XY ”LANOLMS TIBNING — + toa ot IT Måndagen den, 2 januari 1969 -IT= = / | Kältg hallandsattack - mot eftersatta E6-an :-- "Europavägen genom Halland är — bästa fall 1971 och denna motor på få undantag när ett sorgligt > vägsstump inom länet skulle vara färdig 1975. Det betyder att E 6 i Halland gå består av”cirka tre ei kapitel i' svensk vägpolitik. Den byggdes till större delen i mitten av trettiotalet för den mycket! måttliga - trafik som då :fanns.. Högsta hjultryck .på den tiden mil motorväg, cirka fyra mil mo-. tortrafikled . och "återstående tio mil har samma undermåliga stan- var 2,5.ton. I dag kör fordon med; dard som nu, ; hjultryck upp till tio ton och bogr : gietryck på 16 ton, vilket med; : för en hårt nedsliten och sönder- - körd vägbana, som visserligen la-: gas så gott detta nu går, men naturligtvis inte kan ge tillfreds- . ställande standard utan blir ett. ” lappverk, Därtill kommer att sto- . ra sträckor av E 6 har en väg- bredd av bara sju meter; de asfal- ' a På :' Men trafikutvecklingen står in- te stilla och' väntar på vägut- byggnaden. Den ökar omkring tio ” procent pr år, Dessutom kom= " mer de till Värö lokaliserade ins dustrierna, vilkas utbyggnad bör- jar redan i år, att ytteriigare suc- ”cessivt öka belastningen på en av (4. de allra sämsta delarna av E € mellan : Värö' och Varberg, : Då iken terade äk äg! na inrä fabrik blir klar; för.-pro= denna väg, som endast har en. duktion någon gång i början av” körfil" £' vardera riktningén, ut- gör trafikströmmen under toppbe- lastning cirka 30.000. fordon pr; dygr tradare och andra tunga fordon. Dessa fakta säger tillräckligt om : att E 6-an genom Halland långt : ifrån motsvarar de krav som tra: fik na "ur såväl framkomlig- hetssynpunkter som trafiksäker- . het har rätt ställa, : : Tyvärr är perspektivet För den. närmaste framtiden; ännu mer skrämmande. ' Den. .nu, gällande flerårsplanen förutsätter, att åter- stående delar' av E 6 i Skåne. upp till Östra; Karup' byggs ut. till motorväg, vilket givetvis är tacknämligt. Men i Hallands län är det meningen att bygga mo- : torväg endast 'på sträckan Fjär- ås-—länsgränsen :i nörr. Byggstar-" ten beräknas till 1972," eller tj I | peringen. . Avveckla löne: grupperingen. tt. sen avveckling - och beakta de särskilda” för- system "sonå' én gäng införts ge nor riksdagsbeslut. -Intrésse för ga, visbmikande förh dlingan aktualisera” "frågan, : Lönegrupperingen ären se sliten fråga: som” under ;e följd av. år” tagits upp av. fråmst 'cen- tern iksdagsmotioner, Den prisgeogi fiska” undersökningen | från 19657 2 Bava, starkt - stöd : ät uppfattning, om, att ti den var inne. för: en åvveckling. Undersökningen isade stort antal: "Kommunblock . i: -ortg- grupperna "3" och 4 hade samma dyrhetstär ; som "högsta: ;orts- grupp, "Stockholm. En 'del hade högre; "Genomsnittet för: landet Ver "högsta dyrhétstal, ” delningen : men för. 1968 gick civilministern med på.att en del. av: det; till- gängliga - ekonomiska utrymmet une ndes för en" mindre juste- ring, av.; ortsgruppssystemet, men någon avveckling" har inte åviserats. Att ; frågan om lönegruppe- ringen .kan' betraktas som en förhandlingsfråga. bör. självfallet inte hindra attiriksdagen 'utta- lar sig eftersom dyrortssyste- met, vilket centern påpekar, är något ' 'som riksdagen själv be- slutat” de frå Yfiksdagen skulle ge "ett starkt stöd ät organisationerna att få frågan löst, ' ' ” ÄR P.-PILLREN, SÄKRAT ; . Mingt 40. "kvinnor 1. Sverige har 'räkat ut för. graviditet trots ” att de. använt p-piller och läka- re vill. dra in. piller 'av viss typ. Men. det vore: en olycka om sekvenspillren förbjöds, skri- ver Veckojournalen: Majoriteten av de kvinnor, 3 som, nu” rapporteras ha' blivit |" gravida :trots piller," har använt sig av's k: sekvenspiller (mär- ken: 'Sequens,”Ovisec;! Novok: vens);-I "dag :-torde endast cirka 10.000 svenskor använda - sig av sekvensmetoden —- innan de första rapporterna om, gravidi- teter komy för ett. par "månader sedan: vardet 20.000: (vilket, än- då betyder en relativt liten del av "alla" p-pillerätande kvinnor, ca sju Procent). > - Först , när. socialstyrelsen fått Ett positivt 'uttalan-|- 1970-talet kommer såväl råvaru= "' transporter . till fabriken : som forslingen av förädlade produkter ärav ett stort antal lång-: till utskeppningshamnen 4. Var= : berg att ytterligare. öka : trafik. > - trycket på denna starkt nedslit- ” na och undermåliga väg. ' | : "Tilläggas kan att E'6 är ges" ”nomfartsled för trafiken från och ;. enligt" prognoserna komnmaer "att "öka ' befolkningsunderlaget myc- - till. hela norra Västkuslen, samt Norge, att en mycket strid turist '; » trafikström. går fram här som- > martid och att hela västkusten - ket kraftigt under överskådlig tid :- framöver, Tyvärr. pekar”alla fake | ta på att.E & genom Halland : kommer. att bli en oerhört .över- ansträngd och svårtrafikerad Väg, såvida inte snabba åtgärder vid- tages för att skynda på wtbygg- . naden : till motorväg och därmed på hallandsbänken i andra kam=v maren, tagit upp. detta för, länet och hela trafikpolitiken så utom- gemensam : motion, ”Denha är un-: dertecknad ” av "Gunnar Oskarsoh i Antonsson" och”; ;Alvar. Andersson för. centerpartiet: samt ,Gösta Jo-.. sefsson ;. för .. socialdemokraternå, Efter. en..starkt.: underbyggd. mo- tivering.. hemställer ” hallandsriks dågsmännen; att: riksdagen i skri- ' : ”velse till:" Käng!” Majt'; vidtager " r åtgärder för' planering, projekte- ring och utbyggnad av. E 6 till' fyrfilig motorväg. mellan Varberg och Fjärås 1 en. takt som sam manfaller ;. med "den... syccessivt:- ökade trafikbelastningen. som bl a. industraliseringen av” vi ö "tinenten' ; och | Vi stsverige "möta den väntade, "starka trafik- : Dessbättre har” riksdagsmänrien in ; ordentligt > viktiga: "spörsmål ien men. därmed är inte sagt att: öv- riga delar av .E 6 geriom. Halland. : kan. vänta. på-utbyggnad hur län. ge' som helst; Det är, denna väg. N av förbindelselänk: "mellan kon-. samt Vv N "in alla "fäppörter om gravidite- "och |: "bearbetat dém,. fån sekvensme- todenis säkerhet — jämförd med den: andra kombin tio ma: Dr Ule Lärsson-Coba démiska sjukhuset i, Pppsala; en av: landets mest, erfarna. utprö- vare äv ppiller, anger sekvens- metodens säkerhet mot” 'gravi- .ditet : 'som ””något lite" mindre” än” metoden med. "kombinations-|. ir IN råd preparat. "— "Men den. är väsentligt ” säk- rare än. någon .av..de.mekaniska --metoderna, och för de. kvinnor, som” drabbas -av: biverkningar från” kombinationspreparaten, är .sekvensmetoden; ett bra” alterna-|”. tiv, Det” vore en olyc förbjöd -Att>- säke heten - -hös" sékvens-| - piller. bedöms som : mindre; än . hos . kombinationspreparaten sammanhänger ' med. att man vid sekvensmetoden.' endast ut- ryttjar en av:'de spärrar: som kan åstadkommas med p-piller: spärren . mot ägglossöålåg i ägg- stockarna; Kombinationspillren spärrar på tre olika 'sätt: Äggstockarna sövs ned: så att ingen : ägglossning sker..:; » Slemhinnan ; i: livmodern . på- verkas så att ett eventuellt be. fruktat ägg har svårt att växa in i den och utvecklas, + Slemproppen i livmoderhalsen "bibehåller en sådan struktur att -« spermier inte kan ta sig igenom den (den fungerar, som ett nät). rr INDUSTRIP/ ANKENS,) 14 FÖRSTA 7” SATSNING Dags Investeringsbankens : första » Satsning var nog djärv men in- te. bade den mycket. av Wick- ” Mans dynamik och strategi över |" sig, - kommenterar '' tidskriften Sunt Förnuft det faktum att en av sinvesteringsbankens första miljoner; kanske :den all ra första, gick till —' skofabri- kation: : 107 Visst har "denna tynande in- dustrigren vållat problem. för våra skostäder Örebro och Kum- la” liksom” textilindustrin gjort "det på andra håll i landet, men för. detta hän: ju inte: investe- « ringsbanken: skapats. "Och inte har. Sju komakare,: som. fick ”lånet,...lockat till sig pengarna för. att man: skall göra skor på man med”allmänna medel tillmö- fan kraft "kämpade" mig mot land. .” . . Hr Hägglöfs sv. ”förklaringar” Ambassadör : Gunnar ' Hägglöf hade gjort klokt i att”inte besva- ra nän kritik angående hans upp- seendeväckande- hotellräkning på 48 500 kronor för drygt 100 dagar, sade riksdagsrhan Bengt Börjes- son i ett föredrag i Tiarp. Hr Bör- 'jesson tilletällde som bekant riks- dagens revisorer för någon tid se- dan en skrivelse där han 'anmärk- te 'på Hägglöfs vägran att äccep- tera den ambassadörsbostad som hans företrädare hatt. : Istället krävde" han att få disponera över en "dyrbar våning på ett fashiona- belt hotell i Paris tills annan bo- stad anskaffades. I sin kommentar till kritiken förklarar Hägglöf, att han på. ho- tellet förfogat ” endast över ;ett vardagsrum och två sovrum. Man frågar 'sig, säger hr Börjesson, hu: ruvida hr: Hägglöf. mottagit upp- vaktningar i vardagsrummet eller i något av sovrummen! - | Hr. Hägglöfs beskrivning 'be- styrker att kritiken varit befogad och att riksdagens revisorer har all. . anledning ., uppmärksamma orimligheter av detta .slag.. Dess- vtom har skattebetalare berätti: gad «anledning reagera : mot". att tesgär enskilda diplomaters över: drivna lyxbegär. :Den del av den statliga verksamheten som gäller beskickningar "i nog kostsam ändå. Ång. kungajakten artikel om kungajakten på Höka- fältet 1899. .Jag hade inne en ar- tikel i. LT:den 30/9 1950. Nu är det: etts litet misstag som gjörts vid uppräknande av ett namn, där det” står kyrkoherde 'Alberg skall |. det vara kyrkoherde H. A. Hedén, Jag tar mej friheten räkna upp] några flera av de uppvaktande, Längst. till höger -stär Adolf Sö- derström, Frumerin, kyrkoherde H. A. He- dén, H.' Larsson, H, Henriksson, Otto 'Hallberg, Edvard Jakobsson, I. raden” bakom skymtar Hansson, Svenonius,.. Vidare har vi Th. L.: Jönsson). C. L. gren, Affr. Lindström, N. E.' Nils- son, ide gången. ' > Vi hennes. :.Jning angående :”välkomstkommit- tén” den där gången det begav sig "kungligt, ' Faktum är "att vi till Hedén '. och först ändrade till kyrkoherde : Alberg. Men det är "ju inget som hindrar att vi kan ändra en gång till. utlandet; etc" är], , I -lördagens tidning fanns en Axel J. Dock, Olaus Ferd. Lund- S. P. Persson' och "Nerman. Det var nog allt vad starr kun: uppvisa”: av: ”nobless” . den ” ; Ebba Edquist, Yackar Ebba Edquist - för - kompletterande. upplys- en början" hade ' kyrkoherde i korrekturet . Red; | Provpredikan i Snöstorp : och: Breared. d . hölls den andra (ETT ORD Av i Att bli räddad i i en. farlig ig: situa- ion är en: oförglömlig upplevel: ' Ungefär en "halvt mi läger rann en. mycket strid. flod. En: eftermiddag när jag simmade i en liten” vik av "floden. råkade jag komrna! för långt:ut.och' kän- de :hur den :strida- strömmen. -fick alltmer - : grepp. om. mig. .Fruktan högg . tag i mig" medan jag. med När solen, » träden; himlen = flöt samman i ett suddigt mönster för mig., fick, jag «syn.;på -en -hand som” sträcktes ut” emot, mig.. Jag. len "med "all: kraft. söch | drögs upp i "säkerhe kh " Många; gången i. livet: "gripas" vi av underströmmarrna som: vill dra oss ned" 1” förtvivlan: Dä” kan "vi ibland "vara 'nära ' att . mista tron och'inte se Guds utsträckta hand: äkert av.egen .er- han "sade: ”Hant ur de djupa vått-|- slå” ihöp ”hågra "skofö- "Tetag och" koncentrera .tillverk-[: <"Ningen; till färre och, därmed-ra- -tiohellare enheter. En högst tra .-ditionell, sane ing ' som sker snart ”sagt' va då olika hål i näringslivet. fv ju" skomakare - gick: nyligen: i onkurs; vilket! berodde på att "regeringen, :: som. "uppenbarligen . är.-mer» klarsynt än: regeringens "bank, :-- vägrade : företaget :, ett :'statsgarantllån "med : hänsyn: till 7 ”'skobrånschens «---och"- företagets "dåliga > främtidsutsikter;" säger TIPSET STRYKTIPSET "| mn 221 12x xx1l" CSIFFERTIPSET CV "2, 40, 2-0, 1—2, 02, 2-1 ” 5 POÄNGTIPSET « 0 - " Oavgjorda matcher (3 poäng): nr $, 10, 11, 14, 15, 16, 20, 24, 28, 32, ' BORTAVINSTER : FÅ Q poäng): nr 4; 5; 8, 13, 26,:30, 3l, 35, 36, 38. Övriga matcher slutade med hem- mavinster (1,5 roängd, = > - . Lottad match: nr 28, 2 a Måndagen den 27, jannari 1969 : I dag: GÖTE. Dt 'Solen går upp kl. 312 och ned kl. 16.28, >. oa "+; EF morgon: KARL (C Solen går upp kl, 811 och ned kl. 16.31: cn . . FÖRELÄSNING Han kom vinglande gatan fram mitt' i natten; En polis, frågade mannen vart han skulle ta vägen. — Jag ska till en föreläsning. — Den gubben går inte, Det är stängt överallt, : — Inte hemma :hos mej! $' 3 . 5 fl a | a Migake "och ”kyrké ad- som, .ingångsord" för sin provpre- : ' F'tade. hon: Gud..-Synden kom in I ju inte Gud, säger man, Så skyller an allt ont, allttelände. på Gud. itatera; Vad Gud. gör åt det, skall "ra. sjukdomar. bar Han”. Profetens ” och styr. Vår text ställer oss inför ”och därmed sista provprediknin- gen 'för " komministertjänsten ' i . Snöstörps "och Breareds försam- lingar. Det ' var pastoratsadjunkt | Jan: Winquist, Lund, som då pre-- dikade inför en stor menighet i - båda kyrkorna. Komministervalet ålles söndagen den 9 feb- : ', står ' mellan pastosafsad-" st Ulf Arnell, Mestocka. astoratsadjunkt - Wingquist hade . an. valt: orden i. Jes' 42:3 ”Ett brutet rör sk 11: Han icke.sönder- i krossa; . och en-tynande veke skall ' Han icke utsläcka”, Ämnet för pre- aikan" var: hämtat från Matt 8: 14— '17-"”Herren! Jesu makt” att rädda Sjudens! och akt. Texterna i i dag ställer css vinför sjuka människor; . män- : niskor som lider och har det svårt; Varför. finns. det onda?” Det onda "fanns inte” från' början." Allting” var ; "rött och” fullkomligt! Ett: Paradis, : Men ” människan” gjorde + uppror. Hon. "ville inta "Guds plats: ja, bli ' Gud själv. Men - därigenom . förlo- världen, och "som. en följd: därav död -och förgängelse. Synden smit- iade-av sig: Arvsynden är en verk- fighet, som, både du' och jag har, "del 1. En makt, även om vi förne= : kar den. Ty också. vi är med. i upp -raret mot Gud... > - ..- Frågan "om -det onda är. en svår fråga, som-'människor 1 alla tider "har :grubblat' över." Är” Gud alls. tnäktig, kan Han väl ta' bort det onda. Är Gud kärleken, varför till- ter. "Han, då det onda? Då är Han Varför, det. onda. finns kan :vi inte hesvara, att det finns kan vi kon- fåsel . > — Herren, Jesus. "bryter döma makt, då. Han bär. vår nöd. ”Han tog på sig våra krankheter, och vår! ” rd om Herrens -lidande 'tiänare. Zvangelisten. , sammanfattar:,: ”Och Jesus . gick, omkring .i alla. städer - och byar och undervisade i-deras "synagogor och predikade evange- im om riket och botade alla slags 3 ukdomar, och" allt slags Skröplig- ket,” . Kristi händer som räckes :ose, är läkare, medicin, forskning, som står till den sjukes tjänst, Vi skall här £e Livets Herre, som står bakom nndret; En kristen räknar också ' med under, Ty Herrens ord: ”Jag år Herren, din läkare” gäller 'ock- såidag, CC." -— Därlgenom uppenbarar Han sin härlighet som vår Räddare och sare, Herren uppenbarade sin härlighet 1 den Kila fiskarstugan i- Kapernaum, De som var där inne tick selden, Glädje, jubel och tack- " samhet uppfyllde rummet. ”Och' hon stod upp och betjänkde Ho- nom”. Så står det, I en full och viss trosbekännelse: ”Jag tror på Jesus Kristus, min Herre”, I lov- sång över Hans barmhärtighet, Hans nåd och godhet, — Också i dag up- penbarar Herren sin härlighet t en fallen värld, bland syndens och dö- dens människor, -— Låt Herren få uppenbara sin khärlighet I ditt liv. Låt Honom vi- sa sig som din Herre och Frälsa- re. Tjäna Honom med glädje (Ps 100:2) som vill ta sig an din hjälp- söshet och föra dig ut ur Tåre- dalen (Ps 87:4) till sitt eviga rike, där ingen nöd och sorg skall vara >mef, där allt är glädje och frid. -- kallad Folkrörelserna i Halmstad, + - ohansson genomförd. "Här vär” alla” skrankor|-. ;j + Templet Ståndaktigs fana, som 1882 bildades i Halmstad en loge” äv Nationaltemplarorden, Dess ' fana finns med på utställningen” och sätts här upp av pönen Lennart Lundborg, t v, och landsantikvarie Arne Modén, 7 Första folkrörelsearbetet i Halmstad på utställning med: färg, fläkt c 0) idealitet . = Arbetarrörelsen, nykterhetsrö- relsen och frikyrkorörelsen räks nas som" våra första folkrörel- ser. Det var främst inom des- sa rörelser som 'de människor skolandes, ' som senare kom att ,.Jeda samhällsarbetet, både lokalt "och på "riksplanet, Två av dessa första folkliga rörelsers : historia "på det lokala planet kan stude- ras på en intressant utställning, som At: söndag öppna”. på Hall lands museum, : Det är » arbetar- och - ” nykterhetsrörelserna +; som, > Presenteras i ett unikt" bild och - arkivmaterial)! där "besökarna få stifta bekantskap med dön kamp: "vilja; idealitet: och fläkt över ar-. betet; .som' utmär) folkrörelsekämparn och ”med:: : lernmarna ' i-; dessa:”rörelser i : "Halmstads. Fackförenings-. och nykterhetsfanor ”och standar i ingår 'som' betydande" bli ställningen,” som: kommit . un-- - der medverkan av: iske Olle de första" : fång på ut- : "vid; Folk relsernas . arkiv i i Halmstad. NN rörelserna si ” Halmstad ger 'en .god; "bild: av det . demokratiska” genombrottet : i-nissa- in. Man förnimmer starkt fölk- från” slutet av ” inliga -männi- första gån- äs skorna "engagerades fö gen” i 'offentlig. verksamhet: Fack- hete öre mycket sagt. att; ! tv iv, (tillsammans: med" amanuens Tundbor tad fackför i eningårna i FHälmsta ör ”framsti z har” tagit komponerade". rav dén.- -välkände halmstadhantverkaren, som-trots att] han ligén inte:var” konstmåla-|g förenin; rna” och: nykter de: sammanslutningar, -där jämlikheten var hundraprocentigt mellan individerna antingen de: var uppbyggda. av yrkes- eller inkomöt- olikheter; nerrivna; " man var 'kam- rater eller ordenssyskon. N Det: är" "betecknande för utställ- ner : bi derna: på” både Branting och. Peter Wieselgren upp- satta i resp avdelningar > på utställ- ningen, I NYKTERHETSRÖRELSE var den rörelse av de- två, som" "presenteras" på utställningen; som' först fick ordentligt fotfäste i Halmstad, , Det blev här, liksom på många andra platser i landet, så att nykterhetslogerna blev för-. eningsskolan för de andra folk- rörelsernas "pionjärer. Det. var i nykterhetsföreningarna de folkrö- relsckämpar. lärde sig parlamen-=' tariskt : uppträdande och de- batteknik; som” sedan” ofta" kom . att bli färgstarka. politiker på - hemmeaplanet,' eller t. 0 m på riksplanet, .- 7 Det var 1881 som den första god- templarlogen i Sverige -bildades, 10- gen Klippan i Göteborg. Redan året därpå - instiftades i Halmstad den första logen av Nationalgodtemp- larorden, en gren av IOGT. Denna NTO-lagens första fana finns med flera : andra - nykterhetslogers fa- nor. Bl a finns en: gammal fana kom tillhör IOGT-lIogen- Halmstads Vapen, vilken bildades redan 1887 och som ännu är en mycket liv- aktig förening. också finns med, anger att denna loge, som numera är sammansla- gen med en annan NTO-loge som heter Orion och även: den har enl” - livaktig verksamhet,' bildades 1891. Det finns också med flera' rega-k lier och annan föreningsrekvisita | från nykterhetsrörelsens första tid i Halmstad, Man lägger bl a märke till en s k balluteringsurna, en sorts valurna som användes vid voterin- gar i logerna, Till denna hörde vo- teringskulor, vita för den som rös- tade ja, och svarta för nej. MALAREMÄSTARE EDW HÖGARDH i Halmstad, som levde till för ba- ra några år sedan, var i seklets "Ida lyckorike' för: medlemmarna och känsla ”för[ konst ärligt skepande," De, röda 'fahörna och: standaren från tiden kring: sekelskiftet är ta prydda;med naturalistiska mo- tiv. På en fana möter man: en last- båt, på en annan: en. bagerikringla, och 'på eh tredje: kugghjulet; .som sedermerå' kömmit: att symbolisera LO, o sv. "Det är nästan "alla "romantiska |" motiv. man avbildat -på . fackför- eningsfanorna.. Man. ville - därmed säkerligen Ze uttryck för det dröm- människorna, som” man : kämpade med: glöd och övertygelse för att förverkliga. fer er I Ett. av dessa romantiska motiv återfinns på den 1895 : bildade av- delningens "äv Sv Måleriärbetare- förbundet fana, På denna ser man två unga” kvinnor sittande på ett moln och med målarstaffli och pa- lett. På staffliet är uppsatt en duk |" med 'naturrioctiv" och över himlen finns en Palmkvist! = vv NTE BARA FANOR. Även im de stora fanorna domi- nerar utställningen så återfinns på densamma även en mängd andra intressanta arkivalier; som belyser de båda presenterade ' rörelsernas historia. I "en särskild monter har man lagt upp protokollsböcker från slutet på förra seklet, den äldsta av dessa är från 1875 och åren Halmstads arbetares sjuk- och be-l|' gr t, en sammanslutning bland ”. arbetarna som var betydligt äldre än de för- sta fackföreningarna, bo Sjukdom - Hembiträdet hos Johanssons blev plötsligt sjuk en dag och man säns« : Je genast efter familjens läkare, När fru Johansson lämnade de båda en- amma vid undersökningen av pa- | ienten förklarade sig hembiträdet: | — Doktorn, sa hon, jag är inte | | ts, sjuk, jag bluffar. Men jag kom- | ner att stanna här” i sängen tills [jag fått min senaste månadslön. Läkarens ansikte ljusnade. .. — Flytta på er, så han. Han är skyldig mig penzar också, För mi- början allmänt anlitad av fackför- na åtta senaste besöt- AG Jean ringen” av organisationsfanor." Ar-Lc betare- kommer ' onekligen. glädje av utställningen. derna historia, ré ändå hade er väl dokumenterad |; -gesäller, samt & dtalet 1 1848, I denna förvarades” på central plats gesäller- : nä sina "yrkeshandlingar; soni.. den tiden. var allt. för värdefulla för att. man » skulle, våga, ha .dem liggande hemmet, STIMULERA, TILL : SYA FORSKNINGAR. givetvis att - ge” allmänheten" lighet ' att” ta” del : av - intressanta flimtar från ' Halmstads intensiva : I folkrörelseliv i slutet på 1800-'och början ' på 1909-talet. :"De många människor i Halmstad 'och länet i övrigt, som har. anknytriing tilljar- och nn; rhetsrörelsetna, att få mycke "Men arrangörerna, Hallands mu- seum och Folkrörelsernas arkiv i Halmstad, vill även. väcka allmän- hetens intresse för ått'leta fram och bevara bilder, föremål, -hand- lingar och annat som kan :' belysa den betydelcefulla epok i vår mo- då > folkrörelserna växte fram och: utvecklades till ' mäktiga faktorer i samhällslivet, Både muséet och folkrörelserarki- vet i' Halmstad är intresserade, äv att utöka sina samlingar köing f folk-. rörelserna. vr närmast därefter och berättar om|- ee ' Han var € « Majoren inspekterar! soldaterna, som är på höstmanövers = <>: — Vad är det före galningar i grötrockar. som springer mitt: iv eld- linjen? ss. Kompanichefen tittar 'genorå sin | kikare och konstaterar att det som syns är en "flock tranor, Han med- delar detta till” majoren — Tranor? Det var mycket märk- ligt. Men var fan' har: dom fått grötrockarna ifrån? 1 : n En. odalman fick anmärkning av taxeringsnämnden därför att. han uppgivit tre stora grisar som små- grisar i deklaration. Bonden tyckte nämnder 'borde få:ett svar, och skrev: ”Svin av taxeringsnämndens storlek går inte att frombrinua på "denna gård, ” Lb 1 AX
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.