,j del av länet, Fördelningef av - + talades, när styrelsen för kom- a a, FST ” H "år; rr I LAHOLMS TIDNING Torsdagen” den" 20 Januari 1969 Nl = = IT " Horsäagen den » januari/ 1969” IT= = ” Lahobinsblockets framtid Kommimalförbundets ordfö: T . mit igenom befolkningsutveck- rande, ' lantbrukare Erik Pet- tersson Berg, ” gjorde "ett klokt drag, när han inför. den samlade > fullmäktigegruppen klarlade det prekära:läge, som södra Halland onekligen kom- : lingen, Hans inlägg fick 'dess- utom glädjande positivt gen- svar från, samtliga talare och resultatet blev, som. framgått av referat i LT, att-styrelsen fick i uppdrag närmare utre- da ' länsdelens” framtidsmöjlig- heter. . "Vad som är markerande” för utvecklingen i södra "Halland, är '"länsrmyndigheternas' "påtag- ligt ljumma intresse för denna . hostadskvoten, för /att - ta ett "exempel, talar, lett .. tydligt språk om Vilken del.som skall favoriseras. Av den "gemen- samma kvoten på 131.420 kvm fick Halmstadsregionen' drygt hälften, trots att. residerssta- den haft! så gott om bostäder, att .man fått: annonsera : efter hyresgäster, vilket. också på- munalförbundet handlade kvo- teringen, 'av' Bertil Viebke i : Veinge, som dessutom. direkt sammankopplade ” befolknings: minskningen, i sin egen. kom- mun med bostadsbristen, » Enligt . Planérinigsrådetsi. : Läs: Länsstyrelsens! Z5MPM om lokaliseringspolitiken, som publicerades i anslutning till ”nådiga” luntans” frisläppande, 2 räknar, man” tydligt: :med att södra 'Hälland skall bibehålla sin nuvarande struktur. :Prog- nosen från länsstyrelsen utgår en” "ökning ä :befolkning- .man från länsmyndigheternas för: gen . södra "länsdelen! . fande två egna hem av: ordi- "fem eHer:' sex lägenheter? "-tyga företagare, redan etable- - att: satsa :på.. Här fins,” .som Erik” Pettersson påtalade, gott "nerna ' som får "industrin" är "det; Sydhällands vara & eller: ic- ke cirka 21 procent eller 'omkring 216.200 invånare, Medan man räknar med ' ökningar i främst Kungsbacka, .' Halmståds och - Varbergs kommunblock, skul- le . Laholmsblocket : få en i stort oförändrad befolkning. "Att. man! också anger. den beräknade ' ökningen störst i Halmstadsblocket, '— ;: cirka 3.900 invånare — poängterar enligt vår ' uppfattning”. att jämte sida "redan klassat utvecklin- gen. och medvetet ,också 'för- söker styra'den, Till förfång Hur: skall: exempelvis , His- hults kommun kunna expan- dera, när man för. - 1970 får en kvot på 230 kvm, motsva- jarder. när standard? Eller hur skall Veinge kunna vända' trenden, när :. man får bygga "endast "Här fordras onekligen Kraft tag från. kommunalförbundets jarder. ”Nsida, inte bara för ätt” päverka och i övriga "länsmyndigheternas. negativa Pentralorgan, 2 inställning till -regidher utan framförallt att genom eri rea- Fö listisk" samarbetspolitik ' över- rade "eller: aktuella, - att Hal lands sydspets. är . väl värt ligt om: arbetskraft, söm , inget hellre - vill än stanna "kvar" I hembygden. ? der . och årets sen 30 -m j . Sparbankernas samheten i neburit : - förändra de inlåning ”utläningsexpan- 'siom fortsatte ' Imad N en... beräknad ökning av ca 117 "procent. under 1968,. Det innebar en stegring av den.” direkta' utlåningen ' i bankernd från 23,4 till 26,1 mil spat- Härutöver : kommer ' verk- sektorns 'c -rörelsegrenar d entralbank kapitalförvaltande SPARBANKERNA <a; » har det" senaste årsskiftet in. inledningen " till .väsent- förutse ättningat för. den. fortsatta. verksamheten 'speciellt på skreditsidan. den nya baniklagssbiftningen har samtliga - ditformer” Genom och ' kre- bankverksamheten blivit tillgängliga "också för spar- rerna. N -|Sparbankerna nd vi. 30 miljarder Nya" lagen: Spårbankernas ' totala ” inläning hade vid "årsskiftet stigit till i det närmaste 30 miljarder kr' en- ligt” Svenska sparbanksförening- ens. beräkningar på grundval. av tillgänglig delstatistik . för . hela 1968 års verksamhet, Totalsiffran för de 326 sparbankerna ' kan ibe- räknas ligga vid ca 29,9 miljar- inlåningsökning "krediterade räntor vid ca 2,5. miljarder elter 9,6 pröcent. Inberäknat Sparbankerneas Banks |... inlåning. från : allmänheten "hade vid årsskiftet för. första gången sparbanikssektorns . hela från. allmänheten . passerat grän- fder och, Kommit. att ligga vid "sammanlagt ca. 30,3. mil- ger. vidgad bankerna, Dessa får således nu bli a rätt att: direkt ge , växel- krediter, banikgarantier . och . kor- ta "rörelsekrediter utan säkerhet till företagare. Lagstiftningen ' in- nehär också Jika villkor ifråga om deltagande i emissionsverk- samhet, valutahandel och . finan- siering av utlandsaffärer. Liksom för övriga kreditinstitut - innebär agstiftningen ett vidgat utrymme för blarcokrediter. . På .det. organisatoriska området har. verksamhöäten. under 1968 präglats avien inledande anpasts- ning «till det nya -läget och ett fullföljande” äv -tidigåre initiativ inom nya. verksamhetsområden. Bl, a. har genomförts en genom- gripande” central och regional ut: byggnad av personalutbildningen. Genonr ytterligare "företagsför- värv. och nyblidning "av centrala utvecklings: och - serviceföretag har en" fortsatt breddning skett under året av resurserna för ex: terna företagstjänster främst in” om -data- -och redovisningssekto- Främst .på 'det tekniska området har en ytterligare" ut- hyggnad skett i av det nordiska sparbankssamarbetet. En mycket stark". expansion har: präglat den Inom fortsatta .... AB, som. under 1968 Uppnödde ett vatalt” försäljningsvärde på ca 3607 milj kr, omot föregående: år drygt 150. milj, ; och: som nyetab- lerade "ytterligare" 18:; :avdelnings- Kontor tin vid årsskiftet samman. .t. . banker, som” representerar drygt ökning av låneportföljen: med 283 "verksamhet lagt 48 Kontor. "Under året har 48 sparbaniker. berörts av'-den.. fort- satta . — strukturrationaliseringen, varvid samgåenden skett till 27|' nya och större sparbanksenheter: Antalet sparbanker i landet hadel', därmed nedgatt till 320, TN "DEN FÖRELIGGANDE / ” DECEMBERSTATISTIKEN "för: gruppen 84 större” spar- tre fjärdedelar av sparbankernas hela .inlåning i landet, redovisar en medelutströmning av 156 milj kr. mot föregående december 182 milj. Gruppens" sammanlagda -in- låning. var. vid ”månadéns slut 22136 milj och den direkta utlå- ningen : 20630 milj” efter .en ”netto- milj. (189. milj): "De utestående byggnadiståner: (kreditiv) uppgick till 2128 milj kr efter eh ökning | från föregående månad med nära 119 milj ki, Insättningsöverskott i december noterades på /check- och, uppsägningsräkning med :-9 resp-65 milj 'kr. På sparräkning och ” kapitalsparräkning - skedde, en nitströmning med 19 resp'2111, milj , kr.ö Inlåningsnettot för grup- pen "under den senaste 12-måna- dersperioden” var . 1740 "mikj "mot närmast föregående period 1990 mil.kr, Kassa- och banktillgodo- havanden uppgick vid smånadens, slut till: 1227 milj eller 5,5 pro- cent -av inlåningen mot 6,2" pro-' cent eller! 1 225 ett år tidi gare. a Om det: sedan. blir, bol | eller . någon av - kranskommu- ganska . egalt här gäller vara, och då: får: lokalpat-|. ps versiellt ämne; mellan". regeringen och. mittenpartierna i i flera å år. Nu spurten' i. årets flod, då" de: så" " kallade pårtimo- . tionerna "> di v' s:motioner som - bärs fram av partigrupperna. is helhet'— finner man att center och, folkpartiet även; iår gör ge mensam. ak i flera 3 igt” tiken: och U-landshjälpen:- Cen: tern och folkpartiet: är dessutom | överens - om att inne -lägga. fram någon ,s k skuggbudget vid, årets ' - riksdag, d v s en alterriativbudget till : den | regeringen" presenterar. ' Som skäl härför anför: partierna ”” det omöjliga i i att på ett par vec- kor hinna med; att, detaljgranska” 4 tusental: tjänstemän. i i flera” måna- "der. Bakom :beslutet: gger. även den mål: att-mitt: =. sättningen I - .1973,: div) s"två år! sidigare än regeringen syftar till, kors "partierna föreslår en höjning med” 200.000 kr utöver vad regeringen >: förest el nen", skulle .göra det möjligt för ytter. ligare" 10.000 'vuxenelever att'få bättre studieförmåner. ” också ha' eh: allmän översyn 7 transportpolitiken, varvid de möj . ligheter ” varatas.” att föreslå't nya riktlin ör "när: det "svenska biståns kall. > uppgå till.en procent j r' nås senasti1972— :ståtsverkspropositio='" sådan": anslagshöjning -/ Vojkarha” på” en Rädda Barne Centern" ” och”. folkpartiet vill | ärnvägarna erbjuder till- 5 1: motionen": framhålles .” "tierna förskjuter tyngdpunkten i sitt riksdagsarbete mot” de mer : "att + akta att tillgången på. kollektiva . trafikmedel utvidgas i stället för .. tpolitiken måste ' be- "långsiktiga probl a Mittenpartierna fortsätter "sin - positiva familjepolitiska linje. De' " efierlyser' en samlad familjepoli- . tisk reform och föreslår att.det.; material som kommer från fan” miljeskatteberedningen om några veckor" bör 'snabbehandl till- som nu kommunerna ' få inflytande” över trafikplaneringen, " anser mitten- br partierna, upp försvarsfrågan och föreslår . att: förberedelserna för ' ett. nytt Äörsv "bör . - Slutligen ;' tar.; mittenparfierna £ hect sammåns- 'med andra skattel tid att: påbörjas I så god ;. tierna. får till- iled. ponenter och det familjepolitiska stödet, Barnbidragen är liksom ti- digare år föremål för mittenpar= tiernas. speciella intresse, och de understryker i motionen att des- - sa även i fortsättningen bör vara ' ett centralt inslag i familjepoli- tiken och ett medel att utjämna ' fälle att delta i utredningsarbe- tet, Syftemålet är givetvis att lik- som tidigare lyfta denna för nå- tionen livsviktiga fråga över par= tipolitiken och försöka uppnå nav "tionell enighet kring besluten, . . Förutom den angelägna mål- dessa standarden mellan dem som har barn och de barnlösa, En höjning av barnbidragen anser därfö mit= tenpartierna 4 + vara synnerligen .. önskvärd. Den höjningen bör in- te bara "återställa deras realvärde I partimotioner har, bekräftar de att centern: och - folkpartiet har lik- - artade politiska värderingar 1 vä- . « sentliga . frågor. .och att de båda partierna alltjämt både 'vill och ,kan samordna. sina politiska "in« " tenti med hänsyn till g Erdefö deför= AVTALSRÖRELSEN i 2OTS Vr MUDE ls Redanihar ”SIF. och SALF:' si ma avtal. klara, överraskande snabbt, De håda avtalen 'över- a lehanda (fp): "Den "överraskande spelöpp- ning som avtalsrörelsen : fick i och med : uppgörelsen mellan SAF och” SIF har alltså” fått 'en fortsättning.” förefaller. vara i -stort. belåtna. med säväl avtalet som att det kunnat. . nås.så snabbt. Att ut spelet. ,öckså har 'taktiska md tiv är” klärt! Varken LO "eller TCO såsom : centrala organ ' på ånbetar-» respektive tjänsteman- nasidan "torde kunna undgå att ta hänsyn. till - mppgöretserna . med SIF och SALF i sitt fort. " satta agerande på avtalsfron- Jen, Dessutom, kan. man vänta ”att de båda uppg I falsförhandtingar. eller: förbunds- - stort, påpekar | - "arna för 1970, Lägger "man då "trycket, av att man helt. enkelt . att mera' metodiskt och fortlö- relserna kom- mer att' föras "in I . debatten kring principfrågan centrala av- visa, ee Någonting extra för "lågavlö- nade män "ville "arbetsgivarna "inte, gå "med ' på undeis "ryker Dagbladet (5), ändå tycker att SIF: avtalet" är skick- Jigt konstruerat: , 'SIF-avtålet är dessutom "että som. goda. . politiska” brobiera. och , i - De Järoplansmässiga . förutsätt- ningarna för en internationalise- rad: undervisning” måste: bedömas Sö framhåller detta I "anslutning "till att "Tekniska Linjers Elevförbund : (TLE) be- gärt att en arbetsgrupp skall till- sättas för att utarbeta riktlinjer för: en. sådan : undervisning på hela? den' gymnasiala” nivån! I en: rad ämnen har upplägg- "| ningen "ändrats "från. att se ' de olika problemen utanför . lands eH&r världsdels | gränser ur en "svensk : eller synvinkdl till -ett mera :globialt :| perspektiv, där svenska förhål- landen och västeuropeiska värde- ringar ingår som. en del av detta. My ce ån vv). Lärare Och elever. har stora — möjligheter" att inom läroplanens Lom fördjupa" sig i internationel- ekonomiska värt "västeuropeisk Någon ändring av. äroplad för ”] gymnasiet:-eller fackskolan. krävs därför enligt Sö:s, inte för att åstadkomma . de.s ten förbundet eftersträvar. Den "föreslagna arbetsgruppen !'l behöver. således antagligen inte komma till stånd, Sö överväger uppfattning . rigt och. man... kommer , omedel- bart att fortsätta förhandling- till att man ;byggt ärets pro- »centsiffra ,må ”den allmänna lö- : neutvecklingen”” — förstärks - in- skapat en .framtidsmodell för pande följa LOsidans .löneut- veckling samtidigt som man slipper beskyllningen för "minstone "bara traska patrullo, I så fall rör det sig om en taktisk skick-|' lig lösning för både SAF, men den säger alltså in. te så mycket om det slutliga ut- ,.fallet av årets avtalsrörelse. Åt- på LO-sidan torde jämlikhetskravet och insatserna för de lågavlönade komma att att markeras hårdare, PIF och - ad Närmare en tredjedel” av jor- den befolkning kan inte" läsa och skriva: Detta framgår- av. en. fak- Jtäruta 'bå januaribladet i Rädda Barnens”: Gåvokalender ; för 1969 som: distribuerats. till de /svenska hemmeri.'” . i ne : Rädda Barnen bedre. r an- slutning till sina olika" hjälppto- jekt . en omfattande mtbildnings- verksamhet, : För : 'skolundervis- hing' och" Sskolbyggnadsprojekt utbetalade” Rädda :' Barnen = för 1968 närmare en miljon” kronor, Det. gäller. företrädesvis Algeriet, Etiopien, .Korea, Tanzania, ,.La- tinamerika .och Mellanöstern, Sänskilt bland : flyktingbarnen i Mellanöstern har "undervisning och ' utbildning betonats i hjälp- programmet. I ett program för skolbyggnation har bl, a. de tek- v da a emellertid att ge ut en "hand: ledning för studiet 1' internatio- nella > frågör, por 2 va lära sig läsa: och skriva — som för dom här föräld itution i" Etiopien, Månadens gäva genom: nens Gävokalender gäller. - ntbildning och undervisning." N "|Handledda: studier internationella frågor i skolorna Stockholm: (TT). « Ada Bar niska . jen elevorganisätion | TLE : åtagit 'sig' att samla vin pengar genom bl. Operation Dagsvérke till två” av ”skolorha. De" blir belägna "i staden .Madå- |" ba, söder om 'Amman 1 Jordani- én och kommer: att ge plats för 1.180. gtever. Elevorganisationén |, manar. .nu i en rundiskrivelse: si: na medlemmar att under ”värter- minen sluta upp kring insam- lingen, mö ln : Rädda” Barnen "planerar. nu ytterligare . ekolbyggen: till: bety- dande belopp I Mellanöstern i samarbete med UNRWA,. : FN:s hjälporgan för/ 7 Patestina flykting. ar. : : . Rätten till utbildning är, Yr. en självklar sak 'hos oss. Men många barn står idag utanför mi ighet till skolgång” Inbetalningskortet på det;första månadsbladet för året I Rädda Barnens Gåvokalen: der "gäller" projekt» för undervis- nitg och utbildning. -: > 65-årig Pegas. . svensk Ja, min Pegas kan snart ha jubileum | och" skuttar. "därför "kring i yster yra. Han kom? Tr bladet 'nittonhuadrafyra en och är där än, är. det ej. värt tedeum? .. "Dock är han kanske snarast varg i .veum,,, ör dem, som söker nutids diktning styra. De tycker säkert, att vår 'gamld lyra för längesen” hört" gömmas på museum, Nv Ja, mjcket hänt; sen vi gick tryggt Vid plogen. Nu på vår ungdoms plöjning växer skogen, — + vår mat skall vi med fördel importera. - Meri” vi kumpaner håller på det gamla; vill iså på tegen och vill träden hamla. : Kanhända... Nej, nu skall jag "deklarera! ” . Edvin Nilsson, till dens tjänstemän. Därtill har skol- Professor från Sydkorea - ser på skolor i i Halland - Professor Kew Wahn Lee. 2 under, besöket på". Tångöskolan. i Falken= här - följer: hdn e eleven Erik. sn stipendiat för ätt studera skol-' frågor och skolorganisatioir undér : I son, Halmstad. ' . kan läsa och skriva. Med. hänsyn till "dessa" fakta ja sågs Sverige som ett lämpligt, sått studera skolutvecklingsforimerna:; söndag "studerar n han s Halland "och " värd är Jänsskoleinspektör Bengt Jacob So Sydköred" utreds: just. nu frå > gan' om nioårig" skola, 'En ”arbets-"' | grupp är tillsatt; som så småningom. | skall" komrna” med" . förslag,” och i den. gruppen är. professor. Lee” råd-' - givare. "Skolmyndigheterna” i Syd-: korea - har” "lagt upp utvecklingen: nit femårsplaner. Bland-de rekoramer numera. ingen. .' Det-är endast en del avi dé cäldre. invånärna” som inte” vd j, dåvju vårt land infört den nic-; -åriga skolan" och även hunnit re-;/. 4 . undervisningssystern på. vissa funktiorier samt ta del av: och de missrepp som | - " videra : dess + INGA GLESBYGDSPROBLEM ' Några "problem : med ; glesbygds- "skolor. i stil med de'svenska föfe-- kommer strängt taget inte i Ko-, red, "Däremot är-det' en hel del trängsel i klasserna, ' som. har "korea är för närvarande stadd i kraftig utveckling. : i : minst 40 elever var. Skolan i Syd- - Professor, Lee. avlade. först något som motsvarar vår fil kand-exa- men i Söul. Han "studerade sedan två år i USA och ett år i Västtysk-' |] «+ land” och här erövrat Master. of” Art-examen, . "Vid. hemkomsten till Sydkorea ämnar. han skriva "en: bok "om skolverksamhet . och dess '. administration, Professorn har sär- "skilt fäst sig. vid 'den höga och jämna standard, som” de 'svenska' skolorna, har, vare sig de finns i stad eller på landsbygden, Han har även med stor glädje noterat att elever med speciella 'svårigheter som handikapp eller liknande, tas om hand. på ett särskilt sätt i vårt land. Mr Lee hoppas att de syd- koreanska skolorna får'större an- slag, så .de kan genomföra de in- tentioner som sverigebesöket givit. Under sina fyra veckors vistelse 1 Halland har professor Lee be- ” sökt flertalet av skolorna i länet med: Iä 1, ledhingen 4 Halmstad, Varberg, Falkenberg och Kungsbacka väl- Wwilligt övertagit värdskapet ' vissa dagar och därvidlag har han fått inblick 1 frågor som kanske inte I tratfolk vard Ungdomsproblem, "av staisplanering, och " den frivilliga bildningsverk- sany t utbildni . jords och skogsbruk, Sista tiden under” sverigevistelsen - skall: pro= nd inom :r rag en: Uppsummering. avi jerfar. . nheterna; från "besöket, i Sveri vant. stimulerande” och varit vilket framförallt givi "Inom många "idéer öch: förslag; = som ha Yu Koppas” skatf' kunna eali« Cm, Ju judentreprenör för” till- > den och: by naden "av : Skeeerulskoldn på Plönninge har: Skogsvårdsstyrelseni '; två "anbudsgivare "utsett. Raånings ve ee AB Uggla för "en :närmäste tider. Fem anbud. före- . gger för NVS-arbetena, medanitvå - fi or, konkurrerar om elrinstalla- oa "remi år, SON ee :Sammånlagt rör det. sig o Aillbyggnad ; på. 600 kvyni, golvyta, "BI a skall. man få. en' ny lärosal, samlingssal , samt hobbyutryrimen "för eleverna, jämte' fler elevrum, . Man :kommer: sålunda efter till- | och ombyggnagen : att få" 40 elev- - "platser," mot f'n'32, säger jägniäs- tare Bertil Liljegquist i i Skogsvårds- - styrelsen. ) > PA VÄ CEN Hovad vare du, Herre! . Läv -mig. dina stadgar," (Ps. -119:12,): Om "vi : läser bibeln, regelbun- det; "edda. av: -den helige. Ande, å upptäcker , vi :att- den: ger 'inspi- ' ration 'och" för. oss till djup .som ; ingen - annan bok. - Shakespeare | | nämner . något : som -att 3 ”nådens - kraft inte kan ” mätas”. + Säkert kommer denna "djupa nal från bibelordet, » ' «- SN En: prästman" besökte en äre ländsk: stuga. Efter att ha. knac- kat på dörren utan att.ha fått något svar lyfte: han: på -klinkan3+ och 'gick in... På -bordet : låg . en öppen bibel Då han .vänkle |bla- den' £' den såg han- att vissa si dor var "rena; andra var tärbe- ””w ? stänkta. och hade många finger. LJ avtryck, = os oc 1 När ägaren ikom - in, bad. "han s i | henne förklara' varför en del si ; dor var så illa åtgångna och and- kl ra alldeles blanka. ...- y ””Svaret är enkelt, pastorn”, > å svarade hon; Spå "de .tårdränkta 4. sidorna har jag funnit mycket tröst, när Jag behövt den.” Hjälp oss hjälpa "> Svenska röda korset Giro 900800 ” , bat SE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.