Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
. LAHOLMS TIDNING - | > Fredagen: den 7 februari; 1969 —= IT Fredagen den 7 större Pp Av vilken den gängse beteckningen ”loka anlednin? man från regeringshåll ville döpa om erspektiv niskor goda miljöer. . Effekten av den akfiva loka- gen skulle det nya en. Dess. angelägna uppgift : samhällfplaneringen. Dess ange- läigna uppgift I samhället är att främja :varaktiga arbetstillfällen 1 regioner med -:- sysselsättnings- svårigheter och därmed geogra- i- | froässranande. Flyttningen från I - 5 > Vvel,. Den saktiva lokaliseringspo- i litikens" "uppgift är och "kommer I framtiden ' att. bli Hka viktig fisk decentralisering 1 näringsli ” fom den” varit, sedan 1965 d denna Politik började, att .tilläm pås.' I junt, 1970 utgår försöksper 10- den för det Iokaliseringspolitiska företagsstödet vilket bétyder' att gå under. innevarande år... Den väsentliga / målsättningen ; för "denna pontir "bör, vara att skapa: rvekiorer” med "så differen- erat Näringsliv som” möjligt och att) hindra” en: "utveckling . som innebär att arbetskraft; tvingas flytta mot sin, vilja till andra-re- ; Bioner. i Genom ” aktiv lokalise- "Vingspolitik . lättar. man trycket på bostadsmarknaden, i storstads: - faschrerad av. sin upptäckt! "och sedan: avgavs. av jde. stor: rknadsorgant ch efsekonomer: na "Men mån, har. blivit; alltför dragit väl långtgående: slutsat- ser av den, EFO-gruppen utgår från ett konstateraride -om: prö- duktivitet+ och” prisutveckling inom den utlandskonkurreérande delen »av. näringslivet och fin ner sedan att: lönestegringen stort sett ' anpassat: sig härtill, Man . kan emellertid "lika gärna vända på ' steken och säga att). det är produktiviteten som; an- passat '. sig till lönestegr igen. Det måste nämligen alltid, före ligga, ett nära samband. mellan löneutveckling å ena sidan:samt pris och :produktivitetsutveck- Jing ä'den andra. Fö ländskonkunrerande: " företagen är, Prisutvecklingen +. stort sett yttre omständigheter at rstående variablerna är öra stiger och löner. Om lönerna | stiger 'krvaftigt ver- Kar detta produktivitetshöjande på två sätt, Dels lockar det fram en snabb rationalisering inom företagen bl a genom en strä- van att ersätta arbetskraft med maskihér, Dels leder det till en utslagning ' av de minst 'effekti- va företagen och de företag som inte förmår höja sin produkti- vitet tillräckligt snabbt. Även denna utslagning är en form av samhällelig " produktivitetsför- bättring. ” Litet tillspetsat kan man där- för säga att det genom stora! löneökningar går att åstadkom- ma hart när vilka produktivi- tetsförbättringar som helst, Man kan så att säga produktivitets- förbättra sig fram till det sista och mest "effektiva företaget. "Det är. andra omständigheter som ställer ' gränseny för denna utveckling, nämligen den utri. keg betalningsbalanser och ' va- lutareserven. Om lönestegringen hlir för snabb kommer alltför många av våra utlandskonkur- rerande företag att drivas bort från marknaden med resultat att vi får en försämrad balans mellan export och import, nytt beslut om I riktlinjer för lo: kaliserfngspolitiken ': bör fattas av nästa års riksdag, Utrednings- arbetet 'på området beräknas på- Iseringspolltiken som den bedri- vits från 1965 har varit relativt god. . Till och med november förra året hade den enligt före- tagens 'egen bedömning bidragit till nya sysselsättningstillfällen för ca 12500 personer varav ca 118300 inom norra stödområdet » och ca 4200 i andra regioner. . även om man kan'notera att hållandevis . goda resultat : kan dessa" inte. betecknas "som 'tifl- orrlandslänen till de Södra och ; mellersta delarna av, landet ä "efter ett pår års uppbromsning å| återigen betydande, oh En stor del av den arbetskraft 'so med ”arbetsmarknadspolitis- ka” ”pidrag flyttat” på grund' av brist på arbetstillfällen” i hemor- "da så snart 'möjligheter - » finns, Utan tvekan bör 'syssel- tningspolitikens mål; vara att i möji aste mån” "flytta imäski- "ner 1'stället för. människor. I ett större perspektiv: står. det kräver ökade ' reslrser: — med andra” ord. behöver: man I fram tiden en mer: "aktiv ”Iokåliserings , Polltik: än” den förda," Lokalise- . ringspolitiken måste" örhållan- de till den -politik. "som". avser Tetyttning > av. "arbetskraften till generösa : av: : politiken bör ' tillämpas, mer en: hetligt. inom” olika -bristomräden riksdag. "Och framförallt bör: de diskuteras i avvaktan på utred: hans tjänst. gå. med honom : en : mil, så” gå ivå med honöm. (Matt. 5 41.) Dessa "ord dalade Jesus tin: ätt folk. som Jevde under militär dik- tatur. mm Tolersk Soldat som var trött ' på” att bära sin packning hade. makt att tvinga:en judisk bonde från hans åker till att hjäl- pa "honom aity' bära. Hamn måste lyda och bära ' packningen en mil. Vad "skulle du och- jag göra 1 en sådan situation? Helt" normalt skulle vi reagera med vrede, hat och resignation, -Jesug säger” att det finng "ett annat sätt'att lös- göra sig. ”Gå första milen i lyd- nad, men den andra av: eget val. Det: förändrar. älltihop, 'Den and- ra milen går man i frihet, utan att "vara befalld till det, £ -- -Den andra milen är ”korsets mil, där den 'återlösande kärle- ken kan få verka. Den milen ta- lar Gud i sin'kärlek när vi ger/ uttryck fön : gemenskapen med februari 1969 LT =. Lokaliseringspolitiken i i elt.. 1 Koncerftrerade. bebyggelser har livskraftiga mindre tätorter möj- lt ligheter att tillhandahålla män- seringspolitik” till ”regionalpoli- tik” är, inte riktigt känt, möjli- täcka ett bredare Politiskt - verksam: hetsfält. Oavsett.. detta framstår |. alltjämt den aktiva lokaliserings- politiken som en/huvudfräga för regionålpolitiken och som en hu- vudfråga för samhällsplanering- -tokallseringspolitiken givit 7 för- |" Sten”har visat sig önska” återvän- |” klart "att lökallseringspolitiken | andra regioner tillmätas” större |, ngspolitiken, . ; kommer det plötzligt- igen. Ni-har/ .Jer någon annan . medicin? . Det. är . : IOeep > + Kom 2 sjukvård i i kr rigstid - pe kursämne i Z Sinlängsgården tör R ,Bernsten, lö RSA i thjldn; / eller har. liknande | "Efter. grupparbetena redovisades resultaten inf läkare Sten Westerström, Under onsdagen, torsdagen och frödagen hålle i | Sim . sovårdsnämndsledamöter som tidigare genomgå ån gsgå Den ' centrala ”Jedhinken" av - . bildningen utövas” av "socialstyrel? : sen i samråd 'med, Svenska kom2 kÄ- munförbundet, Kurserna genomför . res" länsvis” av särskilda. kutsled” ningar, bestående. av, länsläkaren| ,. (kursledare), -länsveterinären, läns- Halmstad ">. dens krigsorganisati yn inom Konimunen: ””länshälsovårdskonsu- i lenten; (kurssekreterare) och av re- esentanter för länsstyrelser "och nsavdelningen av Svenska kom- munförbuiidet.' : ” Kursen, n genj en, u som omfattar 20 timmar, är, upplagd: så,' ätt den: första 'hälf- 4 Gyltinge, en länskurs för sådana häl- åt grundkurs i hälsovård vid Kommunskolan i Sigtuna ten. av. v. kursliden : användes AN en panel bestående av från vänster ” civilförsvarsdirek- : : länsveterinär Nils RBingarp och "länshälsovårdskonsulent Six: - a a ten. Stånle, er : till ne : orientering. cm ämnet, och/den and- ra till. grupvarbete och diskussio- st ner. De :30-1alet kursdelt2garna ber : under de tré 'kursdagarna på Sim- långsgården, sä an ” kick: Air 6.150. ton? und mot endast 1.955 - tom under: 167, Övriga den. hå t va varit all) ;anledning i + "producent s jfrämjande : i | beräknas äggkonsumtionen under äret ha ökat: med 'érygt 3” pro- Cört Avsättningsmöjligheterna på «internationella. marknaden nnerligén. "begränsade. Ae åtgärder tid vis Jor dbrukets prisindex, Kostnadsprisindex i jordbruket för december beräknas prelimt], närt vara oförändrat 132,3. Världs- marknadsprisindex steg däremot 2,6 enheter till 978. (Index sep- tember-—november 1959 = 100)... et NS ” Tanktransporterna ökar Under 1968 har ytterligare 4600 «| gårdar övergätt till systemet med tankuppsamling av mjölk. Totalt omfattar nu - tankinsamlingen 231 procent «av mjölken och 18000 mjölkleverantörer. « Pe ka mjölken Proeduktionsäret" 1967/68 fram: bringades I landet 3321 milj kx mjölk, dvs en minskning med 3,3 procent. Antalet kor gick ngd r procent medair avkastningen Pr ko ökade I pr ocent.' ” - LAv den totala. md Iktiltgången har 41 procent” gått till dir ekt kon: [> JORDBRUKSNOTISER | för ' k I duktmjölken har smör! ullverkning. använts sk d efterfrågan på smör Smörtillver kningen 1967/68 gick ned” 7 procent till. G5,7 milj kg. Konsumtionen beräknas under samma: tid Uill,G4,1 milj kg dvs en' minskning 'med 2 procent. Ex- porten av smör var 5,5 milj kg. 2 Den gick I huvudsak till EFTA- ” länderna. ”Förbrukpingen av mar- garin ökade 3 procent och övrigt matfett I procent. 5 Lå Svensken äter mera fläsk och N > fårkött Totalt, produerades avs milj kg . köll och fläsk 1 tandet under pro duktionsäret 1967/68,' Konsumtiv. ren ökade 2,5 procent in 308 milj kg, d vs 16.6 kg per person, Där: av var 57 procent fläsk "och 43 procent kött: Fläskförbrukningen ökade 7 procent medan köttkon- sumtlonen:” I minskide 3: procent, ä :s(Forjs på sid. 7) "Mage: kön. be " ”Fru" [ek i” [i Pesväras sedan He ra år av ett utslag under :hålföt” lerna' och: inuti, -handflatorna, Det: a »Uppstår. vattenblåsor,' som : sedan: | kliar; och” "så! blir: det "hårda! fjä Tidvis är "utslaget . försvunnet. dra varit hos hudläkare och fått salvor, | men ingenting har hjälpt, utslaget kommer tillbaka. Har hudspecialis-' "terna. tagit. reda - på ert allmäntill- stånd? -Använder ni sömnmedel 'el- ofta. så att mediciner har. biverk- . ningar, och det här utslaget är ty-. Fiskt för personer:söni under läng. re tid. använt sömntabletter. Tala med en läkare. "Som lindrande mez del kan' jag "rekomniendera Idöc'. minsalvz . och Mycotensalvå;. deri senare är mot svåmpbildning ihu:” den. Båda finns: på apoteket utan : ”Eva”.. H 3 Hjälp oss hjälpa s Svenska röda korset Kristus, som är vår följeslagare på den vägen. v . Giro 900800 -:; PT AS r Det finns skät. att misstänka pu XY att vi' har fätt ett slags latent "So Bj b I I f betalningsbalansproblem. En om. Y I e ns : r omma LE 5 ' nöja akten brtäringalivet ti : . Den bästa färdkost vi kunna få - EN höjde sysselsättningen till en ti- "> Det ör i bön blott till Herren 'gå "4= =" digare såsom normal ansedd ni- y N >. Han oron stillar. Han vill vårt vi vå skulla sannolikt verka så . Vi äro Hi till båd" kr h i pass importstimulerande att/be- SN os ans ti ål ropp oci sjö . ". ngn a RE porn Gud låter lyckan ej från ess Hy " ning. Det är ju risken här : Ty varje ,morgon är nåden Ar mini a os pm <A - som — avhållit finansministern , : Men böäen må från hjärtat komma från att. föra en mer aktivitets- I tro, i kärlek som Bibelns fromma, höjande .politik: under” 1967 och N ' - . 1968 trots den relativt höga ar- 2 Linnéa Norold. betslösheten, - « Z > ] ora , XY N s 1. Grove la Va : "Kryd orfia är grovmalda | AE särskilt kompgnerade för denna genuina - skånska specialitet; och ni får en läcker; : välsmakande: smörgås "smörgåspålägg: Härlig som och pepparrotsgrädde.-- ..:4. Ungersk grillkorv-. En välkommet variant: - -leyerkorv- Mild och fir kryddsöttning 3: Tungpastej Användes skivad som dålikot lätt lunchrätt med grönsaker för vickningen:. + - .. : Saftig, milt aromatisk gillkony . Eller rullepölse, som demockså kallas. . Utmärkt som: smörgåspålägg mer pröva den också som lunchrätt 1-1 76.:Salametti? 3 re Bred tjockt på-en brödskiva —= :Kallrökt: korv med vitlökssmak: > vv Blir bara godare i ju. äldre "den blir... SR Törparekorv En sådan som förr hängde” "i lantskafferiet.i månader! - Bryt en bit och känn den'. find vitlökssmaken! - : med röd betor till - tv Mickor, att - N Ols. ' -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.