A - oo X LAHOLMS UTIDNING > dagen den : vt i 10 februari 1969 . T- Tv LI , . I YN ”. Jordbrukarna. i vårt land "om- fattar ' eniigt . senaste ” statistiska " uppgifter bara $ å 7 procent av - den yrkesverksamma . befolknin- allra. största uppmärksamhet och sannolikt måste” även I9G7 års jordbrukspolitiska beslut 'ändras i första hand beträffande de pråk-. tiska konsekvenserna då det gäl- V gen. Men :det svenska jordbru- ket: bedrivs i: effektiv -form och ler tillämpningsföreskrifterna, me- : .är en betydelsefull och. integre- : nade talaren. Vi har inte råd att ] rande del ev hela det svenska nä- = låta jordbruket : försvinna' i. alla ringslivet. . " Dessa -- väsentliga ” 1 i synpunkter . tog riksdagsman Axel Kristians- >. bygder där. en åvrustning nu är på gång.” Den ' utvecklingen får inte fortsätta vare sig ur bered- k ;ynpuskter, lokaliseringspo- son i Harplinge till för ett anförande i remissdebat- ” ten, i vilket han i. fortsättningen gjorde en del kritiska kommen" problem klaras inte med: till uppfattningarna om att tar t Ps litiska synpunkter eller ur miljö- och naturvårdssynpunktér. Dessa jen krass älvför- totalkalkyl beträffande - det är fråga om en näringsgren . sörjningsgraden o s v, Utah här; + på avskrivning, ' . på , selsättning åt svensk. industri: i delsefull i fortsättningen.” - . För att jordbruket skall kun- -.na fylla dessa viktiga funkticner måste dess utveckling följas med Talaren 'erinrade om att jord-. . bruket; utäver sin roll som' livs- medelsproducent i en fri: och oberoende stat, indirekt.ger sys- egenskap av köpare av maskiner «>> och redskap, Därutöver är jord- bruket på grund åv”sin geogra- fiska .spridning en lokaliserings- faktor. för . näringslivet i övrigt samt naturvårdare, en uppgift som säkerligen blir ännu mer bety- krävs mjukare- grepp inom” en vidgad ,totalram 'samt ett mer långsiktigt och vidgat perspektiv, ansåg hr Kristiansson. je 0.0 ; I fortsättningen tog talaren upp de stora kostnader som är för- knippade med 'en lägre -självför- sörjningsgrad genom den bered- '" skapslagring som då' måste" ske. ; Enligt jordbruksnämndens hu=: -yudal iv: I : beh av. investeringsmedel för bered- skapslagring år 1975 att uppgå till. 900 milj kronor. Dagens, siffra är 340 milj. PCC a Is. 0 a Om jordbruket skall kumna fyl- ” la funktionen att trygga livsme> i LOKALPRESSENS VIKT 00 "> Lokalpressens. betydelse 'som opinionsbildare - är. :- ommvittnad. Däremot "vet. man: inte så myc» ,kot om: dessa tidningar som an- nonsorgan. Förenade landsorts- . tidningårs initiativ att bilda en . forskningsstiftelse . för mediain: Sformation hälsas därför: med tillfredsställelse > av” detaljhan- déeln, i noterar ; tidningen: Köp": mannen.” -; lut I sammanhanget "må det vara tillåtet "att "uttrycka en försynt "> förhoppning om att intresset för detaljhandeln inte. enbart sär ekonomiskt, och att lokalpressen också” -utveeklar "möjligheterna för, bevakning av» den. lokala näringspolitiken, bl a detaljhan- dt Det: är. av .stor. be- konsumenterna , . eftersom ;annars Jo- kala., opinioner "ifråga om bl a stadsplane- ' och. etableringsfrå- gor -:uteblir., 7. - NE "En ”Iokal. X | Redan längt innan prisförhandlingarna » de- man 'ana att m bli: en. huvudfråga." Ck: så blivit fallet; All I sig att situationen: vårs:dehsammä för två är sedan, då man ändå till. slut kunde” nå en överens- kommelse, - framhåller ”RLF- tidningen: i mere » Skälen till att mjölken har en sådan nyckelställning är flera. Alltjämt. spelar denna . produk- tion "en, mycket stör: roll” för jordbrukarnas inkomster, Även om "antalet producenter . hastigt gått ner finns fortfarande ca 100 000 "leverantörer, Det är också '$så att- mjölkproduktionen : spelar "der största - rollen i om. råden, -dän alternativmöjligheter- na är minst, En någorlunda lön- sam mjölkproduktion är i dessa .delar av; landet ett livsvillkor för en fortsatt jordbruksproduk- tior över huvud taget. Det mås- te . konstateras” att "rimlig lön- samhet "inte föreligger i dag. Inga realistiska kalkyler går. ihop, sees KA Det "är ' nödvändigt att man vid de; nu pågående förhand- ” förutsättningslöst 'sö- nma , praktiska vägar att ge. mjölkproducenterna: en väl- .omstförbättring, slu- 2. lar REF-tidningen, : : a . EFTERSATT FORSKNING + Lantbruket skulle kunna sväl- ja betydligt större, forskningsan- slag och omsätta dessa i pro- duktiva forsknings. och försöks- projekt,; ” skriver Jordbru- "karnmas Fönrerningsblad: Ett sådant påstående är dock NY gälla all näringar och ger hel” ler ingen antydan om var prob- Jemen, ligger, Låt oss också konstatera, att tyngdpunkten .i forskning och utveckling i dag över hela världen ligger på den tekniska sidan, 1-varje” fall för Sveriges del torde verkstadsin- dustrin' svara för den helt över. vägande insatsen, och ser vi ut över gränserna är det de spek- takulära ,mäånfärderna ellen de komplicerade datamaskinerna som i dag.shukar de- stora: re- surserna, Gamla. paradgrenar som jordbruk, skog, pappersin- dustrl, textib-m fl har betydligt mindre , vesurser 'att röra sig LL ör ” . a En förklating. till detta ger självfallet : både ” lönsamhetsut- veckling och rationella prestige- hänsyn: "ov De närkngsgrenar som arbetar med dålig lönsamhet blir. tyvärr sällan benägna att ta stora ris-- fi < H t' skeendet 'belysés,. och skäligen ointressant, det . måste; delsförsörjninsen, måste det även ha en tillräcklig 'volym, Skördar- " nas storlek. varierar år från år: ' även inom vårt moderna jord-, '. bruk. De två senaste åren. har : I: dar, men åren 1966/ 1967 var svängningarna så stora som : 12—15 . procent ' respektive ' under : och - över den. beräknade V självförsörjningsgraden, '; upplyste” talaren, Dessa färska resultat vi-.' ser vilka risker man tar:vid en "alltför låg :självförsörjningsgrad, Precis samraa svängningar kan gi I" vetvis öppstå vid en. självförsörj- ' ningsgrad av 80 procent... , = 7. .. "Axel Kristiansson tog även upp , :> nötkreatursstammens :- minskning och ' framhöll att den:i' 1967 . års ; "jordbruksbeslut':uttalade strävan "ett starkt "minska stammen «är ' +. olycklig ur beredskapssynpunkter. + Samtidigt medför denna. minsk- ning. en 'rredvridning av' jord- bruksproduktionen med, ett stort spannmålsöverskott som följd! ; . Riksdagsman'” Kristianssons .re- missdebattstal, var delvis 'en'am- per. uppgörelse. med ”jordbruks- teoretikerrna.. Man 'kan sätta .sig vid skrivbördet och räkna. fram" -hur stor "del "av. vår livsmedels- försörjning vi anser idet' svenska": - jordbruket skall svara för och hur stor" del" som "skall" importeras. Men skörderesultaten kan, söm hr Kristiansson påpekade, växla vä- : sentligt och då "håller inte uträk-- ningarna, Under nörmala tider uppstår kanske. inte: något svår- löst problem härigenom, Men om det skulle bli' en utbredd miss- växt kan svårigheter uppstå re- dan genom denna, Dessutom , är , oron. stor i världen och om ett ' - krig skull, bryta, ut. någonstans . och stänga våra importvägar un- der längre tid, då kan situationen ” ' bli" katastrofal; Vi har: exemp härpå under såväl första som and- ra. världskriget, Krig med nutida "hypermode:na "vapen gör säkert | inte svårigheterna mindre :då det -- gäller transporter. > so a " Årets remissdebatt. sysslade åt-: . skilligt . med ” trygghetsfrågorna." - Riksdagsman' Kristianssons jord- brukspoliticka 'resonemång rörde just, en "av" våra” största trygg- hetsfrågor och : kompletterade därför, + helhetsbilden +. av » det , Trygghets-Sverige som .politiker- - na strävar att. bygga. från olika - utgångspunkter, ker, «+ och, : forskning. : är, "para- doxalt. nog en form av. riskta- gande. Ur ett företags. synpunkt är. nämligen forskning "och" för- sök'1 allra högsta grad investe- ringar i' något osäkert; investe- . ringar. som . dessutom. är - svåra att finansiera. , . Ett rikt -samhä ingalunda att de olika närings- grenarna arbetar under lika eko- nomiska "vlilkor, "4. vt ; |ETT ORD - väst "PÅ VÄ PA VÄGEN . Kommen till honom den "levan- de stenen, som väl av människor är förkastad,. men. inför! Gud lär ”utvald och dyrbar”, (1 Petr. 2: Det ' berömda .. Golden : Rock: templet 'i Syd-Indiet är byggt på em klippa, Tusentals icke-kristna pilgrimmer. tillbeder i: detta tem- pel, Det finns” mänga vackra, re- Iikskrin 1 det, de flesta uthuggna ur klippblock, . Templet har fun- nits "där åtskilliga ånhundräden. Man kan inte undgå att bdundra deras gentalitet som: byggde det. Dess kraft och skönhet är Inspi- rerande att se För oss kristna I Indien, som är "en Mten "minoritet; ” Innebär Golden Rock-templet en. kallelse. Orden 1 vån text lär oss den san- na vägen att nalkas Gud. Vi kal lag att ta emot Jesus Kristus som man Kö a nn Kyrkoherde Victor Ewald vid Kyrkoherd i Sa Dn ; I är är det 100 år sedan kyrko- herde' Victor Ewald i: Östra: Ka- rup föddes. Han gjorde: nämligen sitt inträde i livet dem 23 Jjanua- ri 1869 i Göteborg. Fi räldrar: tull- vaktmästaren Elias Petersson, och Johanna ' Magdalena Palm. -Stu- dentexamen i Göteborg 1890. Stud! i Lund 1890, i Uppsala 1891—95. Prästvigd '1895. -Efter tre -måna- ders tjänstgörihg i Hasslöv,pas- torsadjunkt i Östra Karup sam- ma år: Kyrkoherde -därstädes från den 12 januari "1903 till sin död: den 23 september 1930, Med anledning .av.: 100-årsminnet "av hans födelse kan det..vara på-sin plats 'att-ge en. skildring av hans gjort..honom .så . känd. Trots tt ham "hade. arkeologin vid sidan av sitt: arbete som prästman och trots att. han i stort sett endast under perioden 1923—30 "var ak. tivt. verksam inom . förnforsk- ningen, hann Ewald göra en utomordentligt betjydelsefull: - in- sat3.” Under: dessa "år > av: inten- sivt- arbete -inventerade ham forn- "minnen I Höks. och Tönnersjö. hä- rader,' samlade :ihop-: över ' 1.400 fornsaker, företog. många. givan- de utgrävningar av fornminnen, publicerade” en mängd tidnings-' artiklar -och' vetenskapliga upp- satser. Han höll vidare föredrag. varigenom”. han "sökte intressera allmänheten ' för "forntiden -och hembygdens ' minriesmärken,'.: > ” — Med visshet hä mänga in telligenta lantbrukare, när dei sitt strävsamma arbete gått bak; om plogen 'mer än" en gång re- flekterat över, huru' länge "deras fäderneärvda torva' 'plöjts, " och över - forntidens: "minnesmärken hå de ock haft sina egna funde- ringar, vilka i många fall visat sig vara riktiga, " Så "inledde Victor. Ewald : sitt arkeologiska 'huvudarbete: ”Från Sydhallands , forntid”, 'som . han började" publicera 1925. Ursprung ligen Publicerades verket i form av . ett slags ”följetong”. under strecket 1 tidningen Sydhatrand. Texten bröts i boksidformat, som kunde: urklippas och inbindas i bokform. ”Från Sydhallands forn- tid”: innehåller 255 sidor. Aret därpå, 1926, utkom -”Sydhalländs- ka fornminnen”, 187 sidor, Därof- ter följde 1928 ”Fasta fornmin- nen i Höks härad", 243 sidor, och slutligen 1929 den, fjärde och sis- ta volymen: ”Fornlämningar I Höks. härad”, 256 sidor. Verket omfattar" alltså i sin "helhet. 941 sidor. Arbetet, som i dag är en raritet, skänkte: författaren till vänner "och institutioner, Det-är numera tillgängligt $ Ilallands museum och & 'stadsbiblioteket Halmstad, länsbibliotek" för "I "Victor. (Ewald hade: förmånen i : arkeologiska verksamhet, den-som I” att få verka.l en bygd, som var rik "på fornlämningar, och forn-' fynd. : ANtsedan: stenåldern . hade människor levt” och verkat här. Dét var 'och' är en génuin jor knappast någon lantbrukare, 'som inte. någon. gång funnit 'förnsa- sydhalländska mjuka och böljan- de landskapet med sina bronsäl-; dershögar, bautastenar och me deltidskyrkor fick I Victor Ewald var: kors ist, men även uppstån- den, Han är det klippa vi kan bygga 'vår "tro på och som ger livet mening. Ordet "manar oss alla .som är svara och vacklande att komma till klippan . Kristus och uppleva en fullständig för- vandling, N i ! ” ; ' / 4 bruksbygd. "och . det” fanns: väl: i ker, när han plöjt sin åker. Det: - rups socken, Foto: A. Scbelius 1923. e Victor Ewald som en, ovanligt kunnig och hängiven. skildrare, De ou AN — Hos den sydhalländska be- folkninger finnes ett levande in- tresse' för démn egna” härden samt för, forntidens och hembygdens historia, skriver hah Men han konstaterar samtidigt, att det rå- der brist på "litteratur i; ämnet för den, som vill närmare stude- ra ämnet... Victor Ewalds skrifter kom "därför att, vända sig till den stora ' allmänheten, men. bakom den " populära ' framställningen kan man, skönja en: ovanlig lär- dom, som han förvärvat bl a vid arkeologiska studieresor. Sin förs- ta studieresa företog han 1905, då för till Danmark” och Norge; [ & 0. Tyskland for han 1909 och '1914. "Sistnämnda : året - besökte” han'; även. Schweiz «för samma slags studier. Hans ikon: .. takter med arkeologer av, facket" var livliga: och han. blev med ti-; den '"Mmycket-beläst. En av Iwalds konfirmander berättade en gång.” för mig; att de av. sin kyr r- dezfick var sin lilla påse, som de. skulle lägga -fornsaker 1, om. de” hittade några.” Genom” sin ” ställ- ning 'som: präst köm "han 1 kon-- takt 'med många. människor .soni var innehavare av ft som i många fall. över t "dessa på honom, Därigenom 'och genom egna fynd i. markerna lyckades han "förvärva "en :mycket omfat- + tande - fornsåkssamlirig, :sori "han". sedån skänkte" til Hallands. mu” seum.'- Katalogen, omfattar 1.423 nummer... Fynduppgifterna.- är roggrant antecknade "jämte. före-” må'ens storlek, -Fynden ' utgöres huvudsakligen av sten- och: flint- föremål från sten- och 'bronsäål- dern. De flesta. föremålen. har på- träffats i Höks härad; några i. norra -Skåne, Fornsakssamlingen har. vid olika tillfällen varit ut- ställd i museet, där. den utgör en viktig del:i fornsaksbestån- Fornvården låg ”Vietor: Ewald varmt om hjärtat. I sina tidnings- artiklar. och föredrag manade han allmänheten att vårda ”fornläm- ningarna, Ian uppmanade jord- brukarna att inte plöja för nära högarna eller spränga stenar' på åkrarna, "som kunde filrmodas vara försedda med skålgropar el- tor.s k: älvkvarnar. Tyvärr har man inte alltid efterlevt dessa anmaningar. ee Det har tidigare nämnts, att Vioetor Ewald företog arkecolögis- ka' utgrävningar. Särskilt . flitigt verksam: på devta område var. han under åren 1925—30, då han un- dorsökte ett tiotal skadade högar i Ilöks härad, Även" på Skånesi- dan grävde han. Ofta skedde dess sa '. undersökningar: i samband med restaureringsarbeten, varige- nom högarna återställdes," när så | a Ett urval av ky 1 montern jiv ordnado i kronologisk ordning från vi och trindyxor från. den äldre stenålder mpel skafthålsyxa av sten och äldre bronsåldern, Längst till n, fil, lic, Lennart Lund borg. r och - : ar), Enebacken, östra "Ka fö i ör sie arkeolog var möjligt. Victor Ewalds /' ut grävningar är. Väl..dokumentera- de i form av utförliga rapporter, som han sähde till Vitterhetsaka- demin i Stockholm.; En stor del av sina undersökningar -publice- rade - hän (också med föredömlig snabbhet. "Den sista undersök- ningen som han utförde strax fö- re' sin hastiga: 'död: 1930 var ut- grävningen «av en bronsåldershög på bautastensgravfältet vid örelid i -Tjärby. socken. Här fann han en hällkista från den äldre brons- äldevn - samt / fyra - sekundära brandgravar. Denna mycket gi- vande "undersökning hann lertid inte, Ewald publicera men han ';skrev” en. ut ' Victor. Ewa | Högre utbildni ns ' Sammanlagt vå i ner. arbetslösa ; den 1 AN och" 9.266 kvinnor. Yngre 5 år 'var 5.682 personer,” Siffrorna är. hämtade ur en sta representerats . a 1 nadsstyrelsen.. Saritidigt "red; ] betstöshetsräkningen; 1 öktober in- hämtades uppgifter. om..d ningen: ingående: personernas ut: bildningsnivå och yrkesutbildning. Syftet ” med denna '«specialunder- sökning". har: varit att: personers fördelning: på bidningsgrupper.. Dett; ting "nytt: jämfört med specialundersökningar "av; de ar betslösas utbildningsbakgrund: > "Totalt hade i oktober. 1968 3.503 eller '10 procent äv. "samtliga ar betslösa I landet 'grundskola eller Högre 'skolutbildning, Ett: år gare: låg motsvarande ; andel på 12 procent, . och en specialunder- | månad äret förut. ranter ndelarna ' med”. grund- var-17 respektive 8 procent. Detta förhållande. fakttogs; redan 1-okto- ber". 1967.7, Då: var. andelarna att märka större, 21: respektive .9 hade således 'ett.år tidigare. ge nomgående ' något” högre . utblld- > ningsnivå > n Skvinnorha "1 > före- liggande specialunder: ökning. «Lä- - ger för, männen hav visat sig var ra I stort sett oförändrat 4: ok- tober 1968: jämfört" med åmma 2 De arbetslösa ungdomarna ha- de högrexutbildning än. samtliga arbetslösa, Totalt: hade 40 procent av. ungdomarna : grundskola ' eller! högre :- , "+ f(Forts. på sid..3).- nen av ännu en gare två gravar från bronsåldern påträffades i Lugnarohögen.- Des- sa låg 'i södra, delen av högen och undersöktes av' Victor Ewald. Bland. arkeologer. av facket -anses Ewalds skildring av utgrävningen våra den bästa. Den äterfinnes i volymen :”Sydhalländska :, forp- minnen” A1926), sid.:115—158. ; Ir Laholms låndsförsamling :har grävningar, . 1927 undersökte han höll "en centralgrav : med - rester av en 'ekkista samt: ers dolk från äldve bronsåldern, Undersö vännen: '1929,--sid:-.257—269 med ett flertal bil ”Esprahögen, individ, Ytterli-> Ewald : företagit fyra: större ut- Esprahögen, Ahla 3:8, som. intre- öknings- resultatet, publicerade than i' Forn- | Vid Munkagärd 1:14.1. Ysby, ken' "fann Ewald” 1927 en" kista: som innehöll en :urna: med” lock. Den”stod i mitten av en hög,.som äver innehöll vester av ;skädade urnor; Den av: Ewald; undersökta ' Gulihögen i Hasslövs:socken, som tidigare daterats till yngre, brons. älderin, torde 'émeltertia na” till- kommit y.under ; järnåldern. -. Den > pilspets av«brons, som påträffats i högen, 7 har nämligen . en : form, som avviker från bronsälderspil- spetsarna ”.' [Victor "Ewald; fick ven. vara” denarskatten "vid Flintarp: 3:4 a, 200 -m "söder "om den > tidigare nämnda: ”Lugnarohögen. » Fyn- ns; beskriv SHÖG "PÅ" -Ö 1 Sie AOCMETER : N är er hällkista. > C,D3P och M . ""sekundärgravar! STI ÄRNORNERAD OO E sriänonen ningen av en bronsälde ken. 1930 var Victor Ewalds s de päträffade gravarna samt'der: fv tr elt flertal urmegrävar mark fält från bronsåldern, - År 1926 undersökte fil dr Folk Ke "Hansen två 'bronsåldershögar i Hasstövs . söcken, . varvid: han biträddes av Victor Ewald; Man påträffade därvid den mycket be- kanta och omskrivna skeppssätt- ningen i bottnen på Lugnarohö- gen, ' som "blivit . Hallands mest kända bronsåldersgrav genom det arrangemang . man åstadkommit inuti den; som gör, att man; kan gå in i högen och uppleva forn- tiden på. nära håll) Invid skep- pets södra, kant stod en stenkis- ta, som innehöll de brända benen av. en kvinha, . Bronsföremålen i urnamr daterar graven till tiden 800-—700 f. Kr, På insidan av hällarna "fanny två ristade linjer, som av expenter. tolkats som en skeppsbild. Utanför/ urnan men inne i kistan låg de brända be- sh . : . ot en flintskära. Mini; änster sor man påbö nwuumer., på flat dersurna invid. en genom 'plöj- ning skadad. hög. Vid Mammarp fann Ewald 1928 fyra bronsål- dersgrävar - vid . .restaurering: av en hög., Den 1929 undersökta" Boy: gahögen. I Lejeby;' som” mätte ir m 1 'diameter' och, en. mi. höjd torde: dock vara en» järnålders- hög, som uppfätts 'på 'en boplats från bronsäldern, Vid Munkagård 1:13. Ysbyj socken ,'utidersökte Ewald 1927 resterna. av -en hög med "dubbel: fotkedja, > innehöll flera" brönsföremål” yngre bronsåldern. Vidare påträf- fade - han. .här- fragment "till "en & k keramiksil: från bronsåldern, som: kan ha använts vid ostbe- redning. Detta fynd" är för Hal- lands vidkommande hittills unikt. Id f Vår Bygd Publfcerat av' Ewa 1928, - a. : —— OR träffade Ewald 1925 en” bronsåk NL tidskapittet i landstingets Hallands historia 1954 nämner Holger Arb- - man, att fyndet i sin helhet omfåt- tar 263 mynt; Framlidne' händlan. den. John Zonander i Rännestöv, vi- sade .mig-i början, på 1960-talet yt- terligare' ”ett. tiotal silvermynt, som Han: själv tågit: hand 'om på fyndplatsen,” 'värföt” skatten” bör vara ännu större än. man trott. . Sistnämnda fyndet. är. fortfa rande i privär” ägo, men” borde. enligt . förmminnesidgens:" . bestämmelser inlösas av staten, .som skett: med den övriga delen, ". | Ewald söm r enig” c bud-och.det var på. dennes upp. drag, som” han. og . bösikt- ningar och utgrävningar. Tack va- re sin T-Ford. kunde "han tärnlt gen snåbbt och bekvämt komma. fråm till. fornlämningarna. Eljest ” stor Ewald var även korrespon- "derande ledamot av Kungl vitter- > : holm; var det, ju inte så'vamligt,' att högre skolutbildning - procent: De: arbetstösa kvinnorna ' utbildning.; Den ; ahdelen 7 med om upptäckten av. den stora, . man hade bil på den tiden, Vic- Var hets-, historie-'och antikvitetsaka- demien, som har sitt säte I Stock- "Den skildring” v Victor Ewald . ” arkeologiska ”Iinsalsew', som här ” glvits är långt, ifrån, fullständig. Det: skulle 'l en tidningsartikel för > "ra alltför långt att 1' detalj redo. ' göra för hans omfattande verk. samhet, ', Bästa, sältet. att få” ett srepp om hans forskningar är att läsa hans skrifter" Även "om en "del i.dem blivit föråldrat ek - koherde Victor Jöwalds fornsakssaniling i Hallands museum, Halustad.! Fynden = '1ler omprövat av senave. forskare, ster till höger. I montern ser man skilvyxor. Från yngro stenåldern fin s tjocknackiga flintyxor, en : rflintdolkarna (eldslagningsstenar) jär från " Jade redskap,!”halvfabrikat”, Samlingen om- fattar i sin belhet 1.424 : a Åstår sig det allra. mesta än,b dag - och kan värmt" rekommehderas till läsning för den, som intres. serar sig för-Sydhallands forntid, "ÅA AL
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.