As LAHÖLMS : TIDNING Måndagen den 20 januarl”-1969 g . | >= T "Måndagen ' den — I Jå Fn mee a = mee 20 Januari” 196 Å -- IT 2 | Vägsaltet i i riksdagen, + Spridningen av salt på körba- norna för att förhindra halka ge- nom snö- och isbildning har väckt livlig diskussion i vinter, Företrädarna för vägförvaltnin- + garna framhåller saltningsmeto- dens effektivitet för ökad trafik- säkerhet. Att rensaltningen är : överlägsen sandningen är uppen- bart, då sanden ofta omedelbart. sopas bort från körbanan. av vindsuget från fordonen. Met sal- tet har även negativa egen- skaper. ur punkter. Den sörja som bildas , vid saltning stänker upp på for- | donen och fastnar på såväl strål- ” kastare som 'vindrutor och f sämrar därmed sikten för förar- . na, På nysaltade, livligt trafike- rade vägar medför detta uppen- bara trafikrisker särskilt vid mör- - ””trafiksäkerhetssyn- . ' ningar, men förnekar inte dess . betydelse för ökad trafiksäkerhet, Men de vill att spridningen av, enbart salt på gator och vägar kommer till restriktiv anvä: Den 2 januari i år var det jämnt 50 år sedan Hallands läns hus- hållningssällskap I flyttade sin bed Innevarande säsong sprids näm- ligen vägsalt förutom inom stä- . dernas innerområden på samman- Jagt 300 mil landsväg — europa” : vägar och vissa riksvägar. Det' mest positiva i T hes” till Fall ”djursv husdj » är emellertid förslaget om att forskningen om vägsaltets skade= verkningar - och . möjligheterna att få fram ett ersättningsmedel för saltet ges ökad prioritet. Det ” förslaget medför givetvis ekonoz ” miska k k för sti . san. Forskningen .drar .. dryga - kostnader - och den nuvarande saltningsmetoden anses inte vac ra exeptionellt dyr. Men är det ” g och göring av strålkastarglasen måste > karkz . ker ske med korta mellanrum för att. eliminera denna trafikfara.” Det finns" ytterligare. en. nega3- tiv faktor, och en betydelsefull ekonomisk sådan, nämligen de rostskador som saltet åstadkoms : mer : på fordonen,. Dessa skade- . förluster uppskattas till, hundr: tals miljoner kronor, "vilka" g ”vetvis helt, drabbar bilägarna Någon riktigt effektiv, rostskydds- behandling som skyddar mot sal- tets verkningar, : lär . inte heller finnas för närvarande. « - i 1 äst- gen gehom en motion” av, två åleod- Ragnar Svenningsson i Tranemo, båda hemmahörande i: moderata -, ” samlingspartiet. .'' > Motionärerna 1. hål för ren- - Nu har 'emelertid diskussionen : om vägsaltet förts in i, riksda- . get: bättre". resultat än "kantiga. "Gunnar Oskarson i Halmstad ' och ; Placerar man "människor på olika: ” riktigt, att" de röst- skador som saltet. förorsakar på -- bilarna rör sig om - hundratals ,. miljoner kronor, bör det vara god :: ekonomi på längre sikt att satsa. : just på att få fram ett antihalk- ”ningsmedel, "som ersätter” saltet," Vår, långa och. ur trafiksynpunk: ter dbfta svåra vinter bidrar. ”" terligare till att göra denna frå: .”ga: mer betydelsefull: än den vi en" flyktig. konfrontation. förefal: ler vara, pe sö Ny lo i utövar ett' "psykologiskt inflytån=, : de på förhandlare och runda bord; sidor kring 'ett. fyrkantigt bord, reagerar de snart som motstånda- ré- till .varandra.. Detta är vete k fastställda fakta, ' hävdar hä till den" debat='. ten om "vägsaltets negativa verk-;: amerikanska samhällsvetare . och: essa marknadsmäsalga fördelar om" T'EEC inte uppstå; bl.a bör” erinras'om ;att.de: nor- | g diska länderna inte kompletterar” varandra! produktionsmässigt'an- nat: än,i; mycket; blygsam :skåla, Inte ' nämnvärt "att vinna: på: en nor- disk' märknad; "eftersom. mera be" .produktionsinskränk- 'de. övriga länderna: är ler "politiskt" otänk- |.- . ställa om. ”drifte denna marknat.. Det -behövs inte :mycken” fan tasi för: att inse, att två omställ- ningsprocesser på: förhållandevis kort - tidsrymd - måste". innebära stora - kostnader - och verk: tionaliseringshämmande. Härtill bör -katiske påpekas 'att en nor- disk, gemensam Jqrdbrukémark- nad: "utformad enligt " BEEC-prin- ciper. ' skulle." innebära. att . de svenska" skattebetalarna kommer att få bära en 'ekonomisk'" börda : främst: ge Danmark favör, men: vi ifrågasätter om det pris som Sverige: i övrigt och inte minst. lantbruket: däri- genom ' riskerar alt få betala är värt att' betala härför. I er nor- disk marknad äventyras: också den- rationaliseringsvänliga 'in- ställning .'som blivit” något av svenskt lantbruks signum... :- Att detta sägs innebär. inte att ; det svenska” lantbruket kan”: "be- skyllas? för isolationism, ”inskär. per direk ör "Håkansson." Det vi- sar bl a. ess inställning till EEC- problematiken och till: interna- tionella varuavtal, BEHÖVER vI BETYG? et Forskningen " har ännu. inte presenterat. andra” eller bättre redskap som urvalsinstrument än , betygen, konstaterar Lärar tidningen/Svensk Skol tidnin g Men de”borde' kunna komplet teras med "en något' friare be- dömning i andra former för att man därmed "skulle 'få en vidare och fyllig. helhetsbild av elev- prestationerna, / : Huruvida detta "blir möjligt in- om övärskädlig framtid vill vi dock inté 'sia om, Däremot vill vi uttrycka, en ' stark” förhoppning = om att -det-;inte 'dröjer alltför länge, innan elevernas arbetsre- sultat i- skolan — vi talar då sär- + skilt om --grundskolans . låg- och ”mellanstadier — kan. redovisas till hemmen på annat sätt än ge nom betyg. "Vi vill nä gåsätta om. betygen På dessa sta- dier vérkligen har en funktion igen. "kraftigt ifrå: | F « Detta bör ju vara ett gott” om "för :. fredssamtalen” "i" Paris; d man efter 'ett' par. månad som! skriver ja: samhället an” ravstårfrå "effekten av. har sagts att” "narkotika- missbruk » bruk -är. en konsekvens: av bris- ter i samhällsorganisationen: Det 'skulle .vara, den bristande jämlik- | heten; den: omoraliska;' resursför- 'delningen och”. priviligerandet' av bkonomiska statussymboler:'som ”skullé "utlösa" :de”. orosmoment : i : samhället vilka i-sin tur ger'upp- "hov: till: ;narkotikaepidemier” och ' Naturligtvis ä ij . Samhället -om "inte . varje individ kan. åt sig organisera en. me- lar, att -man "någonsin: kommer fram” till så idealiska" förhållan- den att” "inga: briste typ kan” påvisas. När. själva väl- ståndet i sig 'själv tydligen. bär fröet till' en social: obalan$ kan man tvivla på :den > praktiska möjligheten att: genom. samhälls- omvandling” förebygga vare sig narkotikakriminalitet ; eller : nä- gon annan kriminalitet. .. :' -:Vi måste -: oavsett samhällstyp "tänka. oss 'bäde: direkta preven- tiva åtgärder och en organiserad : samhällsberedskap mot. krimina- litet..I dagens läge vore.det yt- terst farligt onr direkta ätgärder "mot: narkotikahanteringen” skulle bli fördröjda. av. spekulativa" S- .Kussioner. om vilka brister .i sam- hällsorganisationen "som kunnat "utlösa: kriminaliteten, menar Vv D Te : se VISION I SAKNAS”, . lok . Socialdemokraterna har efter valet ensammd majoritet i riks- . dagens bäda: kamrar, men -de le hedrat en . minoritetsrégering. Det finns ingenting.i i denna bud- "get som" siktar mot förnyelse er "ler förverkligandet” av en poli- tisk vision, säger. Dagens Ny: h eter (pr... M - - Om hr: Sträng och regeringen |. "tin äventyrs -sviker dem som knutit ideologiska förväntningar till partiet/ behöver det inte be- | ga: "medborgare: vad... gäller! möj ningsfull tillvaro, men vi betviv- |. lägger fram” en budget som 'skul- | " djursavelns historia, .: Om iken till att verk het Därmed inleddes en epok i Hal- lands Jordbrukshistoria; som fört - . den halländska nötkreatursstam-="'> ”. men fram till en plats bland de: - förnämsta i världen, Länets förste " tillsattes året. innan i december. Det. var Erik I. . Larsson, : agronom och bondson . från Eftra, som fick den platsen, ' och det var han som”sedermera ... blev den ledande och kanske ge- nom tiderna färgrikaste person-"' -i den halländska hus- i L Larsson berätta. då andre . jordbrukskonsulent :"" premieringarna'” "; hästan, ' exakt < nn pensionerades. gamla lokaler, flyttades till Falkenberg En Erik -— 2 Jag hade avlagt min agronom. . examen 1916 och var ' 1918 verksam ' - vid Birka folkhögskola i'Jämtland,, ” jag. kallades till. platsen som '” i Hal- . lands län av dåvarande landshöv= -.« dingen Carl Héderstjerna, som var ' a hushållningssällskapets :, ordf. . Hal= land hade då en jordbrukskonsu- " , lent, Hjalmar Bergström, och min ” :>” Uppgift skulle bli att ta hand om : husdjursaveln.” Det gällde” främst ; ansvaret för nötboskaps-" och får- : jämte chefskapet , för: kontrollföreningarna i länet. i — Lönen var 2.500 kr om året, detsamma 'som jag fick i. pension per: månad när jag «Sällskapet hade då sina lokaler i Grand Hotell i Halm"- " stad, Att vi flyttade till Falkenberg berodde närmast på att. domänin- ;.tendent Hellman på Fors hade gjort vissa” penningplaceringar i Falken- bergs Sparbank, och det var där vi ;, hyrde vårt första kontor. I bankens "alltså Sedermera ' flyttade” vi: söm bekant till gamla äl täckte vi att, våra halländska kor; var. lika ; bra som :skåningarnas. Men någ var det "motbjudande för mig som biolog att följa de metoder för bedömning man då' följde.. Jag blev därför också kallad Profeten från Halland: vi hade ' då 16 tHuaxföreningar i länet : och 10 galtföreningar. Den första 'tjurföreningen. i Kinnared, Och med åren kom vi upp i ett par hundra. tjurföreningar: Så nog:var :|det mycket: arbete att uträtta. "Det vä, stadgar” Sedan kom "itveckling a Ei i i la Larsson : på släseirkra |E 8 ;kor för-37.000 kr: på” "em;så- ion i. Skåne, så man kan rstå., att "priserna" inte stod-- i'rim- ver i Halland, 53 småningom” upp 1 Könsulent Erik? LL Larsson fick ofte bokstavlig talat ta tjuren vid ! hornen: när -det gällde. kampen för; de rätta: bedömningsmetoderna. . SÄLLSKAPET OCH POLITIKEN ' | Men arbete '.-. driftsbyrå,." kunnat gå ännu - mycket längre; H Larssön:att: han :1940" vågade påstå att-> man? skulle: ki 5 ishall frin la Ol kan KA i topp när, det gäller nötboskapen, - och 'de -halländska bönderna har. | blivit de bästa kogubbarna i i Jandet, partipolitiken har spelat lite ' » för stor-roll' inom hushållningssäll- : skapet, anser Erik L Larsson. Hade hushållningssällskapen gått i sam- .lantbruksnämndens >, med så ...-hade. man kanske. nas; 'produktion. med ,' 50 Nu ligger. Halland 4 elr »Ått NG Hehet med Övr heterna-att. kunna hålla :kontakter står: idag. som :en -av'de-mest' an- Pade;” skriver ”Handikapporganiså: tionernas” Cenitralkommitté ” (Riks- HÖÖK) -tilr” sina” samlärbetsorgan' i hela dande "Man" uppmanar dem och sen" att -Herren. sär god; säll” är. den "man som tager | sin tillflykt: till honom; (Ps.:34:9). I vår sångbok har "vi en sång som. heter; ””Räkna "dina - välsig- nelser”, Mén det är ju istället så att vi. aldrig kan ' räkna alla ae välsignelser : Gud . har » givit - Om, vi försöker att. räkna. dem blir vi häpna över hur mycket godhet" vi har mottagit, » Den" största "utav Guds välsig- nelsér . är : Guds Son, som kom för. att. "rädda" en fallen mäns lighet till evigt" liv. - Vid. ett ungdomsmöte i Rhiode- sid -stod 'en liten afrikansk flicka och tackade Gud för Herren Je- sys som tagit boning. i hennes hiärta, .. Någon ' frågade "henne: ”Hur vet du att Jesus” bor; i dig?” : . "Därför att det: känns a gott därinne” var hennes snabba svar, För länge sedan sade ”David: ”Smaken och sen att Herren är god, säll är den man som tager sin tillflykt. till honom”, " ar - "re uppskatta den andhämtnings- paus som” den "relativt återhåll- samma budgeten istort innebär, «Vi har inte funnit någon anty- dan om en kommande skattere- "form i: hr Strängs budgetfram- "rställning. .Han har dragit tystna- ' dens slöja över. hela skatteprob- : lematiken, Det bidrar' till ' att "årets budget är tämligen oförarg- "lig. : ''; Men kanske samlar-sig finans- ” ministern till en Uppvisning näs- ; tac år — : valåret? De, som. till " äventyrs hoppas "att "marginal 4 skatteproblemet skall hyfsas vid .en sådan har alla utsikter att bu "att fylla, shltar” "tidningen, kymra oss som aldrig haft såda- na förväntningar, vi kan .snara- ön besvikna." Hr Strängs reformtan- 'y kar går 1-helt andra banor, ; | utanför” »der; egna- bostaden fränt: gelägnha frågorna förde handikap:]! te sjuka ockt viss . kommunikationsmedlet, om "tior jä go år", ten är bristfällig.” i' För att handikappade. skall kun-' ha komma ut "bland andra 'männt SK |vécklingsstörda, na SEI VICE FÖR ALLA. : i Staten är engagerad i järnväga na..och linjeflyget. och kommuner-' na är "ofta engagerade" ide lokala trafikföretagen. Detta tyder på att samhället anser att kommunika- tionerna är-en uppgift-för'det all- klart att den'service som :samhäl- let.-påtagit sig gentemot :medbor: garna skall. stå öppen. för: dem alla? -Man' bör. ta hänsyn til olika grupper vid utformningen: av.de allmänna :kommunikationsmedlen. Nu har många svårt att t ex stiga på och av bussar .och: resa sig från. de låga sätena. : Och man. bör ge dem. som "inte alls kan utnyttja de vanliga. kom- munikationsmedlens möjlighet att resa på annat sätt — t ex taxi eller” specialbuss, men det. skall då inte .kosta mer än motsvaran- de färd på-ett allmänt kommuni kationsmedel, ' - Svårt att: använda allmänna kommunikationsmedel har inte ba- ra rörelsehindrade och blinda utan även epileptiker som riskerar att drabbas av anfall under: resa, al lergisjuka - vars sjukdom : kant blossa upp i ett astmaanfall eller i ett eksem på grund av rök, star- ka parfymer 'ete, i det allmänna psykiskt utvecklingsstörda som inte klarar av att,ensamma åka och hitta vä- gen, Personer med resefobier som får ångest i det allmänna kommu: nikationsmedlets jäkt och trängsel Poch " hjärt- " och lungsjuka, - med mycket. starkt nedsatt 'kondition.. : HUR SKALL, ber: ORDNAS?- ' NM Praktiskt skulle färdtjänst. kun: na ordnas så att den som behöver sådan service fick legitimatioris- kort. eller biljetter av kommunen och sedan hade rätt att utnyttja färdtjänsten. Många: handikappa- de kan anlita vanliga taxibilar, därför kunde det vara lämpligt att ortens taxiföretag fick stå-för nn å N be - procent; a Nog to; pd överkant, säger; .Han;. Men. Jag, visste nom; amarbete” med. Jantbruksklub-! barna hade det. varit möjligt att be-; varä' den fria organisationen anser. fn hälla jag -till. en ,bit i: r. 'satinspådd : jag . skulle - h; med re Jordbrukets. rationalisering är ivändighet. Men kan man inte det hela' fritt från” partipolitik ' kan hushållningssällskapen läsa sin: aftonbön, slutar Erik L Larsson: : . w FÖRSLAG TILL NY BöÖNBOK : ”En. liten bönbok” i slutet av vär. Svenska Psalmbok har varit till rik uppbyggelse och välsignel- se under sekler, Samhällets struk- tur har emellertid under de senas- te. årtiondena utvecklats och för- ändrats med stormsteg. Nya lev- nadsförhållanden, nya levnadsva- nor, nya yrken och nya färdme- del.har trängt sig fram. I dessa nya förhållanden finns behov av bön och vägledning liksom under gångna tiders livsförhållanden, . Ett radikalt. förslag till ny bön. bok har framlagts, vari ett hund-' ratal böner från ””En liten bön- bok” har bevarats, varsamt mo- derniserade i fråga om 'språkdräk- ten: Ett par hundra nya- böner har öillkdmmit, dels nyskrivna, dels hämtade från indiska och af- rikanska "kyrkor samt från den grekiska 'och romerska kristenhe- ten. Genom dessa nya böner ha blickfältet vidgats till alt so hår” aktualitet i dag: arbete, re- sor, sr generationsmotsättningar, pensionärer; trångboddhet, kamp för rättvisa, ensamhet, gemenskap. Förslaget innehåller även förslag till ordning. för morgon- och af- tonbön "samt. undervisning om bön.” Boken Kommer: att bli till gläd- je: "för alla som skaffar sig . den. Läsningen av och inlevelsen i dess böner kommer att berika vårt bö- helv” och vidga” kretsen av dem Vi innesluter i vår bön, Avstånden i världen krymper för varje dag och. vi "är" snart" sagt nära gran- "I nar "med alla" jordens" länder. och folk "och har all- orsak att bedja med och fö Vvapandra.' N , Hs. '. Hildebrand/Hallqvist/Holte: . Mräft. 12, inb. 17 : EN ANNORLUNDA BÖNBOK . När. jag sitter och läser denna annorlunda bönbok, minns jag ett par strofer av Zacharias Topelius: ”Och' Gud är allestädes öch är hos mig' också”; Det är en härlig san- ning.: Överallt, i varje vardagens gärning, ' i. varje - livets 'situation h Gud: r "efter år, till den: ”uttröttade” söm e, mäste. jag- återge: Jag: ser. vi svärta ögon: i" ett sikte, Jesus, "hjälp ' oss 'att se "människor :— "inte" svarta : män: niskor. eller vita eller gula. eler röda, utan just människor”. - Boken imsluter böner om per- sonlig" fr igörelse; frihet .i. samhäl- 1 ner Eng universitotsti- BÖNER I.VAR 'TID..Verbum. | fö ""raslig” frihet;. böner i" stå, vet, omkring filmer, görelse, Meditationer inför korset och böner vid traditionella till- I NYAIBÖCKER | "sexuell. fri” ällen, En -lyftande, : frigörande,” inspå- rerande bok, som öppnar omätli- ga perspektiv på vad vi kan bed- j a om och vad Gud förmår, : Maleolin' Boyd: BRYR DU DIG . OM DET HAR, JESUS? Ver- > bum, Inb. Ae. 00 Föredrar. herrarna? SIA ve årt” nöje. men. "mest: för om strippa "i filmen ”Ihe ut veister. För: några: Svensktopp dyssnare har! re "veckor. -fätt> bekanta ed sångerskan Barbro. Skin: arniske. ett nytt namn för är verkligen: på väg - upp, : först "och - främst: på Svensktoppen. där. .hon avancerat under tre, veckor från 6:e till 5:e plats öch nu 1 söndags till 4:e. "Några ' data ::om.: Barbro: "Född färdtjänsten, . Taxi lätt, att. nå per telefon och öppen tätionen är, ju i” "Malung; Dalärna, ' Namnet Skin- nar: är; ett; par. hundra: år. gam- malt släktnamn. och -härstammar försörjde sig på" jakt. Och "sålde från” den tid” släkten: till stor. dell: om "sångerska, orså "som: orkes- följde engageman; Thore. .Callma rs i "musicalen p? männa. Bör det då inte vara själv- dygnet. runt.-: Företaget - behövde bara ' utrustas” med specialfordon för” att "även: kunna » bettjäna . de handikappade som ej kan åka van- lig taxibill "Avgifterna för utnytt- jandet av färdtjänsten skulle mot- svara'de kostnader som gäller för de, allmänna kommunikationsmed- t len "och ' mellanskillnaden, eller merkostnaden” bs betalas av kommu. nen, En rätt utformad färdtjänst” be skilde och -kan leda. till att åra. |. tals . isolering bryts. -: Färdtjänst.1- saknas nu helt i mindre samhäl |. len och i glesbygder. d .v s där man ' har. den -'största ' procenten handikappade; de längsta avståen- den och den svåraste isoleringen, Däremot finns färdtjänst i åtskil. liga större och 'medelstora städer, men den behöver ofta förbättras. 'T ex har man sällan tänkt på att andra handikappgrupper än rörel- sehindrade behöver färdtjänst. " BEHOVET AV ' LEDSAGARE ' ::z/ 'Handikapporganisationernas Cen- tralkommitté (Riks-HCK) uppma: | nar också samarbetsorganen mel- lan handikappföreningar i län och städer att erinra kommunerna om behovet av ledsagare för vissa handikappade. Blinda kan behöva ledsagare för-att kunna handla, gå på behandling eller uträtta and- ra ärenden, Ledsagare behöver också :'rullstolsbundna personer när de skall uträtta ärenden i det näraliggande . området : och Ppsy- kiskt sjuka som inte vågar: ge sig ut ensamma. .Kostnader för ledsa- garhjälp skjall naturligtvis inte belasta” den - enskilde handikappa- des ekonomi, utan ersättning och resekostnader ' bör bekostas av skinn.” i"Sjinnar”, professionellt ganska länge. 1962 tyder- "oerhört... mycket. för den en-| Det - skall - alltså-- uttalas "Barbro: har sjungit urnerade hon, i Norge med en kommunen, ”Chanstoppen” SAktuell': skiva: från stan”; och: Nu” flyttar? jag Svensktoppsmelodin, ' ”Hej; dir glader. > +:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.