Le I 4 - "ne LAHOLMS TIDNING . - denn —="LT, Tisdagen. den 11 februari 1969 LT = 2 . : "> Isolationism omöjlig för USA Innan Dean Rusk ISmnade bin Post som 'USA:s utrikesminister förklarade han att det. var nöd- vändigt att bekämpa de allt star- kare' tendenserna till isolationism i USA. Som så många andra av Dean Rusks årens lopp bör även detta motta- gas med” skepticism, det' synes: bygga på en 'missuppfattning av vad som hänt i världspolitiken under den tid Rusk har varit chef utrikesdepartement, Under tiden från första världs- krigets -början till andra världs- krigets slut fördes i USA en garis- ka intensiv debatt om landets ut- rikespolitiska USA helt avstå från att blanda sig i vad som skedde på andra håll i världen — d v s' bekänna sig till isolaivnism som 'den ”politis- .ka' termen lydde — eller skulle f d ör et för USA:s uppgifter. uttalanden under Skulle 'en aktiv utrikespolitik. - Under: första världskriget gällde frågan om det var. ett; ameri- kanskt intresse att genom mili- till tärt bistånd -hejda det tyska'angreppskriget i' Västeuropa världskriget om det var ett ameri- kanskt intresse att sätta stopp för den japanska' aggressionen i Öst- asien ' och "att bekämpa Japans' bundsförvant i Europa, : I båda: de ovannämnda fallen och under västmakterna andra oo AVSÖE | "debatten , - amerikanska ålaganden;i stora men dock klart avgränsade delar av världen; Un- der tiden från 1914 till 1945 fanns det ingen amerikansk: politiker eller militär som drömde om att hela världen var en amerikansk intressesfär, där ur 'amerikansk synvinkel vitala intressen skulle + A fr GRÄNS FÖR TAKTEN I. OM- : försvaras med vapen om så er- fordras. Denna grandiosa idé föd- ' des först ett stycke in på 1950-ta-' let och blev en ledstjärna för ut-. rikespolitiken under samtliga re- geringar'< sedan - 'dess, Trumans, - Eisenhowers, ' Johnsons” presidenturer.: : Det + lätt'att förstå hur. denna' id de: uppkomma; däremot - är, svårare alt begripa hur den ku; de'leva kvar så länge..." 5 åren närmast efter andra - världskrigets slut avvecklades" de éuropeiska ' stormakternas'" ko= lonialvälden i' Asien och : Afrika, varigenom det , uppstod > politiska och ', militära: vakuum " på - många håll i dessa båda världsdelar. De europeiska ' makterna var - fattiga och. svåga” efter ' kriget, ', medan USA var starkt, både ”ekoromiskt” . och ; militärt "smed monopol spå. atomvapen. USA' syntes ha TESUT-. ser , att kunna” åta” sig ”ehgage mang överallt i gera' som garant stabilitet; Under - Det gick inflation i den” utrik Kennedys : ," och ' riden: - för ordning-'och den ' kände : politiske . kommen- tatorn :Walter ; Lippman -hary ui tryckt saken, De amerikänska e gagemangen gick till sist, långt u över USA:s vitala" intressen: och "även långt utöver dess ;verk is SY ga förmåga att' uppfylla dé för- pliktelser, det påtagit sig." "drevs ' denna ”inflation” av Lyn- don Johäson och' Dean Rusk. med eskaleringen + av /' Vietnamkriget . som höjdpunkt, : 7. > : Men denna har också liv en mycket stark reaktion 'på "Oh Waplän "mot” USA:s roll som , söm ängst "väckt till uti "Så är” dot inte längre; Det är bara att: konstatera att utlands- Den an. st .VANDLINGEN , . jen tiden "är. förbli då man re . heter kurde-vara med och dri "va på en utveckling, som led- "de till alt svaga "näringsgrenar och företag ersattes av mer livskraftiga, skriver 1 nadsfolket, organ för: ar. betarna i de hårt utsatta be "klädnadsindustrierna. De: som då blev arbetslösa "kunde som regel förag över till andra och - bättre betalda "arbeten, Föränd- ringens "vind blåste i'en gynn-|- m riktning, = of 5 konkurrens«- i teknisk-ekonomisk, -utveckling inom landet gjort att den, om- vandling vårt näringsliv genom- gån medför "sociala .'vådor: och skapar personliga problem. Tex- skoarbetare kar mer -grupper” vittna där- til: och än andr om, ve men att f "Tidningen » erinrar om hur i regeringens finansplan säges att omvandlingen mäste fortsätta, föränd ingarna inte. får ske snabbare än vad resurser. na medger, :”Det betyder bl. a. att man inte kan bortse från lönsamhets. och ' kostnadsutveck- inom ' relativt svaga lingen . branscher, "Det finng således en sräns för takten i strukturom- vandlingen; om. kraven på full sysselsättning -. och personlig rygghet .. ski seg” > ox Förutsättningen. för en | "libe- ral och + och. för sig utveck- a "kunna: tillgodo- samvetsbetänklig- Bekläd- förening. .med : [v pressen — en. travesti av. vad något slags världspolis, Det är väl denna reaktion Dean Rusk har upppfattat som en strävan till, den isolationism som präglade USA:s utrikespolitiska handlan- de under tiden före första världs- kriget. =, " Finns det då någon grund för Dean Rusks farhågor? Kommer USA under Nixons regim att dra sig tillbaka innanför sin 3-mils ter- ' ritorialgräns och vända omvärl- den ryggen. Kanske finns det en opinion för detta men det är helt enkelt "omöjligt för supermakten USA att handla på detta sätt. Om : "inte för annat så därför att verk- ningarna av tjugo års utrikespo- » tisk ”inflation” inte kan strykas' över. Men också och framför allt därför att en supermakt rmåste " bära ett tyngre ansvar för värl- dens affärer än en mindre stat. yo I Den nyvalde presidenten Nixon ' är som utrikespolitiker ett oskri- et blad. De utrikespolitiska ut- landen han gjort ger ingen klar ' bild av hans intentioner på detta område,. Vilka de än må -vara fö- . ' refaller det oundvikligt att Nixon måste bryta trenden mot ständigt ökade amerikanska engagemang i. olika delar av världen. Efter ”in-, flationen” måste följa ”deflation” vilket inte alls betyder detsamma” "som isolationism. USA måste göra '-. klart! för sig vilka intressen det: har att bevaka i världspolitiken” och vilka av dessa intressen som kan bli föremål för förhandling -'' med andra makter och vilka som . är tillräckligt vitala för att ameri- kanerna skall känna sig förplik- ”tade att slåss för dem. Man kar nog utgå från att USA framledes ' inte kommer. att blanda sig'i'in- ” : bördeskrig av Vietnamkrigets'typ '' : men - att det kommer” att Sör kä främja upprättande av regiona- la "säkerhetssystem i olika, delar: av världen, där staterna ino . gionen själva får svara för säl N son;' har s Holm) ;' ett: mytt . bevin "”Ni skjuter, fel pianist ble Som bekant utgör . ambassa- dörens ' replik — som: var en ; Aritisk diplomatisk. note: till "en: ännu ”kvickare' och ' förgstar- kare -herre..sagt." Det: var Öscar - Wilde .som : efter en: Amerika- "hävdade att'ham hittat en kjutvaärning ovanför” ett USA. Han; tilade' att ighetén - bland-”pianisterna å: orter var. vidunderlig, :. . ' Hur. stor ' är < mortaliteten "bland "de blanister "som svenska pressen "skjuter ,på.. grund av . felaktiga - informationer, , > ligt, ovederhäftigt "och ".osann- färdigt?” Tyvärr” måste' en ”gaim- mal pressman erkänna att den ibland är ”vidunderlig?, :.5 XY » i Som' regel - fungerar " pressen som " pärlmusslor: - man. ,bygger . upp. hela: härligheten. kfing ett litet sandkorn, I; fallet ”Hägglöf var :-det en. riksdagsman från Knallebygden ' som bleva -upp- rörd ' när "han upptäckte,” som nån sagt, att en. ambassadörsvit i Paris kostade mer än. ett dub- belrum”" på Stora hotellet hem- ma i: Falköping, -- sn . I. dagarna blåser . det: storm kring "Pressens: opinionsnämnd på grund av ett annat fall. Det handlar, om. den; famöse guld- - handlaren Henri 'Swawing, som kravallerna, Herr. Swawing har inte. min: sympati varken för sina åsikter eller sina handling- var, tvärtom. Men han. har rätt -— samma rätt som alla män- niskor — att' bli 'hederligt he- dömd av tidningarna, att få sin sak objektivt 'prövad innan de skriver, Och blir. han nersab- > lad, -ska han i efterhand få pu- blicera &n dementi eller ett till- rättaläggande, ' te Då Dagens Nyheter — som "jag anser med rätta —' attacke- rade honom blev han: ävsnäst av tidningen. när hamn.begärde att få "införa ett: bemötande, vilket" var fel .En annan tid- ning. införde Swawings tillrät- taläggande om Bästadshändel- serna men fortsatte efteråt utan att ta ringaste hänsyn till hams i version; :::. . 2 KR efterhand har han "styrkt den med" ett par . vederhäftiga parterna som kommer sanning- en härmast, guldhandiaren eller jourmalisterna,. Men ett vet jag bestämt”. Skulle det Nara” pres- sen som skjutit på fel pianist, nu likaväl som i fallet Hägglöf, har herr Swawing mycket liten chans .att bevisa det och bli trodd. Det är en situation som fyler, mig med oro och olust, förklarar, von Platen. lingsfrämjande handel med and-| . - ra länder. är förstås att man ST kan vidmakthålla den fulla sys. selsättningen, Kan man inte det, måste man överväga andrarlin- jer. Det är vad som står skri vet i regeringens finansplan, $ hs] å :IREGERINGSBESLUT: + -|Förtrdspension. spelade ..en:; roll. under, Båstad-| vittnen; Jag vet inte vem” av. i é "Slant på gång" Jordbrukskassornas och Hy- Mannen är det svagare könet p garnas kampanj ”Slant på gäng” står nu inför slutetappen — riks- tävlingen den 4 mars 1969. Tävlingen är indelad i två klasser: Seniorklass för indi- viduellt tävlande upp till 35 är (födda 19314 eller - senare) och juniorklass för lag med 3—3 deltagare födda 1931 el ler senare, > Anmälan kan för ungdoms- organisationernas del ske pge- nom CUF, HUF, .FPU, 4H el ler Vi Unga-expeditionerna o. för övriga direkt til Lant- bruksförbundet,' 'Studieavdel- ningen, -103533 Stockholm, På dessa platser och hos Central- kassorna finns ;anmälnings- blanketter, . Anmälan ”bör ' ske snarast. . Priser utdelag både på riks: och distriktsplan, on : LE AS 2 arbetsmarknaden Regeringen har nu fattat beslut på LO:s begäran om särskild för- tidspension för arbetstagare. , Re- förutskickades ' att. möjligheterna att.i vidgad omfattning bereda pension' före 67 år skulle utredas. > På ' socialminister Sven Asplings föredragning - har»; regeringen nu "TI beslutat uppdra åt riksförsäkrings- verket '"(RFV) att utreda frågor som rör förtidspension inom, den allmänna försäkringen, ”.,. >=: > Enligt.direktiven, skall RFV ut- nuvarande "regler öka möjlighe- "Iterna för äldre förvärvsarbetande derna arbetslivet ställer har svärt ätt. fortsätta sitt/arbéte eller få ny stadigvarande oc fjämplig.s sätthing.. 12." Fö så ner; det här 'g ler skall: övervägas :att vid" invalidi- tetsbedömningén; i ' särskild - mån beakta den” föreliggande arbetssi fuationen sämtidigt'sori”kravet. på hedsättning "av. arbetsförmågan i medicinskt: hänseende” mildras.;' «: id sidan härav. skall-RFV. ersöka tillämpningen - när: dal gäller "förtidspension : i: allmänhet och överväga ' vilka åtgärder: som kan "komma ifråga för att i ökad utsträckning "låta -arbetsnmiarknads- mi ssiga hänsyn inverka vid inva- Näitetsbedömningen., Därvid” skall även "prövas I .vad "mån det'kan komrng i fråga att, minskade me: invaliditetsbedömningen.- .- >> iRFV skall "också överväga .en lagändring” innebärande att” h iv förtidspension"-Bes ut till: der vars arbetsförmåga... är. "nedsatt med minst -hälften och som, enligt. nu: värande'regler får en tredjedel: av hel pension. I samband med den- na utredning skall RFV överväga en ändring av. penslonsdelegatid- nernas' sammansättning så att: i delegationerna” kommer att ingå representanter för, 'arbetsmarkna- den, i första hand arbetsmarkna- dens parter. py fet tis os dicinskå :faktorernas. betydelse -vid/ Påve . ne oa ETT ORD. - - PA VÄG . Jag skall låta Yegn falla i rätt tid: regnskurar. till”. välsignelse skall det bliva. (Hes. 34:26.) :.: . Missionären. tutade i bilhornet när hon körde in i en bergsby i Mexiko.» Det: var - signal” för ' de kristna att. samlas Så oerhört glada de blev när. de. hörde. att hon kom för att hålla gudstjänst och även hade vänner med sig. ” När vi satt där i det enkla kapellet , gick mina "tankar till bilfärden jag just varit med om. Vägen hade. varit sténig, luften oerhört varm -och dammig. Mis- svårt för de senaste två åren ha- de de fått ytterst lite regn. Våra hjärtan rördes när vi hör- de den: lilla + gruppen sjunga ”Skurar av nåd .skola falla”, Helt säkert tänkte många av dem På vanligt regn som 'skulle bli välsigmelsens skurar 'för . dem. Vi. kunde - tillsammang - glädjas över den andliga välsignelse som de ägde därför att de hade tro på Jesus Kristus, Bekläd "+ Gynna LT:s annonsörer. = < - 7 —— å dan .i årets statsverksproposition | reda frågan att genom ändring av. 1 > Och skillnaden fortsätter att öka, I " två kvinnor. Och vid hög ålder är > kvinnor. på 230.000 i' åldern: 20—24 sionären -sade att folket hade det |" - Professor B Urlanis, sovjetisk expert på befolkningsstatistik, har ställt en märklig men myc- . ket allvarligt menad vädjan till samhället att ta bättre vård om männen, som — säger profes- sorn — är det svaga könet, Han bygger i huvudsak på dödlig- hetssiffrorna för de olika könen, där tendensen är densamma i alla länder, även! i Sverige, Li- teraturnaja Gazeta, där artikeln publicerats, översvämmades ge- nast av insändare, varav flerta- let från kvinnor. En del rasade ) över det arma manskönet, som vädjar om större förståelse hos |- kvinnorna, vilka i sjäva verket får arveta mest och samtidigt är mest/ utsatta för sjukdomar. Breven lät ana att det i flera fall förekommit - diskussion, i hemmen. Så snart de första kvinnliga insändarna publice- .| rats, kom en ny insändarström, nu huvudsakligen från män, och de var inte mindre känslolad- odade.. > el N e [Cvinnorna: har -alltid sagts vara! "> det svaga könet. Det finns ju inga kvinnliga tyngdlyftare i stil med : Vlasov eller Zjabotinskij, så påståendet stämmer om "man tar den rena fysiska styrkan som" ut-' sångspunkt.' Men för läkaren; so-: "ciologen '” och :/befolkningsstatis : . kern är uttrycket Uppenbart tokigt: det, är-mannen som är det svaga könet... NO Första ' beviset : härpå. kömmer omedelbart efter födseln; Ar 1966; avled före fyllda ett år 63.000 av. de 2.175.000 barn av manskön, som "föddes 1 Sovjetunionen, men bara 48.000 av de 2.065.000 flickebarnen. Detta ger en dödlighet av 23 per 1.000 för flickor och 29 för pojkar. En - väsentlig "skillnad alltså! Och märk väl att dessa gossebarn var- ken! supit eller rökt. De har åt- ; njutit samma tillsyn av de. hälso- vårdande institutionerna som . sina | h precis samma moders- "Skillnaden kan "förklaras "enbart med. kvinnokönets större , biologi: ka' vitalitet. Under alla de år män- niskorna befolkat vår planet, har kvinnan betytt mer än mannen för "släktets fortlevnad!” ssp nes '".- Framtiden ser: tyvärr inte heller - vidare ljus ut för mannen; SSSR:s statistiska" centralstyrelse offentlig. rjorde nyligen nya dödlighetssiffror > beträffande "kön "och ålder.. De Vi: - sar, att. dubbelt-så många pojkar. . som flickor dör :i-åldern 15—1$ år, "åldern 25—29 'år dör fem män på "männens '”' dödlighet - fortfarande . dubbelt så hög som kvinnornas, ' sc Det” cirka "sex. procent fler . pojkar än flickor,” men. vid 20—24 « års ålder har det jämrat ut sig så antalet är lika,. Därefter ökar sta- digt proportionen kvinnor i fö ” lande till: än. GLADA ÄNKOR BARA "1 OPERETTER : | fregtn «Den .senaste sovjetiska stora folk- räkningen visade ett överskott av år och 350.000 i åldern 25—29 år. Denna maskulina svaghet har ock- / vå ekonomiska ' konsekvenser. Vi använder. ofantliga summor på att föda, fostra "och. undervisa :våra barn. Men så snart de kommer ut i produktionslivet, då ” i gen skall ge igen”, börjar männen / att dö — två och en halv gånger så tort. som - kvinnorna. Dödsriskerna är mycket större för männen, 7" - Låt oss vidare se hur den manli- ” va dödligheten inverkar på familje- förhållandenal 5 ere Ta "En ordinär -familj består av.ma- ke, hustru: och barn. Förlist av fadern lägger hela bördan på kvin- ran: -glada änkor finns bara &£ " operetter. I verkliga livet har än- » kor sällan orsak till glädje, . - - Som vi alla vet, finns det ganska många änkor men få änklingar. En man kan : vanligen: gifta 'om sig. ' Kvinnans möjligheter är färre, sär- skilt om hon inte är så ung längre e:ler har en stor familj. | .. > "Så" berövar den högre dödlighe- ten bland männen hundratusentals kvinnor ett normalt familjeliv och Ikaså hundratusertals barn en all- åidig uppfostran. coon ca in del personer hänför detta till "krigets. verkningar, men kriget är för närvarande ingen förklaring, Då allt kommer ' omkring så har ingen man, som nu är under 40 år, del- tagit i kriget. Och det är i 320—40- årsåldern, som - skillnaden” mellan manlig och kvinnlig dödlighet är ” mest slående; (Det gäller Sovjet, och siffrorna varierar ganska myc- ket för olika länder även om ten- densen är ensartad.) NÅGOT MÅSTE GÖRAS Jag är övertygad om att den verk- : liga förklaringen medicinskt sett är, att männens hälsotillstånd tilldrar sig så mycket mindre uppmärk- ; samhet än-kvinnornas, Vårt land har — det med rätta — fullt upp A med kliniker och medicinska råd- fivni raler för kvi: Men var finns några sådana speciellt för in: | ', männen? Det skulle finnas mycket N St göra för sådana institutioner I s nn 4 ; SSR SN SAS Uppe i'de kaykasiska bergen har én och annan karl stress," som härskar på så många andra håll. undgått den Här: är en strävsam gammal”. azerbajdzjansk kollektivbrukarhustru, som t 0 m lyckats fira 100-årsdagen ov med konststycket att få st : och samme man. sitt giftermål: med en att man undviker 'att nya- risker uppstår vid bruket av dem, ' - Först och främst skulle de kun- na ' organisera. en kampanj "mot ciycksfall.. Männen råkar i mycket högre" grad "än kvinnorna. ut för sådana: = podi sel slertd 2 de leda en Var revolution har 'gett kvinnor- ra” ofantliga fördelar; Så snart man bara ser. på siffrorna över -dödlig- heten för: mödrar, och barn; inser man det; Mä - : Sedan kunde « kampanj mot: missbruket av alkohol och 'ni- otin.. Alkoholismen sär jen av.:hu- R ng levnadsålder Kar | > t.— men inte till- |. : -Tisdagen-den- 1-februari: 1969" Nas Nn Doktorn svarar? -. ”67 åring”. Er hjärtförstöring har ej uppkommit i' samband med den senaste luftvägsinfektioneny, utan. en dylik förstoring. tar lång tid. att'ut- veckla och har. ju :konstatetals även vid tidigare... undersökning. Emellertid har man" nu ställt. er på ett digitalispreparat, Ni bör ej vara ängslig för att delta skall vara ”tillvänjande” eller! dylikt." I många fall måste man fortsätta fle-, ra år med ”hjärtmedicinering ,åv denna art, i andra fall åler kan man efter, en tids' användning, snabbt skära ned doseringen i samråd med den behandlande läkaren samt: ef- ter förnyad EKG-kontroll' ; Håll alltså kontakt med "er. dok- tor, ändra ej medicineringen: utan att diskutera med honom; «> Ne "Oviss 1932”. Det fö efaller tro- ligt, att 'det' ävén nu kan röra sig ' om ett allergiskt utslag — möjligen NN en tvättmedelsöverkänslikhet. Prö- =, va att tvätta underkläderna i mild tvållösning under :eh period.: Tala även med hudläkare. : Dålig: service”. :Adocardi är. en sammansatt hjärtmedicin, ken. dels. motverkar : nervös: hjärt- klappning, dels verkär. ä nande samtidigt som 'smärt hjärtat och tryck i bröstet lättar. ' Furudantin är ett s k urinvägs-- antiseptikum, d v 's- man: behands ' lar därmed urinvägsinfektioner..».s "> : Medicinen Cernilton torde ha-vå- rit ett s k pollenpreparat och av= ser. behandling .av besvär med vat- tenkastningen exempelvis. i'sam- band med måttlig” prostataförsto- ring... I än ts a : mp Vil- nog. re' folket i ett land pengar de tjänar, destö mer de ul å starka drycker, gen: dag komma då det. bl gare, och må 'vi 3 dett yoga? SÅ sl ” VX måste föra verklig kamp mot alkoholen, +'och" den” kampen måste börja 'redan i skolan, så”att en ber ständig: avsky:. mot. dryckenskapen inynipas hos barnen, putt a.s Vad tobaken. beträffar, ir en are, synnerligen. ödeläggan- de för folkhälsan; "och "likväl-röker man; mer "och', mer, Den tilltagdn> de tobaksförbrukningen "inom 'den unga” generationen "är salatimerande. För ”närvarande uppgår de. cigar- retter, som säljs 1 Sovjetunionen, I genomsnitt till ett paket om dagen för Yvarje ' manlig : invånare, "Det- ta. kan "endast "leda till 'mer lung- cancer och andra”sjukdomar 'i'ahd- ningsorganen. : Att'- bara 'tala' och skriva .-om rökningens vådor' räcker ite.; Effektiva ” motåtgärder : måste ” Det finns med all: rätt medicinska och .rådgivande centraler för kvin- nor av fysiologiska skäl: Men :ock- så "männen — trsäkta att jag fäs> ter'Uppmärksamheten på det — har sina ' fysiologiska.” :sä js ; Varför . skulle "inte 'rådgivningscen- traler för. detta :kön kunna få ge Par: gl män råd beträffande deras .sexual-.j -Influensan tar på k a, Där liv; patologi och problem? ..<-' -.:- |med ökas också risken för kompli- " Detta: skulle" nsturligtivs -långt- |kationer. - Till exempel: lung-., och ifrån- varaNdessa . institutioners. en- öroninflammationer eller inflamma- da .uppgift.' De kan också t ex, se |tioni näsans bihå'or, '.- , till att arbetets inverkan på :häl-|-' - can. - regelbundet :. kontrolleras . — detta' särskilt. då mannen blir äldre, långa som ligger hömmå med förkylningssymptom ändrar Inög om det är Hong-kong-influensan 'som drabbat dem. Hur kan man få "visshet? i Socialstyrelsen har ett ut en folder > 'beskri- är de besk symptomei'” på " influensa: rjar I regel plötsligt ' med måtthet, Efter någon dag känns det strävt ; I halsen.; Man "får. lite” torrhosta. a kan; ingar och diarré förekomma, Influensan: kal jan, förlöpa: som e i de övre luftvägarn Den” okomplicera kortvarig, Feber; fö på 3—4 dagar. , är GÅ TILL SÄNGS!. | huvudvärk - och "värk 3; muskler, ' héöshet och måttlig "Därför ska '.man . omedelbart - gå] "Det går inte att fi kong-infl + Socialstyrelsen varnar. f dikation. ” : HD cination, - ed i— Men någon. allmän massväccis ration av svenska” folket: är inte aktuell, ' Både ur nationalekonomis- ka och inedicinska' synpunkter "är - den åtgärden. obefogad, säger labo= rator 'Leo Heller, Statens Bakté« riologiska Laboratorium. Ven ”—: Vi får in vaccin. från USA så att det gott och väl räcker att . vaccinera de som tillhör "riskgrup= perna bl a' de hjört-kärllungsjuka. Det räcker också för att vaccinera - | till. sängs -om' man mi in- fluensa,. Och stanna i sängen tills man "är helt feberfri. Då minskas risken för sviter, efter. sjukdomen. » Man iska "undvika kontakt, med andra, Låt eventuella besökare hål- la sig på avstånd. Använd: pappers- näsdukar. , : ge Och" gå. inte direk förrän ni är fullt frisk! - . a es : Varning , för. att .:experimenfera :. VÄDJAN TILL SOVJETS .'./ MÅNGA KVINNLIGA LÄKARE "Fyra av fem läkare i Sovjetunio- nen är kvinnor. Vår hälsa är i-de- ras" händer. Vi. bör 'kunna räkna med :att de har full. förståelse för betydelsen. av att vi hålls vid liv. Tag alltså. nya tag för den uppgif- ten, kvinnliga läkare! Kanske. alla flickor. kan få.en make som resul- tat av era ansträngningar... .- ”.Imed '. läkemedel" utan: > läkares "I vårt land är ittliga livs- | ordination då. det gäller :sulfapre-- parat, penicillin, flumidin. eller lik- längden 66 år för män och 74 för nande medel, . ne kvinnor (i Sverige 72 resp 76), Vil- ket framsteg skulle det inte vara om man kunde rhinska denna skill- nad. på åtta år med åtminstone fy- "KONTAKTA LÄKARE!” . Kontakta läkare "or febern fort- farande är hög på tredje eller fjär- de dagen eller :om-k ra år! oc SN personal, anställda .på indu= strier och organisationer där en in-= fluensaepedemi kan' förorsaka dfift- stopp, 2 SR influensan utan vaccin? Det-är i sen livshotande siukdom, Personer som. utsätts doser influensavirus fr omgivningen, ; få ett, naturligt tstånd.. De ARN att tex alla i am inte insjuknar: 1' Hong-kohgstnflu- ensa.' Smittan från en sjuk :här, då ”]fungerat.-; som.;"ett.: slags- natur» ligt vaccin. -Kroppen, "hinner. produ- cera antikroppar som sedan. klarar av större mängder vir " BE » För varje år blir det allt fler bi- lar, 'och de körs alltjämt huvud- sakligen av män, Varje år kommer nya tekniska framsteg, nya maski- ner, nya: kraftkällor.. Varje fram- steg . måste ' emeliertid utformas så vppigen: oc Pole. elr Kontakta. läkare 'om influensan är svårartad "redan från. början; med' värk Y bröstet, öronen eller ner. Lossa sol tA Influensan sprids genom dropp- infektion. Små. smittförande, osyn- liga droppar som från andningsvä- garna kastas. ut. i luften, 'särskilt när. en influensasjuk', nyser eller hostar. no S Dropparna, håller sig” svävan- de och överförs till. andra perso- rer på flera meters avstånd. Utan- för kroppen har -:smittämnet kort Livslängd. Man ska alltså akta" sig för att komma i kontakt med någon som har influensan, . - UNDVIK FOLKSAMLINGAR Första "regeln för 'den 'sorå vill slippa få Hong-konz-influensan är :-Romansrykte -: '- En sensationell s k romåns har avslöjats i New York. Dottern till en av USA:s äldsta och förnämsta familjer. och sonen till den kontro- versielle färgade kongressledamoten Adam Cayton Powell funderar på att gifta sig. Ne Se — Men vi inte säkra på vår sak ännu, säger 26-åriga Beryl Slo- cum "som bland sina förfäder räk- nar kapten Miles 'Standish och Rhode Islands grundare, "Den 22-årige Adam Clayton Po- well II radioreporter som träffade miss Slöeun Yör omkring ett 'år se- dan har för tillfället inga kommen- raturen först. går ned "och sedan med andra tecken på komplikatio- : .— Jag beklagar att vi råkat hålla: : er kvar en” vecka för länge, 5 :: ov .— Det spelar ingen roll; Det kan. ' vi räkna av. nästa. gång. H JON -: Allergi. no "Olle skall -läggas' in -på sjukhu: Syster - frågar: mamma. som -han är gllergisk mot något... «"-.> Olle, ' energiskt: tarer. elltså: besök inte influensasjuka, : mamma, , . säg välling, ' en familj som tegel |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.