera,: vilken « är ansluten till en övervaknings-” central, Beväkningen är så sträng - men trots dess grannlagoanhet tydligen "så förtrvetlig att de se- nast. presidenterna föredragit att så's mycket som möjlig, stanna hemma. oe : Jämt och ständigt står on här av. tjänstefolk för prestdentfam!l- jens, bekvämlighet och vård be- radda, 1200. lakejer, tjänstoflickor och. "lagerföreständare sörjer” för allt; vad till hushållet hör, håller de 150 rummen I huset i ord- ning samt dammar” de oersättliga konstföremålen som finns 1 nis- tan alla rummen.: Vad som ytlor- ligare kan tänkas fattas I "kom- fört. och "bekvämlighet! kan Ric- hard Nixon skaffa. selg då kon. gressen, "härför beviljat 60.000 dol- i lar, 3 03 SV ME - " "Rfter . dagensy'slit : och mödor kan. Nixon, då han finner det | Nimpligt'. mwppsöka 'simbassängen 1: översta' våningen. och där dyka på huvudet 1 det' vältempererade - säkert: äras t'ång.sbliokar tilt on jättestor» väggmålning. föroställan- -de.en”«solnedgång .över en av ' Fästindiska öarna, Vid "an blicken av. tavlan erinvar sig Nixom helt "visst en man som ham. för några. år: sedan I tävlan om. presidentvärdigheten blev ut- slagen av: John F, Kennedy, Bad- bassäng , och tavla. hade 'Skänkts president, Kennedy av hans' far, Jösöph Seph IKEnnedy:a va ere som får'sin'statsråc / . jordbruksdepartement i 50-årspre- ? sent — han jubilerar en vecka efter k januari -—-har Vv utnämningen; den, 24” länge: stått på lut > konseljsalen,.. mer. Arott ” att denne d skulle gå omvägen om ' jordbruks "näringen innan' här! övertog" social- depärtementet:"efter .Sven ”Aspling. Nu får han sätta sig”i skolbänken ' 2 en.tid 'och plugga in företrädaren: Eric Holmqvists' huvudtitel, snabbt + sätta sig in i de' pågående förhand=""" r lingarna om de tomma reglerings= 7 . kassorna 'och försöka” finna fram ', till en” gemensam , nordisk /jord- bruksmarknad, "> j ” krångliga” frågor som jag” nu” får : ” Sätta mig" in 'i; säger” det blivande - ådet; men 'helt frä; de-för ' jordbrukspolitiken och miljöfrågör- — Visst: är "det tekniskt ganska . : KA Bong "ha-— mina kommande huyvudupp- '5 led. 1 rit gr e i andra en "I tre år, och då får man en ganska . , god allmänpolitisk överblick; Miljö- "politiken är ett internationellt pro- > 2 + blem, och jag deltog i FN:s gene- ralförsamling 'som delegat när Sve- ' "rige i höstas lade fram sitt förslag” om en internationell miljökonferens. . och inte fackman, ansér Ingemund « Bengtsson. Om man som politiker - . Sysslar med hälsovårdsfrågor bety- ' .der det ju inte, att man kan opere- " py styrketår : riellan' de många gratulationerna hann i alla. fall cn den nye jordbruksministern. Ingemund ra. Jag kan naturligtvis inte' lära jordbrukarna . hur de : skall sköta "sina ' gårdar. .' Däremot tänker jag "fortsätta och följa upp den politik " som Eric Holmqvist så skickligt fö- reträtt och som också är partiets, Några bragelöften vill jag "inte ge; och då det gäller takten i nedlägg- t brukarhåll -är också positiv.” Inge- mund - Pengtsson ' har bl.a stött .» — Ett statsråd skall vara politiker ' a Ye I ala med bönder på bönders språk. Den första reaktionen från jord /Bengtsson med under lise Vä backa-projektet och gjort sig respekterad bland de, aktiva inom ; ' jordbrukets föreningsrörelse; Det är - ingen dålig start. Gunnar Palin .ningen av svenska jordbruk tycker 4ag att den är tillfredsställande:”. et var i torsdags som.statsmi- D nister Erlander erbjöd Inge- mund Bengtsson posten som 'jord- bruksminister. Betänketiden behöv- des, ty Bengtsson: tvekade — dels därför att gruppledarskapet i apdra kammaren hela tiden intresserat ho- nom, dels därför att jordbrukspoli- iken innebar en helt ny politisk inriktning. 000 7 - Nyfikenheten.tog. dock överhan- - den — och han tackade ja. Därmed - lämnar Ingemund Bengtsson — åt- mintsone för en tid framöver — det - socialpolitiska 'fältet, där han gjort ” en betydande insats — gom expert och" utredningsman. Han 'har varit sakkunnig — s k politruk — i soci- » aldepartementet. både under Gun- nar Strängs och Torsten Nilssons tid eller åren 1954—65, -' ma In i .riksdagen kom Bengtsson | 1951 och när Hans Gustafsson blev civilminister 1965 utsågs han till so- cialdemokratisk gruppledare i and- ra kammaren — en säker språng- bräda antingen till en taburett eller en landshövdingsstol, > / ” ! Han är en erkänt kunnig och re- du "hade med dej på bio i går? .. : inte för. honom, 'va? E Jars sr l a » säkta sig på. näringsfysiologisk 3 ärlden | Sonabel politiker, har god hånd med Öva det din fasvnan” et, oci | tis - Å het. På di ttet skall världen po eg É Var as pet, och de tilltagande spänning . isk handledning för de lokala . grund; ln > få se Gud verka genom os. de folk ur alla läger och bör kunna "> om Javisst... Men berätta det 2 Kr . =-— oa or N i H cs i då , a | , Ä M FA - Tj | vattnet. Det. är lyxutrustat och ” i ir
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.