| i Justi se Herman Kling ' delen, där de: stora pengarna om- : : förbereder ett. veritabelt' knock ' sätts, men där även mindre tvätt- outslag På boxningssporten -— om : äkta byk lär förekomma. :. : man nu'skall beteckna åv regler -— För + benämndes” ” boxningen ' bundna” slagsmål som sport, Jus= . ”självförsvarets ädla konst”. Den, har” nä var alldeles för ädel : sänt ut, en, promemoria om för-" . och: förekommer inte : numera; : bud möj professionell boxning på . Hör man talas: om boxare i sam-. remiss.” Dessutom har, ett. alter- : band: med överfall eller" våld av i: " nativ om: förbud mot. all” box- + något 'slag, 'så brukar” vanligen « ' ning -— alltså även amatörbox- boxaren spela den offensiva rol-- ”nihg — utarbetats i departemen- ' jen. Sådänt:höjer inte boxningens" tet, Hr'Kling vill kanske avvak- ' samhälleliga : värde utan tvärtom, . ta reaktionen" beträffande" försla=". men bör -inte heller döma »-hela id mot proffsboxnin- "sporten; Att den: även har positi-. an han tar itu med : ya drag kan knappast bestridas då, -" i amatörpugilismen. "og det, "finns ungdom som , utövar... Ett "boxningsförbud' utgör en boxningssporten uteslutande : för «>, kontroversiell fråga. Det är. inte : den. fysiska” träningens skull, alldeles'givet att riksdagen kom- '. Härtill kan givetvis sägas, att -det : Nu mer att.stå samlad bakom ett så-:. går "lika bra att bygga. upp fysisk"" dant beslut. 'Att det finns 'omut- ' kondition i skidspåret, på kol: en liga motståndare" till-'boxningen' ”stybben;: i ':diskusringen eller. på .' där är välkänt. Bland de främsta ' . bröttarmattan, som i boxningsrins - befinner": ' "sig riksdagsmännen . gen. Men valfriheten har ju ock- . Yngve: Hamrin i. Jönköping” och ! så ett. visst värde. - H Sten Sjöholm i Hälsingborg. Och : 4 dessa har;säkerligen åtskilliga me= : Foromomenten , framträder spe, ; ningsfränder inom samtliga par-.. cielt' i proffsboxningen. Sorgligar « tier. - :+' exempel på :hjärnskadada "boxare ; Men” vilken . attityd 7 kommer. finns. Men” risker" för utövarna ” idrottsrörelsen — .. vår. största ' : förekömmer i de flesta sportgre" ' , folkrörelse — att inta? Att box- : Par. En racerbilist eller en mo- ningsförbundet — organ för ama- ; ”torcyklist ' utsätter sig säkerligen törboxningen här i landet — inte i för minst lika uppenb ara skaderis- vill avskaffa både sporten och sig 'Ker under tävling, som en boxare > gör öv an a Ta : nar är emellertid inte aktuellt. idrottsgrenar, för allmän : idrott, ”Det': är gott och väl att myndi för fotboll, för brotthing 'o s v att " heterna. 'visar ' ambitioner ' att ställa. sig.. Boxning är alltjämt en ” skydda vår svenska ungdom" mot d . Därför bör : de psykiska och : fysiska skador , . tvis. inte betraktas som ' boxningen :eventuellt' kan med- g i vårt land. .Men' det ' förå. Men det problemet är myc-,'. komplicerar = förmodligen . ställ > ket litet jämfört-med till exempel. . ningstagandet beträffande : ama- ' narkotikafaran. Även om jämfö- törboxningen, Finns det förresten t relsen haltar, ger den: dock en något annat land i hela världen : « tankeställare ' om ' överdimensio- : .som i-lig förbjudit amatörbox-': neringen "av debatten om box- ning? "Proffsboxningen hänger : ningen. Är frågan över huvud ta- : i i getrav den stor! eksordningen att i förbudestämpåln. bör, tillgripas? . ; "på best eproduktion -Änriktade. jordbruket. satt. få. en Hård, alltför, hård :mateh med der på" ”gynnis immare ”pfoduk: |. tionsbetingelser - -'vilande "och. på :-samma-.- -produkter... -inriktade i en; ;sädan förmån, I en allmän europeis .Utan tvekan:« hör "40 « nad”anser sig: 'det' svenska -jord-|- bräket i 'dag' kunna: försvara sin - plats vid 'sidan av de gant söknin; ;ka".-konkurrenterna, 'Men -.. att, Dl a ERS än: > "utan ” tillgång ” till” derina ' stor- S RÖRDE marknad: först « bli. hårt - trängd vändning a . telefon:: Från, förs-|: och: tvingad till produktionsom- | ta. februari höjs dessutom: tele: | läggningar på den. nordiska i "marknaden, det kan: inte. vara |: F något. lustigt perspektiv. Mad = För mänga ålaringar — inte > minst i'städer och glesbygd”där avstånden "är långa =" ger tele- fort” nära” nog den. "enda möjlig- | héten att upprätthålla + sköntinu- erlig kontakt. med antiöriga och vänner, ; Den. bryter: den trista N N Å isolering .som” "många äldringar ; och 50 deltagare: Första” start tyvärr Jever i. Vid sjukdom och |: Sker - i: morgon kl 187' från andra: "Slyckligå tillfällen" kan |-. Hurtigs — inte kl 19 som ti- avsaknaden av. telefon dessutom | ' digare” meddelats, -. leda till: ödesdigra konsekwenser|- ; Sammanlagt: tävlas i tre för de gamla, Exempel härpå klasser : med "fem grupper. finns.” i : Vem' vinner 'huvudklassen? |. Motionå rna anser med rätta j ; Björn Rothstein är förstås en att'i ett ”välfärdssamhälle., bör | given favorit, och ett. annat telefon, som kommunikationsme-| ”hett” tips "är Kurt Simons. |” 7 del! vära en förmån för alla,| son, ILMK:s :Arne:- Johansson även för, dem som på grund av|. tror i varje fall på att nägon ålder: hal så begränsade in.j av dessa. båda farflystna her: komster, att de inte kan xKlara| rar. tågar åstad med .första- Köstnaderna härför. Starka' skäll” priset; NI : talar för att man utreder' möj-| .; 1; morgon gäller det alltså... ligheterna att dessa människor : ätminstone- delvis skall' få tele- Pr, od fonkostnaderna ersatta : av all FELPLACERAD männa medel, ref — Har: löjtnarvten "ingen vie i karklocka? , — Jo, - överste! MILJÖVARDEN | — Glömde löjtnanten att .dra' Satsningen. på, en. ökad: miljö. upp, den då?” i vård är -ett positivt inslag 11 .— Nej, överstet årets budget, .skriver Öster- Men varför i all, världen var götlands Dagblad (my): löjtnanten” då inte med vid ,mor- I miljövårdsprogrammet ingår gonuppställningen? 1” "bland annat: som ett betydande] -— Jag blev. Jagd i-fet rum I inslag . det stimulansbidrag på går, . överstet .<; ; 50 miljoner :kronor — vilket be- ” ” räknas :gka' utgå årligen under| "(7 0 Cr | en period av fem är. RR vat- a I AN en- och: luftreningsan: - . / ar för.” ädre. Industri cm då) ETT - ORD na! en etablerades rimligen: inte i , kunde kalk$Siera med kostnader PÅ VÄ (GEN för miljövärd. Bidraget ska ut- : a rocen . rk fostna Go procent fogetingen kel. : Ståndaktighetens : "och. tröstens kylerar "alltså med att bidraget CUT glve' eder: att vara 'ens till ska stimulera fram totala inves-| Sinneg med varandra" 1. Kristi ef teringar> 1 'miljövårdande syfte terföljelse; (Rom, 15::5) " . fem "ären SL mIOROr, utgör Under andra” världskriget mäste nedprufning "av både det högs-) EN nyglft' fru flytta” tilljstna svär- ta och 'det'lägsta alternativ: som föräldrar, Dessa hade inte gillat 4 naturvårdsverket-'lagt: fram, Nu | sin sons val av hustru och gjor- Xx bärekil frtekas man I sig de sitt yttersta för att göra livet ra. Den kunde vara större men surt. för Henne, | — mot bakgrund” av det: rådande] .j Då hon; kände att hon; inte kun- gkonomiska' läget kan det vara de härda ut längre under dessa skäl 1 att Inledningsvis begrän-| förhållanden beslöt hon att skriva sa 'sig, Inget säger :ju heller att till sin m NK inte, nästa års budget kan inne-|,.. Si man om sitt missnöje. hålla en större summa till än.| När hon”'satt och försökte for- damålet än 50 miljoner, . mulera brevet kom brevbäraren 7/0 ot / " 7 , Md / ee - ”n . — | . OA ' > Ånn, | iu — LANOLMS "TIDNING. een "den: 24: januari 1969: "Ett $0-årsminne: fr femtio Yr sedan — 1919 — , dog en av världens märkligaste män, Andrew. Carnegie, Mannen - som blev världsmästare i donatio= ner. En fattig skotte. (!) .som bör- « jade med de klassiska ”två tomma | händerna” och som :vid sin' död hade en i det närmaste oöverskåd- lig förmögenhet, I Sverige blir hans rum ' då den s k'”Hjältefonden” -. (Carnegiestiftelsen) delar 'ut belö ningar till dem som med: fara för ; eget liv räddat andras, Också en ” professur i engelska: språket vid Göteborgs Högskol från en. donation av. Andrew : Carnegie, + Han var” en motsatsernas "man » Andrew: Carnegie. Han präglade " teser och sentenser som förvirrade '. många. Och han var absolut inte blygsam till ' naturen "vilket klart framgår i hans böcker: ”Arbetets » + herravälde”, ' ”Framgångens .hem- ; han att ”den man som dör rik dör " vanärad”, .Han förklarade sig officiellt vara en ”fiende” till fackföreningsrörel- cen. Mea figurerade också som ”ar- betarnas vän”, han donerade mil- ioner,' arbetade ut regler för. ar- .betarskydd, sjukvård, företagslun- "ther (subventionerade) och mycket ennat. Med. andra. ord, han: var " långt före sin tid: Andrew Carnegie kom till värl- Jen år 1837 i Dunfermline i Skott- iand. Hans uppväxt präglades åv fattigdom och : elände. Arbetslös- heten" var svår .i Skottland : och många ”tog chansen : och emigre- rade till'Amerika. Den Nya Värl- . den, Andrew följde med sina för- ildrar över en stormig Atlant, och när han satte sin fot på ameri- kansk mark hade” han Nyss fyllt otlår. arbete; Och Andrew Carnegie bör- ill jade 'sin' bana 'som fabriksarbetare: " spinneri, och hade en arbetsdag på "de: snickare,” metallarbetare, tele: :. grambud: ”och".sedan..— efter stu- " dier .—- telegrafist .vid- Pennsylva- + niajärnvägen. (Likheten med -Edi- "son är: påfallande: Båda dessa ge- nier ; hade” en :osläcklig . kunskaps- törst). = "För "Andrew" Carnegie blev: i alla fall: telegrafin och "järnvägarna starten till miljonernas mångfald. Han åvancerade tämligen: snabbt hos: Pennsylvaniajärnvägen —'stu- derade på fritid — och' blev ser kreterare hos. högste chefen Tho- mas A Scott. "Som ' uppskattade skottens energi och: gjorde honom till. direktör : för. en av . bolagets ””injer, - EKONOMISKT VÄDERKORN " - Andrew Carnezie hade alla för- utsättningar att bli förmögen, Han . var utpräglat sparsam, han hade "ekonomiskt väderkorn, förmåga att analysera och förutse den utveck- ling: som komma skulle samt, inte minet viktigt, han försummade inte de chanser som kom 1 hans väg. » Lägg till detta en god portion tur. ” Det första .och viktigaste steget var när Andrew Carnegie engage- rade sig i en ”uppfinning av järn- ”"vägssovvagnar”, Vid denna tid ha- de den sparsamme skotten lagt un- namn aktuellt med jämna mellan- kE lighet” med flera, I dessa. hävdar : I Amerika fanns. ; arbete. Gott om il Han ' slet som bomullspolare vid "ett si Re timmar; Yrkenas, mångfald följ- 5 FE d fabriksarbetaren "Carnegie dl blev: världens störste donator | t "d: Andrew Carnegie. avled för 50 är z sedan: ns dan "en hel: del: av sin feta" direk- törslön. Hans banktillgodohavande steg' stadigt mot allt högre XY makt var r oöverskådlig och miljard= förmögenheten € ett faktum, - NA - va SÄLDE ALLT. . Ar 1901 sålde han alla siza tag till "Amerikanska : Ståltrusten. - Drog' sig tillbaka från affärslivet och : började syssla. med litterär verksamhet. Något. han länge drömt - om men aldrig fått tid till. Dess- 1 utom arbetade han ut planerna. för sin kommande karriär” som” värl. dens mesta donator. : Hur mycket donerade egentligen Andrew Carnegie? Den frågan har - många gjort sig ' Tidskrifter och . agspress har spekulerat och gissat | sig fram. En återkommande siffra irån amerikanskt håll. är 350 milj — | dollar (betänk dollarnas värde vid 2 denna tid... "drev han en omfattande välgören=" het i ”det tysta” 'som det heter. -. Han värnade, för fred "på jorden och ”Carnegie endowment for in= 7" ' ternational peace” verkar alltjämt för fred mellan folken "genom att :.) men 'samtidigt ' bes" a skrifter som upp= Och han. tog tillfället : i akt. och satsade” allt. han hade i projektet "Woodruff sleeping car : company”. I samma. veva utnämndes han till VD' för : bolagets ;" Pittsburgslinje. Sovvagnsidén var ett lyckokast och Andrew Carnegie ' gjorde - nya in- vesteringar, Turan :följde honom. Han köpte oljekällor och behöll dem lagom länge för att tjäna någ- ra miljoner när han sålde dem till Rockefeller. Han .var redan mång- miljonär och miljardförmögenheten verkade inte längre ouppnåelig. ”Störst i världen”, Biggest in the World” var . Amerikas slogan;' Och vad som gav god vinst under dessa år var brobyggnadsbranschen, An- crew Carnegie bildade ett nytt bo- eystone”, bridge : work” .som ki p S S h hi i li ni bolaget: och” han; satte: :kurs',på gam- |. la. England" för at! hitta. nya verk- Andrew "Carnegie, fick intresse föl den. s k ”bessermerm etoden”. Allt- framställning : av stål” och ;smides- järn--ur --tackjärn: genom --nedbrin- gande.av.kolhalten. mer rss Principen var bra, men man har de svårigheter: med: att: hålla -smäl tan varm. Det. blev. en svensk” för- unnat att” överviniia Problemet, In: dustriidkaren m: Fredrik Gör ransson från Gävle-Sandviken' har |; de inköpt ' en 'femtedel "av 'Henry Beszemers .patenträtt, Genom .”en Hä teranordning lyckades' hon ig: 58 framställa de förs ta dueliga besser mergöten. Andrew: Carnegie — som amid var på alsrlen I; genomdrev: ett |. avtal. med pstentinnohavarna och satte kurs på: USA igen där han! grundede: ett' stålverk i Pit:sbursh som på 'kert tid: blev världeber tömt, . Penser ger' penger, åter DJ Och det stämmer i Carnezies f Nya projekt cök uvp ech al'a' pla rer ' han resjiser: de slog väl uf Andrew - Carnezie kontrol'erade : snart ånzbålsfloitor, ståls och järn verk, järnvägar. kolaruvor, verv, bygg; nadsföretag, Hans ekonomiska å lin sprida pr lyser .om krigens orsaker, följder '- ; och hur man 'ska lösa 'mellanfolk- ; liga tvister och backa upp fe väns" skapliga relationerna mellan foöl-> Carnegies ”Fredspalats” i Haag.” : Vår svenska Carnegiestiftelse för en. ' Vi. ska heller inte glömma ersoner söm räddat andras liv med :. fara för sitt eget har en fond:som”: för närvarande överstiger 2 milj kr. Huvudsakligen placerade i obliga= tioner, berättar direktör A Lignell som är sekreterare i stiftelsen. Andrew Carnegie . älskade sitt kottland " och. tillbringade större ' . delen av sitt ;återstående" liv på kibo Castle. Men år 1919 åkte” an, över till USA och där avled an på sin egendom Shadow Strook Massachuset. samma år; En märk= a ig.man gick: ur "tiden, En av. "pen=- .a ingfurstarna” som levde som han 7 lärde: De som dör. ik, dör. van=. > "Verklig gentleman - "Redaktören. för en, amerikansk tid-.. ning -skrev en .gång.i en notis, . att. . han haft lyckan bli "kysst av dens vackraste fruntimmer. | ' Som man lätt "kan tänka sig, väc te getta uttalande stor sensation och -- spänningen - blev. ännu större, - -då: redaktören lovade att på första sidan - tidningens ,- följande " nummer ” ! nämna, den vackra damens' namn. Det-är onödigt säga, att alla lös-- numren "redan tidigt på förmid-. dagep voro slutsålda. Se z Men för den nyfikne läsaren må älja att redaktören uppgivit n mnet på sin egen "hustru, KE "En flicka hade åkt' bil med € en manlig bekant och upptäckte efter- t att hon blivit bestulen på sin i "börs. Hon anmälde stölden. Polisen frågade var hon förvarade börsen.” Jo, hon hade haft den i en ficka '. i underkjolen. J — Men då märkte. ni väl när han. jog den. — Nej, sa flickan, jag trodde att an hade ärliga avsikter. . EN ör Framtidens husmor” kommer inte att behöva kila ner till snabb- köpet: eller trängas vid diskarna på de'stora varuhusen när hon handlar,. tror experter ' vid ' det amerikanska elektronikföretaget Motorola, "I stället kan hon — med - elektronikens. hjälp — slå sig ner i hemmets bekvämaste fåtölj, trycka på en knapp som ger hende direkt TV-kontakt med snabbköpet eller varuhuset samt välja ut de varor hon är intres: serad av. i Varorna visas på en 'stor TV- skärm 'och "när : hon hittat vad hon "vill ha kan hon direkt läm- na sin beställning till affären. Allt — eller nästan, allt -— kom- mer, man: att kunna handla på detta. sätt —- de senaste mode- plaggen, . hushållsartiklar . och maskiner, livsmedel, delikatesser 08 v, 1 Postorderbranschen upplever f n ett uppsving i Sverige därför att många kunder finner det 'be- kvämt: och" tidsbesparande! att med brev från hennes: man. När .hon' öppnade kuvertet var det första hon 'såg ett postskrip. tum" som lydde .så här: ”VI kan Inte: göra något annat än vänta på att planen, skall komma, men vå kan ha: tålamod, Gud finns”, Den "meningen förändrade allt för henne. Hon 'skrev aldrig ikla- gobrevet. Istället började hon med tålamod att avbeta" för att ;e , vinna sina” svärföräldrars kärlek. "Handla hemma elektroniskt 1 y händla på det sältet, SNR ce shopping” — bekvämlighets- shopping — som amerikanarna säger/ har onekligen framtiden för sig. Men postordenhandlandet 'har den nackdelen att kunden in- te direkt kan skärskåda de varor han eller hon är Intresserad av. Och vilken husmor : vill Inte åt- minstone. se färskvaror och andra livsmedel innan hon träffar: sitt val? Räkna därför med att TV- shoppandet kommer att ersätta en stor del av: postorder och telefon- köp i framtiden, vr Elektroniken är nu så avance- LAR JOBBA UNDAN — Du pratar om att jobba. DÅ skulle du varit med, när. jag var rörläggare,. Först fick vi läg- ga ner två r ngder och sedan släppte de två på vattnet. Då gällde det för oss:att vhålla för- språnget och jobba undan, rad att TV-köp i himmiljö kan bli en: verklighet redan på 09: talet, "Kombinerad med dataan- läggningar 1 affärerna : kommer alla att vinna på den utveckling- en, både, konsumenterna: och. af- färsmännen, som. får lättare att hantera order, lagerhållning,” leve ranser och debiteringar, ” ”T kunna sätta sig in:.i'jordbruks- "| företrädare "Erik -Holmqvist'” inte é lyckades med detta på sju år? ll | Ingemund .Bengteson' och; Erik -| är” 1919, Hans' intresse för. fack- 1: —- Jag” tycker" att” Eri | tinuitet, De . unga "har " Jav: sin omgivning "som politisk ” "Av Arne” Landets nye 'jordbruksminister Ingemund Bengtsson (50) ' från Varberg är för” den: stora: allmän- heten ett” ganska okänt” ”kort”” i det politiska spelet: :-Men -den sat te hdllänningen har faktiskt va rit politiker på heltid i över 18 « En, metallarbetare, (f. jordbruksminister ser mindre spälla frågat honom Rs d.) som Enj del "jout'nalister., har hur han hoppas spörsmål på två veckor. hans Ganska . elakt vfragat både mot Holmqvist! "Men; IB. svarar :av gammal vana sakligt och försik- tigt . på försåtliga frågor Ed sä- ger:- - ken Jag kän 1 bara: oppas på att jag. får ett minimum av. miss- nöja . kritik: och att. samarbetet mellan.: jordbruksorgani; tioner- nas förhandlare” och mig” själv ska gå i samarbetets" tecken, ”Ingemund; Bengtsson” har gått den: långa. vägen. till politiker. Han : föddes i. Veddige, . Halland liga frågor var.:”akut” och” han var: inte mer. än 23 är när han blev: ordförande. i: Facklig . Cen: på ett; ”minimum: av. missnöje”? i hoppas | bije topp. Han. är elitgymnas som hans : företrädare Erik Holmqvist en. gång var) och friläftsmänniska - som -gärnd strö. vär : omkring" i skog och märk. När. han kopplar av så sker det helst med en god bok,. Han hål. ler "sig inte "med nägra exelust- vare fritidssysselsättningar. Däf emot : studerar '-han, sedan” flerå s med "franska och det . går skap- ligt, berättar han blygsamt” Några programför klar: Ingar. vill an för mycket; begärt : nan jag hunnit” avveck- la "mina tidigare arbetsuppgifter skå” kunna dra upp riktlinjer ”öch : avge ”programförklaringar” om min: kommande: verksamhet som » jordbruksministor: Jag: måste ' ta det" etappvis och. grundligt! Det är många ansvarsfulla frågor som sky/ -b andlas? och. jag tänker skynda: långsamt: "och : inte jäkta, X iväg : något. .halvgjort. länd tycks: av "någor. , anledning älltid' hamna i - skottgluggen.: Och mina förhoppningar så h "här i ”bör- r' blygsamma, . Jag hoppas jag ska "räcka till "såpass . som. jordbruksminister ; att. jag”. bara får uppleva zett : : minimum av. tral. (Dom, visste: nog' inte hur ung jag var, . kommenterar IB). tallarbetare Noch” engagerade sig: fackligt "inom; -Metallarbetareför-: bundet.'. 1951 gjorde har sin en- blivit kvar. då Hans Gustafssorr ,.utsags still tementets- arbetssch ema; qvist lagt upp en” sund” och sak lig .Ninje att följa. Det är: en br: Ien. jag ' tycker. ska. blanda, ihop tan dri ket" är. .ogjo inte.satt-” jorgbruk och .miljövärc va vart och ett separai att regeringen behöver föryngras. (Bosse. Ringhölm, SSV-ordförande har. både i. radio-. och press inte. dragit sig. för från "kritik av den: - långsamma för ny elsepr ocessen). Föryngringskraven ”. mäste nog genomföras. successivt så att regeringen får behålla, Sin/ kon" antid « så. för: stäcligt” —' se -unga människ -I sin egen generäåtion, på ansvars- fyllda poster. Inget ont i det, men ” kraven får inté genomföras så de äventyrar "stabiliteten, = > «-; Ingemund Bengtsson beskrivs arbetsmyra.' (Alla politiker tycks visst vara så där flitiga?) Och han "är orienterad i de flesta po- litiska " frågor: . Halv: har i "olika omgångar. varit FN:delegat och suttit med i en rad utredningar som - exempelvis :- Arbetstidsför- kortningen och KAS-utredningen. Den nye jordbruksministern" är en sportens man som insett vik- Efter" folkhögskola blev, "han, mt .. s. tré i riksdagen och -där, har han ”- Sakkunnig 1-sociak : departementet : blev hat 1954 och-- det' jobbet varade ända till 1965” grund att arbeta- vidare på: Myc-. ” fall där jordbrukspolitik; "och, mil- . jövård går hand i hand får man : också behandla . fallet så. > s Det har Pratats 'en hel. del om Ingemund' Bengtsson - — ny, jord- bruksminister.” med” ”socialt” förs > flutet. Vv a KOMMANDO” . Mannen: hade "gift sej -med' en . rik flicka. Dep dröjde: inte länge förrän Kon. helt tog kommandot och ständigt påpekade at: allt i huset var hennes, Så en natt hör- de ”hon ett bullar - någonstans" i huset,” Hon väckte, mannen” -- ;— Oskär, brottstjuvar i huset, ”: — För. mej får dom ta” vad dom vill a han sömnigt:” Jag äger > ju "ändå ingenting här 4 ten; av att hälla kondition" på huset, Varför satt Du där. o slets sönder av ett fal Von N Nn N NN ov Den var kall och kom " vid torget i Din vackra stad > a . oden morgon då spindslins doaggvåta nät Den morgon då allt var v ljust ij | os och tuftvirvelns färgning vat blå: . - "en daggryning då livet. var diffust | Det var då, när inte en ton var grå Ditt skägg var vätt utav .en tår” De från ett skälvande hjärtas näck”. . där'is låg kvar på dumhetens bäck ch gröt lande blad av en dyster vår, - > : det måste vara ns är språk: Just nu häller han på =
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.