Onsdagen den 22. januari: 1969 KT se ett ett OREAAE LAMOLMS TIDNING 22 unna 0 = LT Onsdagen den Ett bitte En amerikansk tidskrift: harr bett tlo- framstående historiker med speciell kunskap om pre- sidentämbetets historia 'att be- tygsätta Lyndon Johnson, som nu lämnat Vita huset, De skul- le bedöma honom dels som in- rikespolitiker och dels som ut- rikespolitiker 'och sedan ge ett sammanfattande omdöme, ' Be- tygsättningen skiftar givetvis något de'olika bedömarna emel- ” lan, men en genomgående , ten- dens är att ge Lyndon John- sons Insatser på inrikespoliti- kens område ett relativt högt betyg, .medan hans utrikespoli- tik värderas lågt och av ett par bedömare helt underkänns. Det sammanfattanda . omdömet . om Lyndon . Johnsons presidentur blir godkänt med frågetecken. Hur framtidens historiker kom- mer att vändera Lyndon John: son vet vi inte, men nog verkar det sannollkt att de tio- historl- kernas värderlng. av hans inri- V kespolltiska respektive utrikes: politiska; insatser kommer ' att stå sig," för "framtidens dom. Han har uppnått åtskilliga go- da. resultat'på hemmaplan men nära . nog totalt, felbedömt : de viktiga utrikespolitiska problem, med . vilka: hans regering, . har konfronterats, «= =. rs or Om Lyndon Johnson kommer att räknas till de stora presi- denterna i USA tillhör de frå- gor, som framtiden kommer att Be svar på, men historikerna kan inte gärna: undgå; satt, kon: statera, att han satt. sin prägel på der tid han verkade i, både . på gott och ont, Han: varen fbullrande -färgstark: personlig: Hägglöt skriver Pp man "ser" .på" 'ambässadörens” bo: stadsfråga och det är en fråga som inte bara 'stätsrevisorerna har anledning att vara intresse- rade av, MH Sverige har en gämmal am. bassadbyggnad i Paris, men in- nan Hägglöf kom dit, hade den rustats upp för 300 000 kr. Men den dög'inte när paret Hägglöf kom dit'=--man -ville' inte. bo :i ett sådant råtthål. I stället. tög .man' in på hotell och det kosta- . de staten nära 50000 kr, på två " månader, — notan gick. på 466 kr per dag. Den nyrenoverade hostaden ' stod och står "tom. Men : staten. köper ett- nytt. hus för 2,3 'mllj för att ambassadö. ren ändå. skall .-ha.'en våning i väntan -på en. ny svensk. am- bassad, Så nu får ambassadö- rén försöka bo där ett tag som | ett provisorium. i väntan på det ännu mera skimrande sagoslott som han-'behöver för att få en värdig ram” kring sig och sin maka, «ec Det är möjligt att hr Hägglöf besitter; extraordinära > talanger på det diplomatiska omlrådet och paret är förstås extra färg- starkt, fortsätter Dagbladet "Men kan ett agerande av det. slag som nu "redovisas verkligen va- ”ra till gagn för Sverige? Hur: fungerar egentligen: kon- trollen på vär utrikesrepresen- tation när:-sådant ..som "denna bostädsfrågå kan -få. förekom- het på den politiska arenan och j - . rå året dikterad” äv hans”énvisa ) |. moraliska: skyldighet att: $ättä it: avsked na." Han var en sydstatsdemo- krat, som av. de andra sydstate- demokraterna hånfullt kallades en vindflöjel, han var en libe- ral, som försmåddes av libera- lerna trote att han genomförde det mésta av vad de propagerat för i trettio är, han genomför- de förbättringar av undervis- ningsvä men förk. av de- intellektuella, , Han var en kompromissernas mästare som Inte kunde kompromissa bort ett krig längt fjärran från hemlandet, en man, som ville ena nationen, men uppgav tan- ken på enighet hellre än' han uppgav ” sin övertygelse, 'en makthungrig partipolitiker, som till: sist flydde från "makten för att åstadkomma” nationell enig- het”. nn :De- "motsatser, som... "ställts bredvid varandra I karakteristi. ” ken, förklarar både framgången och. motgången hos” Lyndon Johnson; Han hade stora ambi- tioner att skapa ett. bättre sam- - hälle ...för - medborgarna... Det ”Great/ Society” han "ställde" som - mål var inspirerat av hans sto- "re läromästare 'i' poNtik;' Frank- Hin Roosevelt. Det "var idéerna från dennes ”nyä, giv”. i. ;början på 1930-talet, som Lyndon John- son villa :fullfölja,- Förmodligen Insåg "han: inte . till. fullo ratt 1930-talets socialpolitik inte. vår tillräcklig" för 1960-talets förhål- landen, "vilket . gjorde att: hans krig. mo - fattigdomen. inte . fick den förankring i folkopinionen, som hade varit önskvärd. Värre var emellertid,” att mänga ansåg satt "hans He Jpollilska 3 inte var Ch; ippriktig- blev eftenhe nd: allt starkare | Yr fn fredlig lösning av "problemen i "Sydöstasien. Hans Vietnammpolitik vi - ända till. för: » övertygelse” att det : var. USA:s - stopp för, kommunistiska fram: ' stötar var Du världen” de än'sät- tes in. Vietnamkriget var. ”emligt |; : hans uppfattning en. kommu- nistisk. aggression . från Nordvi- etnam: mot dess' södra granne, tt "Lyndon. Johnsons tragedi kan bäst” uttryckas med: följande om- " döme” :av ' "historikern; Arthur Schlesinger J:r, "som : var 'rådgi- vare -åt ' Kennedy. och: även . åt "Johnson > några'. månader. ' efter Kennedys död: ”Han (Johnson) började: med kloka" och: generö- "så åsikter: om "vad: som: barde görag 'inom "det ' 'amerikanska samhället, Men hans mycket lovande . Great "Society-program blev ett. "offer ör hans. ständigt tilltagande besatthet av det me ningslösa 'öck Vietna EN KO På ISEN En folkpartikonfer ens: nyligen som 'bl"a diskuterade kommurr sammanläggningar och” länsde- . mokrati har lett till: några. Ain lägg '..på ledarplats; "Norra Välsterbötten,; (fp) > .bemö- - ter Folkbladet :(s) som förordat "tvångsåtgärder: i: kommunsam- manlägg: ningsfrågan NV -refere- Vintervandring " Under ” trettondedagshelgen följde jag med en son till Snap- parps plantskola för att r huvud- sak se på fåglar, Vi vandrade nere med- -Lagans norra strand ut mot havet. Na- turen 'stod vackert snöklädd efter ett lugnt och stilla snöfall: som kommit ett par dagar -tidigare. " Jag fick faktiskt lön för -mö- dan och såg flera fina fåglar såsom korp varg melodiska kloc- ka hördes på längt håll i den stilla dagen, 'en häger kom fly- gande och 'det är troligt att han hade svårt att klara födan nu sedan Lagan ' "börjat. isbeläggas, och! ien öppen vak simmade för- utom gräs änder, fiskmåsar . och gråtrutar” en del "storskrock och en havstrut, "Kattugglan hade på ett par ställen slagit sorkar och ätit upp dem På stället, detta förtäljde snön, I ett vackert-gran- snår uppe på krönet av åbrinken syntes dessutom sidensvans,” "kors- näbb, stjärtmes och Kungsfäglar, för att nämna nägra av de märkligaste. Men mitt största nö je" var likväl den talrika " före- komster av störte hackspett. « Snön ligger. tindrande vit: ver planteringarna” där ute,” himlen var emellertid gnämulen, men: ändå "väcker /en : ”obestamd lust- fylld. känsla hägot som 'ger, asso- eiationen.; till något av. det bästa i eng Alla” synsvep. är glim- mand "snö. oci vinterhift. Man, kä ner äg som barn på "Det roligaste, "med : en "Vandring en sådan dag är ändå att se ef- teri' Nad för slag av. olika djur naturen, Då kan man bäst se: vad som "för siggår. ute''i det. fri Man "kan få: én . mängd. intressanta” inblic- kar i "de. vilda djurens liv isom eljest undergär» eris-uppmärksam- a « MER IR TP sen :'har" lärt mig: -mycket.- "Min söndagsskolklass! bestod -" av :ton- ärspöjkar, .hågra/ av. dem” från en närbelägen. blindskola. Vi: sam: talade: under, Jektionen om Guds pväckande” av naturen, i vå / ”ny- ligen: . haft .:dem: 'på en ;.skogsut- flykt." "Han sade med förtjusning: "Träden och "blommorna ' var” Bå i fektivitetsmässigt bästa lösning- var måste sedan. också ' effektivi- -tetskravet, som hr Wedén fram- höll, vägas mot strävandena att Å "fördjupa. medborgarna; i e. över .sin..egen mi « Talaren hävdade att. det "san- ; herligen inte är "någon ko på "isen som : kräver : "beslut om "snabbt -verkande” tvångsåtgärder. Att man gehom. olika samarbets- former under, en tid skulle kla- -rä av åtskilliga problem för att - samtidigt." diskutera +" problem «kring "Kommunal. .: demokrati, länsdernokrati, . effektivitet ' och «ekonomi torde man inte ens på 4 söcialdemokratiskt' håll" -kunna < bestrida ' i sak ökad ”länsdemo- :krati -och ökat : medborgarinfly: :tandé i kommunerna försvårar . sitet . avlad .han'. . Han. läste” på Staffan Landgcen > -— nye 'rek- | torn: på Helsjöns folkhögskola är väl förtrogen med folkhögsko- Jemiljön. Han är uppväxt i den, fadern var rektor för en folk- högskola i : ödertälje. - "Cirkeln "har slutit, sig” säger rektor. Land- gren, | - Rektor Landgren är.— liksom . sin fader — präst. Efter praktisk » teologisk examen i Uppsala kon- « takt2des han av biskopen i Luleå stift," Bengt” Johnsson, Staffan Lindgren startade sin prästgär- ' ning i lappmarken, först i Jokk- mokks pastorat: och” därefter - i - Arjeplogs, Efter nio år blev han -. kyrkoherde i Råneå, — När sty- ”"relsen för Helsiöns folkhögskola kallade mig att bli rektor var jag till en början tveksam; men jag « ansåg att jag : gjort -”mitt pass” där uppe och kunde inte motstå - kallelsen." Fast det är svårt att - ”stölla om”, det är stor skillnad mellan de båda yrkena, «> > I Prästbristen'. i Väst-Sverige har " a fått till följd. att rektor Land- grens "krafter -tagits i anspråk, I söndags höll: han högnässa i: Var- berg tex. : "I Det är intressant att som präst "jämföra den norrländska: väckelse- UNI DERVISNINGEN Ådervisningen har alltid ”in- tresserat mig. Jag har alltid ansett "att konfirmandundervisningen till- "hör det väsentligaste" i'en prästs " uppgifter. Dessutom" har jag varit engagerad som” lärare . vid olika skolor. Det" är en fängslande upp- gift... NN . Tyngdpunkten i min lärärupp- gift här på Helsjön. är lagd just på : kyrklig profil; Män håller varje dag ”Mmorgonsamling och aftonbön." Kris- 23. Vid: Uppsala univer- il "kand-examen.. sionshistoria; som ; och fortsatte rakter möts ismerna — kommunis- men: och lagstadianismen.' Männi-/ E ordkarga,; ; men ärliga, "med dem: blir man Blir” man wi det för livet, <;— Trots de "enorma avstånden ” . & Norrbotten tror j ag: att man är mindre isolerad. där, De: ensam- | maste människorna finns i de sto- ” ra: tätorterna. Folket i glesbyg- . derna har mer omsorg om var- + Att bli vän för Jivet, Jag minns att jag : före "en julhelg ixRåneå fick. ett par " raggsockor ' från en gumma ' uppe: i lappmarken, ' Stor- Jek 44, Följande RÅ var bifo- gad: Dessa ä är till barnen” 1 lappmarken: får. prästen verkli "gen" bedriva 'en "uppsökande: verk- samhet; Ofta' anlände han till guds- tjänstlokalen :i flyg. Till Sulitelma. Till Sarek, Kyrkkåken -: rymde : 130 personer, den'var enkelt'inredd. Ett handsnidat kors, som' en samepojke gjort, -utgjorde enda. utsmycknin- gen. 'Men altartavlan var impone- randé — ' Guds fria : natur. — Det var lika högtidligt som i en. dom- kyrka. "Folket -konr till kyrkkåtan över. sjöarna och- över :fjällen, Vid "de: "stora" helgerna och vid :mark- 3 kunde «& -lyss- na på tre högmässor under exem- Felvis fem dagar. Då tog man igen det man förlorat: - - I: Arjeplog "samarbetade "rektor Landgren intimt med läkaren, dok- tor Einar Wallqvist, — Man kom- mer varann väldigt nära när man . kristendomsundervisningen.. Skolan]. Staffan. Landgren — — lappmarksprästeri. n rektor; vid Helsjöns folkhögskola på sådant /sätt-.a Å högskola ska” fyrg ” tis. kurs singtit t d r polka hoftar vi iulklappsrör. et jo; jag bara" ve ot fyra pojkar till ett bandylag. att "sätta palten på en 'g förrn alla” skidspår / — Varför sitter ni i fängelse? — Jag orkade inte” med kon- kurrensen. nt . : — Jaså, störa affärer. . -— Nej,. jag-tillverkade sedlar men det gjorde staten också. | Frun till hembiträdet: — Förr så nöjde sig Ester med att ha en kavaljer i köket-men i går var där tydligen två. se Ja, frun, kvällarna är längre så här års: + ren Ginther” Beckmarn är inte bara pyggradsvänliga och bekvä- ma utan 'också dekorativa och mycket praktiska. 'Formgivaren presenterade 4 sin heminri i affär i Hamburg 50 cm Kö "De' här: stolarna av formgiva-j plast som blåses upp: och fick talrika beställ. ningar, Priset: för: de. cirkelrunda ) med: detsamma stolarna är bara. 81.— DM, Luft: '. tomma kan dessa originella sto- lar "tas med eller ställas undan säsom -ett . Hter paket, ma? Här tycks ju ha förekom]. "dock .. ökad . - centraldirigerin insn : - oo " mit en flathet mot lyxambassa- rar. för fp-ledaren: "un Om: Mmmansla te sitter öade tillsammans uppe / i sett varje lysa och blomma som dörer som gränsar -till. det otro. Frågan om kommti -snabbt k till stånd: hop ” han så livligt beskrev, men -ald- , ME liga, st Aven om mycket av världens diplomati tycks bestå av lyxigt "och konservativt sällskapsliv 'i + både väst och öst, understryker fallet "Hägglöf . ytterligare Ybeho- vet av att ruska, om vår svens- ka representation i utlandet, Slagningarna "måste 'ses' i sam- pas man att. det Pin mindre ak- band 'med frågan om länsd : tuellt länsdemokra- Men sommaren - lappmarken är önskedrömmen för rektor Land- » krati,-framhölt- Sven Wedér-vid en större -fp-konferens i Stock- holm i helgen, en konferens. där ; Synpunkterna” om ' frivillighet starkt dominerade, : Förutom att Kommunsamman- diskuteras parallellt för att ge förklarar tidningen. slagning och länsdemokrati bör! - "tiutredningens '. förslag samti- digt som antalet aktiva i lokala a samhälsarbetet "minskat. : : Därför är det en ko på isen "och förståeligt; när t ex Folkbla- "tet i"Umeå i sant demokratisk amda” förordar tvångsätgärder, besked om ; ekonomiskt och. ef- X vackra så js ville inte gå där- ifrån”, N Jag hade svärt att' avsluta lek- tionen, för mitt hem låg just vid det ' skogsbrynet Jag hade gått anser. NV. 1 : s iv , dessa stigar varje dag. Jag hade rig tittat så noga på dem: der varje dag” insåg jag att jag inte ägde samma tacksamma hjär- ta och glada sinne som pojken öppna mina ögon så att jag kun- de se och glädjas över hans un- derbara. gåvor, ” Fastän jag kunde se, Guds un-j. hade. Jag bad Gud att, han skulle - till frölsringsamöre sociala - 3) Nöjpventsamher sn Po 5090, 102 42 Stockholm | STGIRO 900 äao Kanon POSTGIRO 900 480
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.