LAHOLMS TIBNING NS Torsdagen den & februari 1969- —= IT. Torsdagen den 6 februari 1969 IiT= Sänkt myndighetsålder. : Myndighotsbegreppet har ilik- het med penningvärdet utsatts för en starkt inflationistisk ut- veckling under de senaste decen- nierna, Ungdomens ställning i samhället har kraftigt förstärkts " -sedan andra världskrigets" slut "inte minst tack vare' ätt utbild- "ningen breddats till folkets bre- da lager. och förbättrats kvalita- tivt; Ungdomen vet så mycket mer” hu än förr' Samtidigt an-' ses det" "naturligt att' nutidsung- domen opponerar mot det den anser fel eller bristfälligt på ett helt annat sätt än förr. Föräldra- och åldersauktoriteten har sjun- kit i takt med ungdomens ökade . ” kunskaper och frigörelse. Denna utveckling har väl som det mesta både för> och nackdelar, Förde- lar för den stora majoriteten am= bitiös, utvecklingsbar och . an= svarskännande ungdom, Nackde- lar — såväl personliga som sam- hälleliga — för den minoritet som . inte förmår tillgodogöra sig eller bära friheten, - . >. . Även ungdomens fysiska mog- . nad inträder tidigare nu än förr, ' . De unga gifter sig vid lägre ål-' "der, Vårt futida. rörliga samhäl- ” Je gör att ungdomen flyttar hem- "> ifrån, betydligt tidigare och kla- rar. sig på egen hand; De unga skaffar sig kapitalvaror såsom bi- . lar och TV-apparater innan: de nått" myndig ålder och utlands- "resor är. hur. naturliga som helst, . tvHur många frågar far och. mor: -om lov” till detta? Ett fåtal. Möj-. "ligen visar de upp bilen eller be- " rättar 'om sina planer för mer el-". i ler mipdre stolta föräldrar, >> . Det'är dörför hög tid att jus« titieministera i en remiss till lag-' i ir föreslår att myndighets-' nks från. nuvarande 21' ”åld n har gällt sedan tidigare haft 25 år,sol hetsgräns sedan. 1863. - sättningslån utan föräldrårs sam>:: sänkning än ett år, som ”justitie-' : ministern föreslår. Visserligen: korresponderar den därmed med ” den sänkta rösträttsåldern, som. nu inträder året efter fyllda 19. år som det heter. Men det harr framförts upprepade krav i riks ' dagen bl a från mellanpartierna, att rösträttsåldern 'skall sänkas. "till året efter det att medborga-" ren fyllt 18 år. Förmodligen kom=" mer dessa krav att åter upprepas” och förslagsställarna kan säkerli-;: gen räkna med stöd just från ” ungdomsleden, Det finns därför all anledning tro, att rösträtts- åldern ganska snart justeras ned. åt igen. Valhandlingen bör: ju inte vara mindre viktig än de: handlingar som kräver av med-' borgarna att de skall. vara myn" diga: «=. Alldeles säkert här det. hänt så : mycket som påskyndat” ungdo- ” mens utvecklingsprocess. från - 1721 och till våra dagar / att en? - Hög tid skrota: a «> krav i Stockhom (TT). . Den svenska adeln har spelat ut sin roll i praktiken men på papperet har den kvar. alla sina rättigheter från det gamla privi legierade ståndssamhällets dagar. Det höjs ofta röster för att adels- skapet skall avskaffas därför att det inte hör hemma i ett land med grundmurade' demokratiska principer. Det är ett krav. som nu tas upp i:socialdemokratiska riksdagsmotioner. - Grundlagen - är föräldrad på den här punkten anser man, Det finns ingen plats för adeln i ett modernt samhälle. ” Adeln' är i dag endast en opo- litisk korporation som represen- teras av adelsmötet och dess ärft- liga privilegier som konstitueras i riddanhusordningen är otidsen- liga, tycker motionärerna. , Trots att det nu är över 100 år sedan: tvåkammarsystemet in- fördes har våra grundlagar kvar med ett år reducerad my ålder är alldeles för magert, 19: - eller t o m 18 år bör svara be-: tydligt bättre mot denna utveck-;' "ling, låt vara att samhället också ' . utvecklats och. komplicerats un der en sådan lång tidrymd. ' : Även justitieministern ' förefal=" ter haft en känsla härav då han - samtidigt föreslår att ungdom meilan 18 och 20 år skall få en”” självständigare ställning” än hit tills och bl a få rätt att ta upp studiemedel och söka statliga bo tycke. De skall även ha rätt hyra ; "bostad för eget bruk” osv, Stats": rådet Kling. är alltså-på väg yt ” 4terligare ett stes nedåt på "ålders- . skalan i vissa stycken, men. hål- Jeri igen i andra, . : i : Förmodligen kommer - atl bii «diskussion kring. det framlag="? bestär r som hör hemma i det gamla feodalsamhället. och som ger adelsskapet karaktär av offentligrättslig korporation. - : + Enligt regeringsformen '. kan Konungen adla män som ”genom trohet, tapperhet och dygd, dom: och nitiska 'tjänster "gjort sig av: Konungen och riket'syn- nerligen förtjänte”. : Konungen kan -också som. be löning : för - stora "och utmärkta förtjänster tilldela . adelsmän. fri- herrelig och - friherrar ' grevlig värdighet. ”Ej rmå adelsskap, ' el- ler friherrelig. eller. grevlig 'vär- dighet, .som hädanefter | förlänas, tillfalla "flera" än: den vilken" ad- lad eller upphöjd blivit och, efter hans död, i rätt nedstigande led efter: led, hans äldste . manlige bröstarvinge av äldsta. grenen samt ' efter 'dennes : utgång stam- faderns a närmaste 'manii gren”, o. 8 Voss ; Det talas också om "att? "rlddar- husordningen : som "fastställs ”av Konungen samt ridderskapet och ”Jär- lad deln i riksdagsmotion darhuset och dess fonder på 55— 60 miljoner kronor. Varje. år ut- betalas 1,5 miljoner kronor i sti pendier, givetvis endas till adels- män, sa Vissa adelsfrökmar som är ogif- ta vid 60 års ålder får 300 kronor årligen till sin. död... Annars är kvinnorna "helt portförbjudna inom detta skrå. En "annan fond, 'Sassiska fon- den, gynnar ättlingar till. de adels- män ”som. vid - ståndsriksdagen 1865 satte sig emot” representa- tionsreformen.. 20 ättlingar till dem som den gången röstade emot får 100 kronor varje år. ' Adelsväsendet anses ha konsti- tuerats genom den ryktbara Alsnö stadga från omkring 1279." Adeln är det stånd som ursprungligen framför jandra ägnade sig åt po- litiska och "militära värv. De som gjorde viss krigstjänst befriades från skatt och. undan för undan skåffade de sig” flera; andra; för måner, - "De, hade exempelvis rätt . att uppbära . böter. på sina gods” och "inte .. fängslas”, utan rannsakan och det var. bara hans ”likar som kunde döma honom. : Genom .Gustav II Adolfs privi- legier från 1617 fick adeln stora företrädesrättigheter, "uteslutande rätt. till högre ämbeten, utsträckt frihet från skatter 0. s. v. Under drottning . Kristinas ' tid. mer än tredubblades: antalet. adliga rätter men Karl. XI "genomdrev. en re- duktion som berövade adeln dess jordbesittningar varefter "den blev ett. rent. byråkratiskt. stånd: Sociait tryggades ständets s ning genom nya ådelsprivilegier under '- 1700-talet... Med ' 1866. års inflytande” ”och". här” numera "inte längre” nägra. innebörd. TY riksstånd «och därmed. sitt stora] Häårkullor vandr ade utomlands för att. avyttra sina produkter I början av 1800-talet tillkom ] - ett märkligt hantverk i Dalarna ”— nämligen hirarbeten, bestå- - ende av ringar, smycken och andra prydnader av tagel eller människohår. Det var främst i Mora sockens. Våmhus-fjärding, AT d v s nuvarande Bonäs by och Våmhus socken som hantverket .- utövades och företrädesvis var det kvinnor som sysslade med . detta knåpgöra. Numera är det inte många som känner till nå- ' got om hårkullorna. Hantverket håller på att dö ut och det är bara ett fåtal som kan konsten att förfärdiga' dessa underbara konstverk. ; Det var: först när perukmskar- nas maktställning bröts som hår- arbetet kom igång på allvar, Det var inte bara smycken och pryd- rader som hårkullorna tillverkade, även om dylikt utgjorde den största . delen" av produktionen, utan även konsten att göra lösflätor och hår- , - valkar tillhörde hantverket, + | - Hur dalkullorna fått lära sig hår- ' F arbete är man inte säker på, Det « enda man: med säkerhet kan säga, . är att det kommit utifrån och att hårsmycken sedan gammalt varit « "kända 1 ett flertal europeiska län- ” der, Förmodligen hade några kul- lor som besökte England, i början rå 1800-talet, fått lära sig. hant-' a. verket och förde det med sig hem. KARLARNA KÖPTE HAR . Hårarbetet kom att bli'en viktig ' "Väringsgren. i Mora socken. Man "kan dock även höra talas om hår- 'kullor i' andra socknar, men de ar- ” betade tydligen inte i någon stör-,s 1e skala. I. Bonäs och Våmhus 'syss- jade man däremot med härarbeten "i nästan varje gård, I en del hem na reste ut i de fattiga bygderna "förha sedan bearbetade och sålde, Försäljningén 'av' hårarbeten fö- : "rekom inte” bara i' Dalarna, Hår- .. kullorna” drog : ut 'på långa färder både inom. och utom 'landet.: Bland de större "städer där ' hårkullorna 1 : hemmastadda" kan näm- ; - Heiberg; Våmhus, De: arbetsredskap - Iman anv de gick det mestadels så till att karlar« |ygp "tränsställning och kedjeställ- -"Tränsställningen "och ' köpte kvinnohår, ' vilket kvin- vid tillverkning av flätor och val- kar och; på kedjeställningén knypp= ning. | ; ER Li Så: här.ser det ut, när en L hårkulla håller på med sitt hantverk: Mait UL det fåtal, 'som, fortfarande sysslar med; ara beten i: hå Te ' användes de övriga arbetena var. ”ersättnins gen varierande, . Av” ”herrskdpsfolk brukade man: både "begära. och få lite mera betalt och ofta även mat på köpet. Fanns det inga "kontanta medel kunde man byta till sig mat eller annat. för hårarbeten.:. "historiskt. 'värde,', Numera: far de. > z | tinte: oråkring' och" tar" upp sbeytäll= ringar: på 'sitt arbete.” Man; -Uppvi= sär för turisterna: och "säljer, sina : alster om souvenirer, Dei; garnla ,; tider "omkringvandrande hårkullor- nå "har i miod ra tid. blivi > nas, - Stockholm, - Petersburg, > Hel- singfors, -Riga.' Bergen och Trond- " heim.-Under:” dessa”. färder . såldes e inte ' bara . färdiga 4 arbeten, ' Man gick” omkring i: gårdarna" och' tog |: upp” beställningar som: tillverkades direkt," på - platsen. .I "välbärgade |, adeln gemensamt bestämmer hur ridderskapet: och' adeln: skall: sam-+ manträda' för att besluta om" ge >; | mensamma angelägenheter, Ge: | | nom den "bestämmelsen ges adeln | fortfarande: .karaktär. av offentlig: om hur många miljarder. "som D försvinner : genom: « skattefiykt. Nu har: Lt 1 Jaratiol sbyråer,;< årligen 1..dyker "ket, " noterar Nv sig 1 detta.” >. Posten (fp hundratusentals ; Det är ingen diskussion att den som söker undandra sig. vad ham är skyldig” det” allmän- na på ett eller annat "sätt" skall sona' sitt. brott, 'En falskdekla- rant .vältrar "över bördorna på hederliga - medborgare" och. det finns ingen anledning” för:' den sistnämnda kategorin ätt bila Men hela sanningen b innan man dömer sk falskdek- laranter., .Taxeringsnämnderna tunt om i landet gör. på- ett år - anmärkningar mot medborgarnas ifyllda , dek- larationsblanketter. : kerligen så att vi ' Det är: sä- medborga- ken undanh- re ' uppsåtligen 'fö upp som svampar; uri jorde] jär ett tecken: på att. medborgäfna va: behöver" hjälp. I en del Ufa ; vänder :sig ' allmänheten -..rekt till? "myndigheterna. Tyvärr « får. man inte ens där: det .hund- raprocentiga : rätta”. svaret.- har. (exempel - på hur .myndighe- terna" lämnat. direkt: felaktiga suppgifter: Detta. i sin; turn. kan ”karske 'berö Då att den rädfrå- 2 gande. inte” alltid, "klart kunnat tern talar om skattefuskarna, 'menar. GP. Han :borde"i stället inrikta sig på att skada: ett. nytt skattesystem med: inte. fullt såls H mänga "oklarheter, SÖS dra sig: skatt -.men. det "är lika l- Den S-garanterade falukorven är Sveriges mest omtyckta : falukorv. Men så är det också en ärlig korv med ..+' öppen innehållsdeklaration; Det är väl därför . te som det gick åt 12 milj. kg S- "garanterad falukorv förra året,: S-garantin innebär: eilea ; grätvalda Tåvaror + fastställd [ceptur '- veterinär h + kvalit: oll rättslig: korporation. «+ Rätten att adla här Koi ungen inte utnyttjat ..sedan.: 1902, — Sven fortfarande i "officiella : sammans E - "exempelvis: ie statskalen- De forna riksstånde 3 priv e gier: får inte ändras "eller jupphä: vas utan att Konungen och riks dagen beslutar detta och :då mås- te ridderskapet och adeln gå med på "det." Om det är "fråga om präs: terskapets privilegier”, måste” "all mänt kyrkomöte” vara med och besluta. Det betyder alltså, kon: 421 ätter där mödlemmarna inte ärver någon titel, De samlas vårt tredje år till 'adetsmöte i" ”riddar- huset..' Det sätt" på vilket "dessa möten fattar sina beslut ' strider helt mot .de demokratiska prin- ciper som gäller för övrigt i sam; hället, påpekar. motionärerna: "Det finns. inte-.heller - någon möjlighet vatt "avsäga : sig adels- skapet. Man förvaltar "både. rid: (ETT ORD PA VÄ (CEN "Du skall Komma” ihäg” allt vad som har sket. på den väg Her- ren, din Gud... har låtit dig vandra. (5 Mos, 8: 2); I en Hten andaktsbok skriven av engelsmannen -Rendet Harris finner man en underbar beskriv- ning. bart berg med en storslagen ut- sikt. På en stenpelare: vid ber- gets "fot finner man inskriptio- nen: ”Du skall komma ihäg allt vad .som har 'skett på dew väg Herren din GuQ..v har låtit dig vandra”, .På bergets andra sida finns dessa or : ”Se med förund- ran på det som ligger framför Låt oss bestiga detta berg och tänka” på inskriften, Israels barn de dem när de tänkte på Guds ledning genom de fyrtio åren! £1v2 öknen, Har inte också vi många gånger upplevt hur Guds hand lett oss genom öknen? - Vilken inspiration det" liggér ijoc orden: ”Se med förundran på li det som "ligger framför dig”, Gud har en underbar frälsningsplan för . mänskligheten, Det förlova. de landet väntar oss alla, Hedin — men 'adjelstitlar "används |: Nr lorna. Han visar oss ett under] d 'eko i. pressen. och blir ofta föremål" för "recensioner. Så' ock: så -måndågens.".Den 'här gången var: det givetvis Herbert : Ting: stens- "medverkan. som” initnessera- de "kritikerna" "och vi har, roat Posten: som glöder. av 'karhplust hos: Her- bert Tingsten; utarr. hela karlen TV- prata .med sin nya bok: ”Gud och . fosterlandet” = 1" vilker han hade ganska mycket att anmärka på" 1800-talets : början" och i början av :1900-talets. undervisning 1 sko- :Han. ville sopa 'bort de flesta "dygder från. gamla; tider men : där: tog han: nog 'i' en. smula för mycket ty en del.av: de goda dygderna :står sig'än i- dag... Hans strävan: till. internationalisering för övrigt skrivits så mycket och pratats om hans bok i radio så jag slutar här. Det bör dock sä: gag att Tingsten som ' författare är en flitig ettermyra 'och sådana "] behövs för att vi: inte alldeles skall bll:sittande . still i utveck- lingens skog. Sydsvenska Dagbladet: skriver så - här; .:.a I Forum hadé man 'som "vanligt valt att. plottra bort. minuterna med - distraherande illustrationer istället för att koncentrera sig på Herbert ' Tingsten, : kvällens huvudtalare." -Lämpligt ' hade ju varit "att: exempelvis: konfrontera författaren och hans andes senas- te' verk' ”Gud - och fosterlandet” med luttrade skolmän och pren- hjärtade : skolboksförfattare från gå tilE nu, - " Expresstens rVkotiker” ”Hem- ming Sten: Herbert Tingsten dök upp! i ”Forum”, nästan lika vital. som tidigare. : Och - lika - fascinerande när 'han ' vände sin. uppkäftiga profil mot intervjuaren och körde fram . sina självklarheter (själv- klara för, Herbert Tingsten). - Synd bara” atg programmakar- na inte nöjde sig med Tingstens personlighet utan enligt känt skol- TV-mönster skulle bygga på reso- nemanget med dokumentärbilder och: små fåniga scener: av utom- ordentligt ringa informationsvär- de. För av Tingsten och dess- utom '—' för "ätt nå 'en' balans som man annars sällan eftersträ- var — den professionelle debat- törer Bo Lindblom, som upprört påpekade att våra skolbarn sjun- ger att ”vi är svenskan vi — ska de påstå att de är polacker?” och att läroböckerna berättade att svenskar gjort vissa insatser i Etiopien. Visst. ska skolböckerna hällas efter, med samma stränghet som TV-debattörer, men. nog kan vi väl - besparas: såna här löjliga I överdrifter, Särsklit som Tingsten ara i Cigarretten: pe är.» kamplust. I - går” fick han" i | av "undervisning . gillas, Det -har |" den hittar vi i dag exempelvis ; hem klippte man. familjehår,. d v s ' en lock från varje familjemedlem arbetet. "Dessa försä ningsfärder företogs Å de flesta fall av ogifta kvinnor. Med” hänsyt: till jordbruksarbetet gjordes : resorna, under, tiden okto” :ber" och fram tili. början av. juni, iDock: kunde det hända att en hår- skulla blev borta, i. i ett och ett halvt år, kanske ; mer;. Det. berättas att in Innan arbetet '. med: "verktygen [kunde börja måste håret bearbe- tas" på "olika "sätt, Det skulle kam- "mas, noppas och färgas. Kamningen gjordes "med hemgjorda mässings- kammar; Därefter redde man med i fingrarna ut håret och noppade det. a Sedan färgade. håre brunt eller » och av detta "gjordes det beställda vs varni mellan de olika bitarna på en” klockkedja. DE ibland förekom : Fingerringarna var vanligtvis gjor- |" da' av” hästtagel,. men även rmänni- skohår användes. 'På dessa" ringar Hätade, msn ofta in-bi ristattraktio JANVARI : Årets första månad, =>. :' Den” nu gångna jänuari' var en trist månad med ständig dimma och. gråmulet. Enligt 'väderleks- tjänsten var: solen framme endast 4 timmar under, hela månaden, alltså en mycket solfattig månad. Jag skriver : hed ' några iaktta- gelser "ur min' dagbok. Vinterns hittills kallaste . dag blev själva nyårsdagen. "då . > temperaturen sjönk "till 15” köldgrader "men re- dan den 2 kom ett ganska kraf- tigt" snöfall och :här blev 20 em tjockt snötäckes " . .. Fåglar i januari: jernsparv syn- tes' den 6 här hemma vid huset i utlagt tröskavfall, samma dag såg jag björktrast ute vid plant- skolan i Snapparp, även häger såg jag där, samma dag såg jag en bergfink bland . gråsparvarna här hemma, även den i tröskavfallet; Den 19 säg jag svan, skrattmås 2 >" (Forts. på sid. 7) säkert har rätt när "han påstår att vi har. en. relativisering av värdeomdömena i de västliga de- mokratiernar : - Och - han - har - alldeles avgjort rätt när hamn säger att denna rela- tivisering . inte "har mågon "som helst motsvarighet i de totalitära diktaturerna, Ne Den - gammaldags indoktrine- ringen, ' den som lärde barnen plikt, ära, "skyldighet, fosterland, i Kina. och Sovjetumionen,' Jag rekommenderar Bo Lind: blom ett besök på den '”interna- tionella barnbyn vid Jalta på Krim. Eller fråga Tage Erlander, olof Palme, .vi var -där samtidigt, UTNYTTJAT. FÖRDELARNA - ”Skogskonto ger rättvisare: och . "jämnare : beskattning, - Alla upplysningar « om skogs-' | konto lämnas a av 3 ögster chefen koi på ihsp Jvid dammbygget: Han beordräde en tén :och'-chefen fick ösa: nande: livet: - Så småningom”. kom"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.