t N D De” odtngar | i "EEÖstaternas' jordbrukspolitik, som, förebåda- des av gemenskapens ' ”jord- bruksminister” dr. Sicco Mans- , halt, kommer av allp att. döma att” bli. av' genomgripande. pe-I - tydelse. Utvecklingen hade lett > till 'en- sådan” situation” om smörhandeln, ” att” tisk ”kursä me vår” Män j förestår nu 'en ' fullstän- dig nyorlentering '. fråga | om prispolitikeri” inom. mejerisek- torn. : "Man - har förut: försökt att direk sammankoppla' smör" priset med : mjölkpriset.. Detta att: "riktmärket.. har - ett, .smörpris, soma unge. otsvarar 20 : Br 'priset n'dras- 4 ret ' äventyrats, ;Resultaten : väl kända, : Nu är' man inne på den. en H da riktiga" vägen, närnligen,. att | söka minska spänningen” met Jan , smörpris och margarinpris, | . "för att -därlgenom . främja; av- « sättningen av. sj ich minska | smörlagre "Man, har övervägt, alt! fördyra ). margarinet, . vilket ' nåturligtvis är ett -alternativ. til sänkning av smörpriset, Tydligen | har: en avsevärd sänkning "av margå- rinpriset stött på politiska "svå- righeter i,en.del av " EEC län. derna. ' Det "förefaller som” om EEC kommissionen” därför. 'istäl- let Fägger tyngäpunkten på en CUF ORGANET UNG EN TER ger Säven" ”om ' nationerna "inte är. överens" "eler ' befinner. sig” i konflikt . med: Fyarandra.D framstår” som "barnsligt; "när ett ISA känner sig förorätt. t. ex.Sverige ock" som en följd |: ”. av. det ”hemkallar sin sambassar oe dör. för" konsultationer”: ” . blir em demonstration, vars vä de helt säkert är ökänt. för: sal la « utanfi den; diplomatiska | klicken:." " Det: riktigaste ” "ve 1 vis alt ,genom 'sina d iplomåtiska "ifråga | diskuterar spå Jedande,. plats N é sänkning av. smö riset. :Visser- ligen ' föreslås en viss avgifts- , belastning för, .råvårorna. till margarinet, men denihå "nya ber lastning! är inte större, än att man tror: att margarinfabrikan- terna; yskall kunna. bära den” in- om nuvarande” prisnivå.” Zl -.Dr ;Mansholts. förslåg innebär : en. sänkning. av, ; smörpsiset "från 1 till "4,44, Det:ärseN sänkning med 2,50. D-mark, vilket” Hiot- svarar omkring 3,25) kr. Efter konkurrenskraft" "återställd - och åtgärden kommer, ;'oMm' "den ger nomförés,' troligen att eliminera "det rådande överskottet. på. smör Iya 3, Kr :direkt' drabbar jordbruket. Pro- ducentpriset; på mjölk, skall: in- ter Däverkas, Konsumenten. "får priset för jaa torrmjölk. För: slaget "innebar "höjning! med" 76 ; procent. Denna prish ning skall i sin tur leda” till: "kohsekvens- höjningar i konsumentledet - för "rad ' andra "mej iprodukter; särskllg, ost. Man: äkhnar | "med att: genom "dessa, åtgärder . "kun ka" in en- betydande del Resten "skall tagas” ur den” st k. - europeiska : 'orienterlhge- och ga räntifonden och tillföras produ- centerna' geném priset på :torr- mjölk, Mt ” En! anna atgärd för. att min: sd Kal :smöröverskottér” bestar T att man ' belastar 'oljekraftfoderim: - porten; med . en avgift! om cå kanaler: .medéela : landet . ifråga | "tj att man är missnöjd” på den-o. den. pt förorättat barn: dra: sig ur och förklara sig inte vilja ”leka .vi- dare”.:" Hela” det: diplomatiska umgänget. och diplomaters-, -sätt att fungera tycks vara” -Anpyrt - med" konventioner: och" dumhey |” ter, som framstår som 'obegrip- liga ' för oss: vanlig ”utrikespoli- tiskt ; intresserade medborgare. Ål more: för ett: erkärinande av stt; klar.d och Nordkorea vo "MODERAT" JÄMLIKHET 'Den "festliga yra som präglade tiden efter: valsegern'i:fjol 'har inte satt nägra spår i den 80- cialdemokratiska - -regeringspoli- tikens'sådan. den: presenteras" i årets” 'statsverksproposition," sä- ger” Svensk Politik (cp). Kravet på ökad: jämlikhet hår - t.ex, tonats, ner -betyängt.. :Socialdemokraterna +: . med en -tidigare. från det hållet helt okänd frenesi tala om ökad jämlikhet - 1; valrörelsen, . Förra sommarens kongress- I blev. start- skottét > för > en . presskampanj, " där man. gjorde" sitt, bästa för att inge sig själv det förtroen- de, som krävs för att argumen:- tationen ska; låta övertygande. Talet har' därefter. fortsatt, 'Av- talsrörelsen ''har fått ' speciell prägel av läginkomstfrågan. Ef- ter detta: påtagliga jämlikhets- «intresse, kunde man vänta sig, att, den: som -har möjlighet att sätta makt bakom orden också utnyttjäde denna möjlighet. Men därav blev intet Under en ny rubrik? - i : finansplanen:.. har Sträng tagit upp fördelningspo- litiken 1 fem; punkter, som- inte ens kan förarga en moderat,.I finansplanens — sammanfattning '”konstaterag "vidare, att ”fördel-|. ningspolltiken : har alltjämt sin stora aktualitet”. Men det räc- ker tydligen inte för: att..nu fö- reslå konkreta åtgärder, Det" är inte Särskilt underligt, att : Af- tonbladet (s)- gav finansminis- tern en avnyvling - spå denna nkt, « et. - . 1970-talet skall bll- j tens ärtlonde enligt den' social- demokratiska ;propagandan, Men |; inte behöver man tolka denna programförklaring "så. att Ingen- punkter .och : inte "sont - ett |" "Kommentar - till. "Rune; "Gäst son (ep) motion: med; yrkande, 108 tt en människa . inte. kan öta mer. än ett; jobb.” Och riks- "dagsmännen är i det-fallet' inga « undantag: från regelni "De" vistas ÅA” Stockholmså- gott xsom varje ! arbetsdag under Tiksäkagsåret o. det stär Inte i mänsklig makt att' "därtill ”sköta ett Fjö mar pet . Riksdagsmännen - änar, nume- "ra drygt. 50.000. kronor. om året. Arvodena har. skruvats .upp, bl. . a med den, rimliga: motivering]. en att sysslan är ett 'heltidsar- .bete, , Då kan det: inte vara rättvist att de av. riksdagsmän. |: nen som i.det. elvila 'är statstjä- nare utöver dessa '50:000 kro- : nor, också skall uppbära: ytter. ligare» 25.000—30,000 för: sysslor som de 'inte "ens sköter och som vikarier. får utföra.: Skatte- . betalarna får då intetbara be- tala ”riksdagsmännens i redurade löner mutan också full betalning den - vikarie: 1 50 d sköter änsten! = VI dessa dagar juden, verkligen! anstän- dighet att riksd ännern av: sr från att Tyfta. dubbla löner. Ingen "annan. kategori har- 088 veterligen den förmånen; MH "= VI kan 'ookså. utvidga. resone- manget. Vi har statsråd, som lyfter statsrädslörier,z som inte "är. speciellt' magra 'och därtill |" "riksdagsmannalöner.: De sköter trots allt bara ett:av jobben fullt ut. De" råkar: där" vara jämlikhetens 'främstar « apostlar, De ikan:; lämpligen " börja med att sdpa rens framför. den egna dörren. = Jå, man bör: bö vid egen dörr, ; Kvasten ' bör "dock inte :stanna..1. och med att man fått "det. lite, anständigt " där. Med hälvmesyrer | bör man nte nöja sig. 2 Pressens opinlonsnämnda för- söker. avliva i -opinlonsfriheten. Den slutsatsen. drar! tidningen Expressen efter nämndens « ting får hända unden: 60: talet, . nuvarande ' 6,94: D-mark : per »kg I en sådan sänkning blir smörets | ”överallt,' "där Guds rike får komma in, där - åstadkommer det en - genomgripande "förvandling. Omvändelse oh yelgelse så. näm | heter kära -— örjar märkas, dä verkar himmelrikets surdeg ibland: en: hur länge skola vi” få. vänta. på denna” "väckelse, derina' uppenbarelse” av, Guds ri- kes”maky och kraft? Vad: kom- et sig, "att "det ” förnimmes a. av dess. verkningar ” I | världen," där självikkhet och vålds- makt. nu fira -så stora triumfér? Och - varför - försörjes. så: litet "av Andens livgivande kraft i. vårt land "och '. våra : samhällen? ' - "icke. Herrens. "Han. själv förde Guds rike till jorden! "Han sbjuder ' oss än: oav- brutet och ' enträget” att bli del- aktiga . därav. Han' vill lägga: sin surdeg:1 våra "hjärtan, så att den få, utföra. sitt.. : gmnskapande hjärtän får har n är vägen spärrad av självbelåten: het och likgiltighet. Tyvärr : är det ofta..så ställt även med: dem. som vilja kallas. kristna, De gälla för" att "höra Guds. rike till, "men sakna de: rätta” kännetecknen på att:'dess"” kraft; har» fått ' genord- tränga: och: .betvinga ,dem, De, ha gudaktighetens sken men försaka dess. kraft. 'De "bedja! illkomme Ditt. rike”, . men de - "glömma: att kningens” | effekt jöppna: sitt. eget "Hjärta för "det. Vill du, att himmelriket "skall bli” en makt; eh .betvingande,' ny- danande makt "1: :samhälle -: och folk? Väntar. du på: väckelsen? Då gör du klokt'i' att vända den frågan mot” dig "själv: Hur. skall Guds: rike: bli rådande?” Ja, vad har du "att .göra,. för-att din'del av "ansvaret må: bli fylld? Börja med dig själv, Eller. rättare: låt Tariatua få börja "sitt .verk vockså Lä v blir? OK "shimimelrikets im at! riksdagsledarmöter! inte skall M rt]. tedn het att. frånhänd ; jämlikhetsdebattens : Pp e' någon uppfostran ' till försagd- het, "Den utgör ett svar -på ”tid- 7 ningens förklaring "att recensio- "ner författats »utan några: som helst. direktiv; > från. :redaktionsr gens sida -och.att:det skul- Je utgöra -ett- allvarkigt "ingrepp a >kutturanalys:; och opintonsfri- | kv 'en -recensent -rätten till egna: värderingar och ”omöömen. Och. svaret betyder sädan delegering baserad på ett ”förtroendeförhållande, + däremot en erinran om att 'denna "inte -'kar' - medföra. någon; förändring av ;ansvarsförhållandet- mtåt. "”Vägmyndigheterna "sparar ' in- te på 'saltet må vägarna, note- rar Borås! Tidnin (tm). Det ställer till trassel -framför "allt 'för-bilägarna '— "Kuhdratals rhiljöner kronor” per år: uppgår kKorrosionsskådorna.” till.' ag T'en' del fall har: vägsältet för- sakat olyckor: eller” risken här- "Samma ” erfarenhet -shar ts Ä' bl ja. ' Danmank,'. varl- |; "från det "rapporteras: om: att. fäll- "hingen ' av" jätnvägsbommar: :in- "te, överallt” fungerat: på grund |: " av” röstskador” genom salt” på]: det "utlösande 'systemet.'. En : di- rekt " trafikfara uppstår. också ”genom' alt” :saltsmörjan : smetar . igen ” bilarnas. strålkastare soch : ivindrutor. «tv Att fotgängares kläder. + och a "skodon -smutsas ner utgör ”Ytter- "ligare ett” problem; inte. bara « för de dirékt örabbade.' I många skolor "har. det” konstaterats att saltet ' på elevers ock : lärares . skor mer' eller 'mindre förstört " golvbéläggningen, ' Allt 'flera.:af- "färsinnehavare 'klagar övér -att saltet sprutas. ut ända upp.-på ”entréerna till butikerna och se- dah Av kunderna dras in i des- sa. : Visserligen : dr saltet ett. bil- "ligt halkbekämpningsmedet men "för hundratusentals enskilda — . och därmed. nåtionalekonomiskt sett —> är det' allt annat än: "bil- ligt, uncerstryker : "BT, NN prövning av ett par. artiklar om LT:s annonsörer : många; frågor. Det-är inte bara” del : tiken, i "fortsättningen » inte" ett--underkännande av. enl. i Kristianstads och Malmöhus t Kursen anordnades' i ” samarbete mellan Seminföreningen och Lant: bruksnämnd och spä över två dagar, uppger' husdjurskonsu- lent Sten ..Löfvenberg > vid - lant- bruksnämnden. Kursen anordnas på "fem olika platser, i länet; "Ysby, Vinberg (hölls före jul), Ro: sared, " Grimeton'och Kvibille. " Avsikten är att: ge en allmän En nyligen. gjord ladersökring visar att de. bästa Jå andskorna finns i Hallands län. Undersökningen som gällt osk tjurmödrar, placerar. hallandskorna framför kollegorna ; tjurkalvar : efter - avkommebedömda SLE-kor i i Halland i ingå . län, — Rätteligen borde alla mjölkmängd, tll ,mellan. 15 och 20 kg, I fetthaltsdiskussionen, tog man även upp -proteinfrågan med tanke på att oljekakorna stigit i pris. Man fbrsökte klarlägga vilka möj- ligheter” 'det "finns att-ge ersätt- ning. med t ex ensilage, högre klö- verinblandning. i i vallarna” o 's.iv. I sar»band med kursen har man gjort en. inventering av .34"- olika Os fatt : : information om "seminver som gjorts un- 4 « och .de forskarrö "der sénare'år, : fö 2 Förutsåttningarna för. .semin- "verksamheten har förändrats kraf-' "tigt genom att- djupfrysningstekni-' ken: av sperma slagit igenom.' Inz tensiva " diskussioner :'om - framtida, ' tuppläggning ' och samordning av landets seminstationer har förts un-' der 1968. Det har varit ett händel serikt år, förklarar konsulent L "venberg för? DE Be Resultatet av de täta | förhand- lingarna” för Hallands del; 'fö .eningen fortsätter att fungera 'i: princip som, tidigare "men "med : den skillnaden att verksamheten '"T väsentliga delar samordnas med . "skåneföreningen; Det finns ett 9- ' punktersprogram : som 'ska' ligga : till grund "för "samarbetet, Vä- : ..sentligt i' programmet är; sam-- ordningen av gruppavelsarbetet. . på SLB. Tidigare har Hallands-" föreningen "arbetat efter - sina " er "med ''gruppi 1 "AD och Skåne-föreningen har, :arbetat efter. ett "annat. system "A—4). Nu "skapas ett gemensamt : system, som innebär att. a jämkas s samman.” Her "nyheter: som” äjupfrysningstekniken slätt. hade: Men. inger före av, det- ta blev,” att: -hallandsföreningen å; , fortsättningen får utfodra: efter si-' "na egna” principe; Di "en "tjur. får. leverera” - mängd -' sperma "och" denna' ry: S ned till nära 200. grader (med -fly-: tande kväve). "Tjuren kan därefter. "skickas" till släkt." A Vi vet ännu inte "hur resulta- "tet. blir! med sperma lagrad 'i: fem År, sa ' direktör Jacobsson.” "Andra ; föreningar & är helt inne i dessa tan- Kegångar, nen; vi behåller turarna. intill dess,vi är 'säkra.; i » Direktör Jacobsson. "berörde jen ekonomin och i stort kan man på- stå; att det : ännu finns frågetec- ken "som måste” fi frysningsär endet.: AD eva Ta OCC. KURSEN” Första kursdagen sm för en vec- ka "sedan ”—"”avhandlädes .I' ”stort utfodringen: ; inverkan på - 1) :av- kastningen, '2).' fetthalten' och -3) ' fruktsamheten:-. Vad "beträffar, av= . kastningen propagerar ', man för. överutfodring. efter. kalvningen "och underutfodring: när kon? "gått ner 1 |Imed” fördel "kunde ' flyttas ” 1 vart och ett. kurs- 'område under ledning av överas- sistent Ivar. Pettersson; Falkenberg, id tör Erik J Jac lätt; : Falkenberg) inför. cirka . 351 lantbrukar Brukarna har: intervjuats 'om 'pro- blem +med ' utfodring, .' avkastning man. kan -ha, en hög. fruktsamhet trots -hög avkastning. Denna :'upp- i Kursdagarnas , ägnats åt föreläsningar och -efter- middagarna ' ät: grupparbete," Före- läsare i i.Grimeton i-går var direk- tersson, ; 'h nd i vid Hall läns 4 nit rimetons by; gdegård I detta arbete framkom, 'att ning har man tidigare inte haft. förmiddagar: har Jacobsson och överassistent Pet- ling. - år! har en kontrollassistént Nw omkring: 100 besättningar ned över? 1.200 :kor/ För 20 år sedan” var '30 Cp aktuellt: ät ALLMÄN : AVGIFT : ARBETSGIVAR- pråmärkomnrun r landsting ..-inbetalar för ställda ; - inom - . socialvår hnälso- och ; sjukvård : bör " "kom- penseras'- helt + av statsbidrag, kräver. hr Larsson" i: ösk iksby (cp) m.fl; i motion; . Socialvård samt hälso- och sjuk: vård. torde vana de” primär- och landstingskommunala verksam- hetsområdén där -- 'kostnadssteg- ringen varit störst” "och. där. ock- så största antalet : ” löneanställda är sysselsatta, framhåller: motio- närerna. : Enligt verkställda bé räkningar. g skulle allmänna 'arbets- |: givaravgiften.. för ; dessa, områden utjämmingsbidrag är påkallat att-"kommunerna "skall", 'klara verksamheter utan att. belasta” gl nä invånare med ytterligare" skat tepålagor. Många "av. konimuner- näs /wppgifter- är essutom: sådat ha som "staten mer elle Håga sor + med ämna mellanriun aktualiserats av centern, "som. an! ber "att starka: Skäl: talar för å spridning. av: den :.centrala ” fö 'valtningen, ningen: om > statlig > verksämhet Konstatérade "19068 efter grundlig undersökning". avs möjligheterna att' flytta ut”centrala ämbetsverk och. andra” "statliga? verksar neter från : Stockholm att 1107 av” "ca 185 undersöka verksämheteg från Stockholm; Centerix fick därmed gott stöd för-- sin -Wwppfabtning.-. flår återkommer "hr. Johan A Olsson (ep) .m; fl. tilll frågan | motion och" f reslår "att en. pla för" utflyttning” av "statliga" verk: samheter ". och. ”centråla > ämbets- verk upprättas. 7 : Boniljör. måste I en brett upplagd "motion kom] mer . centern: och folkpartiet” ge- mensamt med förslag till en lång-]" siktig målsättning för . bostadspo- litiken.. I: nio: : punkter; preciserar mittpartierna sina bostadspolitis- ka förslag. : " Man kräver att > Des 1) ;rikdagen uttalar sig för: att det garanterade bostadsbyggnads- programmet för åren : 1971—1973 inte, ' förbehålls . vissa .' regioner utan ' skall ' fördelas över hela landet; so” 2) via den reglonala fördt]. ningen, hänsyn tas tilll. det. för- håltandet att standar dhöjning och förnyelsa av bostadsbeständet” "är nödvändiga även på orter som inte statistiskt räknas; tä klårt expansiva; fä " 8) åtgärder - vidtas - för ratt sti. mulera till en sädan ökning av Tav: länevillkoren "1 övrigt; ”uppmärksammäs delen” "blir överensstämmelse med: konsuméenternas' kravsoses 4) bygganda av. småhus.. med statliga stadslän skall ske fritt utöver de'av riksdagen fastställ- da, ramarna” sunder uppfyllande 5) övre lånégränsen , för stat- ligt låm för. småhus: som bebos av låntagaren höjes: till. 95 pro- cent. och till 90 procent för ån: skilt ägda flerfamiljshus -samt att viss kommunal borgen, god: kännes; dor A : - 6) -bostadamiljöns - betydelse för den sociala. anpassningen utreds liksom” riktlinjerna ' fön att. lösa bostädsbebyggelsens " bullerprob- lem; > nd EE 7) 'servicekommittén tillföves | en bredare parlamentarisk, 'regio- nal och kommunal representation] samt genom tilläggsdirektiv ges Lokallseringsutred: : "Lokaliseringsut- för. huvudstadsregionen bör, över. i anslutning : till" framtida beslöt -:sorå '. innebär . tillväxt.” dén statliga ”fönträlförvaltningen”. Samtidigt" framhåller. han” at det också är angeläget vidta. åtgäfder för > utflyttning av. "verksamheter. : Denna. överraskande. omvändel- se” hos! regeringen ' kan : bero - på äl modifiering av den tidigare blan- ketter Särskild? självdeklaration killna- kommun, församling "och a registre- ringshummer: redan tryckt "på; blankette gäller. för 'den' kommun : och -den församling "där fastigheten: ligger samt fastighe ns: beteckning, + Den nya” :blänketten:. sänds ut. i början av "februari... fyllas i av” alla” som "har. sin som-' marstuga : i annan. kommun än hemortskommunen :och 'som'. har; stugan: som” enda: förvärvskälla: I innis..på- .Den.»ska skar Tyllasvi Måriga" "soma 7 deklareråt 3 Då redaktör Knut « "i HP. den 29 januari; med y lig hänsyftning till: artiklar :”hans' tidning” den”3 och-4 januari. d.å.,.: författade, res pektive inspirerade av förfat: ravallexperten,,- : folk- omnr?; Vv, efterlyser]: Vett. uttalande! SN upplagefrågan, ” vill jag härmed tillmötesgå tionen NE sav de: värsta skrive: sås 'och ett par ”ovederhäftigheterna, | "rierna .bortoperera HP. gör den' 4. januari. gäl]: ”Jande att. jag. på Ränneslövs kömnniunalfullmäktiges . decer :.bersammanträde skulle ha för- klarat” —/ jag citerar: > "att också ' andra” ledamöter. "av -. kommunalfulhmäktige" var ak: ;tieägare i samma. tidnings styrelse”, Jag tillhör icke för fattareris > vy Järjungekrets ? och de, har jag aldrig yttrat. Ej heller. har jag, som i ett 'an- nat ' sammanhang "gjorts. gär KU ov ceproblemen för områden” utanför tätorter; - ot . 8) riksdagen "beslutar om höj- ning av 'Inkomststrecket för 'be- viljande. av förbättringslån «till 8000 kr i" beskattningsbar in- komst från. 1' juli 1969;' 9) riksdagen , begär prövning och NYörslag angående höjning av räntefritt stående förbättringslån lån till 15000: SEN SA ' T' mittpartlernas bostadsmotlor ägnas bomiljön speciellt stor upp-|'. märksamhet, Man anser att stora småhusbyggandet. att . småhusan- 1 uppdrag att även utreda servis och stående del: av förbättrings- H Bo Lind-|' . omöjligt. Jag« har. i. til författaren av HP-artikeln försummelser. gjorts på området. lande, ; fälle Perört 'Lahoö Tidnings sty relseledamött ur hemvist, ä »- Och så till: ipplagediskus- oneu. HP vl: i: olika; 'sam- manhang. göra : gällande,” att "jag preciserat en' siffra som skulle. ange, att Laholms Tid- ; ning utkommer! till en. större so | procent av : hushållen. i Rän- ” neslövs "kommun; än vad som framgår av. Tidningsstatistiks ” ppgifter: av. den” Jun 1968. Alt'. ange . en. exakt -täck. ”ningssitfra vid. en. tidpunkt, Cd sonr ligger. 6. månader. tillba» ” "ka i tiden och: som således : mest är av historiskt intresse, är” av ” leva skäl: : praktiskt motsats av den 3 januari icke försökt mig på detta konststycke och ' icke som-hr tid: behöver . därför Lindblom,” först " anföra ningsstatistikens siffror och därefter i samma artikel,” "efter "en privat snabbutredning . av fru Lindblom, nödgas kousta- tera, att tidningsstatistikens siffror var 7 procent för låga. "Jag hav" hi at "att, med hänsyn - till aktuell. tidnings. "statistik, den glädjande starka . ' >» ökningen av" Laholms” Tid. nings prenumeranter, nödvän- diga korrigeringar med hän» . syn till de lokala" Poststatio. - nernas < täckningsområden nm, den vid årsskiftet HUS tuella täckningsprocentén' kun: ' de uppskattas till närmare .70' procent «av hushållen i Rän-, neslövs' - kommun, "Företagen kontroll har utvisat. en” täck- ning överstigande" 65 | Procent. "ve Ränneslöv” den" 31/1 1969.” Richar a Bengts oe :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.