oh >, satta. uppbyggnaden: X LAHOLMS" TIDNING " Måndagen "den od De ändringar 1 EEC-staternas ” fordbrukspolitik, som förebådades'. av gemenskapens jordbruksmi- nister dr Sicco Mansholt, kom- i mer av allt att döma att bli' av .. genomgripande :' betydelse. Ut- : vecklingen har lett till en sådan - «situation ifråga om smörhandeln, att en . drastisk karsändring är .) nödvändig. . Man, föreslår nu en fullständig ” nyorientering ifråga om prispoli- iken, inom 'mejerisektorn. Man ” » har förut försökt att direkt sam- 7 mankoppla . : smörpriset "-. med : mjölkpriset” Detta har lett till att riktmärket har varit ett smörpris, som ungefär motsvarar 20 gånger > priset per liter mjölk, Prisspän= 4 ningen, mellan" smör och marga- rin hår under denna politik bli- LANTBEUKENS upPpYGG- NAD Den successiva "uppbygghaden av ' konkurrenskraftigå "lant: bruksföretag 'rymmenr på- minner»... Jordbrukarnas Föreningsblad — ett spe- cifikt" och - mycket" -besvärligt problem, nämligen tvånget att vid arealförstärkning ta i'an- språk 'mårk' som ägs och ' bru- kas av annan. företagare:. -. Det framhålls invändningsfritt i Lantbruksstyrelsens = tillämp- ningsföreskrifter. att. 'på grund av bristande utbud av tillskotts- mark m; m. uppbyggnaden av bärkraftiga företag ofta mäste! ske i flera mindre etapper un- der en, längre tidsperiod, 'var- för det kan' finnas motiv: för att i sådana fall godta: att taget visar en: något lägre: lön- samhetsnivå - än som = eljest Krävs. ..Men :— "och. här kom- er vi' till en "inskränkning, vars konkreta innebörd kam bli föremål; för «skilda: tolkningar: ] Det företag för vilket en: suc- cessiv uppbyggnad. planeras bör 'enligt : anvisningarna. ha'' klart "bättre förutsättningar för Tatio- nell: drift: än - vad. "befintliga: -en- heter I "trakten genomsnitt har; + Det : ligger T sakens "natur, ål bedömningarna i. ärenden . om - stöd -för.-förvi färv. av .tillskotts- mark.-ofta måste: bli. mycket vanskliga. och. att. besluten, inte «sällan - ger. upphov: till irrita- tion -— och” kritik. Alla är ense: om. att. de: av. kraftiga: företag. måste'.skesteg|' för steg. Frågan är om; det in- te ofta är bäst taktik att da -längsamt, « - "Jordbrukets : RN 3 -huvudorgänis $USCESLiVA uppbygg tionella företag: heten, . Stockholm" (PRE) " Hälsingborgs . "stadsfullmäktiges hemställan. . hos. kmt att stadens namn i fortsättningen skall stavas med e istället för ä har ännu inte - ånträtt färden "genom remissin- stanserna; Men en sak. kan man redan nur fastslå: blir. det ändring blir denna en. eftergift för de rent ” "praktiska synpunkter bl a skåns- ka handelskammarens : hälsing- . borgskommitté anlagt —-. boksta- ven ”ä” finns inte i de'länder, utom Tyskland, med vilka den liv- aktiga handelsstaden Hälsingborg idkar -varviätbyte och dessutom brukar $tadens namn. samman- kopplas med Helsingörs eftersom | de bäggg: 'syskonstäderna utgör ändpunkter: på "' Sveriges ” mest frekventerade >” färjeförbindelse” med Danmark och Kontinenten. På utrikiskt tungomaål blir alltså Hälsingborg ' ”Halsingborg”' och färjeleden : ”Halsingborg—Helsing- ör”, vilket 'kan ha 'sina sidor, sär- skilt för de i utlandet som korres- ponderar red ett företag som i firmanamnet nyttjar, stavningen ”Helsingborg”. Kgl — ”Ortsnamnskommissionen anser för" bin : del att ett namn skall "stavas 'i enlighet med . vad som anges i Svenska akademins ordlista. Om. en ändring skall ske bör i så, fall, enligt vad fil lic Allan Rostvik. På ortsnamnsarki- vet i Uppsala omtalat för PRK, denna vara- etymologiskt riktig, d v s kunna härledas uriden ur- sprungliga form och betydelse namnet hbft. För Hälsingborgs " vidkommande. är den 'etymologis- ka sidan av saken fullt klar: nam- net går tillbaka till en avledning av ordet hals. Men det är samma sak med Trelleborg. Detta: namn, torde ha sitt ursprung 1 ordet ”träl” men ändock fick denna vår sydligaste', stad: anno 1937 kmt:s tillstånd att” övergå från Trälle- borg till :Trelleborg, och 'motive- "ringen för detta stavningsbyte var ungefär . densamma :som anförts i hälsingborgsfallet. Man bör alltså inte" utgå» från. att hälsingborgar- nas ansökan skulle vara på för- > hand dömd att avslås. H Helsingborg är gammalstavning men ändå inte gammal stavning, och detta faktum är inte det en- da beviset för att namn som fick nytt utseende när den s k nystav- z Doastisk klrsändring .'-1 EEC: smörpolitik vit sådan att avsättningen 137 smö- ” ret äventyrats. "Resultaten" är väl kända. i : Nu är man. inne på den enda riktiga vägen, nämligen att söka - minska spänningen mellan; smör-" : därigenom 'främja . avsätthingen av smör och minska smörlagren. - . Man har övervägt: att; fördyra -" margarinet, vilket naturligtvis är : ett - alternativ = till : sänkning ,. "av. smörpriset. Tydligen "har. en avsevärd sänkning äv margarin; + priset stött på politiska ”svårighe : » ter i en del av EEC-länderria, Det förefaller som: om EEC-Kommis=''. sionen”. därför - "istället ” Jägger , tyngdpunkten på en sänkning av. : smörpriset, ', Visserligen sy föreslås i en viss avgiftsbelastning,. för rå-. varorna till margarinet, men den= na nya belastning är. inte större >. än att man tror att margarinfa=.'. "bär; en änsholts av srmörpriset” från nuvarande 6.94 D-mark per. i kg till 4,44. Det är en sänkning - - med 2,50 D-mark, vilket mötsva-' rar omkring 3,25 kr. Efter, en:så=" :' dan. sänkning blir smörets .kon='. kurrenskraft återställd ,'och åt gärden kommer, om den. genom; föres, troligen att. "eliminera :det rådande överskott t på. smör in. om EEC. ek > Den.” ekonomiska : effeklén avi". smörprissänkningen' skall inte di rekt' drabba : jordbruket.,, Produ- centpriset på mjölk skall i te på-, "verkas, Konsumenten får billiga "re. smör, : men: istället > skall ' e kraftig höjning” företas 'åv: priset för : mager torrmjölk. Förslaget innebär höjning med 76 procent, / a Yi mt tur i ingar de :konsumentledet" för'en rad, andra : 'Inejeriprodukter, 7? > särskilt, Man räknar med 'att genom dessa ' åtgärder -kunna i täcka. in: en. be- tydande. del"av- -smörprissänknin= gens effekt, Resten 'skall Aågas' ur; .den's k. "europeiska. 'orienterings- och garantifonden och; fillförås . producentern: genom” priset på reslagna "åtgärderna: inom ; EEC örefaller "vara att:en dylik. änd "ring vidtages även i Sverige, Den . är nödvändig av ”två'skäl För det första: är den. pyuppfunna: imeto- - ”den för. prisavvägningen mellan : "olika mejeriprodukter helt verk- är. det nödvändig! Lb : : söka. anpa: a” vår prispolitik . r 'd gäller, för ett. råde som: ärren ningén'infördes”i an av seklet i själva" verket" fick en ursprung- ligare : form: Sköfde -blev: Skövde . |och"' kom , därmed" att : apsluta' till det äldre Skedevi." Gefle blev Gäv- le vilket innebar att denjursprung- liga ordstammen, som. också. finns i Gavleån”, "kom tillbaka. Det hör. ik ' Cimbrisharin kom ur. —'att' staden haft. något samband med de. cimbrer' som en gång ut- gjörde" ett hot” mot "det "romerska världsväldet :var,' ett - sentida, 'pår- fund, ,- visserligen - smickrande för simrishamnsborna men inte desto mindre etymologiskt .'oriktigt. Ny- stavningen. var : faktiskt inte" all- tid så :språkhistoriskt. omotiverad som de som dundrade mot ”pig- stafningen” gjorde gällande..:Men å andra sidan. finns. exempel,på hur: nystavarna grovt ;våldförde sig- på . korrekta stavningsformer. Ett drastiskt. exempel är Gotland (med samma ordstam som i. ”go- ter”) : som : plötsligt . måste. stavas ”Gottland”. :Men "därslog. myndig: heterna . till reträtt, - Redan: 1923 fick gutarna tillbaka: den ä äre och riktigare stavningen, : MN (URL GAMMALSTAVNIN Gu LEVER KVAR ”ayt. När nystavningen infördes bibe- höll "många företag. gamla: inarbe- tade : firmastavningar.:. Inom tid- ningsvärlden har vi Bohusläning- en, ' Elfsborgs Läns - Annonsblad, Elfsborgs. Läns Tidnirig, -Engel- holms ', Tidning,” Gefle I Dagblad, Helsingborgs Dagblad,! ' Nerikés Allehanda, Norrtelje Tidning, Nya Wermlands-Tidningen, .: ""Strengnäs Tidning, .. Upsala Nya/ + Tidning, Vestmanlands Läns 'Tidriing och Östgöta Correspondenten, Vi har firmahamn : där stavningar som Engelholm, ' Gefle, : Helsingborg, Hernösand, ' : Husqvarria, .Upsala och Westervik. ingår, ja, det finns to m ett företag vid namn Cim- brishamns Tegelbruks'”AB. Inom idrotten 'kvarlever :namnformer som IF Elfsborg, Fredrikshofs 1F, Gefle IF; Husqvarna; IF, Hvet- landa GIF, Skeninge IK:och Wag- geryds IK, för. att. nu inte. tala om Gestriklands Fotbollförbund, » Långt in på 50-talet 'vidhöll en del . landsortstidningar: '. konsek- vent: gamla stavningsformer. ..I Motala Tidning förekom Skeninge och södra Nerike, Skenings fanns även. med i 'östgöta-Bladet och Gefle Dagblad höll styvt på Gefle, . S tentlösningar” - Nga ”kostproblem; I Näringsfysiologi är vetenskaper om -livsmedlen och AR NEN na'.— "om. deras beteenäg och betydelse var för sig" och, till sammans i relation; till. hälsan; Det kan vara "anledning att på minna om detta mot "bakgrunden av den senaste tidens” näringsdi - kussion; där upplysning om - nä- ringsfysiologiska: fakta - har. var: vats med . kvackarmässiga utfali mot enskilda livsmedel, bl: a | mjör ken, Vi har här i i landet mycket” god "Toch" säker ' tillgång : på "livsmedel! | för tillagning av' variationsrik och hälsosam ” .kost.: Alla" livsmedel, för "sig matnyttiga. . För: en hus- mor är "dey dock nödvändigt” att kombinera” de. olika: livsmedlen till "näringsriktig dagskost för alla kring bordet. Och "det ' "kan: vara Tsvårt, i synmerhet. om: man . lyss: nar” på. den”rika' floran. av. ”par I- för... olika. : persohr Det gäller. att. skilja" på tre öch vetande, "och det är" inte ' "alltid Så” "lätt. Beskäftiga ditettanter sä ger sig :kanske. ha ”studerat” Problemen, och ' bara. det "kam ju låta vetenskapligt, ” Mén'”'i.'regel ävslöjar sig "dessa. trosvissa :för- kunnare gahska snabbt; Som tex läkaren Uddén i ett radioprogram för: en tid, sedan, Så många ”jag tröt att” och "jag pÅror inte” på” har : nog- aldrig tidigare : ;höttsi I ett radioprogram; "Jag tror inte på Folkhälsah och deras kost- rekommendationer : jag” tror Iinté' på mjölken; häll . mj Iken.: I vasken!" "> Trosvissheten; ströks av: en- rent otrolig. förkun: fariver och med; röstresurser, som säkert. fick . många: grannar att knacka i väggen. däggdjursimjölken. "Att mjölken, Hträga. «om: helt annan jsåk 4 ör, at använda ' vatten som; till. en. del :mältider, "om; män; ba- ra ser” till. att: kosten; i : ÖVässt. skulle det "teoretiskt" sei också” kunna- gå att helt. ta” bort mjölken och mjölkprodukterna: ur kösten;. men då "måste man” lägga ner” -mycket. stor möda. och. myc: ket stora. kostnader på ; att: fylla |, älla tomrum dessa produkter: skul- le. lämna” efter, sig s Att laga när : . ÅA ligt: var det för” Os3 Rye att' ha med. Upsala Nya Tidning att : göra när ' Axel 'Johansson (”Koftan”) stod för rusthållet där: Inte nog med att man måste skri- va ..Upsala och: Upland :utan man mäste också.se. till att man inte begick en så oförlåtlig synd som att skriva Uppsala och sedan exa över ena p-et. Följden var att om en notis var'avsedd för flera tid-: ningar och alltså kunde skrivas ut 'i flera :exemplar. på en. gång, . eller rentav stencileras,. : mäste man i alla fall skriva ett'separat exemplar åt Upsala. Nya. Fick ”Koftan” se ett överstruket P var han inte god att tas med, ningen samma stavning som Hel- singborgs . Dagblad, . Sparbanken i Helsingborg, Helsingborgs Warf, Helsingborgs : Fryshus- och . Hel. singborgs Gummifabrik Tre Torn? Det vet vi inte, men -blir det en förändring: är det på etthåll man gjort en överloppsgärning. Det är i Hälsingborgs amerikanska -vän- ort, där man, enligt vad kansliche- fen Folke Andersson inte utan rö- relse berättar, satt In bokstaven ”ä”, i sina kommunala skrivma. skiner för att riktigt korrekt kun- na korrespondera med mn svenska Geflehorg och Gestrikland. Besvär- vänner, NN : /- Axel Molund ' : Värt att veta” så alt. man" inte” ”häller” mjölken 1 1 | vasken” 1: D:vitaminerna:” Detta har i regel. inte. tion” modell Uddén. Möjligen / kan > Får Hälsi; rtsätt- r: Hälsingborgs stad i fortsätt mig.” ringsriktig -kost "till "alla ””kring bordet”: på. dessa villkor," det är en nära nog omöjlig uppgift. Det | är t ex mycket svårt att laga nä ringsriktig "kost "utan mjölk tin iågkaloriförbrukare, om man dess- utom har ambitionen att bjuda omväxling i kosten” Det: är fram- rför allt svårt att täcka kalkbeho- vet; men” även” A-vitamin : ochi i extrema . fall.j protein > kan: vara svart att täcka in, - Genomsnitts- svensken får dock i dag. över 76 | procent - av: kalciumintaget och över 24 procent av det totala Pro- |. teinintaget från mjölk" och mjölk produkter... I. det sammanhanget bör också nämnas; att (med nu: varande, svenska medelkost):t ek en kvinna” i fertil: ålder, med « sett kaloriintag på 2000” endast får: 52 EB: : protein . mot - rekommenderade 58, -endäst G50 mg: « kalcium mot 800 och endast” 2.300 IE A-vitamin möt 3'000; Tar vi bort mjölken ur denna kost; så gör: vi'det verkat besvärligt" / Det finns all "anledning att Folkhälsans och. andras”. för” när ringsfrågor ansvariga ”rekommen- dationer i kost- och näringsfrågor. Dessa" rekommendationer - gäller helheten.” de” kälori- . och ”näringsbalanserad dagskost för alla människor. "Vår tids ändrade livsföring, Blå åen minskade: kroppsliga" aktivite- ten; 'gör' dock, att: kalori- och när ringsabehoven: -ändrag : letter” hand. Folkhälsan har: därför föreslagit vissa. ändringar” i. ”totalkostens sammansättning, 't ex: minskning : lav fett- men, ökning av mjölkkon- sumtionen..” Mejeriindustrin hår: i det' sammanhanget: "tillmötesgått ö skemälen > om : produkter; med ner het: till växande Procent” sedan 1950. Att” total- minskat: i motsvarande grad; det kan alltså inte .skyllas" på mjölken |. och ”mejeriKanteringen, ”1960-talets upplysta”. människor ”öra” för. agita- hans budskap: via upprepning och upptrappning över olika media nå fram till enstaka människor. Kan vi vet: att för dem som Gud samverkar allt till det bästa, (Rom 8 28.) ' ” "Livet" är”, inte "alltid solsken. Det är. mörka dagar" med pröv- ningar, ' sorg - och lidande, . Hur skall en «kristen möta sådana ti- der? ... « Det. har sagts, att” det” som bety- der mest är inte 'vad'som hän- der' utan" vad: vi gör med det och . efter "det. Em :liten: t fabel illustrerar denna sanning. En reseda stod i full blorn en, sandgång. En "morgon sade sandgäången «till resedan: ”Varför hiktar :du så gott idag?” Co oc .”Resedan: svarade: ”Mannen som nyss .8ick. förbi trampade på -"”Så '' egendomligt” / mumlade sandgången, ”på mig 'trampar»al- la, men jag: blin bara härdare.” Kanske olyckan” -prövar vad vår religion betyder för vårt sätt att möta ' livets ”besvärligheter, Det är deras erfarenhet) som älskar Gud att. amn samverkar; till: det, bästa. N ykter ungdom. framtidsungdom n : mot: behovet” svaran-; . onsumtionen'. av” "fett inte har'i- ”"" "ofta förekommit rätt sensationel. tidigare ' begrepp "redan : avlidn: -/. människor räddats till liv: av lä- kare, Det arbete, som återstått för -att åstadk fullt tillfri > de har det vanligtvis talats mind- "re om, ”Att återställa hjärtverk. samheten och andningen är bara början av återupplivningsproces- ;. sen efter klinisk död. Svårare är att Bota de patologiska tillstånd, "djur och människor och kan kal- vs as / återupplivad ;; +» sinkdom”.; = rn "Så en Negovskij, en av, de främsta exper. a sort tid sedan. : ok Gordh,;yilka tillsammans med pa-, wofysiologer, anesteiologer och rea- ' jängre tid?” 1 man, att en organisms alla funk. > cessivt skulle” återgå till det nor- mela under, en tillfriskningsperiod aycn sedan, hjärtverksamheten igt en påtaglig försämring i patien. står;och: andningen. råkar i olag, Under de senaste åren här det la meddelanden om hur” enligt : soni "uppstår ' hos: återupplivade - » Organisms' "inledde professor Vladimir rna på "området, sin ' rapport. på t symposium, för återupplivnings-" vecialister; som hölls i Moskva för Från Sverige deltog professorer- ' Jack." Adams-Ray och . Torsten niniatologer från" nio länder dis- Yuterade frågan: . Varför. blir inte sila "återupplivade patienter vid liv Bara för ; några år sedan "trodde tioner efter framgångsrikt övervin- hande av den kliniska: döden .suc-' » Men ett 'och; ibland två eller tre. oc andningen återställts inträder DIS > tens tillstånd. Han förlorar så åmå- ningom . medvetandet " trots bra'? bjärtverksamhet och normala vär-: den för blodtrycket; kramper upp ' visar sig efter en framkallas :. näm- Professor Viadimir. Negos Konspotentialer kos ett ter, -"I dessa fall konstateras som regel . ta co bjärnvattusot, divs överskott. av att” blodet" kan en Jevande, do- mlas dä Vladimir -Negovskij ' hytta av. utbytet med våra sovjetis- "ka kolleger. io" : "Apropå Negovskija. "förslag: av; en. annan, forskare "där |” dr” Lena "Sjikunova, > som . rekom- Inga fler risker .' s; Han -skulle? köpa skidbyxor och 6a. rskilt ifrån att byxorna skulle ha: äppgylt : Biträdet' sa att "så- | dana” inte längre. fanns i I handeln, " — Numera är knapparna ersatta har "blixtlås i i jac . kan och har: fått slipsen” avsliten, Och. nu. törs jag ta mej. fa inte ta fler risker, - i . Retia sänningen- . Läraren till eleven: nöta Torkar: inte. på: egen hand klara de avfallsprodukter; som hastigt e ste idéerna inom: återupplivningsmedicinerna ä är enligt min uppfattning den av pro- före- : L slagna Ieverperfusion, som går ut "på att "hjälpa. "levern i i det här be- kö » | emellan ; vid: klinisk - död; örgalår i ännu "inget stort spe- - eialiserat reanimationscentrum;' så- som .i' Moskva kopplat till:ett stort]; >" oget laboratorium, När. vi skapar ett sådant får 'vi' säkert ännu mera finns: det skäl. uppmärksamma . ett | renderar 5 utbytestransfusion för att hefria organismen från toxiska äm- |. i rön har bekräftat, att hjärt- och "på laboratoriet för experimentell fy siologi följer elektroencefalografens ' registrering” av hjärnans ake ' som håller på att återupplivas." SS H ärt- och Iungmaskinér och "efter ande...” utbytestransfusion” här ”Jyckats; ;fullständigt återställa. hjärnan, som professor. Vv ; Buko perimentell'; kirurgi,” att . man" med biälp av en specialapparat bara skall kyla' ned patientens huvud-”Denha enkla : "och förmodligen: snärt - allt "Slutligen «har. den franske: pro- cholaminerna.! resultaten , med; "denna: sénaste. m tod har varit mycket lovande” e- Ju kortåre tid "den kliniska” dö” den Farar, desto lindrigäre blir ock- så reanimationssjukdomens förlopp. I varje fall bör .man sätta i handlingen så fort. som mö och en halv eiler, två timmar efter en :återupplivning kan” förändrin- garna: i hjärnan > uhder: intoxikatio- nens och andra "orsakers inverkan inte längre hävas. I sambahd med dessa synpunkter har de klinikläka- re' öch forskare; som arbetar med äterupplivningsproblemet, " "att 'oftal re. börjat använda sig. av ”hjärt- lungmaskiner, »Deras arbeten . och .— Fryser. du om hö — Nää, . — Ta h nderna ur fickorna. då! oo Nää, då fryser jag! i äinderna? : I hjärtverksamheten. | kiner i de flesta fall kan garantera . ett återställande Vav : klinisk "och ex- |! De "experimentella . > I skild” betydelse: Om tyder, på att, de; ön: stånd: och en mångd-a andra” | Uppgif« ter, som blir allt fler. varje. År; och . ed fessorn Henri. Laborit föreslagit, att [92 2 ]oöjlint så fram nö vändiga- öppgif-? ter vga mycket kort tid.- disponent, som" var: snar till - vrede > men han hade"alltid respekt' för den. ' som kunde ge ett rejält svar: ; En. dag: 'passerade han. vårt ute= dåss,. som bara-hade halvå dörrar som: skydd för besökarna,; 'v.;" Han. observerade' därvid: att enav jobbarna 'som' satt där "hade sen tid-- ning framför sig: Framkommen'. till dörren röt han: « : — Va, sitter ni här "och ningen på arbetstiden, > i— Ja, svarar den försk 3 saren,”men det: är: ven: gainmal Hide ning. 3. . 3 Lite blidkad drar dispen. upp en tidning ur fickan, räcker fram den: ” och grymtar: "+. — Jaså, här” har ni den Nya, men > Vid experiment på djur med det står bara skit i den, också, På 3 talet hade : vi” på varvet en ne i , a domar, ” som' "adressater i mjölkdebatten. Och att" än mjölken från dessa människor är: verkligen. "oansva- rigt. Aldringen, med lågt kaloribe- 'ser har. svårt att: fylla tomrummet efter, mjölken, ; Det . Blir. närings- brist .med- allt. "vad det. kan föra med sig, För: den: unge kan -det betydå' en icke. optimal ' tillväxt bl a, och det är :väl inte vad vi önskar våra ungdomar. — Nej, Den gör: minst skada på det viset. nor Alvär Lindberg N i + von An St ske ull 'äldiingår och lättända ung- som flitigast” utnyttjats . ned kl... 16.43. låt Uddén ha sin tro för sig 'självt |; ned kl. 16.46. hov och små ekonomiska .. resur- |. -> ndagen den 3 febvaaij 1969 Ber "1: dag, DISA fint : Solen - går" upp. kl. 800. och vr n I. morgon: ANSGAR , Solen går -upp kl. 7.58' och x - or
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.