, 3 kin, påpekar HT, -LAHOLMS : TIDNING- Lördagen. den 18 Januart; 1969 Lördagen den —= IT. 18 januari 1969 - LT =) ; ; Sänk pensionsåldern När centerledaren Gunnar Hed- lund i ett tal vid centerorganisa- tionernas riksstämmor i Visby i somras tog upp kravet på en all- , män sänkning av pensionsåldern med 65 år som riktmärke, väckte detta häftig opposition . speciellt från regeringshåll Även en del. högermän och folkpartister var betå a. Regeringspartiets företrädare talade om mer ange- . lägna förbättringar av pensions- förmånerna, Men det var inte från den utgångspunkten hr Hed- lund angrep problemet, " Hans främsta syftemål var att pensions- åldern på litet längre sikt bör bli densamma för' alla medborgare d från i Ja Yrken, där även 65 år Er en för hög åldersgräns, Centerleda«= ' ren pekade på, att nu är 67-årss "åldern gräns för många medbor« gare som har fysiskt hårda och tunga yrken under det att anställ- -da i betydligt mindre krävande ' arbete pensioneras till exempel vid 65 år. Målsättningen för hr " Hedlunds förslag koncentrerades ''. alltså till att-åstadkomma större rättvisa mellan medborgare Se "olika yrken. : : Jed. - ens Irri mot initiativ kvarstod även i valrö-"- relsen, men då hade intresset - från - fackföreningshåll mjukat ' upp jordmånen en hel del och med. t vissa sp - da parlament som öppnar sin hu » rare än nu sker ställer -riksda- : vänta p&renvändringtfsom" kan]: Inträffa 1. FE delen: av'T0-tar |. "det läget hos” "våra. demonstran » rättssäkerhet - en skrämma väljarna med? Det BILLIGT BATT- z För" den” som är principiell re- publikan är det inte svårt att känna för, dom .som vill. demon- strera mot monark!, för repub- lik. Men, att använda, riksdagens lagfästa öppnande som medel är ett av de bfilllgaste sätten, fram- håller Arbetarblädeti(s):: - Men , denna . något. kurlösa de- batt har;en mer seriös aspekt. Den hör. hemma 1 författnings- utredningen, Det gäller vilka.be- fogenheter statschefen skall ha, hur riksdagen, skall. öppnas; var det skall ske'och om statsche- fen skall få närvara och 1 så fall 1 vilken. roll, Nuvarande grundlag tillåter inte kungen att komma till riksdagen och bevis- ta dess överläggningar, e. Richard: Sandler brukade säga att svenska riksdagen är det en- vudsession. två gånger. oc Den oformliga detaljen bör rensas ut och' hela öppnandet Bes nya former, som bättre: kla- gen i centrum; anser 'Arbetarblar, Ektor detta: borde vi sku räkna' med en Uvlig. republikde" bätt I riksdagen! 1 vär, tror, Han. delstrdningen” (fp): 1 isin I' Dägspaltt.i cs sot St : "De unga kan ju inte 'gärna"-lå- ta”nöja sig med att frågan .be- gravts> för åratal framåt; Kän. ner: man en, sådan olust-"inför mönarkin kan' man ju omöjligeir let. SN mm Veni? vet IS känslorna kan Ju ha svalnat vid ter av'åi 1969 och-de kanitfå all möda "i. världen”, att dämpa, fon: fallen hos de” påstridiga, nykom; lingar, som då anser stunden:va; rå kommen-”att” överge mönar: WAS an dbol oden; , VALDSVÄN STERN OCIEn 'KNE GARNA r ett rättssamhälle” åligger, det staten att skydda medborgarnas liv och egendom, skriver: tidnings + en Företagaren' på tal "om de ”ockhbalioner” av arbetsplat- ser, som. så” "smått tycks börja även här i landet: . : Det betyder "att också företa- garnas egendom ' måste skyddas och deras förmåga att driva' sin verksamhet tryggas. Det kan väl diskuteras 'om ett normalstraff med böter. står i proportion till |. de skador, söm ikanh åstadkom- mas av exempelvis en ockupa- tion av. en industri, där viktiga Processer kan störas med: stora ekonomiska återverkningar som följd. Lagstiftarna - borde . med ökat intresse följa . tendensen mot ”politiska ockupationer” och "vidtaga de lagändringar, söm de nya politiska .stridsmetoderna motiverar.. Väldsvänstern tycker ' sig våra 1 sin fulla rätt att ockupera ar- betsplatser. Men det är ju inte bara ”knegarna”; de arbetssam- ma, välständsskapande krafter: na, som riskerar att lida förlus- "ter på 'våldsmetoderna. Ytterst är det'håde samhällsekonomi, och demokrati, mer. i farozonen, som VÄLBBTÄNKT NAMNBYTE utan: tviver mycket välbetänk av "högerpartiet att byta "hamn; .skriver Moderata samlingspartiets ” organ M ed- borgaren:, ue a Socialdemokraterna kan inte dölja sit missräkning över att högerspöket, en"av deras främs- ta och "värdefullaste bundsför- vanter; nu "kommer att försvin- na. Vad' skall man i fortsättning: är psykologiskt omöjligt att uti- från . beteckningen - Moderata samlingspartiet mana fram visio- nen av något extremt, hänsyns- löst och rysligt, Man. kan förstå om många av vårt "partis ..medl » skiljs + vid höstriksd. skrev en en- hällig riksdag till kungl majt och. begärde en utredning om pension. före 67 års ålder för de som ar-. betar under jord, alltså i första ” hand gruvarbetarna.” ” ot Vid årets riksdag "begär ” cen- I terpartiet i en gruppmotion en. - utredning om sänkning av pen-i .sionsåldern -till 65 år. 'I denna. motion återkommer rättvisebe " greppet som målsättning. Det är ': "ju nämligen på dets sättet, att ' även om 'gruvarbetårna får läg- "" re pensionsålder — de är val I förtjänta av en sådan — återstå massor med arbetstagare I fysiskt ansträngande yrken,” som med i samma :' rätt . som : 'gruvarbetarna - ,kan kräva lägre pensionsålder, "na I landet, vilket förmodligen "inverkar negativt på deras möj-. "ligheter att utnyttja semester och .annan ledighet till effektiv rek- reation, varför de förslits ännu = snabbare, | von Givetvis är även ' | ekonomiska förbättringar för folkpensionärerd.'.- na angelägna. Det initiativ rége=,. "ringen tagit i detta syfte" i: årets ; statsverksproposition, är tacknäm- ligt, : men det: behövs säkerligen flera sådana för: att: folkpensis närerna inte skall halka för lån; 'efter.' på .standardstegen. :I' ce "terpartimotionen "framhålls ocks Frörettarinnan Astrid Pettersson . dets: rätta bemärkelse. Det är en .; nytolkad och förkortad upplaga av rinnan givit ut. ta med denna bok redan i slutet ” av trettiotalet och har sedan dess Å -så att säga arbetat på den mellan "varven på sina tidigare böcker. ' ”Jesus skulle "födas av Davids släkt. Det är nödvändigt för världs- "freden och fredsarbetet att vi vet att denne David var en Hitler, en härförare som krigsmördade sitt eget folk. Det är lika nödvändigt + att vi vet att begreppet ”frälsare”, > var begreppet för ”härförare”, Gud skulle skicka en sådan frälsare. Je- han påstod att det inte fanns någ-. ra - rättfärdiga krig. Om vi med: ” datamaskin kunde få en analys på vad som är Jesu ord,'d v”s det -; kunde taga bort det som överste- ”prästerna och Paulus plockat in; " skulle vi få en annan kristendom, ." Den verkliga kristendomen är' in- i te påbörjad, Vi väntar på den”, ” D: är just denna tolkning Ast- : rid ' Pettersson : vill ge i sin :"bok ”Tionde”. ' till dem som. skräder orden kän- - ner vi väl igen från hennes tidi! gare "böcker, Att hon inte heller - är rädd att möta opinion och de- 'batt märks. mycket tydligt i "Tion- de”. : Hon har alltid kämpat . r: det HA hon"anser rätt och riktigt, d v s : mot -kvinnoförtryck och -för hen- » nes jämställdhet. Detta märks re- , dan- på bokens: omslagsbild. Där -visas kvinnan, hotad med yxa av ”"fotlederna ” som” > symboliserar” bir beln. "tt Visst håller: jag med henne om ». att man: skall: kämpa. för. det mån - anser rätt, och. visst-skall. man ..stå för sina. åsikter. . Men, är. det rätt Tarlaimentarisk" utredning bör me bättast ör: att: vpenetrera de: pro ån : uppfattar; ordet "hö- Ber. :som ? ett. honnörsord,: När ia med. förkre de :re- 'surseér gör "ordet så. negativt vär- ”deladdat för ' det" stor: att det'skrämmer" längt" me "attraherar? Vi står här infö : opinionsbildning, som vi inte rår "på. Röstsiffrorna vid; stämman sade” också på ett "otvetydigt ”sätt att det alldeles övervägande, flertalet: inom partiet inser detta ”gch varit beredda -att . dra kon- sekvenserna. ' sn es Modörata .samlingspari tiet - är > knappast ":något- "idealiskt namn,' men. finns” det "över: hu: .vud. taget: något . sådant; undrar: Medborgaren. än Ett riksdags: museum : vill. hr Bengtson i'-Jönl öping (cp), m. fl ha inrättat när .ny- eller” ombyggnad 'av- riksdagshu- set 'sker i) samband med .kam- marreformen: "Eventuellt kan 'en avdelning för riksdagen inrättas I Statens historiska. museum men bäst anser motionärerna det vwva- ra att muséet :förläggs till riks. dagshuset, "Beslut "härom. bör fat- tas snarast. möjligt, anser motio- närerna, för 'att - hänsyn skall kunna tas: till erforderliga ”Iokal- utrymmen. vid: planeringen” av lokaler för den nya" enkammar- riksdagen. "Därför ' bör riksdagens förvaltningskontor ges i uppdrag att i sitt utredningsarbete också planlägga för lokaler till ett riks- dagsmuseum och en styrelse bör väljas.” Med : föreslagna - arrange- mang-. menar motionärerna " att några medel inte f n behöver beviljas för muséets inrättande. I samband med riksbankens trehundraårsjubileum förra året anordnades på Statens historiskå från Shögernämnet' med” "saknad, . fortsätter. tidningen: ämman vittnade åtskil- liga om sin stärka känsla för or- det höger” och högerpartiet.” Ett "sådant. emotionellt engagemang förtjänar respekt. Men i politi- ken måste man 'ta hänsyn till en synnerligen värdefull och intressant ” utställning ” med föremål från och beskrivning av bankens — ' världens äldsta cent ralbank — trehundraäriga tillva- ro. Eftersom "riksbanken 'är en riksdagens institution borde ett blivande » riksdagsmuseum .: även kunna innefatta fiksbankeng. myc- ket "värdefulla ” "samlingar, fram- ; föreliggande realiteter, Vad hjäl- Y håller "motionärerna, MN ARR för: landet = "som flertalet je »flös: person.” : betet, Mår ygd har: brist] > I helhet; ligger” nuvlägre: än för ett |. : isjunkände” i övriga, delar ; av. "landet, :fråmför allt då i Stockholm," Göteborg” "och Malmö cär man. har två, tre .eller fyra: fediga jobb på varje / 'arbets. "> Anledningen ; der svåra ar befslösheten: ide" aktuella lands: delarna är rationaliseringen i'sko- gen och i lantbruket. . Maskinerna över" "en! ”alit större del av ar; e' som” haft 'sin' "utkomst inom dessa näringar har I stor ut- sträckning ” blivit överflödiga 'på jobb.' Denna tendens ' fört- - och den fortsätter fak tiskt snabbare ä än vad många perter räknat med, -' - " Samtidigt char” som - nämnts in dustrierna i södra och mellersta Sverige börjat "efterfråga . massor med arbetskraft. Det gäller, bygg- nadsindustrin . i "storstadsområde. Pa, servicesektorn - ; Verkstadsin- | dustrin med bil- och varvsindust- frin i spetsen; byggnadsindustrin 1. storstadsomrfidenz, servicesek- torn, handeln och vårdområdet. ". ;.En klassisk fråga i diskussionen om hur staten skall agera i en dy- lik situation” är denna: skall man flytta arbetena till" människorna eller skall människorna flytta till äe Platser "där . arbetena finns? Svaret kan enligt tidningen : Ar- betsmarkriaden varken bli. det ena eller det andrå. Man tvingas ock- så konstatera att när det gäller att skapa ny sysselsättning På de avlägsna orterna är marginalerna för värt handlande mycket små. Lokaliseringsverksamheten måste fortgå men det är samtidigt 'nöd- vändigt 'att - -upprätthälla rörlighe- ten. Endast" på det sättet uppnås en "såväl mänskligt "'som. ekono- miskt tillfredsställande kompro- miss, " Sox kommer i morgon på sin sextioa årsdag att representeras på bokae ” handelsdiskarna av sitt senaste verk " ”Tionde”, Boken är inte ny i or- Gamla Testamentet som författa” Astrid Pettersson började arbe- . sus kom, han blev korsfäst för att, han menat och sagt och om vi. - Att.'hon inte hör / = : a > mannen : och .med” en' kätting omla Ilon A ÖR KR "Bibeln är | världens mest lästa, bok. Den är: väl dessutom en bok! som människor läser med" tilltro. Får vi verkligen släppa vår tro?” Är vi "verkligen mogna. för den kris- tendom Astrid Pettersson tydligen vill verka för? Jag tror det inte! . .. Hon börjar förordet med följan- ”Om ' hatets. 'hat,, om" hämndens + « "> hämnd de skrev i tusen år. - stam De ; skrev; om JUDA". tig GUDS" hb kydd.' bli "BYTET" bli- detta? Skulle. vi inte, bi i; Hans ävbild? > Är ;det. i -stället-. inte att det är vi "människor. krigo och förbabrnielse?” Pettersson skrivit. Häde jag. skolbarn, ' "vilket : jag '. inte skulle jag dock Änte vilja”läs Hade" jag varit. förä inte heller är, .skälle behålla ”min” syn på - Gud gom en. god Gud. Vart skulle. Jag. annars. : vända r mej om" jag hövde kraft, ' : å jä nn tillbér Guö hövå - läsa: sin bibel” 'som' 'krigshi-' storia?. Skall” de behöva ändra" sin uppfat! "Jag bara undrar," " Att Astrid Pettersson kä det hon 'anser rätt kan-jäg: inte klandra henne för. Snarare beröm- ma, Jag kan också erkänna att jag vid > skummandet av hennes. nya bok: -var positivt inställd till: den- na, men då jag ägnat mera tid åt den blev min inställning helt förändrad. Fru Petterssoris' tidiga” te "böcker har” varit intressanta, men om hennes tolkning av Gam- la Testarrentet kän jag tyvärr inte säga detsamma, a " Frörtattarinnan” Astrid, Petter; fyller & eden 18; januari, sextio . år, » Hon" är' född i' Älvs- åker, men flyttade redan som elva- åring till. Lindome.” I denna” soc- ken blev 'hon "bl' å 'pionjär- för CKF.' Under ; sina» år i -Lindomt var: hon” också - en flitig - revyför- fattarinna åt ortens amatörer, +. - + Hon gifte sig 1933 måd lantbr Daniel Pett2rsson och blev" där- med lantbrukarhustru ' med - alla dess uppgifter och bekymmer. Är 1948 flyttade hon till Rosenberg Harplinge, > je: Jr Astrid Pettersson' engagerar "äg "starkt i de hörselskadades problem" och har gjort många positiva in- satser för dessa, Dessutom har hon visat stort intresse för antikärnva= penkampanjen. Hon är mycket enefgisk och är inte rädd att uttala sina meningar i olika frågor även om dessa ibland kan väcka opposition, Hon är strid- bar, men semtidigt skapar kon re= spekt, Hon har ofta hörts I radio, har gjort sig känd "inom dagspressen, som kulturskribent, Dessutom är hon aktiv föredragshållare. = > - Förutom den bok hon i morgon. ger ut, har hon som vi väl alla kän-. ner till fligare utgivit en rad böc- ker. Hon debuterade som förfat- tarinna 1951 med Född utan själ Tinker Tin I synd född 1954 "Iny bok. En fortsättning på Livets » Astrid Pettersson tolkar bibeln och Ingri 'vallpiga, som hon gav ut 1958. Hon "debuterade som ly- riker ' 1959 "med" boken Brev till ' en vän: Romanerna: "Smederna; 1961, Kängorna, 1963, Galoscherna 1265 och Livets trappa 1967, har alla blivit uppmärksammade och kän- da.” Hon arbetar nu på ännu en trappa. Kr Sö Henhe” konst rliga. åalanger. Hår. visats i en 'utställn av. hennes -,., 3 i samhällsvetarna som .avlagt" exa- äl fortsätta studierna efter examens- pla andelarna som - erhållit" an: a ORÄTTVISA ATP-REGLER : BÖR SNARAST. OMPRÖVAS siöneringen - Inte tillfrodsställer rimliga krav" på rättvisa åt läg inkomstgrupperna.: De dealtids. elter korttidsanställda får inte det utbyte i form av peonsionsrätt för erlagda avgifter som andra Inom systemet erhåller, ' mört I en del fall (kan betydande avgiftsbelopp » erläggas ' för kort- tids- och 'deltidsanställda utan att de" anställda: erhåller någon Ppan- siodsrätt.. I andra. fall erkigges - Hr "Jonasson (ep) m fl vill ha skyndsam prövning och förslag angående en sådan reformering av vissa regler 1 ATP-systernet att den nuvarande disproportio- nen mellan avgift och förmån för deltids- korttidsanställda samt lågavlönade avlägsnas. Mo- tionärerna hävdar att utformnin- gen av den allmänna tilläggspen- Humanister föredrar: fortsätta studierna avgift för . anställda -I nämnda - kategorier. utan att de får Så” stor pensionsrätt som ”avgiftens storlek "motiverar, . TUI övervä- s gande. "delen drabbar olägenheter- na, personer med. relativt små in- komster "varför" motionärerna an. ser i "förhållandena : vara högst otillfredsställaride; Det gäller” 'hus- mödrar och "studerande, som har förvärvsarbete på deltid eller ar. betar ' viss tid av ':äret som se mestervikarler- ee samt företa- gare som. har "viss inkomst-av anställning, t.ex, ”småbmikare som' har: Skogsarhete en "viss" tid - av. året; : . Motionärerna” "bekar också Aa de. orättvisa 30: och ;15-årsreg- lerna I ATP-s temet och anser att. det Sbör . finnas goda ' möjlig. hete att genoriföra en reforme. ring som eliminerar: orältvisorna, ” Stockholm (TT) > Kvartalsräpporten jäll—-Septem- ber, 1968 visar att 69 procent av licentiaterna, 68 'procent av civil ingenjörerna, 65 procent av civil. ekonomerna och 50 procent av men under nämnda period har an | tingen: erhållit eller sökt anställ Wing. vid 'examenstillfållet, ' Rap: porten gäller studie- och yrkespla- ner för nyexaminerade från uni versitet och högskolor och den har sammanställts av :prognosinstitu- tet vid Statistiska Centralbyrån, , Fil kand”och fil mag-grupperna planerar i största utsträckning” att tillfället -- —"41 procent; G procent 2 av motsvarande grupper har and- fmättväntjänst, hemarbe-] I och med att” uppgifter”? Splivit tillgängliga rörande examlnerade tredje. kvartalet 1968 föreligger nu uppgifter från fyra på varandra följande kvartal, Vissa Varlationer | kan iakttas: . under”. året rörande Stockholm (ERspoc)” vx Gehom » lag. don .17.: maj” 1068 har” ett Hlkigg gjorts 1: föräldra- balken, . Bakgrunder still, den., nu : företågn agändringen är Jen -av Sverige den; kaflt« 1968. vatifice- rad” europels konventlo; r | adöption. av: bar sl ti väger « het ställning av olika utbildningsgrup: el ningarna. fråga bilägarna när vag: nen senast var inme e på verkstad förellare adoption » I Rom dära under; sexton Pom nokrjul. (alnneslövv . ärdnaden - eller; . INA samtycke 3 ädant.. fal. för . ; båda förätd- El opdlansmetitvande få får P frän." fall till -fally heter dét Ien kommentar”. av.” socialstyrelsen. Denna tid" synes i allmöbhet: inte böra runderstiga den. i konventio- . nenangivnat tiden "av sex :vockor, Det. framhålls dock. att den i nor-/ Li nit "påpekande "gjowdes i redan. MOTOR. nr. :24/1966; av. MOTOR:É chefredaktör Erik: Friberg. i-sam: hb med att” Svensk Bilprovning terade, "sin konsurmentupp- Tysandé, stalistik, om "konditionen hos: våra: bilar, 5 Fill att: börja med' "Kommer Tu Svensk-. Bilprovning; att | stickprovsundersökningar för skaffa sig 'erfarenhet :av -hur : en fö Ve vara. nämnvärt längre, tersomi det: i regel ligger, i . nets” intrösse : att -adoption' inte - ” fördröjs onödigt "lång tid. 4 «1 ” konventionen: stadgas. att . adöptton” får . heviljas endast -om . +'Text. Luk, 19: 1—10.' HELIG BRADSKA ” fb berättelsen” om Jesus | och Sackeus heter "det bl. "Då skyndade 'Sackeus i förväg och steg "upp i: ett mullbärsfikonträd för att se”Jesus, ty. han.skulle komma der" vägen” fram." När Jesus nu kom till det stället, såg han" upp och sade till honom: Sackeus, skynda dig ned, ty idag måste jag gästa i ditt hus: Och han skyndade /' sig "ned. och tog emot honom med glädje”, Detta är en bekännelse om den heliga' brådskan; Strängt taget är hela. Nya Testamentet genomsy- rat av denna sällsamma brådska, detta ivriga ”idag” -< Pauli -. kristendomsuppfattning skälver av vissheten om .minu- ternas dyrbarhet, ”Det säger jag, mina bröder: Tiden -är kort... den, nuvarande världsordningen går mot sitt slut”; Nu är den behagliga tiden, i dag är fräls- ningens dag." ? Trots att vår Herre och fräl- sare alltid var lika samlad och lugn, präglades likväl hans unga liv alltigenom av samma sällsam- ma brådska. ”Medan dagen varar, måste jag göra dens gärningar, som har sänt ' mig, natten kom- mer då ingen Ikan verka”. All frälsnihgslängtan har den heliga brädskan I sig. Ack, det finns mer av denna vaga läng- tan än vi anar i denna' tid, Det berättas om en svår krabat, sont4 var en spritmissbrukare av stort format, slagskämpe och bräksta- ke, en hädare. av värsta slag, att han ibland under sina värsta gudsförnekareperioder + ' brukade teras: På:det 'permanen" kontroll: av: verk: tä- adloptionsmyndigheten är övertys = småningom, få: en ganska :god der" skall: "kunna ' infogas 1" gad' Ma CEN gon för: börnat I / läggning a 7 brans sonder Jatt:lända till gagn för barne kartläggning "av hur, branschen tagets arbetsuppgifter. . <> I konventionen: finng. också- vissa tå Donate eft sov vor | preciserade 'krav:på adoptivhem- - a — | met, vilka ej. har sin .motsvarig- or Nad så rr se ne JA yes || hetit den svenska '"lagtexten,: .. FIORETSARER in Ve Le d d vw 57 Ia De tilltänkta: adoptivföräldrarna '2-söndagen efter :Trettondedagen | |sr om mö ta nana om var : : Na H - a « vÖ.l VV Hl net relativt - tidigt;- Barnet- bör ' / Ake en ” H : helst Inte vara.sä gammalt, att det redan hunnit. få: starka. bind- ningar 'till modern eller, någon . annan person, 1- sådant fall kan omplaceringen innebära en chock för” barnét : som :får ”menlig 'inver- kan ' på dess" emotionella utveck. t VIDA ” enligt ”svehsk'” mässigt först är fosterbarn kom- mer > adoptionsutred ningen 4, hu- idsak ratt göras' redan "i sam. ' band med att de blivande.-adop- - tanterna nsöker- om att få .ta barnet " som” :Tosteérbarn. ww 1 en artikel. ställs: också "vissa kräv på utredarens person. T.en punkt. .stadgas: att undersökning. arna "skal lanförtrös åt person eller” organ som "för detta” ända. mål angetts "i" lag .:eller utsetts av "judiciell” eller ' administrativ myndighet. Det "sägs vidare, att - undersökningarna": såvitt möjligt, skall utföras 'av -socialtjänstemän, som har kompetens på, området genom " utbildning: eller erfaren- het. Svensk adoptionslagstiftning ställer inga. krav på. den' person, som gör utredning” Å adoptlons- ärende,” t I dd ; er mn och alla han vapenhuset för ' att” lyssna”. psalmsången, Kristus lockade drog "honom" tvärs, igenom” hädelserna. Till " sist måste. ge sig på "nåd öch' onåd. "Lydnad hör också med tu den heliga brådskan..- Hog - Sackeus kan vi konstatera en. lydnad till det yttersta..' Den skyr inga offer: Den. -tvekar t.o.m, .icke' inför kassaskåpet. Sackeus fick brättom att: göra - rätt: för, ..sig, gottgöra. ”Herre, ' hälvten av: mina, ägode- lar giver' jag: nu. åt-'de.. fattiga: och om jag har utkrävt för myc- ket -av- någon, så giver -jag fyr- dubbelt igen”. Rejäl gottgörelse. När den heliga "brådskan får blomma ut $i. en. sådan lydnad blir människen»>en. ny, skapelse i Kristus. En” &ådan radikal för- vandling är möjlig därför : att Kristus : också är: fylld av helig brådska, hans brådska "att ' upp- söka: I dag måste jag gästa ditt hus”. « Kristus frågår som Gud . fråga- de Saulus av-Tarsus genom Ana- nias: ”Varför dröjer du då nu? Stå upp och, låt döpa dig och avtvå dina "synder, och Jåkalla | ls Sterner oa därvid Guds namn”. a Mästarens heliga brådska är ra längsiktig "förändring av arbets- , markhadsläget för de" olika grup: perna. . Antalet examineradé” Va rierar ' markant "mellan". "olika | kvartal, «oe 2 H | De flesta” examineras / "under: det andra kvartalet. Det Varierande som kan stilla alla oro och strid |2Ntalet .€xamninerade' synes: delvis 4 trötta betungande” a järtan? '. .— förklara variationer. i andelen avi först och, sist, hans, brädska, ått frälsa. Konungens ärende hadtar. Det "brådskar för var och en av oss, Det brinner i knutarna. Varför icke i dag; varför tvekar du än, när' det gäller din eviga "rid? -- Varför öppnär du ej för. din. > + himmelske vän, = : smyga sig till kyrkan och in i IN "Amen; |de: arbetssökande som . erhällit : 3 arbete,” 2 od CV Fal
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.