"LAHOLMS TIDNING. Ao Tisdagen den 28 januari-1969 > Md A S so oo mere ÅA - enes -— a FE «4 . . - = LT >» Tisdagen den 28 januari 1969. LT -— v | M > statstjänstemän.'; SR 50.000 I årslön. Härtill kommer . lön, förhållandet är likadant för "riksdagsmän uppbär. Det gäller I fredags — dagen efter TV:s stora Jämlikhetsdebatt — lade Rune Gustavsson i Alvesta fram sin uppmärksammade : riksdags- motion om riksdagsledamöter- nas eget lönemygel; nämligen de dubbellöner som ett 70-tal de riksdagsmän, gom jämsides med sina riksdagsuppdrag har statliga anställningar. -— och får > Riksdagsmännens' dubbellöner '”" statsrådslöner, dels — om de tillika är riksdagsmän — sina riksdagslöner. — Vilket ”ju inte hindrar, att de och andra dub- belavlönade riksdagsmän efter gratisresor 1 första klass på tå- gen reser ut och talar om järn- likhet på valmöten ”runt om 1 landet... EN Rune-' Gustavsson "yrkar nu i sin motion den ändringen i na, att I riksdags- best lön -både som riksd än och En riksdagsman ”har'. minst så det skattefria tillägget. för resor (fritt på SJ och med flyg) samt för dubbla hushåll m. m, De ca 70 riksdagsledamöter, som har statstjänst, får. dessutom lön från. sin” ordinarie tjänst enligt 's:k! B-avdrag. Efter detta avdrag "utgår tjänstelönen med varierande belopp, från 34 upp till 46 procent. av den ordinarie lönen. -Som- exempel :kan - omta- Jas, att en. byrådirektör som är riksdagsman får behålla 1.700 kr, i månaden av sin ordinarie statsråden, de har "dels sina ”striukturela förändringar. ' Den: » dem. Internationellt”! uppfattas : der, . på, tiö'år kunnat reducera':vår! "av. den, beredvillighet regering- + fr ” LÄ BÖNDERNA OFFRAS Co occt -Det+har ofta" sagts, men” för- : D ått'" jordbru? Idei'gär 'snah- na process har inte varit 'smärt- fri, skriver RLF-tidningen på ledarplats;/ Såväl: enskilda människor ' som hela. bygder har utsatts; för mycket. 'stora i på- måga. Det Nheburfitvaätt” den”: ;jors sysselsatta arbetskraften ”likson -antalet;;: öretag ;hästigti-rédue ”rats."-Parallellt' härmed; ha själva verket .svårlöst "hänger . a produktiyi: samman med”denna prod Å tetsökning;" Trots'att resurser "i form sav: arbetskraft; åkerareal :och mjölkkor "tagits: ur. S tionen . har det varit: svi få balans mellan pr | avsättningsutrymmers: Problemet |- är naturligtvis . mer: Kömplice: "ratsän'så,.De' överskotteproblem vi. har. för nänvatande: beror ' på ett. par. års: gynnsammå. skö .dar, viss ' obalans ” mellan ” pro- duktionsgrenår;' "övergång? smör: till : margarin; - öka port, ' försvårad . export-..os' > vlär inte. om problen ” ernisamiika' om Patt""nit gjort. 'kraftinsatser "för”att”lösa det t. ex. som mirakulöst att. vi koantät' med 'en "tredjedel, ” vBtt fånnat! land som sberörts av avsättningsproblemen är Dan- marks som. är.: 1: så. hög: grad beroende. av. sin - jordbru'ksex- port, Det är begripligt att dans- karna,;när de sett sina Araditio- nella ;matknader: krympa sökt] finna. nya. köpare, ' Blickarna Kar . naturligtvis : riktats '' mot Sverige :- vars - med en krympning av > jord- bruksproduktionen som - viktig målsättning varmt. applåderats, Under årens lopp har också vår regering gett Danmark betydan- de favörer på- jordbruksomtfå- det med, början i det s..k. Kung: älvsavbalet"' nu . senast den prioriterade köttimporten, som kostat'Isvenskt- jordbruk: "många miljoner. vol: . Detta frågekomplex har satts på sin -spets i samband med de resonemang som förs” om en gemensam nordisk marknad, På sina håll har man trotb att en sådan union skulle lösa de dan- ska jordbruksproblemen, När nu materiat lagts fram bör det stå klärt: för alla, att:det:inte är någon :lösning. En gemen- sam nordisk: jordbruksmarknad är hopplöst ' obalanserad. på grund -av. den stora danska pro- duktionen. Väsentligt bättre ble- ve balansen på en västeuro- peisk marknad, "som skule: ge oss. helt andra' förutsättningar. Vi har från RLF tidigare sagt — och även detta förtjänar upp- repas — att svenskt jordbruk; har nog, av. sina egna ampass- ningsproblem. Vi är inte benäg- na att>därutöver också ta. på oss det -danska' jordbrukets an- passningsproblem. Samarbete är bra, men får inte ta sig uttryck i att problemen "ensidigt över- vältras. Det är ofrånkomligt att också "danskt jordbruk vidtar anpassningsåtgärder, Ett första steg vöre att begränsa den: väl diga ifnpörten av proteinfoder. På detta "stadium går ej att Va. konsekvenser av ett ; fulltö.jande' av: de. förslag som 2 ämbetsmannakommittén "framlagt? Vi" vet dock” tillräck- ngt föratt ställa oss "mycket > paketlösning skrämmer oss, slu- - tar REF-tidningen, på-grund av de bittra” erfarenheter vi 'har en visat sig ha att offra” bön- regeringspolitik |. män, som tillika, är statstjänste- män, inte skall få lyfta, någon tjänstemannalön alls ,så "länge de" uppbär. riksdagsarvode. . , Det är ett'krav, sov otvivel- aktigt kommer" att väcka stark genklang runt om i landet... När det nu talas så mycket om löne- rättvisa och jämlikhet som 'det gör och då alla i princip anslu- ter, sig, till "en ubjärhning, 'då är det sannerligen inte för myc- "ket "att åtminstone . riksdagsle-. damöterna' - föregår "med "gott — exempel "och detta framför allt då det är fråga om löner ur statskassan, löner som: mindre välavlönade ” skattedragart "får vara med om att. betala. : "Det är modigt av'Rune,Gis- ”tavsson att röra”vid denna heta potatis; 'Det "kommer: han- för: modligen” att få erfarå"mer än en” gång. "För det ' första -fings , det inom riksdagen såsom inom alla "andra ' korporationer kama- ”raderi eller skråanda "eller: soli- daritet, hur man nu vill” uttryc: ka det' Likaså' är "det möjligt för att inte säga. troligt, att en mycket : &tor del av: statstjänste- mannakåren i stort. kömmer "att ' ogilla ..äktionén.” Bravdragen., är nämligen: något; som, inte. finns in > IVi gåss . rabalder- "Runa 'Gustavss: : möta. s Satt riksdags v ria 'vir ruppsolidaritet eller ism: fällal. utslaget. ör idemokra- z ch . parlame som "sysselsätts I - beredskapsar- bete; nämligen. att' tillämpa öpp: na marknadens, löner, grunda- de ' på /särskilda. kolektivavtal, avvisas "av "inrikesministern." 1 'statsverkspropositionen, ”påpe: kar TCO-tidningen: 3 - Det har sitt intresse att åter- . Be de'-skäl han anger för. sin . ståndpunkt, Ett av skälen; är att arkivarbetet .bedrlvg inom- hus, vilket i regel inte. är: fal- let med beredskapsarbete. Vad ” gäller själva arbetskraften 1 ar; kivarbetet lägger inrikesminis- .tern:.flera kritiska synpunkter på 'dess sammansättning, ” + ..-En stor del är nämligen ut- länningar -eWer.naturaliserade svenskar : och ' en - ännu större "del: —' nästan. hälften' :— är kvinnor, . Inrikesministern ;fin- ner' också vid jämförelse med hberedskapsarbetet att arkivarbe- ; tet; har en mera markerad an del "medelålders och äldre, En anman "negativ sak med” arkiv: arbetet" är: att : det. domineras av. de. icke "manuella "yrkena. Därtill "kommer att många är handikappade, feet te Fångad 'av. nämnda fördomar -'kan : inrikesministern ' Inte an- Nåt än avvisa tanken på mark: ” nadslöner :: åt ': arkivårbetarna. . Men" nog har statsrådet givit ett både aningslöst och bedröv- ligt: prov, på. sitt, sätt ;att :reso- "nera, slutar tidningen : : N ETT ORD: : PÅ VÄGEN ' Vår Herre Kristus Jesus, som har. givit mig -kraft, tåckar jag för att han tagit mig i sin tjänst och funnit -mig vara förtroende värd, (1 Tim, 1:12), sön » "Dag" Hammarskjöld" var” 1 "näs: tan "nio: år ' generalsekreterare i Förenta i Nationerna, Han hade térventionspriset dvs "I dig...” NY | Gud ; dT EEC Vägen till ett gemensamt pris- regleringssystem .för. jordbruks produkter : omfattande - de. sex EEC-länderna har varit lång och svårforcerad. En av 'de senast genomförda regleringarna var.ge- menskapens mjölkreglering. Den skulle enligt programmet ha trätt i kraft 1/4 1968. Förslaget, att i-samband med införandet av en gemensam rTreglering sänka producentpriset, "mötte emellertid ett så kompakt motstånd från gemenskapens fackliga jord- bruksorganisationer — och deras centralorganisation COPA i Brys- sel — att. programmet fördröj- .des. nägra. . månader, . Mansholt tvingades därmed skrinlägga si na prissänkningsplaner, skriver agr lic Paul Grabö i RLFr-tid- ningen. I slutet av maj 1968 ut- spelas” i själva verket en ganska perfekt uppvisning av hur fack- lig verksamhet kan bedrivas. i en prisfråga även i ett integrerat Västeuropa. - Sör "-Vad' som-nu omedelbart måste tas: upp till överläggningar ' och beslut. är . emellertid ' 'jordbruks- priserna ; inom gemenskapen -för tiden från 1/4 i.äår och. ett, är framåt, ' Ater "gen: tilldrar sig I det sammanhanget ::' mjölkregle- ringen och -mjökkpriset' det -störs:- ta "intresset, Att -mjölkreglaring- en inom EEC sådan den; wutfor- mades för mindre än ett år se- dän skulle misslyckas och att en modifikation: skulle +framtvingas torde (eller borde) ha stått. klart länge "för någorlunda kvalifice- rade iakttagare, Den princip som knäsattes' vid. den gemensamma mjölkregleringenr 'genomförande var att varje produktslag i prin- cip skulle ge. samma, bidrag. tili mjölkproducen rv äkni pris sv : "Det är "självklart att en 'sådan ördning 'resulterat:.i -e ög smörvpris: med: en stor. e mellan priset på smör och :mar- gäsin.- Smörpriset'. skulle. stödjas genom - stödköp ; och lagring; - .det pi ;internätionellt. : Smörlagren EEC beräknas: den :1/4.-1969 - omkring'.:300 900 : ton, - vilket i är hågon ”stabili- rad: 'kvantitet.". Om "inga ; åtgä räknat en" ökning vantitet : ärmast pmöjlig' att>”härbärger tillgängliga. 'fryshus," Som" jämfö- belse” kan” anges att der svenska tön, en -tämligen normal tet vid denna tid: på året, -- Mansholt föreslår ” nu 'en ket" radikatr pen; . med, ett - intervention&pris för "smör , som: sänks från: 8:98 till :5:74. kr/kg "samtidigt" som den fettfria delen av. mjölket'. värde- ras upp, med hjälp av olika" stöd- åtgärder, Coe ist. on ven «Det: föreslås bl. jölk. höjs från 2:13 till drygt 3:70 kr/kg. Därut- över. föreslås "kraftigt höjda sub- ventioner. för .:skummjölk .som an- vänds för utfodring. Denna: om: värdering 'av:: olika -beståndsde- r vidtas "har "kommissionen -'he: |.” örberget för" närvarande] - "storleksord'ningen. 6 600 | ,i - omläggning. . av. mjölkregleringen för gemenska: |t Mjölkregleringen omprövas föra prisstegringar på i. varje fall vissa av de magrare ostsor- terha. Avsikten är att. åtgärder- na skall kunna vidtas med oför- ändrat pris till. mjölkleverantö- rerna. Från ' jordbruksorganisa- tionernas sida ställer man sig emellertid mycket. skeptisk till möjligheten att på en gäng ge nomföra seå radikala förändring- ar i mjölkregleringen utan att en viss -prissänkning sker. Innan förslaget blir beslut torde vissa modifikationer "få förutses. . En anmärkningsvärd sak i sammanhanget är. att den tidiga- re bindningen av . k-mjölkpriset till produktmjölkens värde icke finns med i Mansholts nu fram- lagda förslag." Det skall därför bli intressant att se hur prissätt- ningen 'på 'k-mjölk inom gemen- skapen utformas framöver Det får inte anses uteslutet att Mans- holt även för denna produkt går i riktning. mot det system 'som vi har i Sverige och tidigare haft i ännu mera markerad. utsträck- ning, nämligen en prisbildning på k-mjölk skild från prisbild- ningen : för övriga mjölkproduk- ter, NV a I En, utvidgning av "det. ekono: miska "samarbetet" I Norden kan ha betydelse" som" en gemensam samiing inför” EEC och. som en gemensam strävan till integration med EEC-marknaden, men -samti- "|digt är det" uppenbart att 'en så- dan, ' union "i ' Norden "möter be- tydande svårigheter, hävdar hr terpeliation "till" ” statsministern. Hr "Hansson "undrar om. statsmi- Jon"'bm "regeringen" uppmärksam. É en "beroendeställning ifrå- ”livemedelsförsörjningen till ett natoanslutet"”land :allvar- Tgt kan rubba: förutsättningarna | 'neutrall- sl H La ser, hän sa” "längtsyftande ! målsätt- "strävandena till. ett, nor- trikespolitik följden fö ställer. . Den: sannoöll] E ggas:' ned 'i” stora områden vilket är. en utveckling som "inte ' kan: förenas "med "be redskapshänsynen.. i Genom” '. att Danmark "är" anslutet till: atlant- pakten :måste vi räkna. med att vid "en" avspärrning i: en 'krigs- eter "krissituation bli” avspärrade lar i mjölken väntas. även: med- bliv temat för konferensen ”Vårt ekonomiska "läge 1969”, som hålls i Stockholm den 5—7- mars, Årets konferens "ordnas för'22:a "gången med” landets sparbanker , genom ” Bländekönomins maäl.och meto- der behandlas i en "debatt mellan ståtstädet 'Krister' Wickmån; pro- striförbundets chef direktör Axel sökt något att lev stort nog att' dö, r. Strax efter sin dagbok:, vit hörda... Gud har bruk för g sin uppgift 'på Han 'to allvar, Hans förtröstan på Gud skrev 'all "makt "och : godhet. vit honom kraft till denna och får- andens följa den, ; Låt oss tacka i denna svåra tid, Blandekonomin årets'tema = /- Blandekonomi ', 1 :. förvandling Sparfrämjandet, som ; arrangör. ,” fessör "Erik. Lindberg: och Indu- + som "var att hån: bliviy vald- skrev. han. i ”Dina böner. har bli- ledde -honom fram. till den" fasta övertygelsen att han. levde. under kontroll, . vilken han till Paulus tackade Gud för att han tagit. honom i sin tjänst och gi gift. Varje kristen bör” tacka Gud fossor U hogorule deltar pro för en mening i liyet och kraft att fullborda den. Kristl kropp, kyrkan, gläder.sig i sin uppgift kraft att full Gud för nåden alt få tjäna våra medmänniskor även från dansk livsmedelsexport. Iveroth. ' Andra "ämnesområden är, den = statliga -företagsamhetens nya organisation, 'framtidsforsk- ningen, :regionplaneringen, ' det ekonomiska 'samarbetet i "Norden, atomkraftens; fredliga användning samt trycket på människan i mor- gondagens produktionsliv.: > En sor i vr Don - . Föreläsare , blin professor Erik Göran = Olhede, ' generaldirektör Martin. Fehrm; (hovrättsrådet Gus- taf Petrén, . avgående statsrådet Rune Johansson samt i en ge- mensam : föreläsning doktor Er- land. -Mindus: och docent . Curt Amark,' Arets specielle gästföre- läsare ur" kretsen. av svenskar i ledande internationell tjänst) blir chefsdirektör Sigvard Eklund. vid det internationella atomenerglor- ganet, IAEA, i Wier, > i :- I en estraddebatt om jordbru- ket med rubriken ”Agrobusiness fessor Ulf ' Renborg," Lantbruks- högskolan, . , Lantbruksstyrelsens generaldirektör Ingvar: Widén samt direktörerna Bengt Kristens- sor, KF, och Bengt Sjölund, Lant- bruksförbundet " Konferensen hålls |" i Stockholms Folkets hus, kritisk mot Nordek |. - Hansson 1 Skegrie (cp) i en/in-]:. j ordbruksproduktio- i Dahmén, . statssekreterare... Sven-|” Ilska varandra under harm De som 1 dag nått över tonårs- CK stadiet. förfasar sig ofta över ungdomens 'sexualvanor, De unga ' å. andra sidan reagerar, som de gjort! i -alla' tider,. när : det gäller . föräldrar och 'sexualliv. Man nekar "tro att föräldrar också har samlag. " Vår sexualmoral ihar,. alltså inte > « norlunida änvi v :- 1000 "år? sedan "Ved vanar. beträffar. Ändå kan man p ka" på.1200- 1300-talen som" oc ant nts ”Det' berättas Egypten, när . långa ;karavanfi ä ., skulle" göras ( genomi,öknen;'. ville man” inte att ".kamelhonorna: skulle :bli" befrukta> "de För att förhirdra. detta fylldes slidan "med ,stenar, som gjorde sam- , ma nytta som dägens spiral,-- : "Det finns olika sätt att undvika . då” är”den inte den säkraste” Re- dan "Undér” samlagets tidigare: 'ske- ” "de ”trähger nämligen en. del. sädes- "vatt kvin ,ska 'kunha bli. gravid. "1. Till de mekaniska» hjälpmedlen säknas" kordom:.och pessär. RFSU. rekommenderar" att” både” mannen och 'kvinnan' skyddar" sig, när. de medlen används, . Parallellt :med'”pessar och. ko dom: rekommenderas även -kérnis- ka : Hjälpmedel." Dessa / hjälpmedel - Innehåller samtliga: en spermiedö- . däande':'substans' och" finns i form " av salva eller. tebletter. Inte heller de "kemiska "hjälpmedlen : ger. :100 a : procentig' säkerhet. "es: deel sed För. kvinnor söm anser,” att barn ” inte är katastrof bör. de dock ge den. rätta tryggheten, så att både man och kvinna till fullo kan nju- ta av'ett harmoniskt samliv. Även kvinnan som. närmar" sig klimak- - teriet kan ina relativt stor trygg- äs nA PP FÖR SVENSK KVINNA vätska. fram. Tillräckligt mycket för |" delen " att VN: fö : 4 Fortfara 1, livmodern litet kons mera i. mest" anv pås plats. : silve koppar tiseråts på Pp tevtypen naden. plats i ett par år... "NÅGRA GRAM KOPPAR; medel, ”Det;; fi lossrar-tidigareoch:rent Tförbi” de ”Spiralen är formbar "pla: med, vidhängande tråd Jätt, kan Konstätera sétts' .med sig: Skulle "kväma sig att ta” "Jab tror. N En: annan. typ är d tabletterna. .De tabletter. som" tas | ändå im Ander första dagarna efter mens "den "kan ssi' tta: på sin ae Mosa nde råder en viss okun- nighet ' här : det ' gäller, 'spiralens funktion, Spiralen är inte ett abort- "insti thäntverk' ända” är "Lip En; , djur. ga Sakkuriskapen sjunzer, intg , |dentligt! Kariske". fanli n. Samma sorts nS- e sk sekve nans- mån nan själv '& NÄR KVINNAN VILL '. - Sekvenstabletterna "är bättre ock- : så" från den synvinkeln att kvin- ; ett. äggavstötande. ämne. . Metoden anses fördelaktig därför att kvin- ? H adscyke! följer. det -nor-' kan bestämma när hon' Trots att många svenska kvinnor använder sig av — och känner full trygghet med — pessar har meto- den aldrig helt slagit igenom i vårt land. vin et : . "Till livmodersinläggen ' räknas spiralen, ' som finns i'en ;mängd olika - utföranden — effektiviteten är. doch i' stort sett densamma. I Darmark är spiralen populär. I vårt » land förbjöds Ii derinlägg enligt + >> Våld accepteras ''- men inte kärlek, -" råtta arbetsdagar sitter en hel avdelning vid .rådhusrätteri i Stockholm; och" tittär 'på. porr- film. Det gäller att avgöra vil- ket straff mån "ska "utmäta åt na av en del s k sex- . lag 1938. De gjorde emellertid come back på 1950-talet, 0, fed Danska. kvinnor föredrar spiral, i svenskorna P-piller. Inte mindre ; än 300.000 använder nu regelbun- . det P-piller, Spiralen har den för- >" Om utseend : "Lille Kalle: .-— Pappa, gick du också 'i söndagsskolan när du var liten, 2 0 ont | — Naturligtvis min son. " ; i Lille Kalle (efter en stunds fun- derändejz fria con tffeessv od "| — Vet du, pappa jag tror inte att det.skulle göra mej bättre hel« vå NE t klubbar, På alla sar man gen hur Däremot filmer för: medlemmarna, Har man inget nyttigare" att jobba med? focvofi vf. i feon Inte ens i privata klubbar får man däremot visa filmer om hur människor kommer till, '- | Våld. och. grymhet accepteras. "i: dess-fysiska former; För det verkliga livet gäller lyckligtvis andra normer än för filmen. Där är det tvärtom. Tac- kolov för det.: = + "24 "där man visat samlags- biografer och i TV vi- praktiskt taget dagli- man :tar livet av folk. inte filmer om kärlek - Metalarbetaren - :t a Ar ett barn en katastrof? . : lugna förhållanden — utan rädsla - der allt för två -partners som "håller av varandra, + N för graviditet — bety ” ; : rant Zoo ctale tabletterna, När det-gället den försa ta tyben av P-pi:ler kan. hon ris= : kera att få vänta upp till se nader på sin menstruation, ' " Risken för ”gravidite € man äter P-piller finns 'naturligt= sex mås vis, "Men det beror helt, på "Kvin« . x j P-piller ” måste :- tas! på ätt "säl S vid samma! iäpupkt st varjé” dag. och "helst med! 24 Hr N ] SANT . [mars "mellanrum. P-piller" inn 0 ågra gram "Nå z kan"; förhindra: graviditet. I .' Dessa' försök har>hittills: mest prak= 3 |sleigmet. Man ha "icke. önskad ; graviditet. ; r' ja! När :det gäller dem finns. olika ”ekelor”,. Dåri vanligas- är” den' som innehåller östrogent hormon, och Bestagen' — gör hindrar ägglossnirt I tabletter: an änds! under hela ”må- innehållet. -hormon./ som «hindrat ägglossni ; Under "period nare skede innehåller "tabletterna: |] " mala mönstret. Hon-mår också fy- | siskt och psykiskt bättre, NE vill ha barn. Chansernä finns: re- dan "när hod 'slutar med sekvens='. Y Tatt företaget "J anlett" oss att”avskeda: 267 N ebär t isker; I r feta > rinor, "eller: kvinnor "med! socker, léversjukdomar iel= "= kerna ät "dock" ekdlogen' z 3 24 ördelarna, är el Testförsäljaligen. av. vår-por? tionsmat — /”Mat för-en”.—— har mer "än: väl. motsvarat våra för- - väntningar:. Produkten fanserades i våras tre: 'tes : hittills "har 'sälts; fö ner”. konsumeritkroti rikslanséringen 1 värt «| . Så” säger ' VVD' Ahders, I ström .' på. Semper till tidningen :| Köpmannen; sedan. -Felix, : (som tillverkar .Sempers portionsmat) te | i ett-uttalande.i dagspressen” hävs -- dat .”att'det Uminskåde? intresset för portionsmaten” är "orsak! 'till tvingas” ävskeda !26 anställda. "7: . i . Införmationschef” 8, "G, -Olsson på' Felix. anser sig ha” blivit lite missförstådd. av. tjänfngarnas : — Jag menade inte. att, produk- ten -var.en dålig :'säljare.. Det är den inte, ”Tvärtom.. Däremot; vid. håller jag" att "den" första tidens enorma '. försäljningssuccé& > däm- pats och att det är dettä som för- perso: > ner. : An : : .: När. portionsmaten "nikslanseras ' i vår. siktar. Semper; på: en "pro: duktion ”av "3,5" iifljöner burkar per år vilker' motsvarar mellan Xx 12 och 13 miljoner krönor, I kon- sumentkronor räknat, 7 ningarna )
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.