FEAROLES TIDNING . . [a Nya: böcker I "+ (Forts, "fr. std. 4) | ' ak. som gör. rättvisa" åt "ett ut- tryck präglat av en skånsk skald, "där, denne 'söger: dikten är. inte till, främst för, sanningens skull, är Vårens dagar, där skaraskal- den skriver: ' . S en . t Värens dagar oc, oh , är som däggdroppar A ' dem &n flicka håller 1 sin hand Nyss Uppstigen 51:e ct naken "inför vårens första s . + strålar 0. - . 28 Ä "ua Visst ' är detta, poesi på hög ni- 7” vå: Men" tyvärr” endast, ed sida " denna tikt enr sanning med”stor att Hallingers lyrik 1: "vissa: fall här "nägot + av vgtel” : materlalkan: ytterst ändå fråga om! känslosam . och. —'eller — helt: engagerande Poesi. Genomgående” "lyser det of: " där-som. är”så' lätt: för att biiras eller vilj bli, — ”nära” men. som av; innerlighetens. djupaste varde; "Den mån endast finner" hos ' "vissa kvinnliga lyriker- och! konstnärer. Det skall mycket till. av: mejsel, att "ett block till mjuk "evande skulp- torad skäpelse; ; . att bli: till! 'poost: finstipning, ord: förnyelsel 'ordbalansering,' Mycket ve av'detta finns1 Så nära, som än- bs - då främst. lever på. sin p ulserande ). 1 lands Invaridrarfrågor. hör till. det heta, diskussionsstoffét. att: vi helt pl ötsligt hade tiotusen- tåls-”arbetsplatsé "som skulle: ha + stått. tomma. om. inte, utlänningar fyllt dem Utan: dessa "av .vad våren Kan vara. Alltså är| och i injbar; modifikation; Trots] struktion i uppbyggnaden; är 'det 0 ta beprisade: manliga: fram;; det I]: trots allt åndå är'f viss avsäknad | :| som” jordagods med” slott. och: stora Tack !vare ökad kunskap om hygien och : hygienena betydelse det gäller att. skydda våra fjäderfä :-från ” coccidios (uttalas: koxidiös) . samt om rganismerna, coccidierna, som ' förorsakar CocC- diosen,- har. vi: i dag betydligt bättre möjligheter. att bekämpa denna parasitsjukdom.. Samtidigt har "emellertid hönsens produk- partér slutligen sin syn på in- ett typiskt: invandrarsamhälle 'be- gkriver: hur de" "ahgriper proble- men på lokalt plan. -sEn' värdefull "bok, saklig och klarläggande, i en dagsaktuell an- gelägenhet angår hela värt”sam- bälle —' invandrarna att de finner trivsel i värt land och att vi trivs med dem. Lämplig som studiebok i I diskusstonsklubbar och. studie- ! Arne Redemö. (red) DE NYA SVENSKARNA. Raben & Sjö: N NNISKOODEN oci TIDS. HAN: DELSER I DALEN Dalen är. stättlandet : som”. Gud Jätit? inrama' på : alla .sidor” med blänande' "höjder och bergskedjor. Den är ” vacker, den är: som. en enda stor" "och leeridé: fam ; Skön vårens . 'dågar,' sig” vinterns ' vi a täcke, Yr. den också,. när. sommar Ten”går till mögnad och dess sl ter är fyllda av kärvar och skylar , korn och äring, tiv och- must.” "Dalens" stättland” är "detsarnma byggnader, bondgårdar. med. feta rar. Oo bh. knappt. tilltagna. 1 : id ens ”strävsamma: arbéta- é: De fick sin ärgning 8 genom si na häriders strävsamma verk” och Guds. barmhärtighet; Inga” andra i Dalen Var så beroende” av: nåden som de: Gudsfruktan "kom? ärige- nom: att bli "geografiskt. betingad. Trons bön ..och - "kamp" ick större fäste” på def, magra” jorden: bland höjdernas fölk, 'bländ den feta stoppat. upp,- vilket utlöst en hetsig debatt: om hut vi skall. -ha de m d. invandringen i framtiden. tiv "på invan vingsfrågan i har Ar- betsmarknädsinstitutet: och; Ar: betsgruppen för. invän ingsfrågor samlat kännare i på mrådet”. till en föredragsi och debättserie' "som |c ligger till grund för en nybtkom: ' meh "bök på: 118 sidor. i Ambassadör / "Kjell: berg, : ordfö- setsgruppen - för" in- vandrärfyägo ,; behåndlar” invang: |1 ärnas "anpassning. till"Sverige och 2 sv nskaiiias npåssning till.” in . vandrarna; docent Harald :: :Swed: is i-Lund, I skärskädår /Kur”Invandrärnas". an- , passning r det! nya landet går tin, Fil säepartementets « i framtidens. invandrings: Be erggren. diskute- |. jordens inbyg 'grar e. Livslévande. sc Yr för : si nig; 'Klentin med lådan, Malmens Annä,' änkan med de" mänga bar: rien och vars yngste sony Bryngel, i ville bli en” rik.man”: och" vinner, gra. Lagärds” fars. en Pigg och nyter : man, som. un: der v många jär -bör. på Dalens ar S kyddslingar. Stkildringen av. n? . andaktsstund på Dalens: c ä terlig: - "Boken; "vars handlingar tinarar sig under den sociala omvälvning- ens tid "men 'också” i:de tider, då människorna frågade” ”Hur i står det. skrivet”? är. ypperlig. som” läsningsbok : vandringen . och . företrädare för |! ino] Coccidiearte -| domar," tt Mest fruktad hos hönsen | Bland parasitsjukdomar hos | värphöns och kycklingar är coccidios en av de mest fruk- tade, Hur denna sjukdom up- penbarar sig, hur den verkar och vilka 'ätgärder som kan vidtas i förebyggande och be- kämpande syften blir:vi här upplysta om i en artikel av chefveterinär J. Almlöf vid veterinärmedicinska = Iaborato- riet i Örebro. (Jordbrukarnas Föreningsblad jan, —69).' Å 3 tionsförmåga -- ökat - ” väsentligt, framför allt genom långt driven selektion och förbättrade uppföd- ningsmetoder.” : Detta i förening med -att dju- ren." numera ihålls i allt:större enheter. ökar: risken” för : smitt- samma sjukdomar. inklusive. coc- cidios, Spridning 2v-coccidier sker via så kallade oocystor som avgår med träcken. från. djur med coc- cidier,. Dessa. oocystor mäste. för att "kunna spridas vidare till ett annat värddjur genomgå en'möog- nadsprocess ute -i: det: fria (så kallade sporulerade" oocystor bil- das), -Denna mognadsprocess tar under. gynnsamma ” förhållanden (värme i kombination med fuk- tighet ' och: Iufttillträde) - ett till två dygn. :. . u En. höna : med "akut cocci 08 kan i' en mängd träck "motsva. rande en tredjedels tesked av- skilja ända upp till 7: miljoner sådana .oocystor. En" höna som tillfrisknat". efter ' :genomliden -'cocecidios . kan under : månader efteråt - avskilja” oocystor med "sin, avföring...” . a . "Om man sedan "konstatera tt oocystorna : kam överleva i lämp- lig”miljö under. ett år. eller mera är: det lätt att.-förstå risken' för spridnihg av : coccidier ' inom” en flock. ' Vid. spridning från besätt: ning till : besättning : kan männi skor,' vilda djur, bland, annat fritt flygande fåglar, och insekter med- verka, " även . om . coccidierna än .värdspecifika;. det vill: säga,” hön- sens, coccidier kan endast: angri- pa höns, .kan man tänka sig att o0cystorna :: passerar: ningskanalen . på t:. ex en: grå- | sparv. eller. en insekt oskadda] och ssedan. hamnar; 1. en. ny: be: sättning -och -smittar. denna. Män- niskor kan" givetvis sprida. smit: tan: genom smutsiga. ;redskap," skor m I EVA SJUKD ÖMSFORMER ; Två: Iuvudformer. av. " coccidios förekommen hos ' värphöns ; och kycklingar, / nämligen blindtärms- coccidios och , tunntarmscoccidios. Den förra ;förorsakas av en enda coccidieart” (Eimeria” tenella) och förekommer ' så” "gott . som 'ute- sakar. en ofta hög dödlighet" och' - genom "den ”oftast så kaäraktä av" alla :kycklinguppfödare, ' ; Tunntarmscoccidiosen, som” kan | förorsakas. av: ett flertal -.olika: förekommer ; såväl hos äldre ' kycklingar -s Xhos värphöns: ,då vanligast. 'hös: djur i; begynnande. värpning. och: un- | der de' första: värpmånaderna.: Te : Sjukdomen kan: uppträda .så- väl akut 'som kroniskt. Vid akut angrepp av t. ex.'coccidiearter- na Eimeria necatrix eller Eime- ria maxima ses blekhet,. aptit. löshet, slöhet, + stripig fjäder. skrud . och. ofta "hög. Procent hastiga "dödsfall," sem Om man. studerar träcken kan dessutom blod; förekomma. i den- na, men endast i mindre, mängd. si Vid kronisk. form av! tunntarms- cöccidios 'förorsakad'> av : ovan. nämnda " coccidiearter '. eller ; van- ligare coccidiearten :Eimeria acers; vulina: är förloppet mera utdraget. med diarré. och "stark ' avmagring samt spridda: dödsfall. i flocken. Symtomen vid såväl . dem, aku-, Ita som framför allt: den kroniska formen. av tunntarmscoccidios: är med, andra: ord ganska diffusa, och : "förväxling, med "andra 'sjuk- ex. olika” former :' av tarminflammation, " hårmaskan- grepp, salmonella" "eller" koliinfek- tioner, . kan. lätt "ske." För "säker diagnos” är. obduktion" "med åter: följande mikroskopisk: undersöl hing a av | tarminnehållet: nödvän- g. . >. GOD HYGIEN A OCH O "Hur skall man då. kunna .skyd- angrepp av coccidier?' Framför allra: största. betydelse. Torrt strö -.matsmält-' slutande hos kycklingar. : Den or- | ristiska ' blodiga diarvén.' välkänd, " Ida en'":värphönsbesättning mot de allt är en:god hygien härvid:av s F iskespalten ÄR FRITIDSFISKAREN : FöR SNÄLL? Frågan ställs av TV:s Anders Erik Malm i nya numret av Fis- kefrämjandets tidskrift Svenskt Fiske/Sportfiskaren, som nu fått större ” format samt dekorfärg. Jakten, säger Malm, som är djupt kontroversiell till sin' natur och som fritidsaktivitet dessutom på- tagligt ”smal”. har på -ett hett annat sätt än fisket fått regrin- gens och riksdagens öra. Sedan länge har: fritidsjakten haft eko- nomiska resurser, en av myndig- heterna ”saktionerad: organisation med egna tjänstemän på fältet och avsevärda möjligheter att be- driva försöksverksamhet. på olika områden ; Under samma tid har fritidsfisket, som tillhör. de verk- ligt :. stora ' friluftsaktiviteterna egentligen bara- begåvats med eh enda utredning som tingen. tycks vara begeistrad- över. Vad kan:nu detta bero på, undrar Malm. Kan det möjligen vara så -att' fritids- fiskaren... är. alltför stilla : och kontemplativ till sin natur 'för att "kunna ' göra "”sin' röst : hörd, säger han, Inom" jakten dammar man gärna ihop så att hårtestar- na ryker, vilket ger .stor publici- tet. : Och: trots. att -jaktdebatten ofta varit. inkrökt och. obalanse- rad: tycks- den ändå ha gett:jä garna - stora ' favörer,. mMåpekar Malm, Det måtte uppenbarligen löna sig att stimma! "BAÅTIN FORMATION Fö - FRITIDSFISKARE Båten 'är inte sällar ett av de allra viktigaste fritidsfiske-"red- Allt" eftersom båtmark-|. naden växer blir valmöjligheterna ständigt fler. Att välja fel är I regel - betydligt allvarligare när det gäller båt än då det rör sig skapen”, om spön, - rullar, linor : Många olyckor i samband med fritidsfiske beror just på att man har glämpliga båtar, .: Bl. a. med tanke på detta bö jar ' Svenskt Fiske/Sportfiskaren, Fiskefrämjan- det, en båtspalt i sitt aprilnum- mer, Denna redigeras: av sjökap- som dessutom som är organ för ten" Olle, Kjellin, är. meteorolog och ivrig Man kommer hä ligt informera tion och inredning.' För. spor tmässigt havsfiske "har emellertid: den. enskilde fiskaren sällan råd att' hålla salg med egen . ändamå. |. let, utan. än hänvisad till'den båt- framför på väst. och . sydkusten... För - antal av dessa båtturer har Fiske- r båt som. lämpar sig fö service ; som. finns, främjandet: nu avsevärda rabatt ;rmåner till sina ger”. : dåliga > (förutsättningar : mognad (sporulering) : av. -00CysS- torna :och minskar också möjlig- heterna. för att dessa. skall över leva "någon :längre :tid. : Män bör vidare: genom, lämpliga. anord- ningar., hindra . djuren - fråj latt smutsa ner foder och vatten, : Om./ djuren dessutom ' hålls : god kondition" (god vatten-foder- :- kvalitet, Vimplig ventilation, in- te för stor djurtäthet, inga snab- ba. foderbyten, försiktighet ', vid . förflyttningar av djur m. ny) är fö) riskerna . : coccidiosutbrott mindre!" sd Genom/ Kontinuerlig uppföljning av »' besättningens .- hälsotillstånd genom: obduktion. av - misstänkta, döda, djur, kan ett. trots. allt upp- dykande'. coccidiosangrepp - tidigt komma -under behandling. Detta är ytterst. väsentligt för att. hind- ra förluster. i framtiden, framfi r allt genom ”sämre produktion. "Det: finns 1 dag jen. hel 'der pra mediciner : mot Coccidios, Kom dock ihäg: att'älagnosen ofta: är | svår "att: ställa kliniskt; . speciellt vid; kroniskt:iförlöpande. förmer av. sjukdomen... Det stora proble- met: oftast inte brist på effek. tiva: medel,, utan fast. mera. svå- righeten att i tid uppmärksamma coccidiosen. och få djuren under behandling för 'att: därigenom för- hindra” gravare .skador i tarmen; som: .så fall. kan: bli till men för djuren: under. läng . "Man: kän 'sammanfatta' de. vik- tigaste : åtgärderna när d att bekämpa coecidios. i. förjande |, sex: punkter;” e Blanda aldrig djur” i ”olika.. äld- rar. 1 ett och: samma hus, och gör hönshuset. ordentligt rent ; i före insättandet” av. nya höns. iv 6 - Sköt - ströbåddarna noga; hall rent-och- snyggt, i hönshuset, .- e Undvik överbeläggning i höns- huset .och sträva ralltid: efter. att hålla djuren i bästa: möjliga kon- dition,. . e Håll, vilda : "fåglar: "och: "andra snyltgäster. borta från hönshuset. Ö Stäng, så: vitt möjligt: ute in- sekten och håll:efter sådana innel; i: hönshuset.:';..« ee Genom kontinuerlig, obduktion av. misstänkta. döda. djur; håller maj Själv: och, sin. ”veterinär underrättad. -om vad... som ”händer 1: flocken, och" omtrotsg. allt ett coccidiosproblem., skulle : uppträda kan” åt snabbt .vidtas.t det . gäller. medl nar, FISKEKORTFÖRSALJNIN svs FORTSÄTTER 'öKA,, Bruttoinkomsterna är keområdenar' har; ökat". i senaste numret” /Sportfiskaren., Ha 41: kortfiskeområdens: -Av, undensöknin den” procentuell .bruttoinkomsterna ' någonsin.- Dessa” ikså . av: de"vstörsta, kortförsäljarna, mänverke ;” Runnström ; förklara fälliga” stågnationen : tar med att konstatera att fisket fortfarande ära på? :fram- bli tressant attyse i” vilken. « mån marsch; mer: att.:det ska kvicksilverproblematikel bla Fiske/Spörtfiskaren Fiskefri ämjandet sir står. dep ..som. bekant varierande .. det! Men. med våra sulenterna' ute. $ länen; hala. myndigheter -o. sv.” Vi pas: detta skall leda till:at många att "skäpa skemöjli inv nya": initiativ: tas" fö fler: och bättre RR: O.s. GE 4: kortfis- med: över 300 procent under ' perioden. 1960 =67. och antalet fiskåre.' per, om: råde méd "ca 250” procent; kor terar konsulent. Hans Runns Svensk Fiske bygger. dessa resultat. Då en "undersökning över ekonomi. vilken nu. kömpletterats mede ror för åren 1566 och 1967.” vårit .. ganska jämnt fördelad under” tidsperioden . med undantag-för år 1966, Detta år :konstateras ” dn-"staghation "och |" t.o.m jen obetydig : tillbakagång järafönt.. med” föregående” år. 1967]. å andra” sidan, 'var ökningen” stör]. - "siffror. "resultaten. från ( länsstyrelserna). den ' till- 1966 med de dåliga > väderleksförhåltandena under, semesterperioden . och ' slu- |' it. 1 delar. av” landet inte minst inom stads "och tätortsregionerna: .D '| 82, medlemsuppgifter kommer ser dan att användas för en kartlägg: ning: av; problemet, i. Redarr nu | helt. klart att "tillgång och. efterfi ägan, på goda fritidsfiskevatiten , är. -ytterst olika. delar. av; lån- an ' naturligtvis" inte skall. kunna > skaffa fram vatten säger intendent. Ber: til :R. Widerberg i; ; Fiskefrämjan- skall ta: Dp. frågan änsombud;" fiskerikon- omnu- hop- skare. r att kontinuer- läsarna om :sport- | + fis kelämpligat båtar samt . också söka. medverka . till att. fabrikan- terna i: :större., utsträckning än hittills tar hänsyn till sportfiskets behov; både , vad gäller, konstruk: Solen gar Ära k kl, 16. 50, oc HU äker . tåg. sotillsammans;.. och ? engelsmannen fråga gen om han Rh i bak? i. & alt Okey, . ta av min: då. ett j. En skötte” van ön engelsman Skotten |. sitter och” tornsuger på” sin. pipa "Därefter fortsätter skotten... att suga vå ph at och" lehgelsmannen N OPET En: ung romeo. "som även var vänd för. att kunna klara sig a ur sätt vacker kvinna, som han' bjö - några drinkar! Bfter att ha kon: summerat några glas föreslog nom med ' sig till sin våning, De åkte hem till henne och. be- fånn sig 'just I en ör omfamning när de hörde hur en nyckel 'sat- tes" d dörren, Den: mimi stäm- ningen bröts som genom ett troll- kläder: och just som den I I mannen” steg in genom- dörren H on började ' Romeo med yrkesmässig röst 'säga till den sängliggande kvinnan: dt OR a sa lag jen aspirir varje tim- "Om, smärtan, inte" har gett med” sig til i Morgon, så titta in nio veva - Bättre > upp: gosse, nan, Min man är, Jäkaret lika välkl då nu, som när vi git te-oss, för 20: är sedan, : ” Mannen: — Det förstår jag, inte jag” har. ju: samma kostym, Do- ås: in : tockh; ) lanisera "pet Bäklapg: eg : . perforerad fö snabb avrivning, två' "band. knyts ji hacker; alltet ögonbiicks verk. för att: ER är bekväm, hy Vv.) Blenisk" ” och": » praktisk; bilen,” på resa. 0: "dyl. KLADDIS: slipper. man åtininstone en del dry a" . småbarnstvätten. Nåväl! "Denna sak hade hon be- . slutat sig för att: inte älta. längre. . Hon ”håde fått hans förlåtelse. På . det hela" taget hade deras äkten- | skap, varit tämligen bra. Inga grät: "> inga stormiga uppträden, inga on- Ar da" ord, som satt kvar i väggarna och 'studsade emot henne, där hon satt i tystnaden. . Ibland tänkte hon: på. Gud! På " det "löfte hon givit, ifall hön fått bönhörelse. Då skulle" hon hå bli ; vitien bättre människa, "håde hor fick "leva, : lovat; "Om "Svante "då i 4 Men Svante "fick inte leva, och hon var inte bunden av, något löfte. ” Hon hade ofta haft svårt för att se någon mening med livet.. Svan- tes död fjorde det än svårare. När döden kommer till en ung män- niska, -som står mitt uppe i sin gärning,' ter sig allt tämligen slumpartat, = Men just därför, att hon ingen- Ung såg av mål och mering, blev allt så bittert och förstenat. Hon ville "inte "ecceptera-"det--söm hänt, Men hon: tvingades: till det, Och "hon "kände - in! egen maktlös-' bet:som en börda: sö vs . : 1 maj kom Lill-; Svante till värl- den. 1 bitterljuv väntan, hade” hon sett fram mot' den dågen' Och" när hon höll den lilla barnakroppen i sina armar, tyckte hon, att livet fått en mening, trots allt. Kring det lilla barnet kretsade nu alla hennes tankar. Ensam var hon'satt "att fostra. det, och- hon skulle vinnlägga sig om att.ge det en. både. fäst "och Kärlekefull fost- rån; Någon 'vekling ville hon "inte göra. honom till" Men hon måste ge: honom '. både. en fars och..en mors kärlek..' : . En gång skulle, han växa" till man. "Då var ”Björkåsa" hans. Då skulle han gå över fälten 'och plö ja och så: liksom far och farfar före honom. Hon älskade att tän- ka framåt på ; den. tiden. Och" kon kände sig stolt över att det var hon, som skulle ge. honom gården iarv.ae so Samrna vår som: gössen' föddes, hade” hon städslat 'en dräng. Det var en karl i fyrtioårsåldern, Han var från en grannsocken, och man påstod, att han” var litet underlig av sig, En gång som yngling hade han fäst sig, vid en flicka, men hon svek honom, och sedan dess hade han aldrig, brytt sig om nå- Eon annan. Det var med en viss tvekan han antog platsen som dräng på en' gård, där ett frun- timmer . -regerade. Men den lilla svartklädda änkan såg så "hjälplös .ut- att. han. tyckte. synd. om henne, ätt det var för det snart barnets skull, som. hon behöll går- den, lät han sig övertala ;En' bättre dräng hade hon aldrig kunnat, få. Stark och arbetsam 'var han, och aldrig gjorde han något väsen av sig, Han gick i sysslorna tystlåten = "och I stod aldrig hågon surmälen tyst- nad kring honom: Han ' ville vara i fred för sig själv och med sina minnen: selen äntäd "ensam, ” . men "Vera? var . glad 'döråt.” besök på : Björkå det Då tick också hon vara i fred inom 'sin cirkel, . Där fanns bara: hor själv och barnet. och 'ett minne av en död '. människa: Allt. merå: konturs- löst blev! detta minne allt. eftersom tiden ' gick. Barnet blev i stället centrum, kring vilket ” allt annat kretsade. . Fru. Lannes gjorde i början allt som oftast Hon 'uppbjöd hela" ningsförmåga till att" få - Vera att sälja gården och flytta hem.' Hon svartmålade” hennes" framtid: "på I 3 | Björkåsa, . Hon” talade” oms "vilket åsa. sin, övertal- St "Det var . gång. fara tillbaka utan att hennef; tal haft. någon: som” helst verkan. . orubbiigt. + hade kantor ;besöka henne, Han 'Aterupptaga vv Lill-Svante; diga . tid. Det skulle, vara: orätt att jungfru se. om: honom. "— Ska hansvarken ha' far eller |: mor, utbrast hon: häftigt < - baka. Han, fi nes intresse- dom. : upp "studieabefej " igen. +—:Det finns andra, fick Kön. gång på Han "gick! Men ,han kom till- |" ställa.sig. som ledare, eh Lärarkåren til exempel. = Dom tycks göra" nog, här dom lär vångarna läsa, - Prästen -idå. Han är. i. sina bästa, 'år och borde intressera sig” för. ungdomens fritid, > | — Dom är rädda för att det blir predikan. Men du Vera, dig tyckte de om, Jag kan inte, Björn. Inte än. Men sedan? Jag är nöjd om jag får ett löfte för framtiden. Det. låg 'nogot ' outtalat och | mångtydigt i hans ord, som inte bard gällde studieverksamheten. , — Vi får väl se. ” — Ett halft löfte är bättre äp inget. + "ut, - sn Och s så å gick han. ” 4 | 4 - Hon: hade Börjat. alt vänja sig i vid hans! besök. Han kom -- alltid "| på lämplig tid 'och stannade" ald- "| rig länge, varför hans besök inte gav" anledning ' till prat; Och om, det 'pratades . ute i det, dock s aldrig till hennes öron bygden kom " (Forts) ss Romeo att kvinnan skulle ta ho- ET slag. Romco fick snabbt på sig . äkta . på min mottagning. fö före klockan . kade X Inte alls särskilt. I. kastas: efter: 'användandet, därmed
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.